Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER"

Transkript

1 STRESSRELATERAD OHÄLSA Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0

2 BAKGRUND - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER I WHO:s klassifikation ICIDH, introduceras begreppen centrala livsroller. Förmåga och resurser att upprätthålla dessa ses som förutsättning för god hälsa i vid bemärkelse. De centrala livsrollerna definieras på följande sätt: Orientering: Förmåga att orientera sig själv i förhållande till omgivningen och att kunna växelverka och samspela med omgivningen. Fysiskt oberoende: Förmåga att upprätthålla en välfungerande oberoende existens avseende omvårdnad av egen person och andra aktiviteter i dagligt liv. Förflyttning: Förmåga att förflytta sig effektivt i sin omgivning. Sysselsättning: Förmåga att sysselsätta sig på ett sätt som är vanligt enligt kön, ålder och kultur. Relation: Förmåga att delta i och upprätthålla vanliga sociala relationer. Försörjning: Förmåga att upprätthålla ekonomisk självständighet genom att vara socioekonomiskt aktiv och oberoende. KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 Människan möter i livet och vardagen situationer som har karaktär av att vara oönskade händelser eller belastningar. Det är normalt att livet innefattar olika förluster, belastningar och frustrationer. Det kan röra sig om: sjukdom med åtföljande förlust av funktion och förmåga personliga förluster förändringar i omvärlden kränkningar av fysisk eller personlig integritet icke realiserbara förväntningar på livet Omständigheter som dessa kan utgöra ett hot mot upprätthållandet av centrala livsroller med innebörden att människan ställs inför krav på anpassning till nya förutsättningar. Detta aktiverar en stressreaktion, som i grunden är ändamålsenlig genom att den leder till såväl biologisk som psykologisk resusmobilisering i syfte att finna lösningar för anpassning till rådande omständigheter. I en normalt förlöpande kris/stressreaktion uppnår människan ny anpassning i sin livssituation med bibehållen hälsa där den normala kris-/ stressreaktionens emotionella komponenter har vital betydelse som drivkrafter för anpassning. I ett fall där individen inte finner lösningar för anpassning till rådande förhållanden riskerar kris-/stressreaktionen däremot att genom sin intensitet och varaktighet övergå i patologisk valör och bli till ett hot mot hälsa och anpassning. Kris-/stressreaktionen kan vara förstärkt och/eller långvarigt pågående och upplevas som ohälsa. I en del fall när den är kraftigt förstärkt och långvarigt pågående leder den till utveckling av svikt/sjukdom. En långvarigt pågående stressreaktion kan utvecklas till disorder of arousal, vilket leder till ökad uttröttbarhet, nedsatt uthållighet och nedsatt tolerans för stress. En närmare kartläggning av stressreaktion på individnivå ger därför möjlighet att differentiera mellan normal stressreaktion, förstärkt stressreaktion med innebörden ohälsa men inte sjukdom och långvarigt pågående kraftigt förstärkt stressreaktion med digniteten svikt/sjukdom. Symtom förenliga med förhöjd stressnivå har i upprepade undersökningar visat sig korrelera till långvarig funktionsnedsättning, begränsning av förmåga till aktiviteter och minskad resurs för delaktighet i centrala livsroller. En stressreaktion har därför beroende på sin karaktär olika innebörd, vilket får olika konsekvenser och detta förhållande bör beaktas vid diskussion om förekomst och betydelse av stressreaktion hos en person.

