Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER"

Transkript

1 STRESSRELATERAD OHÄLSA Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0

2 BAKGRUND - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER I WHO:s klassifikation ICIDH, introduceras begreppen centrala livsroller. Förmåga och resurser att upprätthålla dessa ses som förutsättning för god hälsa i vid bemärkelse. De centrala livsrollerna definieras på följande sätt: Orientering: Förmåga att orientera sig själv i förhållande till omgivningen och att kunna växelverka och samspela med omgivningen. Fysiskt oberoende: Förmåga att upprätthålla en välfungerande oberoende existens avseende omvårdnad av egen person och andra aktiviteter i dagligt liv. Förflyttning: Förmåga att förflytta sig effektivt i sin omgivning. Sysselsättning: Förmåga att sysselsätta sig på ett sätt som är vanligt enligt kön, ålder och kultur. Relation: Förmåga att delta i och upprätthålla vanliga sociala relationer. Försörjning: Förmåga att upprätthålla ekonomisk självständighet genom att vara socioekonomiskt aktiv och oberoende. KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 Människan möter i livet och vardagen situationer som har karaktär av att vara oönskade händelser eller belastningar. Det är normalt att livet innefattar olika förluster, belastningar och frustrationer. Det kan röra sig om: sjukdom med åtföljande förlust av funktion och förmåga personliga förluster förändringar i omvärlden kränkningar av fysisk eller personlig integritet icke realiserbara förväntningar på livet Omständigheter som dessa kan utgöra ett hot mot upprätthållandet av centrala livsroller med innebörden att människan ställs inför krav på anpassning till nya förutsättningar. Detta aktiverar en stressreaktion, som i grunden är ändamålsenlig genom att den leder till såväl biologisk som psykologisk resusmobilisering i syfte att finna lösningar för anpassning till rådande omständigheter. I en normalt förlöpande kris/stressreaktion uppnår människan ny anpassning i sin livssituation med bibehållen hälsa där den normala kris-/ stressreaktionens emotionella komponenter har vital betydelse som drivkrafter för anpassning. I ett fall där individen inte finner lösningar för anpassning till rådande förhållanden riskerar kris-/stressreaktionen däremot att genom sin intensitet och varaktighet övergå i patologisk valör och bli till ett hot mot hälsa och anpassning. Kris-/stressreaktionen kan vara förstärkt och/eller långvarigt pågående och upplevas som ohälsa. I en del fall när den är kraftigt förstärkt och långvarigt pågående leder den till utveckling av svikt/sjukdom. En långvarigt pågående stressreaktion kan utvecklas till disorder of arousal, vilket leder till ökad uttröttbarhet, nedsatt uthållighet och nedsatt tolerans för stress. En närmare kartläggning av stressreaktion på individnivå ger därför möjlighet att differentiera mellan normal stressreaktion, förstärkt stressreaktion med innebörden ohälsa men inte sjukdom och långvarigt pågående kraftigt förstärkt stressreaktion med digniteten svikt/sjukdom. Symtom förenliga med förhöjd stressnivå har i upprepade undersökningar visat sig korrelera till långvarig funktionsnedsättning, begränsning av förmåga till aktiviteter och minskad resurs för delaktighet i centrala livsroller. En stressreaktion har därför beroende på sin karaktär olika innebörd, vilket får olika konsekvenser och detta förhållande bör beaktas vid diskussion om förekomst och betydelse av stressreaktion hos en person.

