Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet"

Transkript

1 Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt.

2 Vi stöttar dig Du kommer få all den stöttning du behöver i ditt arbete. Under programmets gång kan du alltid höra av av dig anonymt via meddelanden i till våra psykologer via en applikation som heter telegram. Telegram Med hjälp av appen Telegram kan du skicka meddelanden som är krypterade till din psykolog. Anledningen till att vi väljer att använda oss av telegram är just säkerheten. Det är viktigt för oss att du känner dig trygg när du kontaktar din psykolog.

3 För att komma igång, börja med att ladda hem appen och gå till Din psykolog kommer svara när du skickar meddelanden Här kan du ladda hem Telegram till din iphone eller Androidtelefon. ios Android Ta kontakt med din psykolog Ett bra första steg är att skicka ett meddelande till din psykolog så han eller hon vet att du har kommit igång med programmet och kan finnas där för att stötta dig. Här är ett exempel på vad du kan skriva. Hej! Jag har just börjat med ert självhjälpsprogram för PTSD. Jag hoppas att du kan finnas där för att stötta mig under tiden jag går programmet

4 Förväntningar inför programmet Vi tänkte börja med att berätta hur programmet kommer hjälpa dig att må bättre genom att gå igenom det del för del. Programmet är indelat i två huvudsakliga delar. Del ett lär ut färdigheter för att må bra och hantera känslor Del två fokuserar på att bearbeta traumatiska upplevelser Att bearbeta ett trauma kan väcka många känslor. Vi vill därför börja med att ge dig färdigheterna för att hantera dessa känslor innan vi påbörjar arbetet med att bearbeta traumat.

5 Del 1 Stöttning och färdighetsträning Del 1 handlar om stöttning och att hitta pusselbitarna till ett bra liv. Efter att vi har varit med om en svår händelse är det lätt att vi tappar fotfästet. I del 1 hjälper vi dig att på nytt ta kontroll över ditt liv och ge dig förutsättningarna för att i del 2 kunna arbeta vidare med dina traumatiska minnen. Varje del är indelad i fyra kapitel. Del 1 är indelat i följande kapitel: 1. Inledning och psykoedukation om trauma (psykoedukation innebär i psykologin riktad information, i det här fallet om trauma och PTSD).

6 2. Avslappning och aktivering. 3. Tankar om trauma och känsloreglering. 4. Stöd i omgivningen. Del 2 Traumanarrativ och vidmakthållande Del 2 handlar om traumatiska minnen och hur vi bearbetar dessa för att hitta tillbaka till en fungerande vardag efter en svår händelse. I del 2 kommer du att: 1. Lära dig mer om hur trauma påverkar hjärnans funktioner. 2. Påbörja din egen traumaberättelse. 3. Exponering för traumatiska minnen.

7 4. Vidmakthållande. Glöm inte att ta kontakt med din psykolog! Vi hoppas att du tog tillfället i akt att ta kontakt med din psykolog genom Telegram. Om du önskar att gå programmet utan detta stöd, fundera över om det finns en vän eller anhörig som du tror skulle kunna stötta dig under arbetet med programmet? Även om vi många gånger ensamma då vi upplever ett trauma betyder det inte att vi behöver vara ensamma i arbetet att komma över det det! Väljer du att genomgå behandlingen med stöd av en anhörig ber vi dig kontakta oss på och informera oss om detta.

8 Information om posttraumatisk stress Du kommer nu få läsa information om PTSD och traumatiska upplevelser. Kanske har du redan läst den här informationen förut på vår hemsida eller i någon annat sammanhang. Vi ber dig ändå läsa igen. Anledningen till att vi ber dig läsa om posttraumatisk stress och trauma är att det är viktigt att förstå innebörden av vad PTSD innebär innan du påbörjar arbetet att komma över dina traumatiska minnen. Posttraumatisk stress innebär att vi efter att ha upplevt en skrämmande eller obehaglig upplevelse börjar få ångest och obehag och andra

9 psykiska problem. Om dina svårigheter uppfyller vissa kriterier kan du få diagnosen PTSD (Post Traumatisk Stress Syndrom). Att uppleva en traumatisk händelse är obehagligt för alla människor och de flesta som är med om någonting fasansfullt mår väldigt dåligt efteråt. Det är vanligt att man får svårt att minnas det som hände, plötsligt får flash backs av den traumatiska händelsen och börjar undvika situationer som har en koppling till den traumatiska upplevelsen. Det är också vanligt att få svårigheter med nedstämdhet, ångest och sömn. Symtom vid posttraumatisk stress PTSD kan få dig att känna dig bortkopplad från den övriga världen

10 Efter ett trauma kan du uppleva olika sorters symtom. Dessa symtom behöver inte vara ett tecken på att du lider av posttraumatisk stress, men det kan vara det. Du kan ha några, eller flera av symtomen som är vanliga i samband med trauma. Man brukar dela in symtomen vid PTSD i tre olika kategorier som du kan läsa mer om nedan. Återupplevande Intensiva minnesbilder av den traumatiska upplevelsen. Känslan av att återuppleva den traumatiska händelsen igen (flashbacks). Mardrömmar. Känslan av panik när du påminns om traumat. Ökade hjärtslag, illamående, muskelspänningar eller svettningar när du påminns om traumat. Undvikande Undvikande av aktiviteter som påminner dig om traumat. Svårigheter att minnas specifika detaljer som är kopplade till traumat. Minskat intresse för aktiviteter och allmän känsla av trötthet. Känslan av att vara frånkopplad från andra människor och upplevelsen av att vara likgiltighet. En känsla av att din tid är utmätt eller kort (du gör inga framtidsplaner, som giftemål, karriär, barn etc).

11 Ångest Svårigheter att somna eller hålla sig sovande. Känsla av ilska och irritation. Koncentrationssvårigheter. Hyperaktiv. Känslan av att hela tiden vara på helspänn. Hur du påverkas kan skilja sig åt beroende på om du är barn eller vuxen. Läs mer om det här: Posttraumatisk stress hos små barn. Posttraumatisk stress hos barn och tonåringar. Posttraumatisk stress hos vuxna. Posttraumatisk stress syndrom är en relativt ny diagnos, men psykisk ohälsa i samband med traumatiska händelser har förekommit i flera tusen år. Tack vare att vi idag förstår sjukdomen bättre har vi kunnat utveckla effektiva metoder för att hjälpa de som lider av sjukdomen. Att lida av posttraumatisk stress / PTSD kan vara skrämmande, men du är inte ensam och som tur är finns det hjälp att få.

12 Olika typer av traumatiska händelser Om du har varit med om en svår händelse kan du här nedan läsa hur olika upplevelser kan vara kopplade till posttraumatisk stress. Familjevåld och posttraumatisk stress. Sexuella övergrepp och posttraumatisk stress. Våldtäkt och posttraumatisk stress. Cancer och posttraumatisk stress Krig och posttraumatisk stress Migration och posttraumatisk stress Mobbning och posttraumatisk stress Skilsmässa och posttraumatisk stress

13 Komplex traumatisering Komplex traumatisering är en term som används för att beskriva en mer allvarlig form av påverkan till följd av trauma. Ett av fallen där det är vanligt med komplex traumatisering är de där en nära anhörig begår övergrepp mot ett barn och övergreppen är upprepade. Barn som är komplext traumatiserade lider ofta av en mängd trauman såsom fysisk misshandel, sexuella övergrepp, bevittnat våld, separationer från nära anhöriga. Komplex traumatisering kan få långtgående konsekvenser för barnets fysiska och emotionella utveckling. Det är också vanligt att barnets förmåga till inlärning, koncentration, impulskontroll och självbild påverkas av upprepade trauman.

14 Obearbetad komplex traumatisering är i barndomen kan leda till allvarliga konsekvenser när barnet kommer i tonåren. Då många barn som utsatts för upprepade trauman visar tecken på: Missbruk. Kroniska somatiska besvär. Depression. Ångest. Självskadebeteende. Barn som befinner sig i familjer som saknar förmåga att hjälpa barnet att hantera sina traumatiska upplevelser kan utveckla försvarsmekanismer för att överleva. De kan bli överkänsliga för andra människors humör och ständigt observera vuxna omkring dem för att ta reda på hur de känner sig och hur de kommer agera. Barnet kan undanhålla sina egna känslor från andra, så att ingen vet när barnet är rädd, ledsen eller arg. Dessa strategier är byggs upp för att överleva i en vardag där fysiska och emotionella hot är ständigt förekommande. Men när barnet växer upp är dessa strategier inte längre hjälpsamma och kan försvåra för möjligheterna att skapa funktionella relationer till andra. Effekterna av komplex traumatisering kan vara många. Här nedan följer en översikt över hur komplex traumatisering påverkar individen inom ett flertal områden områden. Anknytning och relationer

15 Vikten av barnets nära relation till en vårdnadshavare kan inte överskattas. Genom relationen till anknytningspersonen lär sig barnet att lita på andra, hantera sina känslor och interagera med världen. Barnet skapar en känsla av världen som säker eller osäker och kommer utifrån detta att förstå sitt eget värde som individ. När dessa relationer är osäkra eller oförutsägbara lär sig barnet att de inte kan vända sig till andra för hjälp. När vårdnadshavare utnyttjar ett barn, lär sig barnet att hon är dålig och att världen är en osäker plats. De flesta utnyttjade barn har svårigheter med att skapa en hälsosam anknytning till en vårdnadshavare. Barn med en otrygg anknytning har större svårigheter med stress. Barnen har svårigheter med att kontrollera och uttrycka känslor och kan reagera våldsamt eller märkligt i situationer. Vår förmåga att skapa hälsosamma stöttande relationer med vänner och nära anhöriga är avhängigt vår förmåga att först ha skapat denna form av relation med vår familj. Ett barn som är komplext traumatiserat kan senare få svårigheter i intima relationer, vänskapsrelationer och med auktoriteter. Fysisk hälsa: Kropp och hjärna Från att vi föds och genom ungdomen utvecklas vår hjärna. En del av vår biologiska utveckling påverkas av vår miljö. När ett barn växer upp i en otrygg miljö eller under extrem stress, kan det försämra immunsystem och vår kropps förmåga att hantera stress. När barnet senare exponeras för normal stress kan dessa system automatiskt svara som om individen är under extrem stress. Personen kan

16 uppleva starka fysiska reaktioner som ökad hjärtfrekvens och börja hyperventilera eller bli apatisk i en stressfylld situation. Dessa reaktioner var adekvata vid allvarliga hot men blir överdrivna i förhållande till normal stress. Andra kan då anse att personen överreagerar eller att personen är överkänslig. Stress i miljön kan också försämra hjärnans utveckling. Vuxna personer med en historia av barndomstrauman har fler kroniska sjukdomar och har löper en större risk för missbruk. Personer som är komplext traumatiserade har svårigheter med att reglera kroppsliga reaktioner och överreagerar eller reagerar inte alls på stimuli. En överkänslighet mot ljud eller en försämrad förmåga att känna smärta är exempel på detta. Detta kan på längre sikt leda till svårigheter att med att märka av kroppsliga sjukdomar i tid eller tvärtom, att personen ständigt lider av fysiska åkommor kan bli en följd av detta. Känslomässiga effekter Barn som har blivit komplext traumatiserade har ofta svårt att namnge, uttrycka och hantera känslor. Stressreaktioner internaliseras eller externaliseras och kan leda till svårigheter med depression, ångest och ilska. De känslomässiga reaktionerna kan vara oförutsägbara och explosiva.

17 Ett barn kan reagera på en traumapåminnelse med ilska, sorg eller undvikande. För ett barn som är komplext traumatiserad kan traumat göra sig påmint överallt i barnets miljö. Barnet reagerar ofta kraftfullt och har svårigheter att lugna sig själv. Eftersom traumat i sig ofta är interpersonellt kan även vardaglig stress utgöra trigger för kraftfulla känsloutryckningar. Eftersom barnet har lärt sig att världen är en farlig plats där det inte ens går att lita på personer han eller hon älskar är barnet ofta vaksam i kontakt med andra och kan uppfatta ofarliga situationer som hotfulla. Andra barn märker inte av några hot i miljön vilket kan öka risken för att barnet råkar ut för nya traumatiska upplevelser. Oförmågan att lugna sig själv kan leda till stora problem i skolmiljön. Frustrationer vid svåra uppgifter kan göra att barnet helt ger upp vilket försvårar förmågan att klara av skolgången. Dissociation Dissociation återfinns ofta hos barn som har en historia av komplex traumatisering. När ett barn upplever en fruktansvärd upplevelse kan barnet dissociera. Mentalt frånkoppla sig från upplevelsen. De kan uppleva att de är bortkopplade från sin kropp och kan se på den traumatiska händelsen från en annan del av rummet. Det kan också uppleva att de är i en dröm eller att den traumatiska händelsen händer någon annan.

18 Personen kan också förlora alla minnen av att händelsen har inträffat vilket kan leda till luckor i det episodiska minnet. I en extrem form av dissocation kan barnet förlora kontakten med en del av sin personlighet. Även om barn inte har förmågan att dissociera medvetet kan barn som har lärt sig att dissociera som en försvarsmekanims automatiskt dissociera under stressfulla situationer eller när de påminns om traumat. Dissocation kan påverka ett barns förmåga att vara delaktig i det vardagliga livet och kan skada barnets känsla av tid och kontinuitet. Det kan påverka inlärningen i skolan och samspelet med andra. Det blir inte alltid tydligt att ett barn dissocierar och det kan framstå som att barnet dagdrömmer eller har svårigheter med uppmärksamhet. Beteende Ett barn som har en historia av komplexa trauma reagerar ofta starkt och impulsivt på traumatriggers. Barnet kan ha svårigheter med att reglera sig själv och kan ha svårigheter med impulskontroll och att se konsekvenser av sina handlingar. Som ett resultat av detta kan traumatiserade barn handla på ett sätt som framstår märkligt för andra. Ett barn som växt upp i en miljö där de känt sig maktlös eller växt upp med rädsla för en våldsam auktoritetsfigur kan reagera aggressivt då han eller hon känner sig förorättat eller attackerat. Barnet kan också vara överdrivet kontrollerad och rigid i sitt förhållande till vuxna.

19 Om ett barn dissocierar ofta kan detta även påverka barnets beteende. Barnet kan verka frånkopplat eller sakna verklighetsförankring. Kognition Barn som är komplext traumatiserade kan ha svårigheter med problemlösning och logisk slutledning. Det kan leda till svårigheter med planering och att klara av att förutspå konsekvenser av handlingar. När barnet växer upp under konstanta hot kommer alla dess inre resurser att användas till säkerhet. Den kroniska stressen försvårar gör det svårare för barnet att tänka igenom problem och ser saker ur olika perspektiv. Det kan leda till svårigheter med språkförståelse och logisk slutledning. Många barn som upplevt komplex traumatisering har problem med inlärning och bör erbjudas extra stöttning i skolan. Självbild och bild av framtiden Barn lär sig om sitt eget värde utifrån andras reaktioner, framförallt reaktionerna hos närstående. Vårdnadshavaren har den största påverkan på barns självkänsla. Övergrepp och grav omsorgssvikt gör att barnet känner sig värdelöst. Ett barn som blir utnyttjad kommer ofta själv ta på sig ansvaret för det som har hänt. Det kan kännas säkrare att själv ta på sig skulden än att acceptera att ens förälder är farlig och inte går att lita på.

20 Skam, skuld, låg självkänsla och låg självbild är vanligt hos barn som blivit komplext traumatiserade. För att barn ska förmå a tt planera inför framtiden behöver barnet värdesätta sig själv. Barn som är omgivna av våld i hemmet lär sig från en tidig ålder att de inte kan lita på någon, att världen är en farlig plats och att de är maktlösa att påverka sin situation. Läs också: Små barn och posttraumatisk stress. Familjevåld och posttraumatisk stress.

21 Andra typer av traumatiska händelser Du kan lida av traumatiska minnen även om du inte upplevt någon av händelserna som beskrivs ovan. Starka upplevelser av skam eller skuld under barndomen är exempel på händelser som kan upplevas traumatiska och kan påverka oss under hela livet. Att leva med en psykisk sjuk förälder är en annan upplevelse som kan skapa trauma hos barn. Det kan vara extra svårt att bearbeta denna typ av händelser eftersom vi själva kanske inte helt förstår att det vi upplevt var traumatisk för oss.

22 Att själv ha varit fast i ett missbruk eller att ha en nära anhörig som är eller har varit missbrukare är också något som kan leda till posttraumatisk stress. Oavsett vad det är som orsakat vårt trauma är det viktigt att vi vågar vara öppna med vad det är som hänt. Det är vanligt att våra trauman blir en del av en hemlig historia i vårt liv som vi aldrig berättar för någon men som vi bär med oss som känslomässig ärrvävnad. I behandling för PTSD tar vi hand om dessa sår och ger dem den omvårdnad som behövs för att de ska kunna läka på ett bra sätt.

23 Vanliga myter om trauma Det är ovanligt att vi pratar om traumatiska upplevelser till vardags. Det har gjort att vissa myter kring trauma uppstått. 1. Det är farligt att prata om trauma Att berätta om ett trauma kan väcka starka känslor av obehag. Det är därför vi i den här delen av programmet börjar med att ge dig verktygen du behöver för att hantera dessa starka känslor. Men att ett minne är

24 plågsamt betyder inte att det är farligt och när du känner dig redo kommer berättandet hjälpa dig bearbeta ditt trauma. 2. Det är svårt att behandla trauma Behandling av trauma med hjälp av kognitiv beteende-terapi har i forskningsstudier visat sig ha en liknande effekt som behandling av andra former av psykisk ohälsa. Däremot ställer behandlingen höga krav på kompetens hos terapeuter som hjälper patienten att bearbeta sina svåra minnen. 3. Det är extremt ovanligt att vara med om ett trauma Att vara med om en traumatisk händelse är väldigt vanligt procent av flickor och ca 10 procent av pojkar vid 18 års ålder medger att det varit med om minst en traumatisk händelse kopplat till våld eller sexuella övergrepp. Känslor av ensamhet och utanförskap är vanligt efter ett trauma men det är viktigt att veta att du är långtifrån ensam. 4. Ett trauma kan bara vara en naturkatastrof eller en situation där jag är hotad till livet Många känner sig förvirrade efter att ha upplevt en traumatisk händelse. Når våld eller sexuella övergrepp förekommer i en nära relation är det lätt att bli överväldigad av våra känslor. Men även människor vi tycker om kan utsätta oss för ett trauma.

25 5. Ett trauma kan aldrig bli helt läkt Ibland kan det efter ett trauma kännas som någonting inom oss har gått sönder. Lyckligtvis går det att laga. Efter att ha bearbetat ett trauma berättar många att de får tillbaka hopp och får en ny styrka som ger dem möjligheten att skapa det liv som de vill leva. En av världens mest framstående psykologer Marsha H. Linehan har själv upplevt trauma och skapade dialektisk beteendeterapi för att hjälpa människor med svårigheter att reglera känslor. Längre ner kommer du få svara på kunskapsfrågor om trauma och själv fundera över dina mål för programmet.

26 Bra jobbat, nu har du läst igenom första kapitlet! Sammanfattning I det första kapitlet har du tagit kontakt med din psykolog eller en när anhörig, lärt dig vad posttraumatisk stress är samt lärt dig hur det här självhjälpsprogrammet är uppbyggt och kan hjälpa dig att bli fri från dina symptom. I slutet av varje kapitel kommer vi kort repetera det som du lärt dig i programmet med några kunskapsfrågor.

27 Kunskapsfrågor kapitel 1 1. Kan du komma i kontakt med en psykolog medan du läser programmet? A. Det vore bra att ha kontakt med en psykolog men det finns tyvärr ingen möjlighet till det. B. En psykolog finns alltid tillgänglig via meddelanden via applikationen Telegram. Applikationen har valts ut eftersom den har stark kryptering och du har alltid möjligheten att vara anonym. Det kan också vara användbart att få stöd av anhöriga när du går programmet. C. Det här är ett program som det är menat att du läser själv. 2. Vad är målsättningen med del 1 av detta program? A. Att lära ut vad posttraumatisk stress är samt ge mig alla verktyg jag behöver för att senare i programmet kunna arbeta med att bearbeta traumatiska händelser. B. Att direkt exponera mig för obehagliga minnen på ett okontrollerat sätt. C. Att ge ut information om olika sorters trauma. Kan behandling hjälpa för alla former av trauma? A. Absolut, behandling är hjälpsamt för alla former av trauma och för alla människor. Även om inte alla personer direkt blir av med alla sina symptom brukar de flesta som genomgår en behandling rapportera en förbättring. Hur lång tid en behandling tar kan däremot påverkas av typen av trauma

28 och antalet traumatiska händelser. Det första steget att påbörja behandling är ofta det svåraste så även om det kanske inte känns så har du redan tagit ett stort steg mot att överkomma dina svårigheter. B. Nej, för vissa typer av trauma så hjälper inte psykologisk behandling. C. Nej, behandlingen är bara hjälpsam om man är en stark person så om jag inte är en tillräcklig stark person kommer inte behandlingen att hjälpa mig. Svar på kunskapsfrågorna 1: B 2: A 3 A

29 Hemuppgifter I alla former av psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi är hemuppgifter ett viktigt inslag. Inom kognitiv beteendeterapi utgår vi ifrån att allt det vi gör i vårt liv, inte bara stunden när vi träffar en psykolog eller läser text i ett program har möjligheten att påverka vårt mående. Hemuppgifterna blir därför en naturlig fortsättning på arbetet du gör när du läser texten i programmet och svarar på frågor. I början av programmet

30 kommer hemuppgifterna ta kortare tid att genomföra. I senare delar av programmet kommer det vara mer utförliga. Hemuppgifterna är den absolut viktigaste delen i vårt program. Så ta dig tid att genomföra dem! Hemuppgift 1 Välj ut dina egna mål med programmet

31 För att göra din första hemläxa fyller du i formuläret som du kommer till genom att klicka här. Har du svårt att fundera ut några mål kan du ta hjälp av exemplen nedan. Här är några exempel på mål: Gå vidare från det som har hänt och komma tillbaks till mitt liv. Sluta känna mig nedstämd. Få tillbaks min tro på framtiden Lära mig att hantera min ilska. Hitta sätt att hantera min ångest. Sluta känna känslor av skuld och skam kopplat till det som har hänt. Sluta må dåligt av återkommande påminnelser från det som hände mig. Jag vill lära mig hantera mina känslor på ett bättre sätt. Gå vidare från den traumatiska händelsen och klara av att vara öppen med det som har hänt mig när jag träffar människor jag litar på i min närhet. Grattis! Du har nu genomför t den första delen i det här programmet. Ta gärna ett par dagar att fundera över det du har läst och dina mål. När du är redo att fortsätta hör av dig till din psykolog via telegram efter att du fyllt i dina mål med programmet för att få lösenord till del 2.

32 I kapitel två i programmet får du lära dig utmärkta färdigheter för välmående.

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitivt Beteendeterapi, som förkortas TF- KBT, är en behandlingsmetod för barn och ungdomar som varit med om svåra händelser,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

SOM I EN GLASBUBBLA att arbeta terapeutiskt med dissociation

SOM I EN GLASBUBBLA att arbeta terapeutiskt med dissociation SOM I EN GLASBUBBLA att arbeta terapeutiskt med dissociation Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, examinationsuppgift Av: Marja Onsjö I mitt arbete på en Barn- och Ungdomspsykiatriskmottagning

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad

Läs mer

Barn kan liksom vuxna få traumatiska reaktioner, som kan leda till mental ohälsa. Det påverkar skolgången.

Barn kan liksom vuxna få traumatiska reaktioner, som kan leda till mental ohälsa. Det påverkar skolgången. TRAUMA TRAUMA TRAUMA Vägledning Temat trauma är viktigt, speciellt för de familjer som kommer till Åland som flyktingar eller asylsökande och har varit med om traumatiska händelser. Det rekommenderas att

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Tema: ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, ensamkommande med uppehållstillstånd, ungdomar med migrationsrelaterad stressymptom

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer