Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER

Transkript

1 STRESSRELATERAD OHÄLSA Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0

2 BAKGRUND - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER I WHO:s klassifikation ICIDH, introduceras begreppen centrala livsroller. Förmåga och resurser att upprätthålla dessa ses som förutsättning för god hälsa i vid bemärkelse. De centrala livsrollerna definieras på följande sätt: Orientering: Förmåga att orientera sig själv i förhållande till omgivningen och att kunna växelverka och samspela med omgivningen. Fysiskt oberoende: Förmåga att upprätthålla en välfungerande oberoende existens avseende omvårdnad av egen person och andra aktiviteter i dagligt liv. Förflyttning: Förmåga att förflytta sig effektivt i sin omgivning. Sysselsättning: Förmåga att sysselsätta sig på ett sätt som är vanligt enligt kön, ålder och kultur. Relation: Förmåga att delta i och upprätthålla vanliga sociala relationer. Försörjning: Förmåga att upprätthålla ekonomisk självständighet genom att vara socioekonomiskt aktiv och oberoende. KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 Människan möter i livet och vardagen situationer som har karaktär av att vara oönskade händelser eller belastningar. Det är normalt att livet innefattar olika förluster, belastningar och frustrationer. Det kan röra sig om: sjukdom med åtföljande förlust av funktion och förmåga personliga förluster förändringar i omvärlden kränkningar av fysisk eller personlig integritet icke realiserbara förväntningar på livet Omständigheter som dessa kan utgöra ett hot mot upprätthållandet av centrala livsroller med innebörden att människan ställs inför krav på anpassning till nya förutsättningar. Detta aktiverar en stressreaktion, som i grunden är ändamålsenlig genom att den leder till såväl biologisk som psykologisk resusmobilisering i syfte att finna lösningar för anpassning till rådande omständigheter. I en normalt förlöpande kris/stressreaktion uppnår människan ny anpassning i sin livssituation med bibehållen hälsa där den normala kris-/ stressreaktionens emotionella komponenter har vital betydelse som drivkrafter för anpassning. I ett fall där individen inte finner lösningar för anpassning till rådande förhållanden riskerar kris-/stressreaktionen däremot att genom sin intensitet och varaktighet övergå i patologisk valör och bli till ett hot mot hälsa och anpassning. Kris-/stressreaktionen kan vara förstärkt och/eller långvarigt pågående och upplevas som ohälsa. I en del fall när den är kraftigt förstärkt och långvarigt pågående leder den till utveckling av svikt/sjukdom. En långvarigt pågående stressreaktion kan utvecklas till disorder of arousal, vilket leder till ökad uttröttbarhet, nedsatt uthållighet och nedsatt tolerans för stress. En närmare kartläggning av stressreaktion på individnivå ger därför möjlighet att differentiera mellan normal stressreaktion, förstärkt stressreaktion med innebörden ohälsa men inte sjukdom och långvarigt pågående kraftigt förstärkt stressreaktion med digniteten svikt/sjukdom. Symtom förenliga med förhöjd stressnivå har i upprepade undersökningar visat sig korrelera till långvarig funktionsnedsättning, begränsning av förmåga till aktiviteter och minskad resurs för delaktighet i centrala livsroller. En stressreaktion har därför beroende på sin karaktär olika innebörd, vilket får olika konsekvenser och detta förhållande bör beaktas vid diskussion om förekomst och betydelse av stressreaktion hos en person.

3 INSTRUKTION FÖR ANVÄNDNING AV KLASSIFIKATIONEN - TILLÄMPNINGAR AV Gå igenom de fyra områdena: -KROPPSFUNKTIONER > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -KROPPSTRUKTURER > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET > FÄLT PÅ SJUKINTYGET! -OMGIVNINGSFAKTORER - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET Uppmärksamma vad som är fokus för aktuell frågeställning, t. ex. sjukskrivning, vårdplanering, rehabilitering etc. OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom Det viktiga är att ange de ord, begrepp, benämningar enligt som är relevanta för frågeställningen. Ange därefter -kod för aktuellt begrepp. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b 0 Komplettera sedan med de ord/uttryck som du själv brukar använda. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b - Glömska Ange svårighetsgrad på tillståndet Exempel: Kroppsfunktioner: -nedsättning av minnesfunktion, måttlig b. Glömska Kroppsstruktur: -struktur i nedre extremitet, kraftig s0. Artros i knä Aktivitet och delaktighet: -att företa mångfaldiga uppgifter, stor begränsning d0. -att klä sig, stor begränsning d0. Omgivningsfaktorer: -närfamilj, mycket stöd (positivt faktor) +e. Skala för att ange storlek, grad av, för aktuell bedömningsfaktor (se andra benämningar av gradering i respektive kapitel) AKTUELL FAKTOR Storlek/Grad av % 0 Ingen 0- Lätt - Måttlig - Svår/kraftig 0- Total -0 Ej specificerat Ej tillämpbar

4 KROPPSFUNKTIONER Övergripande/Detaljerade Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Definition: Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse eller förlust. Markera de koder och benämningar som är aktuella och bedöm grad av funktionsnedsättning och beakta den funktion som finns kvar. Ex b0. Lätt begränsad energitillgång - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 b. PSYKISKA FUNKTIONER b. FUNKTIONER I KÖNS- OCH URINORGANEN b Medvetandefunktioner SAMT REPRODUKTIVA FUNKTIONER b Orienteringsfunktioner (tid, rum, person) b0 Urineringsfunktioner b Intellektuella funktioner (inkl. utvecklingsstörning, demens) b0 Sexuella funktioner b0 Energi och driftfunktioner b Sömnfunktioner b. NEUROMUSKULOSKELETALA OCH b Central sensitisering RÖRELSERELATERADE FUNKTIONER b0 Uppmärksamhetsfunktioner b Funktioner för rörlighet i leder b Minnesfunktioner b0 Muskelkraftsfunktioner b Emotionella funktioner b Muskeltonusfunktioner b Perceptuella funktioner b Icke viljemässiga rörelser b Högre kognitiva funktioner b Språkfunktioner b. FUNKTIONER I HUDEN OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER b. SINNESFUNKTIONER OCH SMÄRTA b Synfunktioner b0 Hörselfunktioner b Vestibulära funktioner (inkl. balansfunktioner) b0 Smärta b. RÖST- OCH TALFUNKTIONER b Röstfunktioner b. HJÄRT-KÄRLFUNKTIONER, BLODBILDNINGS-, IMMUNSYSTEMS- OCH ANDNINGSFUNKTIONER b Hjärtfunktioner b0 Blodtrycksfunktioner b0 Blodbildningsfunktioner (blod) b Immunologiska funktioner (allergier, överkänslighet) b0 Andningsfunktioner (andning) Bedöm och ange även graden av aktuell nedsättning (siffra samt i ord). FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Grad av funktionsnedsättningar % 0 Ingen nedsättning 0- Lätt nedsättning - Måttlig nedsättning - Svår nedsättning 0- Total nedsättning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar b. MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGS- FUNKTIONER SAMT ENDOKRINA FUNKTIONER b Matsmältningsfunktioner b Avföringsfunktioner b0 Viktuppehållande funktioner b Endokrina funktioner (hormonella förändringar)

5 KROPPSSTRUKTURER Övergripande/ Detaljerade Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter ned till vävnads- cellnivå, subcellulär och molekylär nivå. Definition: Strukturavvikelse är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelöse eller förlust. Markera de koder och benämningar av strukturförändringar som avviker från det normala. Bedöm grad av aktuell strukturavvikelse och beakta den struktur som finns kvar. Ex s. Måttlig strukturavvikelse i hjärna - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET s. STRUKTURER I NERVSYSTEMET s Hjärnan s0 Ryggmärgen och perifera nerver s. ÖGAT, ÖRAT OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER s. STRUKTURER INVOLVERADE I RÖST OCH TAL OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom s. STRUKTURER I HJÄRT-KÄRLSYSTEMET, IMMUNOLOGISKA SYSTEMET OCH ANDNINGSSYSTEMET s Struktur i hjärt-kärlsystemet s0 Struktur i andningssystemet 0 s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSSYSTEMEN SAMT ENDOKRINA SYSTEMET s0 Struktur i matstrupen s0 Struktur i magsäcken s0 Struktur i tarm s0 Struktur i gallblåsan och gallgångar s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED KÖNS- OCH URINSYSTEMEN s Struktur i urinorgan s0 Struktur i könsorgansystemet s. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED RÖRELSE s Huvud och halsregion s0 Skulderregion s0 Övre extremitet (arm, hand) s0 Bäckenregion s0 Nedre extremitet (ben, fot) s0 Bål s. HUD OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER Bedöm och ange även graden av aktuell strukturavvikelse (siffra samt i ord). STRUKTURAVVIKELSE Grad av strukturavvikelse % 0 Ingen strukturavvikelse 0- Lätt strukturavvikelse - Måttlig strukturavvikelse - Svår strukturavvikelse 0- Total strukturavvikelse -0 Ej specificerat Ej tillämpbar

6 AKTIVITETER/DELAKTIGHET Övergripande/Detaljerade Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid ett genomförande av aktiviteter. Det avser begränsning av egen förmåga att genomföra en aktivitet. Definition: Genomförande (vad en person gör i sin aktuella omgivning). Markera de koder och benämningar av aktiviteter där genomförande är begränsat. Bedöm grad av begränsning och beakta den förmåga som finns kvar. Ex d. Stor begränsning att se - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 d. LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP d Att se d Att lyssna d0 Att lära sig läsa d Att lära sig skriva d0 Att lära sig räkna och beräkna (aritmetik) d Att lösa problem d. ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV d Att företa en enstaka uppgift d0 Att företa mångfaldiga uppgifter d0 Att hantera stress och andra psykologiska krav Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0- Lätt begränsning - Måttlig begränsning - Stor begränsning 0- Total begränsning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar d. KOMMUNIKATION d Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden d Att kommunicera genom att ta emot icke-verbala meddelanden d0 Att tala d Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden d0 Konversation d. FÖRFLYTTNING d Att bibehålla en kroppsställning d Att ändra och bibehålla kroppsställning, annat specificerat och ospecificerat d0 Att lyfta och bära föremål d0 Handens finmotoriska användning (plocka upp, gripa) d0 Att gå d Att röra sig omkring på olika sätt d Att förflytta sig med hjälp av utrustning (rullstol, rullskridskor, etc.) d0 Att använda transportmedel (bil, buss, tåg, flygplan, etc.) d Att vara förare (cykla, köra motorcykel, bil, etc.) AKTIVITETER/DELTAGANDE - fortsätter på sidan

7 AKTIVITETER/DELAKTIGHET Övergripande/Detaljerade..forts från sid - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV d. PERSONLIG VÅRD d Att tvätta sig (bada, torka sig, tvätta händerna, etc) d0 Kroppsvård (borsta tänderna, raka sig, göra sig fin, etc.) d0 Att sköta toalettbehov d0 Att klä sig d0 Att äta d0 Att dricka d0 Att sköta sin egen hälsa KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom d. HEMLIV d0 Att skaffa varor och tjänster (handla, etc.) d0 Att bereda måltider (laga mat, etc.) d0 Hushållsarbete (städa, tvätta kläder, diska, stryka, etc.) d0 Att bistå andra 0 d. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER d Grundläggande mellanmänskliga interaktioner d0 Sammansatta mellanmänskliga interaktioner d0 Att ha kontakt med okända personer d0 Formella relationer d0 Informella sociala relationer d0 Familjerelationer d0 Intima relationer d. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN d Informell utbildning d0 Skolutbildning d0 Högre utbildning d0 Betald sysselsättning d0 Grundläggande ekonomiska transaktioner d0 Ekonomisk självförsörjning Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0- Lätt begränsning - Måttlig begränsning - Stor begränsning 0- Total begränsning -0 Ej specificerat Ej tillämpbar d. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV d Samhällsgemenskap d0 Rekreation och fritid d0 Religion och andlighet d0 Mänskliga rättigheter d0 Politiskt liv och medborgarskap

8 OMGIVNINGSFAKTORER - Övergripande/Detaljerade Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Markera de koder och benämningar som är aktuella och utgör ett hinder. Ex e. Stort hinder relaterat till mat Uppmärksamma när underlättande omständigheter föreligger +(plus) kod samt i ord/benämning. Ex +e. Måttlig omgivningsresurs som kompenserar för hinder relaterat till mat - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET e. PRODUKTER OCH TEKNIK e För egen konsumtion (mat, mediciner) e För personligt bruk i dagliga livet e0 För personlig förflyttning/transport inom-/utomhus e För kommunikation e0 Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmänt bruk e Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom e. NATURMILJÖ OCH MÄNSKLIGT SKAPADE MILJÖFÖRÄNDRINGAR e Klimat e0 Ljus e0 Ljud 0 e. PERSONLIGT STÖD OCH PERSONLIGA RELATIONER e Närfamilj e0 Vänner e Bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgänget e0 Människor i maktpositioner e0 Personliga vårdgivare och personliga assistenter Bedöm och ange även graden av e Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård hinder i aktuellt item (siffra samt i ord). e0 Andra yrkesutövare e. ATTITYDER Personliga attityder hos: e -nära familjemedlemmar e0 -vänner e0 -personliga vårdgivare/personliga assistenter e0 -hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården e -andra yrkesutövare e0 Samhälleliga attityder e Sociala normer, konventioner och ideologier HINDER Grad av hinder % 0 Inget hinder 0- Lätt hinder - Måttligt hinder - Stort hinder 0- Totalt hinder -0 Ej specificerat Ej tillämpbar e. SERVICE, TJÄNSTER, SYSTEM OCH POLICIES e -för bostäder e -för kommunikation e -för allmänna sociala stödinsatser e0 -för transport e0 -inom hälsovård e0 -gällande lagreglering e -för utbildning och yrkesförberedelse e0 -inom socialförsäkring e0 -för arbete och sysselsättning

9 - BAKGRUND ENLIGT DSM-IV/ICD- Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom F. A B C D E Smärta inom minst ett anatomiskt område dominerar symtombilden och är en svårighetsgrad som motiverar klinisk utredning. Smärtan orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Symtomen eller funktionsnedsättningarna är inte medvetet framkallade eller simulerade (vilket är fallet vid patomimi eller simulering) Smärtan föklaras inte bättre med något förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller psykotiskt syndrom och uppfyller inte kriterierna för dyspareuni. TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 Kodningsanvisningar: 0.0 Somatoformt smärtsyndrom associerat med psykologiska faktorer: Psykologiska faktorer bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (Om somatisk sjukdom/skada också finns med i bilden bedöms detta inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighet, exacerbation eller fortbestånd). Om kriterierna för somatiseringssyndrom samtidigt är uppfyllda skall somatoformt smärtsyndrom associeras med psykologiska faktorer inte diagnostiseras. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre 0. Somatoformt smärtsyndrom associerat med både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada: Både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Somatisk sjukdom/skada eller anatomiskt område för smärtan (se nedan) kodas på axel III. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre Obs: Följande diagnos utgör inte någon psykisk störning och inkluderas här enbart för att underlätta differentialdiagnostiken Somatoformt smärtsyndrom associerat med somatisk sjukdom/skada: Somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (I de fall psykologiska faktorer finns med i bilden bedöms dessa inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd.) Den diagnostiska koden för smärtan väljs på grundval av aktuell somatisk sjukdom/skada om den kan fastställas eller på grudval av smärtans lokalisering om aktuell somatisk sjukdom/ skada inte kan fastställas.

10 - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 ENLIGT DSM-IV/ICD- Akut stressyndrom 0./F.0 A B C D E F G H Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: () personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet () personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat eller agiterat beteende. Tre eller fler av följande dissociativa symtom förekom under eller efter den traumatisk händelsen: () känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons () minskad uppmärksamhet på omgivningen (t. ex. leva som i en dimma ) () derealisation () depersonalisation () dissociativ amnesi (dvs oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen) Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar, drömmar, illusioner, flashbackupplevelser eller en känsla av att återuppleva händelsen, eller ett starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (t. ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser eller personer). Påtagliga symtom på ångest eller ökad retbarhet (t. ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). Störningen orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden eller medför nedsatt förmåga att klara av nödvändiga uppgifter, t. ex. skaffa sig hjälp eller mobilisera personliga resurser genom att berätta för familjemedlemmar om den traumatiska upplevelsen. Störningen varar minst två dagar men inte mer än fyra veckor och inträffar inom fyra veckor efter den traumatiska händelsen. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, förklars inte bättre med diagnosen kortvarig psykos, och utgör inte enbart en försämring av någon tidigare axel I- eller axel II-störning. Egentlig depressionsepisod A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen () nedstämdhet eller () minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/ skada eller på stämninsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer. () nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t. ex. känner sig ledsen eller tom) eller av andra (t. ex. ser ut att vilja gråta). Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma. () klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller andra) () betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t. ex. mer än femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit. () sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) () psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet) () svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen () känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk) () minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obesultsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra) () återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord B Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/ depression. C Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t. ex. hypotyroidism). E Symtomen förklaras inte bättre med okomplicerad sorg, dvs den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

11 - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom Egentlig Depression, Akut stress Posttraumatiskt stressyndrom 0 ENLIGT DSM-IV/ICD- Posttraumatiskt stressyndrom 0./F. A B C Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: () personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet () personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat/agiterat beteende. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: () återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. () återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. () handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar pånytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma. () intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. () fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: D E F () aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat () aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat () oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen () klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter () känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor () begränsade affekter (t. ex. oförmåga att känna kärlek) () känsla av att sakna framtid (t. ex. inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra) Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: () svårt att somna eller orolig sömn () irritabilitet eller vredesutbrott () koncentrationssvårigheter () överdriven vaksamhet () lättskrämdhet Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varit i mer än en månad. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Specificera om: -akut: symtomen har varat mindre än tre månader -kroniskt: symtomen har varat tre månader eller längre -försenad debut: symtomdebut minst sex månader efter traumat Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas. A B C Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: () Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning () Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress () Känslomässig labilitet eller irritabilitet () Sömnstörning () Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet () Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D E F Symtomen orsakar ett klinikskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/ skada (t. ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

12 TILLHÖR Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V Må Ti On To Fr Lö Sö V MAJ JUNI SEPTEMBER 0 0 OKTOBER JANUARI FEBRUARI MAJ JUNI 0 0 I C F - KORTVERSION 0 JULI NOVEMBER 0 0 MARS 0 0 JULI AUGUSTI 0 0 DECEMBER APRIL 0 0 AUGUSTI 0 0 Framtagen i samarbete med Curt Nyström Leg. läkare, med dr, specialist inom allmän psykiatri och Orvar Nyström Leg. läkare, specialist inom internmedicin och reumatologi quic.diagnos@premedica.se Premedica Borga AB Medendus AB, Borås 0