Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Transkript

1 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar? Hur kan sjukvården (BUP, Flyktingbarnteam) hjälpa dem? Hur kan samhällets andra stödfunktioner hjälpa och stödja ungdomarna? Ensamkommande Sverige 1/1-1/ Flickor Pojkar Totalt 0-6 år år år år Totalt Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 1

2 Situationen för nyanlända ensamkommande ungdomar I Europa ensamkommande Huvudsakligen från Somalia, Afghanistan och Irak 2009 fick 63% PUT Akutboende, familjehem, institution Socialsekreterare, Familjehemssekreterare, God man, Migrationsverket, Advokat Tolk Hälsoundersökning Barnkonvention och andra rättigheter NÄTVERKSARBETE/SAMVERKAN är viktigt Behov av psykisk hälsovård Ensamkommande har stort behov av psykisk hälsovård, men detta uppmärksammas i för liten grad av stöd- och omsorgspersoner (Dittman & Jensen, 2010) Psykisk hälsa och psykiatriska symtom Unga asylsökande har ofta mycket styrka, men har ofta utsatts för extrema trauman (J. Rutter, 2003) 40 % kan ha psykiatriska störningar (PTSD, depression och andra ångeststörningar (Ehntholt,K.A. & Yule, W.,2006) Sorg (lite forskningsunderlag) Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 2

3 Psykisk hälsa och psykiatriska symtom fortsatt Somatiska besvär, sömn, beteende, social isolering, uppmärksamhetsproblem, generaliserad ångest, rastlöshet, irritabilitet, kamratproblem, enures. Brist på framtidstro, förluster, oro och ansvar för familj och släkt i hemlandet Riskfaktorer och skyddande faktorer Grad av utsatthet Individuella karaktärsdrag Trossystem Familjens roll Socialt stöd Postmigrations-stress Kris- och trauma och andra psykiatriska symtom Ungdomar med krisreaktioner hjälper man bäst med ökad omsorg och hjälp att stå ut med påfrestningar de genomlider Deprimerade ungdomar behöver professionell bedömning (Viktigaste symtom: orkeslöshet, nedstämdhet, brist på glädje eller intresse, suicidtanker/handlingar, känslor av skuld eller värdelöshet) Likaså ungdomar med ångeststörning t.ex. traumareaktioner (återupplevanden, undvikande och förhöjd spänning) Beteendestörningar i samband ovanstående kan vara indikation på att psykiatrisk bedömning behövs Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 3

4 Hur kan man veta om ungdomen är traumatiserad Traumatiserad är man om man upplevt händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller hot mot egen eller andra fysiska integritet OCH reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Symtom: återupplevanden av händelsen, undvikanden och förhöjd spänning. Ungdomar med psykiatriska symtom Även ungdomar med psykiatriska symtom behöver ökad omsorg om behandling skall bli framgångsrik Vid kris; låt ungdomarna berätta, lyssna, ställ följdfrågor. Din uppgift: att bära ångest För traumatiserade ungdomar ökar ångesten om man uppmanar dem att berätta om sina trauman undvik detta Vad är ökad omsorg Förhåll dig till barnet/ungdomen som om han/hon vore flera år yngre Hjälp till med praktiska (passa tider, läxor, fritidsaktiviteter etc.) Ordna dagen så ungdomen kan lyckas. Lugnande insatser vid sänggåendet och vid nattliga uppvaknanden Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 4

5 Detta är också omsorg Skaffa sakupplysningar (om asylprocess och andra kontakter med myndigheter och vårdinstanser) Hjälp ungdomen att få kontakt med släktingar Sitt på locket = hög omsorg låg emotionell nivå Använd tolk till allt utöver vid dagliga rutiner i boende Bästa omhändertagandet är hög omsorg med låg emotionell intensitet Vad skall man inte säga: Stackars dig Jag vet hur det känns Du skall vara glad som lever Tiden läker alla sår Tre områden ingår i traumabehandling Stabilisering Traumabearbetning Integration Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 5

6 Stabilisering Ökad omsorgsnivå anpassad kravnivå Normalisering information psykoedukation Tydlighet Förutsägbarhet Struktur Traumabearbetning Exponering under trygga omständigheter och färdighetsträning Behandlingsmetoder Kognitiv beteendeterapi (målorienterad, tidsbegränsad, färdighetsinlärning, traumafokuserad exponering) Eye Movement and Desensitization and Reprocessing (EMDR) Medicinering (SSRI) Behandling med syfte till förändring kräver social stabilitet (uppehållstillstånd) Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 6

7 Integration Traumaminnen integreras som en del av mig Flyktingbarnteamet Gamlestaden - Göteborg Flyktingbarnteamet är en resurs på specialistnivå med barnläkare, sjuksköterska, psykolog, socionom och sekreterare. Vi utgör en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens. Vi bedömer och behandlar barn och ungdomar med allvarliga psykiatriska och somatiska symtom. Vi ger konsultation till verksamheter som kommer i kontakt med nyanlända. Vi har också till uppdrag att sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma. Vår verksamhet drivs i samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatri och Barn- och ungdomsmedicin i Gamlestaden. Från januari 2010 tillhör Barnoch ungdomsmedicinmottagningen i Gamlestaden Angereds Närsjukhus. Vi tar emot barn från hela Göteborgs kommun 0-18 år Vi nås på telefon Var skall nyanlända få hjälp för psykiska- och somatiska hälsoproblem? Nyanlända skall i första hand vända sig till vårdinstans i stadsdelen. FBT hjälper till att hitta rätt instans. Ring för konsultation innan ni skickar remiss! Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 7

8 Sammanfattning Ensamkommande är förmodligen en riskgrupp med stort behov av psykisk hälsovård Ensamkommande måste erbjudas stöd och behandling i en samordnad ram Stöd och behandlingspersonal måste hålla två perspektiv samtidigt på ungdomarna: de är starka och sårbara Litteratur Ehntholt, A. & Yule, W. (2006) Practioners View: Assessment and Treatment of refugee children and adolescents who have experienced war-related trauma. J Child Psych Psychiatry 47:12 pp Dittman, I. & Jensen, T.K. (2010) Ensliga mindreåriga flyktingers psykiske helse litteraturstudie. Tidsskrift for Norsk Psykologforening (47) pp Hultmann, O. (2008). Ensamkommande barn psykologiska perspektiv. Aetolia. Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Studentlitteratur. Stockholm. Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 8