3 INSTRUKTION FÖR ANVÄNDNING AV KLASSIFIKATIONEN - TILLÄMPNINGAR AV Gå igenom de fyra områdena: -KROPPSFUNKTIONER > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -KROPPSTRUKTURER > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -OMGIVNINGSFAKTORER - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET Uppmärksamma vad som är fokus för aktuell frågeställning, t. ex. sjukskrivning, vårdplanering, rehabilitering etc. OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom Det viktiga är att ange de ord, begrepp, benämningar enligt som är relevanta för frågeställningen. Ange därefter -kod för aktuellt begrepp. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b 0 Komplettera sedan med de ord/uttryck som du själv brukar använda. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b - Glömska Ange svårighetsgrad på tillståndet Exempel: Kroppsfunktioner: -nedsättning av minnesfunktion, måttlig b. Glömska Kroppsstruktur: -struktur i nedre extremitet, kraftig s0. Artros i knä Aktivitet och delaktighet: -att företa mångfaldiga uppgifter, stor begränsning d0. -att klä sig, stor begränsning d0. Omgivningsfaktorer: -närfamilj, mycket stöd (positivt faktor) +e. Skala för att ange storlek, grad av, för aktuell bedömningsfaktor (se andra benämningar av gradering i respektive kapitel) AKTUELL FAKTOR Storlek/Grad av % 0 Ingen 0- Lätt - Måttlig - Svår/kraftig 0- Total -0 Ej specificerat Ej tillämpbar

4 KROPPSFUNKTIONER Övergripande/Detaljerade Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Definition: Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse eller förlust. Markera de koder och benämningar som är aktuella och bedöm grad av funktionsnedsättning och beakta den funktion som finns kvar. Ex b0. Lätt begränsad energitillgång - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 b. PSYKISKA FUNKTIONER b. FUNKTIONER I KÖNS- OCH URINORGANEN b Medvetandefunktioner SAMT REPRODUKTIVA FUNKTIONER b Orienteringsfunktioner (tid, rum, person) b0 Urineringsfunktioner b Intellektuella funktioner (inkl. utvecklingsstörning, demens) b0 Sexuella funktioner b0 Energi och driftfunktioner b Sömnfunktioner b. NEUROMUSKULOSKELETALA OCH b Central sensitisering RÖRELSERELATERADE FUNKTIONER b0 Uppmärksamhetsfunktioner b Funktioner för rörlighet i leder b Minnesfunktioner b0 Muskelkraftsfunktioner b Emotionella funktioner b Muskeltonusfunktioner b Perceptuella funktioner b Icke viljemässiga rörelser b Högre kognitiva funktioner b Språkfunktioner b. FUNKTIONER I HUDEN OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER b. SINNESFUNKTIONER OCH SMÄRTA b Synfunktioner b0 Hörselfunktioner b Vestibulära funktioner (inkl. balansfunktioner) b0 Smärta b. RÖST- OCH TALFUNKTIONER b Röstfunktioner b. HJÄRT-KÄRLFUNKTIONER, BLODBILDNINGS-, IMMUNSYSTEMS- OCH ANDNINGSFUNKTIONER b Hjärtfunktioner b0 Blodtrycksfunktioner b0 Blodbildningsfunktioner (blod) b Immunologiska funktioner (allergier, överkänslighet) b0 Andningsfunktioner (andning) Bedöm och ange även graden av aktuell nedsättning (siffra samt i ord). FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Grad av funktionsnedsättningar % 0 Ingen nedsättning 0- Lätt nedsättning - Måttlig nedsättning - Svår nedsättning 0- Total nedsättning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar b. MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGS- FUNKTIONER SAMT ENDOKRINA FUNKTIONER b Matsmältningsfunktioner b Avföringsfunktioner b0 Viktuppehållande funktioner b Endokrina funktioner (hormonella förändringar)

5 KROPPSSTRUKTURER Övergripande/ Detaljerade Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter ned till vävnads- cellnivå, subcellulär och molekylär nivå. Definition: Strukturavvikelse är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelöse eller förlust. Markera de koder och benämningar av strukturförändringar som avviker från det normala. Bedöm grad av aktuell strukturavvikelse och beakta den struktur som finns kvar. Ex s. Måttlig strukturavvikelse i hjärna - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET s. STRUKTURER I NERVSYSTEMET s Hjärnan s0 Ryggmärgen och perifera nerver s. ÖGAT, ÖRAT OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER s. STRUKTURER INVOLVERADE I RÖST OCH TAL OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom s. STRUKTURER I HJÄRT-KÄRLSYSTEMET, IMMUNOLOGISKA SYSTEMET OCH ANDNINGSSYSTEMET s Struktur i hjärt-kärlsystemet s0 Struktur i andningssystemet 0 s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSSYSTEMEN SAMT ENDOKRINA SYSTEMET s0 Struktur i matstrupen s0 Struktur i magsäcken s0 Struktur i tarm s0 Struktur i gallblåsan och gallgångar s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED KÖNS- OCH URINSYSTEMEN s Struktur i urinorgan s0 Struktur i könsorgansystemet s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED RÖRELSE s Huvud och halsregion s0 Skulderregion s0 Övre extremitet (arm, hand) s0 Bäckenregion s0 Nedre extremitet (ben, fot) s0 Bål s. HUD OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER Bedöm och ange även graden av aktuell strukturavvikelse (siffra samt i ord). STRUKTURAVVIKELSE Grad av strukturavvikelse % 0 Ingen strukturavvikelse 0- Lätt strukturavvikelse - Måttlig strukturavvikelse - Svår strukturavvikelse 0- Total strukturavvikelse -0 Ej specificerat Ej tillämpbar

6 AKTIVITETER/DELAKTIGHET Övergripande/Detaljerade Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid ett genomförande av aktiviteter. Det avser begränsning av egen förmåga att genomföra en aktivitet. Definition: Genomförande (vad en person gör i sin aktuella omgivning). Markera de koder och benämningar av aktiviteter där genomförande är begränsat. Bedöm grad av begränsning och beakta den förmåga som finns kvar. Ex d. Stor begränsning att se - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 d. LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP d Att se d Att lyssna d0 Att lära sig läsa d Att lära sig skriva d0 Att lära sig räkna och beräkna (aritmetik) d Att lösa problem d. ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV d Att företa en enstaka uppgift d0 Att företa mångfaldiga uppgifter d0 Att hantera stress och andra psykologiska krav Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0- Lätt begränsning - Måttlig begränsning - Stor begränsning 0- Total begränsning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar d. KOMMUNIKATION d Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden d Att kommunicera genom att ta emot icke-verbala meddelanden d0 Att tala d Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden d0 Konversation d. FÖRFLYTTNING d Att bibehålla en kroppsställning d Att ändra och bibehålla kroppsställning, annat specificerat och ospecificerat d0 Att lyfta och bära föremål d0 Handens finmotoriska användning (plocka upp, gripa) d0 Att gå d Att röra sig omkring på olika sätt d Att förflytta sig med hjälp av utrustning (rullstol, rullskridskor, etc.) d0 Att använda transportmedel (bil, buss, tåg, flygplan, etc.) d Att vara förare (cykla, köra motorcykel, bil, etc.) AKTIVITETER/DELTAGANDE - fortsätter på sidan

7 AKTIVITETER/DELAKTIGHET Övergripande/Detaljerade..forts från sid - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV d. PERSONLIG VÅRD d Att tvätta sig (bada, torka sig, tvätta händerna, etc) d0 Kroppsvård (borsta tänderna, raka sig, göra sig fin, etc.) d0 Att sköta toalettbehov d0 Att klä sig d0 Att äta d0 Att dricka d0 Att sköta sin egen hälsa KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom d. HEMLIV d0 Att skaffa varor och tjänster (handla, etc.) d0 Att bereda måltider (laga mat, etc.) d0 Hushållsarbete (städa, tvätta kläder, diska, stryka, etc.) d0 Att bistå andra 0 d. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER d Grundläggande mellanmänskliga interaktioner d0 Sammansatta mellanmänskliga interaktioner d0 Att ha kontakt med okända personer d0 Formella relationer d0 Informella sociala relationer d0 Familjerelationer d0 Intima relationer d. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN d Informell utbildning d0 Skolutbildning d0 Högre utbildning d0 Betald sysselsättning d0 Grundläggande ekonomiska transaktioner d0 Ekonomisk självförsörjning Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0- Lätt begränsning - Måttlig begränsning - Stor begränsning 0- Total begränsning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar d. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV d Samhällsgemenskap d0 Rekreation och fritid d0 Religion och andlighet d0 Mänskliga rättigheter d0 Politiskt liv och medborgarskap

8 OMGIVNINGSFAKTORER - Övergripande/Detaljerade Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Markera de koder och benämningar som är aktuella och utgör ett hinder. Ex e. Stort hinder relaterat till mat Uppmärksamma när underlättande omständigheter föreligger +(plus) kod samt i ord/benämning. Ex +e. Måttlig omgivningsresurs som kompenserar för hinder relaterat till mat - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET e. PRODUKTER OCH TEKNIK e För egen konsumtion (mat, mediciner) e För personligt bruk i dagliga livet e0 För personlig förflyttning/transport inom-/utomhus e För kommunikation e0 Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmänt bruk e Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom e. NATURMILJÖ OCH MÄNSKLIGT SKAPADE MILJÖFÖRÄNDRINGAR e Klimat e0 Ljus e0 Ljud 0 e. PERSONLIGT STÖD OCH PERSONLIGA RELATIONER e Närfamilj e0 Vänner e Bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgänget e0 Människor i maktpositioner e0 Personliga vårdgivare och personliga assistenter Bedöm och ange även graden av e Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård hinder i aktuellt item (siffra samt i ord). e0 Andra yrkesutövare e. ATTITYDER Personliga attityder hos: e -nära familjemedlemmar e0 -vänner e0 -personliga vårdgivare/personliga assistenter e0 -hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården e -andra yrkesutövare e0 Samhälleliga attityder e Sociala normer, konventioner och ideologier HINDER Grad av hinder % 0 Inget hinder 0- Lätt hinder - Måttligt hinder - Stort hinder 0- Totalt hinder -0 Ej specificerat Ej tillämpbar e. SERVICE, TJÄNSTER, SYSTEM OCH POLICIES e -för bostäder e -för kommunikation e -för allmänna sociala stödinsatser e0 -för transport e0 -inom hälsovård e0 -gällande lagreglering e -för utbildning och yrkesförberedelse e0 -inom socialförsäkring e0 -för arbete och sysselsättning

9 - BAKGRUND ENLIGT DSM-IV/ICD- Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom F. A B C D E Smärta inom minst ett anatomiskt område dominerar symtombilden och är en svårighetsgrad som motiverar klinisk utredning. Smärtan orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Symtomen eller funktionsnedsättningarna är inte medvetet framkallade eller simulerade (vilket är fallet vid patomimi eller simulering) Smärtan föklaras inte bättre med något förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller psykotiskt syndrom och uppfyller inte kriterierna för dyspareuni. TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 Kodningsanvisningar: 0.0 Somatoformt smärtsyndrom associerat med psykologiska faktorer: Psykologiska faktorer bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (Om somatisk sjukdom/skada också finns med i bilden bedöms detta inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighet, exacerbation eller fortbestånd). Om kriterierna för somatiseringssyndrom samtidigt är uppfyllda skall somatoformt smärtsyndrom associeras med psykologiska faktorer inte diagnostiseras. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre 0. Somatoformt smärtsyndrom associerat med både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada: Både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Somatisk sjukdom/skada eller anatomiskt område för smärtan (se nedan) kodas på axel III. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre Obs: Följande diagnos utgör inte någon psykisk störning och inkluderas här enbart för att underlätta differentialdiagnostiken Somatoformt smärtsyndrom associerat med somatisk sjukdom/skada: Somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (I de fall psykologiska faktorer finns med i bilden bedöms dessa inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd.) Den diagnostiska koden för smärtan väljs på grundval av aktuell somatisk sjukdom/skada om den kan fastställas eller på grudval av smärtans lokalisering om aktuell somatisk sjukdom/ skada inte kan fastställas.

10 - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 ENLIGT DSM-IV/ICD- Akut stressyndrom 0./F.0 A B C D E F G H Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: () personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet () personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat eller agiterat beteende. Tre eller fler av följande dissociativa symtom förekom under eller efter den traumatisk händelsen: () känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons () minskad uppmärksamhet på omgivningen (t. ex. leva som i en dimma ) () derealisation () depersonalisation () dissociativ amnesi (dvs oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen) Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar, drömmar, illusioner, flashbackupplevelser eller en känsla av att återuppleva händelsen, eller ett starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (t. ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser eller personer). Påtagliga symtom på ångest eller ökad retbarhet (t. ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). Störningen orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden eller medför nedsatt förmåga att klara av nödvändiga uppgifter, t. ex. skaffa sig hjälp eller mobilisera personliga resurser genom att berätta för familjemedlemmar om den traumatiska upplevelsen. Störningen varar minst två dagar men inte mer än fyra veckor och inträffar inom fyra veckor efter den traumatiska händelsen. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, förklars inte bättre med diagnosen kortvarig psykos, och utgör inte enbart en försämring av någon tidigare axel I- eller axel II-störning. Egentlig depressionsepisod A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen () nedstämdhet eller () minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/ skada eller på stämninsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer. () nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t. ex. känner sig ledsen eller tom) eller av andra (t. ex. ser ut att vilja gråta). Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma. () klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller andra) () betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t. ex. mer än femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit. () sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) () psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet) () svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen () känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk) () minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obesultsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra) () återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord B Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/ depression. C Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t. ex. hypotyroidism). E Symtomen förklaras inte bättre med okomplicerad sorg, dvs den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

11 - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 ENLIGT DSM-IV/ICD- Posttraumatiskt stressyndrom 0./F. A B C Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: () personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet () personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat/agiterat beteende. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: () återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. () återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. () handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar pånytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma. () intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. () fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: D E F () aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat () aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat () oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen () klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter () känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor () begränsade affekter (t. ex. oförmåga att känna kärlek) () känsla av att sakna framtid (t. ex. inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra) Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: () svårt att somna eller orolig sömn () irritabilitet eller vredesutbrott () koncentrationssvårigheter () överdriven vaksamhet () lättskrämdhet Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varit i mer än en månad. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Specificera om: -akut: symtomen har varat mindre än tre månader -kroniskt: symtomen har varat tre månader eller längre -försenad debut: symtomdebut minst sex månader efter traumat Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas. A B C Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: () Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning () Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress () Känslomässig labilitet eller irritabilitet () Sömnstörning () Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet () Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D E F Symtomen orsakar ett klinikskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/ skada (t. ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

12 TILLHÖR Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V MAJ JUNI SEPTEMBER 0 0 OKTOBER JANUARI FEBRUARI MAJ JUNI 0 0 I C F - KORTVERSION 0 JULI NOVEMBER 0 0 MARS 0 0 JULI AUGUSTI 0 0 DECEMBER APRIL 0 0 AUGUSTI 0 0 Framtagen i samarbete med Curt Nyström Leg. läkare, med dr, specialist inom allmän psykiatri och Orvar Nyström Leg. läkare, specialist inom internmedicin och reumatologi Premedica Borga AB Medendus AB, Borås 0

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi Kriser Orsak och påverkan www.abo.fi/krishantering Åbo Akademi Guide för personal och studerande www.abo.fi Allmänt om kriser och reaktioner på traumatiska händelser Vad är en traumatisk kris? Det finns

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån 1 Bilaga 1. CHECKLISTA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER Lärande och att tillämpa kunskap, kommunikation (Domän 1, 3) Att kunna se och höra det du vill (d110-129). Att kunna ta emot talade meddelanden

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: Utdrag ur Claes-Otto Hammarlund: Bearbetande samtal Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: NÄR DET SOM INTE FÅR HÄNDA HAR HÄNT ÄNDÅ

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer # 3 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Tord Ivarsson (MD)

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer