Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande.
|
|
- Axel Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kriser Orsak och påverkan Åbo Akademi Guide för personal och studerande
2 Allmänt om kriser och reaktioner på traumatiska händelser Vad är en traumatisk kris? Det finns en mängd definitioner av begreppet traumatisk kris, som ofta går in i eller influeras av varandra. Exempelvis Cullberg (2006) och Hammarlund (2001) ser en traumatisk kris som den psykiska reaktionen på en plötslig yttre händelse som hotar personens fysiska existens, sociala identitet, trygghet och individuella livsmål. Saari (2000) påpekar att det som kännetecknar en traumatisk händelse är att den för individen är oväntad, svår eller omöjlig att påverka, och prövar eller ändrar personens syn på livet. Poijula (2007) nämner också att krisen kan inträffa när som helst under individens livslopp, är en händelse som individen inte kan hantera med de kraftresurser och överlevnadsstrategier man har, och att den upplevs som outhärdligt svår för personen. Krisens förlopp Den traumatiska krisen kan enl. Cullberg (2006) indelas i fyra generella faser (se även exempelvis Hammarlund (2001) och Saari (2000)). Längd och intensitet i dessa faser kan variera från individ till individ. Faserna är följande: Chockfasen, som infaller direkt efter händelsen och kan pågå i från några timmar till några dygn. Reaktioner i denna fas kan ta sig olika uttryck, både fysiska och mentala, men beskrivande är att man är uppskärrad, förvirrad, har svårt att ta till sig vad som händer runt omkring och har en tidsuppfattning som inte stämmer med verkligheten. Ofta förtränger man sin egen psykiska eller fysiska smärta, och kroppen fokuserar på de funktioner som är viktigast för individens överlevnad. Personen har efteråt svårt att minnas information man fått under denna period. En del personer kan verka lugna och välordnade på ytan, men inuti är allt kaotiskt. Andra reagerar starkt utåt med gråt, skrik eller förvirrning. I motsats till vad många tror, är det dock få som råkar i direkt panik under chockfasen.
3 Reaktionsfasen kan sägas ta över när den direkta faran och traumatiska situationen är förbi och personen känner sig trygg, och fasen pågår vanligen i allt mellan ett flertal dagar till ett flertal veckor. Den drabbade börjar i denna fas förstå vad som skett vid krisen och vad det innebär för en själv. Typiskt är att i och med att personen inser vad krisen medför, kommer starka och varierande känslor till ytan, såväl psykiska som fysiska sådana. Exempelvis kan humöret växla och gråt, lättnad, ilska, tomhet, rädsla, ångest, skuld och försök att finna mening i det skedda förekommer, samt svårigheter med att minnas eller att koncentrera sig. Om någon närstående har dött förekommer också intensiva fantasier om denna person, som att man tycker sig ha hört rösten av personen ifråga. Kroppen kan bland annat reagera genom illamående, hjärtklappning, skakningar, muskelvärk, sömnsvårigheter eller trötthet. I reaktionsfasen upplever en del personer att de inte har kontroll över sina reaktioner, vilket ses som skrämmande håller jag på att bli tokig?. Reaktionerna är dock normalt beteende efter en skakande upplevelse och har sitt syfte - att processa de starka intryck som händelsen fört med sig och vägleda personen framåt mot ett välfungerande liv. Bearbetningsfasen, som kan pågå i flera månader, innebär att personen gradvis frångår de ovan nämnda motstridiga känslorna och mera aktivt börjar bearbeta det skedda. Individen börjar blicka framåt, och så småningom kan man gå igenom de känslor och det obehag krisen har fört med sig och ger sig själv möjlighet att sörja. Kontakter i samhället återupptas och de tidigare starka känsloyttringarna försvinner stegvis, trots att sämre dagar förekommer. Bearbetandet sker i allt högre grad inom personen, och mycket psykisk energi riktas inåt i de tankeprocesser som i många fall gås igenom om och om igen. Själva bearbetningsprocessen går i allmänhet långsammare framåt än i de tidigare faserna. I samband med att så stor del av personens tankar fokuserar på den inre bearbetningen, kan en del personer ha svårt att minnas eller koncentrera sig, eller ha problem med sömnen. Nyorienteringsfasen innebär att personen har kommit över krisen, accepterar det som hänt och börjar tro på framtiden. Krisen blir en del av livet, personen kan tala om den, och krisen är en tråkig del av det förgångna som ändå ses som en del av personens upplevelser och hindrar inte personens liv. Detta till trots kan ändå nya upplevelser, som årsdagar av krisen eller nya liknande kriser som personen hör talas om, väcka
4 kortvariga starka negativa känslor. Denna fas har inget slut utan ses som resten av livet efter att krisens övriga faser har klarats av. Slutligen: I denna introduktion finns inte utrymme att, utöver det som nämnts ovan, i detalj gå in på hur individen reagerar fysiologiskt vid krisens olika stadier. Den som vill veta mera om fysiologiska stressreaktioner hänvisas till böcker av exempelvis Friedman, Keane och Resick (2007), Ekman och Arnetz (2005) eller van der Kolk, McFarlane och Weisaeth (1996), se litteraturlistan. Vanliga reaktioner efter en traumatisk händelse Beträffande symptom på allvarliga reaktioner efter en traumatisk kris är det först och främst viktigt att lyfta fram att de flesta klarar sig utan svåra långtgående reaktioner efter att ha upplevt en kris. Risken för att drabbas av allvarliga reaktioner beror på en mängd faktorer, som typen av kris, krisens varaktighet, hur individen ansåg att man klarade av själva situationen, tidigare egna traumatiska upplevelser, mm. De symptom som oftast kopplas direkt samman med traumatiska kriser är akut stressyndrom (ASD), som förekommer inom fyra veckor efter krisen, och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), som förekommer tidigast en månad efter krisen. Symptomen på allvarliga reaktioner efter en kris förklaras vanligen genom att hänvisa till de definitioner som getts av American Psychological Association (APA), i deras manual DSM-IV, eller av Världshälsoorganisationen (WHO) i guiden ICD-10. Kriterier för dessa syndrom enligt DSM-IV (översättning av Hammarlund (2001)) hittas i faktarutan nedan. I Finland har vårdrekommendationer, så kallade Käypä hoito-rekommendationer, beträffande akut och posttraumatiskt stressyndrom uppdaterats 2009 (Ponteva, 2009). I korthet rekommenderas vid akut stressyndrom och kortvarig PTSD en välfungerande vårdkontakt, uppföljning samt stöd med eventuella praktiska problem som kan uppkomma i vardagslivet, eventuellt i kombination med medicinering. Därutöver lyfts två terapiformer fram som de metoder som visat sig vara mest effektiva vid vård särskilt vid svåra eller långvariga symptom. Dessa är den så kallade EMDR-metoden (Eye movement desensitization and reprocessing) och kognitiv beteendeterapi. Som andra alternativ rekommenderas medicinering eller en kombination av medicinering och någon av de ovan nämnda terapiformerna. Rekommendationen i sin helhet finns i litteraturlistan nedan.
5 Vid sidan av akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom kan även andra psykiska och fysiska symptom förekomma som en följd av en traumatisk upplevelse. I uppslagsverket The Encyclopedia of Psychological Trauma nämner Ragheb och Zimmerman (2008) att vanligast förekommande är depression, men att även bland annat alkohol- eller drogmissbruk, ångestrelaterade symptom som olika typer av fobier eller panikattacker, personlighetsrelaterade störningar som paranoid eller borderline-personlighetsstörning, sömnrelaterade problem samt fysiska sjukdomar som hjärtsjukdomar, andningsrelaterade eller neurologiska sådana kan uppkomma på grund av en kris som individen upplevt som traumatisk. I samband med detta bör påpekas att till skillnad från ASD och PTSD kan de övriga symptomen uppkomma även på grund av andra faktorer än krisupplevelser, samt att ett symptom som till exempel depression kan ha funnits hos individen redan före man utsattes för krisen i fråga. Slutligen: För en allmän översikt om vilka instanser i samhället som har hand om vilka krisrelaterade stödfunktioner i Finland idag rekommenderas exempelvis Leppävuori, Paimio, Avikainen, Nordman, Puustinen och Riska (2009), se litteraturlistan.
6 Faktaruta Akut stressyndrom enl. DSM-IV A.Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: (1) personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet (2) personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck B. Tre eller fler av följande dissociativa symtom förekom under eller efter den traumatiska händelsen: (1) känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons (2) minskad uppmärksamhet på omgivningen (t.ex. leva som i en dimma ) (3) derealisation (4) depersonalisation (5) dissociativ amnesi (oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen) C. Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar, drömmar, illusioner, flashbackupplevelser eller en känsla av att ständigt återuppleva händelsen, eller ett starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. D. Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (t.ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser, eller personer). E. Påtagliga symptom på ångest eller ökad retbarhet (t.ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). F. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden eller medför nedsatt förmåga att klara av nödvändiga uppgifter, t. ex. skaffa sig hjälp eller mobilisera personliga resurser genom att berätta för familjemedlemmar om den traumatiska upplevelsen. G. Symptomen vara minst två dagar men inte mer än fyra veckor och inträffar inom fyra veckor efter den traumatiska händelsen.
7 H. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, förklaras inte med diagnosen kortvarig psykos, och utgör inte enbart en försämring av någon tidigare axel I- eller axel-ii störning (d.v.s. psykisk sjukdom eller personlighetsstörning). Posttraumatiskt stressyndrom enl. DSM-IV A. Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: (1) personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet (2) personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. OBS: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende. B. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: (1) återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. OBS: hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. (2) återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. (3) handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaktandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepande handlingar förekomma. (4) intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. (5) fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. C. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: (1) aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat. (2) aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat.
8 (3) oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen. (4) klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter. (5) känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor. (6) begränsade affekter (t ex oförmåga att känna kärlek). (7) känsla av att sakna framtid (t ex inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller att få leva och åldras som andra). D. Ihållande symtom av överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: (1) svårt att somna eller orolig sömn. (2) irritabilitet eller vredesutbrott. (3) koncentrationssvårigheter. (4) överdriven vaksamhet. (5) lättskrämdhet. E. Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varat i mer än en månad. F. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
9 Relevant litteratur/referenslista Cleve, E. (2002). En stor och en liten är borta. Stockholm, Wahlström & Widstrand. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Dyregrov, A. (1992). Katastrofpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, A. (2007). Sorg hos barn. En handledning för vuxna. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, K., & Dyregrov, A. (2008). Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt dödsfall - när livet måste gå vidare. Lund: Studentlitteratur. Ekman, R., & Arnetz, B. (Red.). (2005). Stress. Stockholm: Liber. Friedman, M. J., Keane, T. M., & Resick, P. A. (Red.). (2007). Handbook of PTSD. Science and Practice. New York, NY: Guilford Press. Hammarlund, C.-O. (2001). Bearbetande samtal. Stockholm: Natur och kultur. Leppävuori, A., Paimio, A., Avikainen, T., Nordman, T., Puustinen, K., & Riska, M. (2009). Suuronnettomuustilanteiden kriisityö. Helsinki: Tammi. Palosaari, E. (2008). Lupa särkyä. Helsinki: Edita. Poijula, S. (2007). Lapsi ja kriisi. Selviytymisen tukeminen. Helsinki: Kirjapaja. Poijula, S. (2002). Surutyö. Helsinki: Kirjapaja. Ponteva, M. (2009). Käypä hoito-suositus. Traumaperäiset stressireaktiot ja -häiriöt. Retrieved 12 22, 2009, from Käypä Hoito Web site: Ragheb, M. M., & Zimmerman, M. (2008). Comorbidity. i G. Reyes, J. D. Elhai, & J. D. Ford, The Encyclopedia of Psychological Trauma (ss ). Hoboken, NJ: Wiley. Raundalen, M., & Schultz, J-H. (2007). Krispedagogik - hjälp till barn och unga i kris. Lund: Studentlitteratur. Reyes, G., Elhai, J. D., & Ford, J. D. (2008). The Encyclopedia of Psychological Trauma. Hoboken, NJ: Wiley. Saari, S. (2000). Kuin salama kirkkaalta taivaalta. Helsinki: Otava. Social- och hälsovårdsministeriet (2009). Traumaattisten tilanteiden psykososiaalinen tuki ja palvelut. Retrieved 12 22, 2009, from the Social- och hälsovårdsministeriet Web site. Utbildningsstyrelsen (n. d.). Stöd för skolor och läroanstalter i krissituationer. Retrieved 12 22, 2009, from the Utbildningsstyrelsen Web site. van der Kolk, B. A., McFarlane, A. C., & Weisaeth, L. (1996). Traumatic Stress. New York, NY: Guilford Press.
10
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merKognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
Läs merFlyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.
Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merReaktioner vid omskakande händelser
Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4
Läs merExempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:
Utdrag ur Claes-Otto Hammarlund: Bearbetande samtal Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: NÄR DET SOM INTE FÅR HÄNDA HAR HÄNT ÄNDÅ
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs mertill dig som varit med om en allvarlig händelse
till dig som varit med om en allvarlig händelse 2 Foto: istockphoto omslag Pawel Gaul En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER
ATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER Novia 10 oktober 2018 Jannike Rosenholm Socionom (YH), PeM, NLP-Master Practitioner, NVC-kommunikation, Krispsykologi, Trappan-handledare, Psykisk första hjälp
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merNya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
Läs merHantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv
Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv 2248 Vad menar vi med kris? Ställföreträdande Utvecklingskris traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 225 0 Exempel på
Läs merDiagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande
TRAUMAKUNSKAP OCH BEMÖTANDE I SKOLAN 13.00 14.15 Diagnoser Affektutbrottsmodellen 14.15 14.45 Fika 14.45 16.00 Workshop - Trygghet, relation, copingfärdigheter 1 Diagnoser (enl. DSM-5 ) Posttraumatiskt
Läs merEn PTSD-patient dyker först upp i somatiken
Barn och ungdomar på flykt: Psykologiska perspektiv på trauma och smärta Andrea Valik, leg. psykolog En PTSD-patient dyker först upp i somatiken dr. Björn Magnér specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Läs merLokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret
Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra
Läs merRÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd
RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merVad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut
Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping Roland Betnér, Leg psykoterapeut roland.betner@regionostergotland.se 2 Potentiella trauman Vad är ett trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som: eftereffekterna
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merPsykologiska konsekvenser av elolycksfall
Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och
Läs merEnsamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010
Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merTill dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merKrisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1
2015-12-17 Psykiatri Skåne 1 P T S D Posttraumatiskt stressyndrom Diagnostiska kriterier Barn till svårt traumatiserade föräldrar 2015-12-17 Psykiatri Skåne 2 ANKNYTNINGSSVÅRIGHETER FÖRÄLDRASTÖRNING ÄTPROBLEM
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merPost Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.
Post Traumatiskt StressSyndrom Jäv Disposition Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang 1 Vad är det i korthet Något traumatiskt Återupplevande Kognitiva och emotionella
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merkrisplan ( del 2/2 )
Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merIngvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal
Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal Posttraumatiskt stressyndrom DSM-IV: A. Personen har var utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: 1. personen upplevde, bevittnade
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merQ D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER
STRESSRELATERAD OHÄLSA Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom
Läs merVad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merIngvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal
Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal Posttraumatiskt stressyndrom PTSD Vanlig sjukdom, livstidsprevalens i USA Män ca 5% Kvinnor ca 10% PTSD, en förbisedd diagnos Ingvar Karlsson Verksamhet
Läs merVad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering.
Vad menar vi med kris? Utvecklingskris Ställföreträdande traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 8 Men Traumatiska kriser Utvecklingskris Traumatisk kris Hotkris Förlustkris Ställföreträdande Livskris
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merSocial fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi
Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt
Läs merTraumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket
Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,
Läs merPraktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert
Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merInformationspuff för psykiskt stöd
Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka
Läs merPost Traumatisk Stress
Post Traumatisk Stress En Självhjälpsguide Sammanställd av Agneta Morelli för Invandrarcentrum, GFTE, Gävle Kommun 2008-04-17 Vad är en traumatisk händelse? En traumatisk händelse är något utöver en vardaglig
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merKRISPLAN. Vitsippans förskola
KRISPLAN Vitsippans förskola 2016-2017 Larmlista 2016-04-29 Pia Bengtsson (förskolechef) 070-2702699 Pia Göthlin (pedagog) 0708-742779 Johanna Karlsson (pedagog) 073-0309454 Ida Allansson Nilsson (pedagog)
Läs merBarn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merHar Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Läs merStöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan
Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merPlaneringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse
Planeringsenheten NU sjukvården När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse 2 3 Förord Den här skriften vänder sig till dig som har varit
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merDÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen
DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen Bodil Grön Pol.mag, yrkeslärare, arbetshandledare Jakobstad 7.4.2014 Teori och praktik inte alltid lätt att kombinera
Läs merHur bemöter vi människor i akut kris
Hur bemöter vi människor i akut kris Traumadagen 13 september 2017 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, psykolog, psykoterapeut, doktorand KI Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi charlotte.therup-svedenlof@sll.se
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att
Läs merStor oro skapas i hela organisationen när
Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merMotion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser
YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad
Läs merTill åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Läs merLokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter
Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga
Läs merLitet råd kring speciella typer av lidande
Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merPTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut
PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut P T S D: Post Traumatic Stress Disorder Trauma= från grekiskans sår, sår i själen Post=efter Inte händelsen som är traumat utan reaktionen
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs merSjälvhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet
Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare
Läs mer