3 INSTRUKTION FÖR ANVÄNDNING AV KLASSIFIKATIONEN - TILLÄMPNINGAR AV Gå igenom de fyra områdena: -KROPPSFUNKTIONER > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -KROPPSTRUKTURER > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -OMGIVNINGSFAKTORER - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET Uppmärksamma vad som är fokus för aktuell frågeställning, t. ex. sjukskrivning, vårdplanering, rehabilitering etc. OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom Det viktiga är att ange de ord, begrepp, benämningar enligt som är relevanta för frågeställningen. Ange därefter -kod för aktuellt begrepp. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b 0 Komplettera sedan med de ord/uttryck som du själv brukar använda. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b - Glömska Ange svårighetsgrad på tillståndet Exempel: Kroppsfunktioner: -nedsättning av minnesfunktion, måttlig b. Glömska Kroppsstruktur: -struktur i nedre extremitet, kraftig s0. Artros i knä Aktivitet och delaktighet: -att företa mångfaldiga uppgifter, stor begränsning d0. -att klä sig, stor begränsning d0. Omgivningsfaktorer: -närfamilj, mycket stöd (positivt faktor) +e. Skala för att ange storlek, grad av, för aktuell bedömningsfaktor (se andra benämningar av gradering i respektive kapitel) AKTUELL FAKTOR Storlek/Grad av % 0 Ingen 0- Lätt - Måttlig - Svår/kraftig 0- Total -0 Ej specificerat Ej tillämpbar

4 KROPPSFUNKTIONER Övergripande/Detaljerade Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Definition: Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse eller förlust. Markera de koder och benämningar som är aktuella och bedöm grad av funktionsnedsättning och beakta den funktion som finns kvar. Ex b0. Lätt begränsad energitillgång - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 b. PSYKISKA FUNKTIONER b. FUNKTIONER I KÖNS- OCH URINORGANEN b Medvetandefunktioner SAMT REPRODUKTIVA FUNKTIONER b Orienteringsfunktioner (tid, rum, person) b0 Urineringsfunktioner b Intellektuella funktioner (inkl. utvecklingsstörning, demens) b0 Sexuella funktioner b0 Energi och driftfunktioner b Sömnfunktioner b. NEUROMUSKULOSKELETALA OCH b Central sensitisering RÖRELSERELATERADE FUNKTIONER b0 Uppmärksamhetsfunktioner b Funktioner för rörlighet i leder b Minnesfunktioner b0 Muskelkraftsfunktioner b Emotionella funktioner b Muskeltonusfunktioner b Perceptuella funktioner b Icke viljemässiga rörelser b Högre kognitiva funktioner b Språkfunktioner b. FUNKTIONER I HUDEN OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER b. SINNESFUNKTIONER OCH SMÄRTA b Synfunktioner b0 Hörselfunktioner b Vestibulära funktioner (inkl. balansfunktioner) b0 Smärta b. RÖST- OCH TALFUNKTIONER b Röstfunktioner b. HJÄRT-KÄRLFUNKTIONER, BLODBILDNINGS-, IMMUNSYSTEMS- OCH ANDNINGSFUNKTIONER b Hjärtfunktioner b0 Blodtrycksfunktioner b0 Blodbildningsfunktioner (blod) b Immunologiska funktioner (allergier, överkänslighet) b0 Andningsfunktioner (andning) Bedöm och ange även graden av aktuell nedsättning (siffra samt i ord). FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Grad av funktionsnedsättningar % 0 Ingen nedsättning 0- Lätt nedsättning - Måttlig nedsättning - Svår nedsättning 0- Total nedsättning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar b. MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGS- FUNKTIONER SAMT ENDOKRINA FUNKTIONER b Matsmältningsfunktioner b Avföringsfunktioner b0 Viktuppehållande funktioner b Endokrina funktioner (hormonella förändringar)

5 KROPPSSTRUKTURER Övergripande/ Detaljerade Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter ned till vävnads- cellnivå, subcellulär och molekylär nivå. Definition: Strukturavvikelse är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelöse eller förlust. Markera de koder och benämningar av strukturförändringar som avviker från det normala. Bedöm grad av aktuell strukturavvikelse och beakta den struktur som finns kvar. Ex s. Måttlig strukturavvikelse i hjärna - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET s. STRUKTURER I NERVSYSTEMET s Hjärnan s0 Ryggmärgen och perifera nerver s. ÖGAT, ÖRAT OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER s. STRUKTURER INVOLVERADE I RÖST OCH TAL OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom s. STRUKTURER I HJÄRT-KÄRLSYSTEMET, IMMUNOLOGISKA SYSTEMET OCH ANDNINGSSYSTEMET s Struktur i hjärt-kärlsystemet s0 Struktur i andningssystemet 0 s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSSYSTEMEN SAMT ENDOKRINA SYSTEMET s0 Struktur i matstrupen s0 Struktur i magsäcken s0 Struktur i tarm s0 Struktur i gallblåsan och gallgångar s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED KÖNS- OCH URINSYSTEMEN s Struktur i urinorgan s0 Struktur i könsorgansystemet s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED RÖRELSE s Huvud och halsregion s0 Skulderregion s0 Övre extremitet (arm, hand) s0 Bäckenregion s0 Nedre extremitet (ben, fot) s0 Bål s. HUD OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER Bedöm och ange även graden av aktuell strukturavvikelse (siffra samt i ord). STRUKTURAVVIKELSE Grad av strukturavvikelse % 0 Ingen strukturavvikelse 0- Lätt strukturavvikelse - Måttlig strukturavvikelse - Svår strukturavvikelse 0- Total strukturavvikelse -0 Ej specificerat Ej tillämpbar

6 AKTIVITETER/DELAKTIGHET Övergripande/Detaljerade Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid ett genomförande av aktiviteter. Det avser begränsning av egen förmåga att genomföra en aktivitet. Definition: Genomförande (vad en person gör i sin aktuella omgivning). Markera de koder och benämningar av aktiviteter där genomförande är begränsat. Bedöm grad av begränsning och beakta den förmåga som finns kvar. Ex d. Stor begränsning att se - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 d. LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP d Att se d Att lyssna d0 Att lära sig läsa d Att lära sig skriva d0 Att lära sig räkna och beräkna (aritmetik) d Att lösa problem d. ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV d Att företa en enstaka uppgift d0 Att företa mångfaldiga uppgifter d0 Att hantera stress och andra psykologiska krav Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0- Lätt begränsning - Måttlig begränsning - Stor begränsning 0- Total begränsning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar d. KOMMUNIKATION d Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden d Att kommunicera genom att ta emot icke-verbala meddelanden d0 Att tala d Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden d0 Konversation d. FÖRFLYTTNING d Att bibehålla en kroppsställning d Att ändra och bibehålla kroppsställning, annat specificerat och ospecificerat d0 Att lyfta och bära föremål d0 Handens finmotoriska användning (plocka upp, gripa) d0 Att gå d Att röra sig omkring på olika sätt d Att förflytta sig med hjälp av utrustning (rullstol, rullskridskor, etc.) d0 Att använda transportmedel (bil, buss, tåg, flygplan, etc.) d Att vara förare (cykla, köra motorcykel, bil, etc.) AKTIVITETER/DELTAGANDE - fortsätter på sidan

7 AKTIVITETER/DELAKTIGHET Övergripande/Detaljerade..forts från sid - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV d. PERSONLIG VÅRD d Att tvätta sig (bada, torka sig, tvätta händerna, etc) d0 Kroppsvård (borsta tänderna, raka sig, göra sig fin, etc.) d0 Att sköta toalettbehov d0 Att klä sig d0 Att äta d0 Att dricka d0 Att sköta sin egen hälsa KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom d. HEMLIV d0 Att skaffa varor och tjänster (handla, etc.) d0 Att bereda måltider (laga mat, etc.) d0 Hushållsarbete (städa, tvätta kläder, diska, stryka, etc.) d0 Att bistå andra 0 d. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER d Grundläggande mellanmänskliga interaktioner d0 Sammansatta mellanmänskliga interaktioner d0 Att ha kontakt med okända personer d0 Formella relationer d0 Informella sociala relationer d0 Familjerelationer d0 Intima relationer d. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN d Informell utbildning d0 Skolutbildning d0 Högre utbildning d0 Betald sysselsättning d0 Grundläggande ekonomiska transaktioner d0 Ekonomisk självförsörjning Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0- Lätt begränsning - Måttlig begränsning - Stor begränsning 0- Total begränsning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar d. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV d Samhällsgemenskap d0 Rekreation och fritid d0 Religion och andlighet d0 Mänskliga rättigheter d0 Politiskt liv och medborgarskap

8 OMGIVNINGSFAKTORER - Övergripande/Detaljerade Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Markera de koder och benämningar som är aktuella och utgör ett hinder. Ex e. Stort hinder relaterat till mat Uppmärksamma när underlättande omständigheter föreligger +(plus) kod samt i ord/benämning. Ex +e. Måttlig omgivningsresurs som kompenserar för hinder relaterat till mat - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET e. PRODUKTER OCH TEKNIK e För egen konsumtion (mat, mediciner) e För personligt bruk i dagliga livet e0 För personlig förflyttning/transport inom-/utomhus e För kommunikation e0 Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmänt bruk e Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom e. NATURMILJÖ OCH MÄNSKLIGT SKAPADE MILJÖFÖRÄNDRINGAR e Klimat e0 Ljus e0 Ljud 0 e. PERSONLIGT STÖD OCH PERSONLIGA RELATIONER e Närfamilj e0 Vänner e Bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgänget e0 Människor i maktpositioner e0 Personliga vårdgivare och personliga assistenter Bedöm och ange även graden av e Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård hinder i aktuellt item (siffra samt i ord). e0 Andra yrkesutövare e. ATTITYDER Personliga attityder hos: e -nära familjemedlemmar e0 -vänner e0 -personliga vårdgivare/personliga assistenter e0 -hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården e -andra yrkesutövare e0 Samhälleliga attityder e Sociala normer, konventioner och ideologier HINDER Grad av hinder % 0 Inget hinder 0- Lätt hinder - Måttligt hinder - Stort hinder 0- Totalt hinder -0 Ej specificerat Ej tillämpbar e. SERVICE, TJÄNSTER, SYSTEM OCH POLICIES e -för bostäder e -för kommunikation e -för allmänna sociala stödinsatser e0 -för transport e0 -inom hälsovård e0 -gällande lagreglering e -för utbildning och yrkesförberedelse e0 -inom socialförsäkring e0 -för arbete och sysselsättning

9 - BAKGRUND ENLIGT DSM-IV/ICD- Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom F. A B C D E Smärta inom minst ett anatomiskt område dominerar symtombilden och är en svårighetsgrad som motiverar klinisk utredning. Smärtan orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Symtomen eller funktionsnedsättningarna är inte medvetet framkallade eller simulerade (vilket är fallet vid patomimi eller simulering) Smärtan föklaras inte bättre med något förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller psykotiskt syndrom och uppfyller inte kriterierna för dyspareuni. TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 Kodningsanvisningar: 0.0 Somatoformt smärtsyndrom associerat med psykologiska faktorer: Psykologiska faktorer bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (Om somatisk sjukdom/skada också finns med i bilden bedöms detta inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighet, exacerbation eller fortbestånd). Om kriterierna för somatiseringssyndrom samtidigt är uppfyllda skall somatoformt smärtsyndrom associeras med psykologiska faktorer inte diagnostiseras. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre 0. Somatoformt smärtsyndrom associerat med både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada: Både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Somatisk sjukdom/skada eller anatomiskt område för smärtan (se nedan) kodas på axel III. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre Obs: Följande diagnos utgör inte någon psykisk störning och inkluderas här enbart för att underlätta differentialdiagnostiken Somatoformt smärtsyndrom associerat med somatisk sjukdom/skada: Somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (I de fall psykologiska faktorer finns med i bilden bedöms dessa inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd.) Den diagnostiska koden för smärtan väljs på grundval av aktuell somatisk sjukdom/skada om den kan fastställas eller på grudval av smärtans lokalisering om aktuell somatisk sjukdom/ skada inte kan fastställas.

10 - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 ENLIGT DSM-IV/ICD- Akut stressyndrom 0./F.0 A B C D E F G H Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: () personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet () personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat eller agiterat beteende. Tre eller fler av följande dissociativa symtom förekom under eller efter den traumatisk händelsen: () känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons () minskad uppmärksamhet på omgivningen (t. ex. leva som i en dimma ) () derealisation () depersonalisation () dissociativ amnesi (dvs oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen) Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar, drömmar, illusioner, flashbackupplevelser eller en känsla av att återuppleva händelsen, eller ett starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (t. ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser eller personer). Påtagliga symtom på ångest eller ökad retbarhet (t. ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). Störningen orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden eller medför nedsatt förmåga att klara av nödvändiga uppgifter, t. ex. skaffa sig hjälp eller mobilisera personliga resurser genom att berätta för familjemedlemmar om den traumatiska upplevelsen. Störningen varar minst två dagar men inte mer än fyra veckor och inträffar inom fyra veckor efter den traumatiska händelsen. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, förklars inte bättre med diagnosen kortvarig psykos, och utgör inte enbart en försämring av någon tidigare axel I- eller axel II-störning. Egentlig depressionsepisod A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen () nedstämdhet eller () minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/ skada eller på stämninsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer. () nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t. ex. känner sig ledsen eller tom) eller av andra (t. ex. ser ut att vilja gråta). Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma. () klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller andra) () betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t. ex. mer än femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit. () sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) () psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet) () svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen () känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk) () minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obesultsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra) () återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord B Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/ depression. C Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t. ex. hypotyroidism). E Symtomen förklaras inte bättre med okomplicerad sorg, dvs den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

11 - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 ENLIGT DSM-IV/ICD- Posttraumatiskt stressyndrom 0./F. A B C Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: () personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet () personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat/agiterat beteende. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: () återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. () återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. () handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar pånytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma. () intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. () fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: D E F () aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat () aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat () oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen () klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter () känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor () begränsade affekter (t. ex. oförmåga att känna kärlek) () känsla av att sakna framtid (t. ex. inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra) Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: () svårt att somna eller orolig sömn () irritabilitet eller vredesutbrott () koncentrationssvårigheter () överdriven vaksamhet () lättskrämdhet Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varit i mer än en månad. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Specificera om: -akut: symtomen har varat mindre än tre månader -kroniskt: symtomen har varat tre månader eller längre -försenad debut: symtomdebut minst sex månader efter traumat Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas. A B C Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: () Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning () Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress () Känslomässig labilitet eller irritabilitet () Sömnstörning () Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet () Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D E F Symtomen orsakar ett klinikskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/ skada (t. ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

12 TILLHÖR Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V MAJ JUNI SEPTEMBER 0 0 OKTOBER JANUARI FEBRUARI MAJ JUNI 0 0 I C F - KORTVERSION 0 JULI NOVEMBER 0 0 MARS 0 0 JULI AUGUSTI 0 0 DECEMBER APRIL 0 0 AUGUSTI 0 0 Framtagen i samarbete med Curt Nyström Leg. läkare, med dr, specialist inom allmän psykiatri och Orvar Nyström Leg. läkare, specialist inom internmedicin och reumatologi Premedica Borga AB Medendus AB, Borås 0

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån 1 Bilaga 1. CHECKLISTA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER Lärande och att tillämpa kunskap, kommunikation (Domän 1, 3) Att kunna se och höra det du vill (d110-129). Att kunna ta emot talade meddelanden

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: Utdrag ur Claes-Otto Hammarlund: Bearbetande samtal Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: NÄR DET SOM INTE FÅR HÄNDA HAR HÄNT ÄNDÅ

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Utbildare Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 2013

Utbildare Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 2013 Utbildare Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 2013 Dagens tema 23 oktober Kompetensutveckling inom rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

3.10 psykiska reaktioner och symtom 130907

3.10 psykiska reaktioner och symtom 130907 3.10 psykiska reaktioner och symtom 130907 För varje enskild patient får cancerdiagnosen en specifik psykologisk betydelse. Detta innebär i sin tur att alla patienter/närstående får en ökad belastning

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt?

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Indre Bileviciute-Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, ME/CFS-rehabilitering, Danderyds sjukhus AB 2015-05-21 Upplägg Långvarig

Läs mer

Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal Version 2015-04-02

Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal Version 2015-04-02 Abstinensbesvär, begär Energi- och drifter (b130) ADL-bedömning aktivitet och Personlig vård av att tvätta sig (ICF d510) av kroppsvård (ICF d520) av att sköta toalettbehov (ICF d530) av att klä sig (ICF

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse 13 13. Kortfattat om olika diagnoser Texten är hämtad från Infoteket om funktionshinder på Landstinget i Uppsala läns webbplats: www. lul.se/infoteket

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer