Reaktioner vid omskakande händelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reaktioner vid omskakande händelser"

Transkript

1 Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala

2 Innehåll Vad är ett trauma? Vad är psykologisk stress? Hur reagerar vi normalt vid traumatiska händelser?...5 Vad är ett psykiskt trauma? Vad är traumatisk stress? Den normala reaktionen vid traumatisk stress Det posttraumatiska stressyndromet PTSD Traumatisk sorg Behandling av PTSD och traumatisk sorg

3 Inledning Denna skrift riktar sig i första hand till dig som har utsatts för en extremt svår upplevelse och till dina anhöriga. Den kan också vara till hjälp för dig som oväntat förlorat en nära anhörig. Nästan alla människor har någon gång upplevt en svår händelse, till exempel skilsmässa eller förlust av en nära anhörig. När något sådant inträffar kan man reagera med upprördhet, rädsla, vrede eller ledsnad. De flesta tar sig emellertid igenom svårigheterna, den psykiska smärtan minskar och så småningom normaliseras livet. Men ibland utsätts människor för livshotande eller livsförändrande händelser så omskakande eller grymma, att minnesbilderna inte det minsta bleknar med tiden. Upplevelsen kan vara så stark att den drabbade kanske inte ens vill fortsätta leva. Då handlar det om ett sjukdomstillstånd som kräver behandling. Hur ska man kunna skilja mellan en normal reaktion och en reaktion som kräver professionell hjälp? I denna skrift sammanfattas dagens kunskap om de psykiska följderna av att bli utsatt för ett svårt trauma. Du får hjälp med att förstå dina reaktioner och insikt om vilka möjligheter till hjälp sjukvården kan erbjuda.

4 Vad är ett trauma? Ordet trauma kommer från grekiskan och betyder sår eller skada på människans kropp eller själ, orsakad av yttre faktorer. Traumatiska händelser, dvs. händelser som kan orsaka ett trauma, drabbar alla människor i olika utsträckning. Det kan till exempel handla om att plötsligt bli arbetslös, att gå igenom en skilsmässa, förlora en vän eller anhörig eller att få besked om en allvarlig sjukdom. En traumatisk händelse är oftast utom kontroll för den drabbade, dvs. omöjlig att påverka. Vad är psykologisk stress? Psykologisk stress är en normal del av livet och nödvändig för att man ska lära sig att möta sorger, besvikelser och svårigheter. Det är också genom perioder med psykologisk stress man mognar, utvecklas och blir starkare som människa. 4

5 Hur reagerar vi normalt vid traumatiska händelser? Kris- förlust- och sorgereaktionen Den psykologiska stress som drabbar oss vid en traumatisk händelse utlöser en krisreaktion (förlust- eller sorgreaktion) som har olika faser: Chockfasen varar under några sekunder eller minuter upp till timmar, några dagar eller allra högst en vecka. Den drabbade förstår inte eller förnekar vad som har hänt med ord som detta är inte sant eller de har tagit fel. Ofta upplevs en psykisk domning och en overklighetskänsla. Utåt kan den drabbade verka antingen lugn och samlad eller spänd, ångestfylld och kaotisk. En känslomässig blockad medför att den drabbade inte minns eller bara har ett ringa minne av eventuell information eller samtal efter händelsen. Övergången till reaktionsfasen är oftast snabb och tydlig och det är nu den drabbade börjar reagera på vad som har hänt. För dem som sörjer förlusten av en nära anhörig är gråten det vanligaste tecknet, men även vrede och fientlighet förekommer. Ångest och nedstämdhet är vanligt under denna fas, som kan sträcka sig från några veckor eller månader upp till ett år. Övergången till bearbetningsfasen sker mera successivt. I denna fas bearbetas det inträffade genom en ständig repetition av traumat i minnet, så kallat återupplevande. Återupplevandet kan ske både i vaket tillstånd och i drömmar och handlar om tiden strax före, under och efter traumat. Den drabbade har ett behov av att älta det inträffade i tankar, tal och ibland i skrift. Bearbetningsfasen kan vara i flera år vid ett kraftigt psykiskt trauma. Nyorienteringsfasen efterträder successivt bearbetningen och varar tills nästa gång man drabbas av en krisreaktion. Nyorienteringen innebär läkning och en förändrad självbild, vilken ofta beskrivs som en känsla av att man har blivit psykiskt förändrad. Kanske har det genomgångna lidandet haft en positiv inverkan på personligheten i form av ökad erfarenhet och mognad. 5

6 När behövs professionell hjälp? Många människor klarar av normal psykologisk stress, utan att utveckla psykisk ohälsa. Hur tung och svår den akuta sorgen efter att till exempel ha förlorat en nära anhörig än kan upplevas, är den en normal och ofrånkomlig del av livet för de efterlevande. En sorgeprocess är inget sjukdomstillstånd, men ibland kan det underlätta för den drabbade att söka hjälp hos husläkare/distriktsläkare, kurator eller psykolog. En sorgeprocess sätter ofta ner arbetsförmågan helt eller delvis under en kortare period och en tids sjukskrivning kan därför behövas. En del människor är mer psykiskt sårbara och löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, till exempel en längre tids depression, i samband med en krisreaktion. Den ökade sårbarheten kan bero på tidigare erfarenheter, att flera psykiska trauman anhopats, hög stressbelastning eller att det aktuella traumat varit extremt starkt. 6

7 Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma är en dramatisk händelse med inslag av våld eller tydligt livshot. Det kan till exempel röra sig om att ha blivit fysiskt misshandlad eller sexuellt ofredad att ha blivit hotad med vapen eller tagen till fånga att ha blivit försummad eller övergiven som barn att ha blivit våldtagen, särskilt under vapenhot att ha upplevt krig, terror, tortyr eller koncentrationsläger att ha varit utsatt för en katastrofhändelse, till exempel naturkatastrof (snöskred, jordskred, översvämning), brandolycka, trafikolycka (bil, buss, tåg, båt, flyg), industri- eller annan teknisk, stor olycka att ha varit med om någon förfärlig händelse som de flesta människor aldrig upplever Människor som utsatts för eller bevittnat ett psykiskt trauma riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Störst är risken för dem som utsatts för överhängande livshot eller en sexuell kränkning. Vad är traumatisk stress? Den stress som drabbar alla människor som utsatts för eller bevittnat ett psykiskt trauma kallas traumatisk stress. Traumatisk stress kan också orsakas av upprepade traumatiska händelser där den drabbade inte fått möjlighet till återhämtning, eller av ständigt hot under en lång tid. Hur reagerar vi människor vid traumatisk stress? Jag var 18 år när jag blev våldtagen under knivhot. Först kände jag mig helt skövlad och förbrukad, men efter en tid trodde jag att jag hade lämnat det bakom mig. Det var vad jag ville och trodde att jag kunde göra. Men sanningen är att jag inte har kunnat komma tillbaka till livet igen och ingenting är som förut. Jag vaknar upp varje natt, tror att han är i mitt rum och vågar knappt andas. Jag kan fortfarande höra hans röst... 7

8 Den normala reaktionen vid traumatisk stress Den traumatiska stressen hos en människa som upplevt ett psykiskt trauma visar sig i form av olika symtom. Dessa symtom brukar man dela in i fyra grupper: Den affektiva (känslomässiga) reaktionen innebär dödsångest och minnesbilder av den traumatiska händelsen. Som överlevande vid en olycka där andra människor har omkommit, kan man utveckla en särskild typ av skuldkänsla, så kallad överlevnadsskuld. Denna skuldkänsla handlar om självanklagelser kring vad man har gjort, eller inte gjort, för att försöka rädda andra. Många drabbade beskriver en tomhetskänsla eller oförmåga att känna något. Nedstämdhet och vredesutbrott är andra vanliga reaktioner. Beteendeförändringar i form av oförklarlig trötthet, irritabilitet eller aggressivitet förekommer ofta och man kan ha en tendens att dra sig undan eller undvika saker eller personer som påminner om den traumatiska händelsen. Inställningen till sig själv och/eller omgivningen präglas av misstänk samhet och overklighetskänsla. Ofta börjar man, ganska snart efter traumat, fundera på meningen med livet och det som inträffat. Psykofysiologisk reaktion. Den själsliga upplevelsen kan fortplanta sig till övriga kroppen i form av en ökad muskelspänning och en överdriven känslighet för plötsliga ljus- eller ljudstimuli. Ofta förändras sömnmönstret och man kan få mardrömmar. Jag fanns inte längre till för någon människa det var som om jag hade stämplat ut känslomässigt. Jag gick genom händelseförloppet varje dag, men kände egentligen ingenting. Jag kunde inte koncentrera mig. Det kunde gå timmar utan att jag fick någonting gjort. Min familj märkte hur det var med mig. Jag trodde att jag plågade dem, vilket fick mig att må ännu sämre. Jag visste att det var något fel på mig, men inte vilket fel eller vad man skulle kunna göra åt det... 8

9 Det posttraumatiska stressyndromet PTSD Människor som utsatts för eller bevittnat ett psykiskt trauma drabbas ibland av psykisk ohälsa, i första hand posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Risken att insjukna i PTSD efter ett svårt psykiskt trauma har i stora undersökningar visat sig vara 20-30%. Detta innebär å andra sidan att minst sju av tio personer som utsatts för ett svårt psykiskt trauma slipper bestående eller handikappande psykiska men. Man räknar med att 1-2% av befolkningen i Sverige har PTSD. PTSD kan drabba vem som helst män, kvinnor och barn, unga såväl som gamla, men sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor. Orsaken till detta är troligen att kvinnor oftare utsätts för våldshandlingar, till exempel våldtäkt och fysisk eller psykisk misshandel. Att utsättas för denna typ av våld under barn- eller ungdomsåren leder till ökad risk för att utveckla PTSD. Huvudsymtom vid PTSD Man brukar beskriva tre symtomgrupper vid PTSD: 1. Återupplevande 2. Undvikande 3. Överdriven vaksamhet Återupplevandet handlar om återkommande, påträngande minnesbilder av den traumatiska händelsen, så kallade återtrippar eller flashbacks. Mardrömmar som anknyter till det inträffade är också vanligt. Återupplevandet kan lätt utlösas av nya händelser som på ett eller annat sätt påminner om traumat. Återupplevandet framkallar kraftig oro och rädsla. Undvikande innebär att den drabbade försöker undvika allt som påminner om traumat. Det undvikande beteendet leder ofta till att personen drar sig undan från familj, vänner och arbetskamrater. Överdriven vaksamhet och minnesförluster hör till den tredje symtomgruppen. Minnesförlusten, som ibland kan vara total, är oftast begränsad till den smärtsamma perioden strax före, under eller efter traumat. Den överdrivna vaksamheten innebär en onormalt hög uppmärksam- 9

10 het/lättskrämdhet, irritabilitet, omotiverade vredesutbrott och koncentrationssvårigheter. Ofta försämras nattsömnen och det är svårt att somna in på kvällen. En överkänslighet för plötsliga ljus- eller ljudintryck är ett annat symtom som ibland finns kvar under mycket lång tid. Hur vet man att man lider av PTSD? Följande villkor ska vara uppfyllda för att läkaren ska ställa diagnosen PTSD: den drabbade ska ha ett visst antal symtom från varje symtomgrupp symtomen ska ha funnits i mer än en månad symtomen ska ge tydliga obehag och en försämrad funktion hemma, socialt eller yrkesmässigt Symtomen vid PTSD brukar uppträda inom några veckor efter traumat, men en del personer upplever inga symtom förrän efter flera månader eller år. Hos somliga varar symtomen i 6-12 månader, medan andra har betydligt mer långvariga besvär. Det är viktigt att betona att människor kan reagera mycket olika efter ett psykiskt trauma. Hos en del ger sjukdomen ganska få problem och man kan bli återställd utan behandling, medan andra kan komma att behöva behandling under lång tid. Jag vet att det han har varit med om är outhärdligt. Men det är omöjligt att leva sig in i det. Jag vill hjälpa honom och jag har också försökt, eftersom jag älskar honom. Men problemen fortsätter, han kan inte lämna det bakom sig. Han försvinner allt längre bort, är lättretlig, irriterad, spänd och kan inte sova. Han dricker mer och mer, säkert för dämpa sina symtom. Jag förstår inte varför han inte vill prata med mig och låta mig hjälpa honom. Det känns som om jag har förlorat honom. Han har stängt mig ute från sitt liv och jag har aldrig någonsin känt mig så ensam och hjälplös. 10

11 Traumatisk sorg Traumatisk sorg är en komplicerad sorgereaktion efter förlusten av en nära anhörig. Vid traumatisk sorg ökar risken för psykisk ohälsa. Vad skiljer traumatisk sorg från den normala sorgereaktionen? Reaktionen vid traumatisk sorg kännetecknas av ett påtagligt och smärtsamt sysslande med minnena av den döde, till exempel längtan, trängtan och sökande efter den döde. Det finns olika omständigheter som kan leda till traumatisk sorg: dödsfallet har varit plötsligt, helt oväntat och för tidigt dödsfallet har inträffat under dramatiska omständigheter omfattande kroppslig förstörelse avsaknad av död kropp Uppföljningar av nära anhöriga till plötsligt, oväntat och för tidigt döda personer, visar att 50-60% av de anhöriga drabbas av psykisk ohälsa. Om dödsfallet skett under dramatiska omständigheter eller om den döda kroppen saknas, ökar sjukligheten till 70-80%. 11

12 Vanliga symtom vid traumatisk sorg påträngande och smärtsamma minnen av den döde undvikande av sådant som påminner om den döde (till exempel tankar, känslor, aktiviteter, människor och platser) känslor av bedövning, förvirring eller chock känslor av utanförskap och att livet är tomt och meningslöst total avsaknad av känsloreaktioner svårighet att acceptera dödsfallet (till exempel misstro) svårighet att tänka sig att livet kan fortsätta utan den döde en känsla av att en del av en själv har dött att lägga sig till med den dödes symtom eller vanor Traumatisk sorg är smärtsamt. Om tillståndet blir långvarigt, försämras den drabbades sociala och yrkesmässiga funktioner. Ibland domineras symtomen av ångest eller depression. Hos en del människor kan den traumatiska sorgen vara fördröjd. När jag väl hade räddats från livflotten kändes det som om mitt liv var slut. Jag ville inte göra någonting eller träffa någon. Ingenting kunde göra mig glad eller ledsen. Hela tiden tänkte jag på olyckan och det var som om jag var tillbaka i mörkret bland vågorna. Jag kunde aldrig sova mer än några timmar och vaknade oftast kallsvettig, mitt i en mardröm. Jag ville inte känna så. Men det gick inte att ändra på. 12

13 Behandling av PTSD och traumatisk sorg Det allra viktigaste för människor som har drabbats av PTSD eller traumatisk sorg är att tala om det inträffade. Om och om igen. Att våga tala om alla detaljer, även de mest smärtsamma, och om sina tankar, känslor, farhågor och fantasier. För personer med PTSD räcker det normalt inte att prata med släktingar och vänner. Det krävs oftast professionell hjälp från personer med kunskaper inom psykiatri (läkare, psykolog eller kurator vid specialistmottagning). Distriktsläkaren kan vid behov ge en remiss till specialistmottagning. Vid okomplicerade fall av PTSD kan det räcka med professionellt samtalsstöd (psykoterapi) under en begränsad tid. En svår sömnstörning eller plågsamma ångestsymtom kan dock kräva en tids behandling med läkemedel. Ibland är det nödvändigt att lindra symtomen med läkemedel innan den traumatiska upplevelsen kan bearbetas med psykoterapi. Vid svårare fall av PTSD används tre grundläggande behandlingsmetoder: Kognitiv beteendeterapi KBT Eye Movement Desensitization and Reprocessing EMDR Behandling med antidepressiva läkemedel, i första hand SSRIpreparat 13

14 Psykologiska behandlingsmetoder KBT och EMDR är psykologiska behandlingsmetoder med dokumenterat god effekt vid PTSD och traumatisk sorg. För att uppnå bästa möjliga resultat, kombineras de ofta med läkemedel. Det finns även andra psykologiska behandlingsmetoder som kan ha god effekt vid PTSD. Gemensamt för samtliga metoder är att de bara fokuserar på själva traumat och att de är tidsbegränsade (oftast färre än 15 behandlingstillfällen). Övrig behandling Ibland kan det finnas behov av att komplettera med andra behandlingsformer. Att uttrycka eller gestalta traumatiska minnen med hjälp av målade bilder, rörelser och musik kan bli en utgångspunkt för en tanke- och känslomässig bearbetning. Kroppsorienterade terapier och sjukgymnastik är viktiga komplement när det i första hand är kroppen som minns. Gruppterapi kan användas vid situationer där många människor har utsatts för samma trauma. 14

15 Litteratur Foa EB, Keane TM, Friedman MJ (2000). Effective Treatments for PTSD. Practice Guidlines from the International Society for Traumatic Stress Studies. Guilford Press, New York. Jacobs S (1999). Traumatic Grief. Diagnosis, Treatment and Prevention. Brunner & Mazel, Philadelphia. Lundin T (1992). Traumatisk stress och personlig förlust. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Michel P-O, Lundin T, Otto U (2001). Psykotraumatologi. Studentlitteratur, Lund. Parkes CM (1996). Bereavement. Studies of grief in adult life (3:d ed.), Routledge, New York.

16 ELIXIR S-01-ZOL-047 Denna skrift har tagits fram av Pfizer AB i samarbete med docent Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala BOX TÄBY TEL FAX

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Post Traumatisk Stress

Post Traumatisk Stress Post Traumatisk Stress En Självhjälpsguide Sammanställd av Agneta Morelli för Invandrarcentrum, GFTE, Gävle Kommun 2008-04-17 Vad är en traumatisk händelse? En traumatisk händelse är något utöver en vardaglig

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp

Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 10 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Sexuella övergrepp riktlinjer krisarbete Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi Kriser Orsak och påverkan www.abo.fi/krishantering Åbo Akademi Guide för personal och studerande www.abo.fi Allmänt om kriser och reaktioner på traumatiska händelser Vad är en traumatisk kris? Det finns

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun

Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Datum 2015-01-20 Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning... 4 Vid olycka på förskolan/pedagogisk omsorg... 5 Till dig som kontaktar förskolechef:...

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD Posttraumatiskt stressyndrom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012 PTSD, Post Traumatic Stress Disorder Inledning PTSD är ett tillstånd

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

När du sörjer en närstående

När du sörjer en närstående När du sörjer en närstående HFS Text och foto: Jona Kristjánsdóttir Grafisk form: Marjo Brask Redigering och korrektur: Carolina Hawranek När du sörjer Sorg i olika kulturer Sorg verkar biologiskt sett

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn kan liksom vuxna få traumatiska reaktioner, som kan leda till mental ohälsa. Det påverkar skolgången.

Barn kan liksom vuxna få traumatiska reaktioner, som kan leda till mental ohälsa. Det påverkar skolgången. TRAUMA TRAUMA TRAUMA Vägledning Temat trauma är viktigt, speciellt för de familjer som kommer till Åland som flyktingar eller asylsökande och har varit med om traumatiska händelser. Det rekommenderas att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRIS

HANDLINGSPLAN VID KRIS Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie 2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet

Stiftelsen Silviahemmet Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Hur posttraumatisk stress (PTSD) kan påverka åldrandet och livets slut Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp

Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Sexuella övergrepp Riktlinjer krisarbete Barn- och ungdomspsykiatriska klin

Läs mer