ATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER

Transkript

1 ATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER Novia 10 oktober 2018 Jannike Rosenholm Socionom (YH), PeM, NLP-Master Practitioner, NVC-kommunikation, Krispsykologi, Trappan-handledare, Psykisk första hjälp jannike.rosenholm@gmail.com

2 Målet med presentationen Förstå vad en kris är förstå att krisen har en påverkan på barnet/ungdomen.. se krisarbetet i ett bredare perspektiv samt få ens ett verktyg för att använda med barn och unga i kris.

3 Vad är kris? (Dyregrov 1998) Kris: en händelse som överväldigar barnet eftersom inlärda bemästringsstrategier inte fungerar där och då, eller därför att barnet ännu inte har lärt sig adekvata bemästringsstrategier. Därav även behovet av krishjälp som innebär att ge stöd och planer för bearbetning och lärande. Jämför: Utvecklingskris. (Trauma: psykiskt trauma är överväldigande, okontrollerade händelser som innebär extraordinär påfrestning för dem som utsatts för händelsen. Vanligen inträffar sådana händelser hastigt och oväntat, men vissa händelser upprepas i mer eller mindre identisk form utan att de kan förhindras. Barnet känner sig ofta hjälplöst och sårbart.)

4 De vanligaste förlusterna hos ett barn/ungdom: Ett husdjurs död En mor- eller farförälder dör Barnet flyttar Barnets föräldrar skiljer sig Barnets förälder/föräldrar dör Barnets släktning, lekkompis eller vän dör Barnet är med om en olycka eller sjukdom eller en närstående drabbas

5 Direkt reaktion: fly eller fäkta Fysiska reaktioner Mobilisering av kroppen: * Adrenalin * Noradrenalin Snabba reaktioner Beredd att möta fara Mentala reaktioner Mental mobilisering: * Tidigare erfarenheter tillgängliga * Skärpt sinnesförmåga * Fokuserad uppmärksamhet * Superminne * Snabb bearbetning av information Blockering/smärtlindring Emotionell urkoppling

6 Stressens påverkan på barn och unga Biologisk verkan Påverkar hjärt- och kärlsystemet, hormonerna, immunförsvaret och hjärnan. Hjärnan påverkas starkt av nya stimulin (mer än vuxna), delvis barnets egocentrism. Ju tidigare påverkan sker, desto kraftigare och mer bestående effekt. Psykologisk verkan Inga copingstrategier. Disassociation som försvarsmekanism vid svåra upplevelser. (En mur mellan sig och den hotfulla upplevelsen) Med hjälp av fantasin kan barnet placera sig utanför den överrumplande händelsen splittrar tankar och känslor eller låtsas som om det var någon annan. Ju svårare upplevelse, desto kraftigare disassociation. Sociala reaktioner Uppmärksamheten styrs mot den påfrestande faktorn. (Allt annat i omgivningen blir mindre viktigt) Barnet klarar inte av att fungera som vanligt. Kompisrelationer, skolarbetet, hemförhållanden lider. Kan vara svårt att upptäcka problem hos barn, då de inte har samma förmåga som en vuxen att uttrycka sig. Istället kan barnet påvisa irritation eller oorganiserat beteende vid yttre påfrestning. Bildkälla:

7 Syftet med krisarbete En kris kan, och ett trauma skapar oftast luckor i vår narrativa berättelse om vårt eget liv. Genom att igenkänna och benämna upplevelser och känslor skapas kontinuitet i livsberättelsen vi helar den brustna narrationen.

8 Vad är krisarbete? Finns separat och insytt i olika yrken och frivilligverksamhet. Exempelvis: Aktivt krisarbete: Mental första hjälp, krisgrupper, stödgrupper, terapier m.fl. Insytt krisarbete: Akuten, polis, barnskydd, sjukhus m.m. Berör i allra högsta grad också: daghem, skolor, hobbyverksamhet, hälsovårdare, tandläkare o.s.v.

9 Barn i krisarbete Vuxna underskattar ofta barnens förmåga att lägga märke till och tolka händelser. Barnets förmåga att hantera tragiska händelser underskattas också ofta, liksom barns förmåga till återhämtning. Resiliens (motståndskraft, förmåga till återhämtning) som hjälp vid motverkande av effekterna av en traumatisering. Barnets förmåga att bearbeta en kris (traumatisk händelse), är långt fast i de närstående vuxnas förmåga har att hjälpa barnet att bearbeta händelsen.

10 Barn i krisarbete Barn behöver hjälp och stöd av vuxna! Barn bör bemötas med allvar och tålamod de behöver tid och någon som lyssnar. Barn bör få svar på sina frågor, ifall det finns svar att erbjuda. Ifall det inte finns svar, ska man säga det till barnet. Fysisk kontakt och trygghet är viktiga grundbehov som ska tillgodoses hos barn. Kom ihåg att barn också skyddar vuxna; de kan undvika frågor och ämnen och enbart diskutera sådant de är säkra på att de vuxna vet att de vet. Två tomma stolar står ensamt uppställda i sandlådan. Victor tycker inte att det är någon idé att försöka sätta dockor på stolarna. Hemma har två platser blivit tomma. Det har fört med sig en skrämmande känsla av tomhet. E. Cleve 2002:III

11 Några tankar Barn behöver bearbeta sina förluster för att inte få problem med sitt sorgearbete. Den vuxna bär ansvar att öppna dialogen med barnet. Genom att visa och berätta vad man själv känner i sin sorg, vågar också barnet dela med sig om sin upplevelse. Känslor är normala låt dem komma utan att döma, kritisera eller analysera. Säg aldrig Var inte rädd, Var inte ledsen, Var stark det är normalt att känna sig rädd, liten, sorgsen vid en förlust. Alla barn är olika! Olika barn kommer också att ha ett olikt förhållande till förlusten. Låt inte någon sörja i sin ensamhet. Försök inte ersätta förlusten som ett försök att få barnet att gå vidare.

12 Men det viktigaste: Våga vara närvarande, våga lyssna, våga visa att du bryr dig och kan axla det barnet har att berätta. Då när magkänslan säger usch vad obehagligt, spring bort, det är då det är dags att stanna upp och gå mot. Bilen är mest kaputt på sidan där mamman och lilla barnet satt. Den är inte trasig på ratten där pappan satt och styrde. Efter att ha bearbetat olyckan i leken sätter Victor egna ord på verkligheten. E. Cleve 2002:XV

13 UPPNÅDDE VI MÅLEN? Vad är en kris? Kriser påverkar. Var förekommer krisarbete? Vad kan jag göra då jag bemöter ett barn/ungdom i kris? Frågor?

14 Tack! Tips på källor: Cleve Elisabeth En stor och en liten är borta. Kristerapi med en tvåårig pojke Hur länge ska hon vara död? Korttidsterapier med barn i kris Dyregrov Atle Sorg hos barn. En handledning för vuxna. (1990, 2007) 2011 Barn och trauma.(1997) 2012 Poijula Soili Lapsi ja kriisi. Selviytymisen tukeminen Raunadalen Magne & Schultz Jon-Håkon Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris Saari Salli Kuin salama kirkkaalta taivaalta. Kriisit ja niistä selviytyminen. (2000) 2012