Hur reagerar hon när hon inte får som hon vill? Välj vad du bråkar om. Patienter med ökad risk för våld. Korgmodellen

Transkript

1 Välj vad du bråkar m Krgmdellen 1. Behvsknflikt - våra behv krckar. 2. Värderingsknflikt - vi tycker lika m någt. A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet fleibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet. 532 Patienter med ökad risk för våld Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning. Vilka förväntningar har gått i kras? 533 Stresströskeln Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead

2 Hur blir vi av för mycket stress? Rigiditet ch tunnelseende Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Brist på humr ch empati Stress Ht ch våld Missnöje Ilska Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrte, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet 543 Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 544 Röd ch grön zn Persnlighet ch stress Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslrna står till vår tjänst Måttlig stress Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Vuen chimpansnivå Hög stress Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t e när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken!

3 Hur ser VÅRA kartr ut? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetssökande Ouppfstrad Brtskämd Förhållningssätt Kräva medgörlighet Sätta gränser Visa vem sm bestämmer Straff Knsekvenser Min tlkning vägleder min interventin Alternativt synsätt Patientens eplsiva beteende är Oplanerat. Oavsiktligt. Speglar en utvecklingsförsening i förmågan till fleibilitet ch frustratinstlerans. Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! 549 Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Dåliga kartr Hög sårbarhet Orimliga förväntningar B: Narcissistisk persnlighetsstörning Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges

4 Psykdynamisk mdell De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet 554 Narcissim ch psykpati Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Scial ångest, fbisk ps, självständig ps Integritet ch samarbete Överjaget Integritet Självhävdelse Knflikt Samarbete Anpassning Jaget Omvärldens krav Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet Detet Signal/symtm 559 4

5 Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Antiscial Vad händer vid psykisk sjukdm ch utvecklingsrelaterad prblematik? Depressin Aspergers syndrm ADHD Brderline Scial fbi Integritet Samarbete Integritet Samarbete Mani Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd Narcissist Paranid p-störning Rättshaverist Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll Prmiskuöst seuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Två aspekter av psykpati 1.Persnlighetsstruktur/karaktär 564 Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre Litet Kay Pllak till hjälp? Andras aggressin Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig?

6 Skenet bedrar? Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres 632 Resultat (PART) Knsekvenser av att inte bli återställd Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Resultatet antyder att vuna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Svårigheter ch risker Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda 6

7 Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Symtm Anamnes Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, epansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Missbruk 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, Akut stressyndrm Läkemedel självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? Psttraumatiskt 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin stressyndrm Smatisk sjukdm Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Substansbruksyndrm Ätstörningar Några av de vanligaste tillstånden ADHD Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Scial ångest Paniksyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Tvångssyndrm Krppsyndrm Samlarsyndrm Narcissism Psykpati Brderline Trtssyndrm ch uppförandestörning ADHD: Why wrry - nu kör vi, tänka kan vi göra senare! Deprimerad: Vi klarar det inte, ligg lågt, vi drar ss tillbaka! Samlarsyndrm: Materiella ting kan ha ett överlevnadsvärde! Mani: Vi vill, vi kan, vi törs! Tvångsmässig: Vi kllar elden en gång till! Paranid: De kanske vill ss illa, så vi behöver vakta hela natten! Narcissist eller psykpat: Allt är tillåtet i kampen för överlevnad! Generaliserat ångestsyndrm: Vänta litet nu, det här kan faktiskt gå illa! Ormfbi: Blir jag biten så dör jag! Drganvändare: Livet är eländigt, vi behöver hjälp att stå ut! Panikattack: Helt adekvat fight r flight -respns vid möte med en björn. 7

8 Diagns Drabbad av jästsvamp Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? 649 Hn är psyktisk! Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin? Psyktisk depressin! 650 Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Om vår verklighetsuppfattning Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Dissciativa syndrm Smatfrma syndrm Seuella störningar ch könsidentitetsstörningar Hela beflkningen Neurs Maladaptiva stressreaktiner Förstämningssyndrm Persnlighetsstörningar Psyks Ångestsyndrm Schizfreni ch andra psyktiska störningar Knfusin Demens 660 Sömnstörningar Ätstörningar Substansrelaterade störningar 8

9 Klassifikatin av förstämningssyndrm Tppen på isberget Biplära syndrm Biplär I Biplär II Förstämningssyndrm n Egentlig depressin, enstaka episd Uniplära syndrm Egentlig depressin, recidiverande Obesitas BN Hetsätning Ätstörning UNS AN Störda ätbeteenden Cykltymi Dystymi Ppulatinen Frisk eller sjukt? Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 663 Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? 665 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt?

10 Man kan i princip ha ett h-e utan att ha en enda diagns! Lina, 21 år 668 ADHD DAMP Depressin Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anreia nervsa Tvångsmässig persnlighet Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. 671 Hur blir man av att ha en depressin? Kriterier för egentlig depressin Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Nedstämdhet eller irritabilitet Anhedni förmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Beteendestörning hs yngre ökar Sklvägran Utagerande Ascialitet Självdestruktivitet Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

11 Att reglera sitt humör den instabile Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga 678 Brderline ch narcissistiskt persnlighetssyndrm ADHD Trtssyndrm ch uppförandestörning Antiscialt persnlighetssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Hjärnskada Missbruk Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning, PTSD Röd kurva = humör, Stressrelaterade tillstånd, t e utmattningssyndrm sinnesstämning 679 Brderline persnlighetsstörning Persnlighet ch persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, seuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. 680 Persnlighetsstörning i DSM-IV Känslr sm fungerar Kluster A: Udda, ecentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella knteten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt

12 Impulsivt självskadande Mia, 29 år Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Skäms för sin persn ch sitt utseende Urusel självkänsla Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut 694 Benny Pålssn Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Ätstörning 1. Anreia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfiering Anreia light Övervikt/fetma Ecessiv mtin Krppsbyggande Hur kan det börja så bra Michael Rangne

13 ch sluta så illa? Varför inte? Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Otur Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek 713 Michael Rangne Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Sårbarhet Stress Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för seuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD Psykisk hälsa 714 Stress ch sårbarhet Här klarar sig nästan alla Grad av sårbarhet Sårbarhet Hög Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! Låg Låg Hög Grad av påfrestning Påfrestning 725 Fantastiska mständigheter

14 Att leva är en påfrestning När påfrestningarna ökar Sårbarhet Sårbarhet Blir sjuka bara av att leva Alla dessa blir nu sjuka Klarar sig, så länge livet inte blir värre Klarar sig, än så länge Påfrestning Påfrestning Att leva ett vanligt liv! 727 Vanligt liv + dum chef 728 När påfrestningarna ökar ännu mer Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Ännu fler blir nu sjuka Sårbarhet Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Only the strng survives Påfrestning Tid Vanligt liv + dum chef + dum fru Sköra människrs liv ser fta ut så här Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Tid

15 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Undanröj - m möjligt - eventuella utlösande ch bidragande faktrer Knflikter Psyksciala prblem Missbruk Smatisk sjukdm Läkemedel Humr 4. Effektivt tänkande 736 Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr Vill du få Gud att skratta? Berätta m dina framtidsplaner!

16 Andreas, 24 år Akut stressreaktin ch PTSD 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv 768 Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med epnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! 785 Din första uppgift i den akuta situatinen Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris! Vi vill instinktivt ta brt den andres smärta. Världen Kartan Framtiden Men det kan vi inte. Försök istället hjälpa den andre att stå ut. Förlust Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Kas, i spillrr 16

17 Att hjälpa någn i kris Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Frågan han ställer sig är: hur blir det nu? Vilka förväntningar har gått i kras? Bearbetningen Den centrala uppgiften vid en kris: Dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Krishändelse Bilden av vad sm hänt Hur blir det nu?!? 813 Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Symtmen överlappar Vanlig krisreaktin Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Funktinsnedsättning Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Depressin (förlust) PTSD (trauma) 17

18 Din tredje uppgift Undvik tillfälliga lättnader Grad av psykiska reaktiner Följ krisens förlpp Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Se Ilska Händelse Tid Att hjälpa någn i kris, krt versin 1. Gör inte ingenting! 2. Var medmänniska 3. Rekrytera flcken. 4. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 5. Hjälp den drabbade att stå ut. 6. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 7. Hjälp att landa på fötterna; dra rätt slutsatser ch rita rätt kartr. 8. Rädda självkänslan. 9. Följ genm krisen, watchful eye. 10. Hjälp till en fungerande vardag. 11. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. Kriterier för egentlig depressin Manlig depressin Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier 18

19 Att förstå depressin Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit Biplärt syndrm Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / epansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med Att reglera sitt humör Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 903 Dåliga 904 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

20 Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 907 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 908 Röd kurva = humör, sinnesstämning Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Gda Neutrala Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Depressin Mani Biplärt syndrm Depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Dåliga 911 Brderline persnlighetssyndrm Antiscialt persnlighetssyndrm Röd kurva = humör, Trtssyndrm ch uppförandestörning sinnesstämning Hjärnskada

21 Hur behandlas depressin idag? Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet 918 Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr 4. Effektivt tänkande Depressinsbehandling (SBU) Sammanfattande mdell för depressinsbehandling ECT Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Alltid: Vanligen: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Därtill: Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Dålig effekt Ibland: Psykterapi Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Vad fungerar verkligen? 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna

22 Varje psykiatrisk patient Självmrdsrisk vid depressin skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid! Våga fråga En patient med självmrdsrisk Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. 948 Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den

23 Ökad risk Grad av suicidal intentin 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Den patient sm från början inte var överhängande självmrdsnära kan mycket väl vara det efter ett samtal med någn i vården! Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med)

24 Psyks 968 Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende 969 En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå 970 Typer av vanföreställningssyndrm Hyfs ch respekt Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Ertmani Parasitsparania 973 Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ansgnsi Pseudgraviditet Sjukdmsparania Gtt allmänmänskligt bemötande. Patienten är mer än sina åsikter ch sin diagns. Vårda relatinen. Integritet Likvärdighet Samarbete Skapa ett rum mellan er där ni har det ni pratar m. Ni sitter i var sitt utsiktstrn. Tänk på att patientens utsikt är lika verklig för hnm sm din är för dig. Be patienten berätta m sin utsikt. Prata m hur det ser ut från ditt trn

25 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 1014 Svårigheter ch risker Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Symtm Funktin Livskvalitet Diagns Vad kan jag göra mt min föreläsningsångest? För att överleva: Skit i vad flk tycker, kör din grej. Om du vill göra en lysande presentatin: Skit inte i vad flk verkar tycka lyssna efter ch använd dig av reaktinerna du får. Det handlar inte m att bli av med sin nervsitet för att kunna föreläsa - det handlar m att vara nervös men föreläsa ändå

26 Det sm gäller: Bita ihp ch stå ut! Några vanliga svåra situatiner Jag måste bli av med min ångest, så att jag kan hålla mitt tal. Jag har jätteångest ch jag ska hålla mitt tal. Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 1044 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi 1045 I vilken situatin utlöses attackerna? Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid epsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T e smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) Flygrädsla kan vara uttryck för: Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Eistentiellt; adekvat ch ratinell rädsla?

27 Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Tack till dcent Kjell Mdigh! ADHD DAMP Depressin Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anreia nervsa Tvångsmässig persnlighet Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Gå från A till B Överblicka Planera Organisera Genmföra Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati 1088 Eekutiva förmågr Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental fleibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin

28 Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet AD/HD lika typer i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). AD/HD kmbinerad typ AD/D uppmärksamhetsstörning HD/D - framför allt hyperaktivitet Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t e hög intelligens. Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuna Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD vanligare i vissa grupper AD/HD samsjuklighet ch följder Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) 28

29 AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslei, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) ADHD hs vuna - kvarvarande prblem / symtm Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland välande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem ADHD hs vuna - äktenskapsprblem Autistiska symtm Wings triad Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden 29