Hur bemöter vi människor i akut kris

Transkript

1 Hur bemöter vi människor i akut kris Traumadagen 13 september 2017 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, psykolog, psykoterapeut, doktorand KI Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi charlotte.therup-svedenlof@sll.se

2 ØKort information om enheten för Kris- & katastrofpsykologi ØUtmärkande för allvarliga händelser ØRiskfaktorer, psykiska reaktioner ØStödinsatser

3 Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi (RKK) Vision bevarad hälsa och livskvalité hos drabbade efter allvarliga händelser. Vi har en tro på individers, organisationers och samhällets förmåga att bemästra och övervinna svåra händelser. Katastrofberedskap (inkl. PKL*), expertstöd Utbildning och övning Metodutveckling och forskning * Psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsorganisation

4 Kris- & katastrofpsykologi i Stockholms läns landsting Petra Adebäck Bengt Andrée Charlotte Therup Svedenlöf Malin Claesson Anneli Lagerqvist

5 Vägar genom sorg Informationsskrifter Till dig ungdom som varit med om en allvarlig händelse Till dig som har varit med om en allvarlig händelse Till dig vars barn varit med om en allvarlig händelse If you have been involved in a serious accident Under hösten kommer RKK att ge ut en informationsskrift med text och illustrationer för barn i form av en liten bok.

6 Var kommer kunskapen ifrån? Utvärdering av program Återkoppling från drabbade Katastrof-forskning Klinisk erfarenhet Trauma-forskning Konsensus mellan experterna (ACPMH, 2010)

7 Utmärkande för allvarliga händelser Ø Liv och död, upplevt livshot, och är fysiskt/ psykologiskt skrämmande Ø Inträffar plötsligt och oväntat Ø Är okontrollerbara och omöjliga att fly ifrån Ø Har hög intensitet av sinnesintryck Ø Oftast många lätt fysiskt skadade/oskadade (Ozer et al. 2003, Socialstyrelsen, 2008, Bonanno, 2013, )

8 Försvårande/risk faktorer individuella variationer 1. Risk - händelse 2. Risk - reaktion 3. Risk - person 4. Brist på skyddande faktorer (Norris FH, Tracy M, Galea S, 2009)

9 Krisdrabbades rättigheter Att möta respekt för sina upplevelser Att reaktioner och beteende accepteras Att få stöd för sin bearbetning Sänka stressnivån Normalisera Reducera sekundära stressorer Inge hopp (S. Hobfoll, P Watson 2007, Dückers, 2013)

10 Exempel på akuta reaktioner Rädsla Oro Känsla av sårbarhet Overklighetskänsla och katastrofkänsla Ilska Avstängdhet tex. mimiklöshet, ointresse Påträngande minnesbilder Skuldkänslor Kroppsliga reaktioner tex. huvudvärk, hjärtklappning, fumlighet, svårt att andas

11 Exempel på långsiktiga reaktioner Påträngande minnesbilder Återupplevande Överdriven vaksamhet Undvikande av händelsen Förändrat beteende Drar sig undan från sociala kontakter Koncentrationssvårigheter Sömnproblem Förändrad lek

12 Principer för Krishjälp Stegvisa stödåtgärder ur den drabbades perspektiv Trygghet faran över Rekonstruktion sammanhängande bild Gemenskap från isolering till social samhörighet

13 Krishjälp Omedelbart - professionellt medmänskligt stöd Snabbt insatt stöd respektfull omgivning Där den drabbade befinner sig Tro på god prognos de flesta klarar sig bra Riskbedömning! (Norris FH, Tracy M, Galea S, 2009)

14 Stegvisa åtgärder Initialt svårt att avgöra om krisreaktionen är `normal eller kan utvecklas till traumatisk stress-sjukdom 1. (för alla) gott krisomhändertagande 2. (för vissa) krisintervention 3. (för några få) traumafokuserad psykoterapi 1 Utmaning 2 3 Kris Trauma

15 1. För alla - Grunder för krisstöd Främja lugn Främja trygghet och känsla av säkerhet Främja samhörighet Främja känsla av självtillit och tillit till samhällets förmåga Främja känsla av hopp (S. Hobfoll, P Watson med fl. i Psychiatry 70(4) år 2007)

16 Krisstöd Visa omsorg Lugna Informera Lyssna Stödja Undvik patologisering och medikalisering!

17 ü ü ü ü ü Varsamhet Vänlighet Värme Vila Vätska Krisstöd Visa omsorg

18 ü ü Varsam beröring Krisstöd, forts. Acceptera reaktioner / beteende Lugna ü Skydda från ytterligare onödig stress p g a o Starka intryck o Allmänhet / media

19 ü ü ü Vem du är Tid och plats Vad som hänt Krisstöd, forts. Informera ü ü ü Vad som kommer att hända Åtgärder Reaktioner överlämna broschyr Till dig som ungdom `Till dig vars barn som varit med om varit med om en en allvarlig händelse allvarlig händelse `Till dig som har varit med om en allvarlig händelse Vägar genom sorg

20 Krisstöd, forts. Lyssna ü Låt den drabbade prata om händelsen när han/hon själv är beredd ü Undvik tomma fraser

21 Krisstöd, forts. Ge tid att verkliggöra det overkliga Stödja ü Uppmuntra egna resurser ü Hindra destruktiva handlingar och förhastade beslut ü Lova inte mer än du kan hålla och följ uppgivna löften

22 Krisstöd, forts. Stödja Ge stöd ü Ta kontakt och visa omsorg upprepade gånger ü Underlätta för familjer att återförenas ü Erbjud uppföljning

23 Psykologisk Första Hjälp (PFH) Terrorism and Disaster Branch national Child Traumatic Stress Network och Naional Center for PTSD. Minska det omedelbara nödlidandet och stödja bemästring och adaptiva funktioner på kort och lång sikt. Evidensinformerad (evidence informed) Vänder sig till barn, ungdomar, vuxna och familjer.

24 8 huvuddelar i Psykologisk Första Hjälp 1. Kontakt och åtagande 2. Säkerhet och trygghet 3. Stabilisering 4. Problem och behovsinventering 5. Praktiskt stöd 6. Socialt stöd 7. Information om bemästring 8. Fortsatt stöd Samt Självhjälp för krisstödjare, olika arbetsblad och bilagor med informationsmaterial (The National Child Traumatic Stress Network and the National Center for PTSD)

25 Följ upp och länka vidare Alla bör följas upp men speciellt o När reaktionen är väldigt stark o När reaktionen håller i sig väldigt länge o När personen drar sig tillbaka

26 för dem med 2. För vissa - Krisintervention kraftig ångest, panik, förtvivlan dissociation, desorganiserat beteende kraftig sömnstörning (James & Gilliand, 2013)

27 3. För några få Traumafokuserad terapi Evidens för - Traumafokuserad KBT (kognitiv beteendeterapi) - EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) Andra varianter av traumafokuserad terapi, särskilt vid samtidig förlust. Läkemedel Primärvårdsläkare, psykiatriker Eklektisk Kropp - själ - ande Aktiv Psykopedagogisk Stödjande Underlätta självläkning (Friedman M, Keane TM, Resick PA. Handbook of PTSD. Science and practice.)

28 Det som utmärker barn och ungdomar utvecklingsmässigt Kognitiv förmåga Motorisk förmåga Inte fullt utvecklad Emotionell förmåga Språklig förmåga

29 Små barn 0-5 år Hjälplösa, försvarslösa, passiva Svårt att tänka ut händelseförloppet Helt beroende av hjälp Känsliga för separation Små barn behöver mycket stöd Exempel på olika reaktioner: Svårtröstad, Gnällig, Klängig, Ängslig, Hyperaktiv, Arg, Apatisk, Svårkontaktad, Mimiklöshet

30 Skolbarn 6-12 år Fler bemästringsstrategier Fantasi att tänka ut Reaktionen en spegelbild av föräldrarnas Återgår snabbt till det vanliga Behov av pauser - dosera känslor Exempel på olika reaktioner: Gråter, Nedstämd, Allvarlig, Protesterar, Skuldkänslor, Ilska mot andra, Undviker kontakt

31 Tonåringar år Normalt - frigörelse från föräldrarna Tankeprocesserna mer utvecklade Förstår konsekvenser över tid Existentiella frågor Hjälp i kamratgruppen Exempel på olika reaktioner: Förtvivlan, Uppgivenhet, Riskbeteende, Självkritik, Självdestruktivt beteende, Hämndoch hatkänslor, Pessimism

32 Riskfaktorer för barn och ungdomar samma som för vuxna + Subjektivt livshot mot en själv eller närstående Ofrivilla separationer Traumatiserade föräldrar Tidigare svårigheter hos barnet (Trickey et al. 2012)

33 Krisstöd - barn Utgå från barnets perspektiv Stöd föräldern att återta föräldrar-förmågan Trygga och lugna få ner stressnivån Var aktiv och Rikta dig direkt mot barnet Lyssna - ge möjlighet att berätta Informera åldersadekvat, ärligt, konkret Förklara och Har förstått? Gör delaktig Inge hopp barn kan ha svårt att själv tänka framåt

34 Krisstöd Visa omsorg Lugna Informera Lyssna Stödja

35 Psykologiskt stöd - ett samverkansprojekt Utøya 2011 Nice 2016 Drottninggatan 2017