Regional utvecklingsplan för psykiatri EPIDEMIOLOGI. Rapport från arbetsgrupp EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Transkript

1 Reginal utvecklingsplan för psykiatri MINIM, CONSEQUAT COMMODO DUIS DELENIT, Ä TSTÖRNINGAR EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Rapprt från arbetsgrupp

2 Utbudspunkter för ätstörningsvård Öppenvård Ätstörningsenheten Krallen Uddevalla S.t Helena mtt Skövde Oasen Alingsås Vågen Brås Opus Skene Psykiatriska mtt Kungälv Anrexi & bulimimtt för vuxna Olskrken Anrexi ch bulimienheten Drttning Silvia sjh Ätstörningsverksamhet på vuxenpsykiatrisk mttagning Partille Uddevalla Skövde = rganiserad inm psykiatri = rganiserad privat, primärvård samt medicin Slutenvård Opus Skene 2 vpl (medicin) Från hösten vpl Drttning Silvias sjh Platser på de psykiatriska klinikerna Götebrg Kungälv Alingsås Partille Brås Skene

3 Inledning 2 Vad menas med ätstörningar? 2 Anrexia Nervsa 2 Bulimia Nervsa 2 Omfattning ch utveckling 3 Vård ch behandling 3 Behandlingsfrskning 3 Anrexia Nervsa 4 Bulimia Nervsa 4 Ätstörning utan närmare specifikatin 5 Kvalitet 5 NÄT Natinellt kunskapscentrum för ätstörningar 5 KVALITETSSTJÄRNAN 7 Utveckling av ätstörningsvården i Västra Götaland 7 Vårdutbud 8 Utvecklingen i Sverige 8 Vårdutbud i riket 8 Exempel på Vårdkedjearbete 8 Stckhlms Centrum för Ätstörningar 9 Exempel på slutenvårdenheter i Sverige 9 Vårdutbud i Västra Götaland 9 Ätstörningsenheten Krallen, Uddevalla 9 Öppenvårdsmttagningen i Kungälv 10 Anrexi-Bulimienheten, BUP, Drttning Silvias Barn- ch ungdmssjukhus, Götebrg 11 Anrexi & bulimi, Mttagning för vuxna, Götebrg 13 Ätstörningsverksamheten på vuxenpsykiatriska mttagningen i Partille 14 Behandlingsgruppen OASEN i Alingsås. 15 OPUS-enheten, Skene 15 Vågen, Brås 16 S:ta Helenamttagningen, Skövde 17 Vårdknsumtin 19 Vårdutnyttjande i Västra Götaland 19 Hälseknmi 19 Framtidens ätstörningsvård i Västra Götaland arbetsgruppens slutsatser 20 Vårdkedjan 20 Närsjukvård 20 Länssjukvård 20 Reginsjukvård 20 Övrig utveckling 20 Bilaga 1-7 1

4 Inledning Häls- ch sjukvårdsstyrelsen beslutade 2002 att en utvecklingsplan för den psykiatriska vården skulle utarbetas. En prjekt ledare tillsattes ch ett prjekt startade samma år. I prjektuppdraget definierades ett antal utvecklingsmråden sm behövde belysas. Sm en del i denna utvecklingsplan har ckså behv funnits att kartlägga ätstörningsvården. Därför bildades en arbetsgrupp för att ta fram ett kunskapsunderlag kring ätstörningar. Gruppen har bestått av Per- Anders Abrahamssn, OPUS-enheten, Skene, Grethe Axelssn, OASEN, Alingsås, Gunilla Cederbm, Ätstörningsenheten Krallen, Uddevalla, Ninni Hjalmers, Anrexi-Bulimienheten, BUP, Götebrg, Cecilia Lind, S:ta Helenamttagningen, Skövde, Suzanna Lundblad, Anrexi & Bulimi, Mttagning för vuxna, Götebrg, Anncatrin Studahl, Häls- ch sjukvårdskansliet, Brås. Gruppledare har varit Christina Möller, Häls- ch sjukvårdsstyrelsens kansli, Skövde. Arbetsgruppen har under tiden nvember 2003 februari 2004 arbetat med att göra en kartläggning av vården för patienter med ätstörningar dels natinellt ch dels i Västra Götaland. Rekmmendatiner till kliniska riktlinjer samt förslag till övrig utveckling av ätstörningsvården har lämnats. Vad menas med ätstörningar? Ätstörningar mfattar diagnserna anrexia nervsa, bulimia nervsa ch ätstörningar UNS (Utan Närmare Specifikatin). Anrexia nervsa drabbar framför allt tnårsflickr ch yttrar sig i en vägran eller vilja att äta, vilket leder till avmagring ch svält. Bulimia nervsa kännetecknas av återkmmande episder av hetsätning. En fbisk rädsla för att bli tjck gör att man kmpenserar hetsätningen med vanligtvis självframkallande kräkningar, fasta eller hyperaktivitet. Diagnsen ätstörning UNS betecknar en ätstörning där inte kriterierna för de specifika ätstörningarna är uppfyllda. Anrexia Nervsa Anrexia Nervsa beskrevs medicinskt redan i slutet av 1600-talet. I slutet av 1800-talet km det definitiva genmbrttet för begreppet Anrexia Nervsa. Prfessrn i klinisk medicin Charles Laségue, ch sir William Gull i England publicerade varsin artikel. I början av 1900-talet ansåg Dr Simmnds att underfunktin av hypfysen kunde leda till en allvarlig viktförlust. Inte förrän senare under 1930-talet började åny rapprter publiceras m Anrexia Nervsa sm en psykiatrisk sjukdm. Under början av seklet km synen på Anrexia Nervsa i hög grad att präglas av psykanalytiska frmuleringar ch synsätt. Under 60- ch 70- talet var dr Hilde Bruch den mest inflytelserika läkaren vad det gäller syn på behandling av Anrexia Nervsa. Sir Arthur Crisp ch sir Gerald Russel är två numera pensinerade engelska psykiatriprfessrer sm under 70- ch 80-talet bidragit med viktig kunskap m psykpatlgi ch behandling av Anrexia Nervsa. Bulimia Nervsa Sm medicinsk företeelse är detta tillstånd betydligt senare beskrivet än anrexi. Under första hälften av 1900-talet dök det upp beskrivningar av hetsätning ch kräkning hs kvinnr med nrmalvikt, men få av dessa beskrivningar stämmer överens med den mderna diagnsen Bulimia Nervsa. På 70-talet km en mer systematisk klinisk beskrivning av vad sm km att kallas Bulimia Nervsa beskrev sir Gerald Russel syndrmet ch namngav det i en klassisk artikel inlemmades diagnsen i det amerikanska diagnssystemet DSM-III. 2

5 Omfattning ch utveckling Både självsvält ch hetsätning är kända fenmen sedan lång tid tillbaka. Den kultur vi lever i färgar hur vi ser på de så kallade ätstörningarna. Medeltidens helgn mtiverade sitt fastande ch sin matvägran med religiösa skäl ch idag ser vi anrektikerns självsvält sm ett uttryck för en psykisk störning. Ett av de viktigaste argumenten för betydelsen av scikulturella faktrer i ätstörningarnas uppkmst är den ökade förekmsten av ätstörningar i västvärlden under de senaste 50 åren. Ätstörningarna är betydligt vanligare bland kvinnr än bland män ch det tycks vara erhört vanliga utanför västvärlden. Det finns särskilda prblem när det gäller epidemilgiska studier angående ätstörningar. Den låga prevalensen i beflkningen samt en tydlig tendens hs de drabbade att undvika prfessinell hjälp inm sjukvården är två av dessa. Trts dessa svårigheter ch en del andra metdlgiska svagheter så kan man ändå uttala sig m förekmsten av lika typer av ätstörningar. Då det gäller anrexia nervsa är antalet nya fall av anrexia nervsa enligt DSM IV-kriterierna hs unga kvinnr förefaller ligga inm intervallet nya fall per kvinnr per år. Prevalensen av anrexia nervsa hs unga kvinnr ligger inm intervallet 0,2-0,4 %. Det är svårt att uttala sig m eventuella förändringar över tid, men en viss incidensökning finns rapprterad sedan 1930-talet ch framåt, men flertalet indikatiner talar snarare för en stabil incidens under de senaste 25 åren. Då bulimia nervsa är en senare diagns så finns det betydligt färre epidemilgiska studier kring bulimia nervsa än för anrexia nervsa, men även m antalet studier av bulimia nervsa är betydligt färre än av anrexia nervsa så är den vetenskapliga kvalitén på studierna bättre. Incidensen av bulimia nervsa är klar ch varierande mellan 5 ch 65 nya fall per kvinnr per år. Prevalensen trde vara mkring 1-2 %. Det finns indikatiner sm talar för en ökning över tid, men det är för tidigt att ännu dra några säkra slutsatser. Studier av ätstörning UNS är mer svårbedömda eftersm inklusinskriterierna för denna diagns saknas helt. Ätstörning UNS uppskattas vara 3-4 gånger mer vanligt än anrexia nervsa ch bulimia nervsa, (Clintn & Nrring, 2002). I en review-artikel från 2003 (Hay m.fl.) påpekas det att anrexia nervsa inte är särskilt vanlig i beflkningen, men att dödligheten är bland den högsta ibland psykiatriska sjukdmar. I samma artikel pekas på att prevalensen är 0,5 % för den kvinnliga beflkningen över 15 år. Vidare påpekas att studien stöder slutsatsen att anrexia nervsa är ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män ch är mer vanligt bland yngre kvinnr. Maria Råstam har gjrt en studie i Götebrg. Prevalensen av säkra ch subkliniska fall av anrexia nervsa upp till 18 års ålder var 1,1 % bland flickr ch 0,09 % bland pjkar födda Vård ch behandling Behandlingsfrskning Evidensbaserad behandling innebär en sjukvård sm är baserad på vetenskap ch beprövad erfarenhet (Åliggandelagen, 1994:953). Detta betyder att evidensbaserad sjukvård är en praktisk filsfi sm innebär att varje åtgärd skall baseras på bästa möjliga tillgängliga kunskap (Werkö, SBU) ch målet är att eliminera beslutsfrmer sm leder till dyra, felaktiga ch eventuellt farliga beslut. Hörnstenen för den evidensbaserade medicinen är randmiserade, kntrllerade behandlingsstudier. Denna typ av studier s.k. Randmized Cntrlled Trials (RCT) är användbara när vi skall diskriminera mellan lika behandlingsfrmer för en given störning sm ges under kntrllerade frmer. Uppmärksamheten för behandling av ätstörning har ökat under de senaste tjug åren. Generellt har det genmförts få randmiserade behandlingsstudier vad avser behandlingen av anrexia nervsa ch atypisk ätstörning vilket medför att behandlingsrekmmendatinerna är preliminära. Vad avser bulimia nervsa finns över 50 randmiserade behandlingsstudier vilket betyder att frskare med större säkerhet kan utfärda behandlingsrekmmendatiner. 3

6 Anrexia Nervsa Enligt Fairburn ch Harrissn (2003) kan man sammanfatta behandlingen för anrexia nervsa utifrån minst tre aspekter. Först bör man få patienten att förstå behvet av hjälp ch att mtivera för behandling. Därefter fkusera på att patienten går upp i vikt vilket i nrmalfallet leder till en avsevärd förbättring av patientens allmäntillstånd. Den tredje aspekten är att bearbeta patientens överdrivna fkusering på vikt, krppsfrm, ätbeteende ch generella psyksciala fungerande. All anrexibehandling måste priritera viktrestitutin ch metderna för att säkerställa viktuppgång kan variera med graden av svält. Medicinsk mvårdnad bör i kmbinatin med psykterapi vara förstahands alternativet. Psykterapi sm aktivt invlverar föräldrarna är att föredra framför individualterapi för de yngre. Begränsat frskningsstöd: Psyklgiska terapifrmer sm kan tas under beaktande är kgnitiv analytisk terapi, Kgnitivbeteendeterapi, Interpersnell terapi ch fkuserad psykdynamisk terapi med utpräglad inriktning på ätstörning (Fairburn & Harrissn, 2003) Familjeterapi för unga anrexipatienter (Russell et al, 1987; Eisler et al, 1997) Individualterapi för äldre patienter med längre sjukdmshistria (Russell et al, 1987; Eisler et al,1997) Antidepressiv medicin (Fluxetine) har inte effekt på själva ätstörningen (Garner & Walsh, 1997) men har i några studier minskat återfallen hs patienten sm kmmit upp i vikt (Kaye, Nagata, Weltzin et al., 2001). Sammanfattning av anrexibehandling Knkret stöd för att bryta svälten ch nrmalisera ätbeteendet Krrigera medicinska kmplikatiner Näringsdryck vid tillräckligt näringsintag Vid matvägran: sndnäring (undvik intravenös nutritin) Familjeterapi vid behandling av yngre patienter Individualterapi för vuxna patienter Behandla samsjuklighet (t.ex. depressin eller tvångssyndrm) Farmaklgisk behandling har ingen effekt på anrexia nervsa Övriga behandlingsinslag sm nu förekmmer är t.ex. sjukgymnastik, dietist ch arbetsterapi Bulimia Nervsa Frskningen kring bulimia nervsa är mfattande ch har kunnat visa på minst två rbusta fynd. Den mest effektiva behandlingsfrmen är en specifik frm av kgnitiv-beteendeterapi utvecklad av Fairburn (1991, 1993, 1995) sm fkuserar på att förändra de beteenden ch tankar sm gör att ätstörningen kan vidmakthållas. För det andra har antidepressiva mediciner visat sig minska frekvensen av hetsätnings- ch kräkningsepisder. Tre mindre starka fynd har ckså rapprterats. Starkt frskningsstöd: 4

7 Kgnitiv-beteendeterapi (Fairburn, 1981; Fairburn & Harrisn, 2003; Fairburn, Marcus, & Wilsn, 1993) är den i dagsläget mest effektiva behandlingsfrmen. Antidepressiv medicin (Fluxetine) har visat sig ha effekt på hetsätning, kräkning ch stämningsläge men är inte lika effektiv sm KBT samt att avhppen från behandlingen är höga. Antidepressiv medicin rekmmenderas därför inte sm enda behandlingsfrm (Gldstein et al, 1995; Garner & Needleman, 1997). Begränsat frskningsstöd: Kmbinatinen KBT ch antidepressiv medicin har i enstaka studier visat på bättre effekt än enbart KBT (Mitchell, Pyle, Eckert et al, 1990; Walsh, Wilsn & Leb et al. 1997). Interpersnell terapi har i två studier varit lika effektiv sm KBT men effekten tar längre tid att uppnå (Fairburn, 1997). Psykpedaggisk självhjälp med inslag av beteendeterapi ch KBT kan hjälpa vissa grupper av patienter (Carter, Olmsted & Kaplan, in press; Davis, Olmsted& Rckert, 1990; Treasure, Schmidt, Trp, Tiller, Tdd, & Turnbull 1996). Sammanfattning av bulimibehandling Knkret stöd för att nrmalisera ätbeteendet ch bryta hetsätning ch kräkning Använd självhjälpsmanualer Krrigera medicinska kmplikatiner (hypkalemi) Behandla samsjuklighet (t.ex. missbruk, depressin) Psykterapi individuellt eller i grupp Remittering till tandläkare för åtgärdande av tandskadr Farmaklgisk behandling med Fluxetine 60 mg Övrig behandling sm nu förekmmer är t.ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist Ätstörning utan närmare specifikatin Det föreligger inga randmiserade behandlingsstudier för gruppen ätstörningar utan närmare specifikatin. Berende på vilken undergrupp av ätstörning UNS man tillhör är behandlingsrekmmendatinen samma sm för bulimia respektive anrexia nervsa. Hetsätningsstörning har emellertid varit föremål för både farmaklgiska ch psykterapeutiska behandlingsstudier. Dessa är dck få till antalet ch begränsade i mfattning ch har vänt sig till på vuxna. Preliminärt rekmmenderas antidepressiv, aptit reducerande ch antiepileptika (Carter, Hudsn, Lalnde, Pindyck, McElry & Ppe Jr, 2003) samt KBT ch Interpersnell terapi (Wilfley et al. 1993, 2002). I framtiden föreslås fler studier sm kmbinerar farmaklgisk ch psykterapeutisk behandling. Kvalitet NÄT Natinellt kunskapscentrum för ätstörningar NÄT är ett samverkansprjekt mellan landstingen i Örebr län ch Östergötland. Arbetet med att bygga upp NÄT började den 1 januari 2002 ch uppbyggnadsfasen beräknas ta tre år. Man bedriver, stimulerar ch samrdnar kunskapsutvecklingen kring vård ch preventin av ätstörningar. Detta gör man genm att ta emt, sammanställa ch sprida infrmatin. NÄT:s största frskningsprjekt är SAMÄT ch SUFSA. Många av landets specialenheter har deltagit i dessa. NÄT rganiserar ch samrdnar ckså utbildning. En del av NÄT utgörs av RIKSÄT, vilket är det första natinella kvalitetsregistret sm samlar in data inm psykiatrin. Registret beskrivs nedan. 5

8 RIKSÄT RIKSÄT är ett natinellt kvalitetsregister sm år 1999 startade kvalitetsregistreringar. I dagsläget deltar ett 80-tal enheter i registret, varav ni stycken från Västra Götaland. Syftet är att på sikt mfatta alla specialiserade behandlingsenheter inm psykiatrin ch barn- ch ungdmspsykiatrin sm behandlar ätstörda patienter, samt privata specialenheter för ätstörningar. Registrets syfte är: - Att beskriva de patienter sm behandlas för ätstörning vid deltagande enheter. - Att dkumentera patienternas väg in i ch genm vårdsystemet - Att dkumentera väntetider från anmälan/remiss till första besök/behandlingsstart. - Att dkumentera typ ch mfattning av behandlingsinsatser. - Att dkumentera utfall av behandlingen, inkluderat behandlingsavbrtt, ch relatera detta till patient- ch behandlingskaraktäristika. - Att beskriva patienternas uppfattning m den erhållna behandlingen ch dess effekter ch relatera dessa till behandlingskaraktäristika ch bjektivt utfall. - Att lngitudinellt följa den svenska ätstörningsbehandlingen med avseende på förändringar i t.ex. behandlingsincidens, case mix, typ ch mfattning av behandlingsinsatser, behandlingsutfall ch -tillfredsställelse. RIKSÄT lämnar årsrapprter baserat på registermaterialet. Av materialet från årsrapprten för år 2001 kmmer 20,5 % (avser 111 patienter) av materialet från enheter i Västra Götaland. Rapprten beskriver data kring indikatin, prcess ch kvalitet. Nedanstående figurer ur årsredvisningen beskriver åldersfördelningen bland patienter (figur 2), andelen helt eller delvis arbetsförmögna i förhållande till sjukdmsförlpp (figur 4), samt fördelning av ätstörningsdiagnser (figur 5). 6

9 KVALITETSSTJÄRNAN Kvalitetsstjärnan används sm ett utvärderingsinstrument av psykiatrin, ch är ett samlingsnamn för ett antal frågefrmulär sm har utarbetats för att en gång m året göra en genmgång tillsammans med patienten ch dennes närstående. Syftet är att följa upp hur vård ch behandling fungerar, vilka framsteg sm gjrts ch få signaler m någt ytterligare bör göras. Vad sm är viktigt mråde för förbättring för persner med psykiska prblem varierar individuellt. För de flesta är det viktigt att ens behandling fungerar ch att man trivs med på vilket sätt man får denna. Vidare är det viktigt m besvären minskar ch att man i vid mening har en gd livssituatin. Att närståendes situatin ckså är tillfredsställande är viktigt inte bara för dem själva utan ckså för dem sm har besvären. Frågefrmulären i Kvalitetsstjärnan är flera just för att så många sätt sm möjligt ska kunna belysas i den årliga genmgången. Frågefrmulären är utarbetade för att kunna användas sm ett stöd i det vanliga mötet mellan patient ch persnal. Det sm framkmmer ska ckså kmma patientens behandling tillgd. De dimensiner sm belyses genm kvalitetsstjärnan är brukartillfredsställelse, upplevd livskvalitet, psykscial funktin, närståendes situatin, biverkningsscreening, symtmtyngd ch patientupplevda besvär. För ätstörningsvården har dimensinerna justerats någt, ch en dimensin för BMI finns med. Metden har under flera år utvecklats gemensamt vid psykiatriska kliniker i västra Sverige. Den består av ett antal enklare skattningsskalr. För varje frågemråde finns ckså ytterligare fördjupningsskalr sm kan användas lkalt. TILLFREDSSTÄLLELSE MED VÅRDEN SUBJ. BESVÄR LIVSKVALITET SYMTOM FUNKTION SPECIAL- AXEL FAMILJENS BÖRDA Utveckling av ätstörningsvården i Västra Götaland Inm ätstörningsvården finns inga reginala eller natinella rekmmendatiner m hur behandling skall bedrivas. Genm Svensk Psykiatrisk förening håller natinella riktlinjer på att tas fram. Dessa förväntas kmma under våren I Västra Götaland har Anrexi-Bulimienheten, Drttning Silvias Barn- ch ungdmssjukhus, Götebrg, tagit fram kliniska riktlinjer för anrexia nervsa under 18 år. Dessa riktlinjer har generaliserats för att kunna användas i hela Västra Götaland ch finns i bilaga. Arbetsgruppen rekmmenderar att dessa används tills natinella eller andra reginala riktlinjer kmmer. 7

10 Vårdutbud Utvecklingen i Sverige Under 1970-talet började de första behandlingsprgrammen i slutenvård att utvecklas, framförallt i Lund ch Uppsala. En välkänd akademisk avhandling publicerades i Lund, det var Sten Theanders (1970) uppföljningsstudie av en grupp anrexipatienter behandlade mellan 1931 ch Det är ett internatinellt välkänt arbete ch en av de få mycket långa uppföljningsstudierna. Runt 1990 ch de närmaste åren därefter öppnades flera specialverksamheter i öppenvård i Sverige. Skälen till detta var att man under slutet av 80-talet såg en framväxt ch snabb ökning av patienter framförallt med Bulimia Nervsa. Hösten 1992 hölls en hearing vid Scialdepartementet sm resulterade i ett uppdrag till Flkhälsinstitutet ch Scialstyrelsen att undersöka kunskap ch behandlingsresurser för ätstörningar. En rapprt publicerades, Ett liv av vikt, i september 93. I april 93 rdnade Medicinska Frskningsrådet ch SPRI en kncensusknferens m behandling av Anrexia Nervsa. En av uppmaningarna från denna kncensusknferens var att inrätta specialiserade ätstörningsteam i varje landsting. Rekmmendatinen innebar att teamet skulle innehålla persnal med kmpetens inm såväl barn- ch ungdm- sm vuxenpsykiatri samt pediatrik ch vuxenmedicin samt att de skulle behandla patienter i alla åldrar, dvs vara åldersövergripande bildades Svenska Anrexi-Bulimisällskapet, en förening för alla sm arbetar prfessinellt med ätstörningar inm såväl behandling sm frskning. Utvecklingen av ätstörningar har gått från specifika idéer ch terier sm peridvis dminerat bilden till dagens frskning ch mer evidensbaserad behandling. Det finns idag en bred knsensus m att ätstörningar är kmplicerade fenmen där en str uppsättning faktrer av lika karaktär ch på lika nivåer samspelar till den kliniska bild patienten uppvisar. Det finns inte en metd eller teri sm räcker till för att åtgärda alla patienters behv. Utvecklingen idag går i riktning mt bättre förståelse ch för- ch nackdelar med lika metder ch hur dessa kan användas för att uppnå lika mål i behandlingen Vårdutbud i riket Arbetsgruppen har gjrt en förfrågan till 37 specialenheter m deras vårdutbud. 29 enheter har svarat ch redgörelse finns i bilaga. Utöver dessa enheter finns 20 BUP-mttagningar ch 18 vuxenpsykiatriska mttagningar i landet sm har skaffat sig viss specialkunskap kring ätstörningar. Exempel på Vårdkedjearbete Videgården Videgården är en enhet för ungdmar ch vuxna med anrexi ch bulimi. Organisatriskt ligger Videgården under BUP kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Videgården har funnits sedan Vårdkedjan: Rådgivning under dagtid. Öppenvård - Patienter tas emt av lika sköterskr eller terapeuter. Dagvård 3 platser ch individuell vårdtid. Slutenvård 7 platser med heldygnsvård under 10 veckr. 4 platser med 5-dyngsvård. Familjelägenhet när patienten behöver intensivare behandling än öppenvården. 8

11 Anhörigstöd i frm av anhörigcirklar. Kmpetensutveckling ch frskning. Stckhlms Centrum för Ätstörningar Enheten är en specialistenhet för ätstörningar, sm tar emt patienter i alla åldrar. Verksamheten mfattar utredning ch bedömning av patienter, sm efter behv ch tillgängliga resurser erbjuds vård. Vårdkedjan: Öppenvård ej begränsat antal patienter Dagvård patienter. Dagsjukvård 12 patienter. Ingen åldersgräns. Slutenvård 7-8 patienter. Ingen åldersgräns Familjebehandling/lägenhet upp till 16 år. 3 platser Exempel på slutenvårdsenheter i Sverige Videgården, Östergötland, 7 platser Stckhlms centrum för ätstörningar, 7-8 platser Akademiska sjukhuset, Uppsala, 3 platser Lund, 11 platser MHE kliniken i Mra, 8 platser Anrexicentrum, Varberg, 24 platser Skene lasarett, 2 platser Vårdutbud i Västra Götaland Patienter med ätstörningar utreds ch behandlas både inm primärvården, ch för allvarligare tillstånd inm barn- ch ungdmspsykiatri samt vuxenpsykiatri. I Västra Götaland finns ni enheter sm arbetar mer specialiserat med ätstörningar ch är anslutna till det natinella kvalitetsregistret RIKSÄT. Nedan finns beskrivningar av dessa enheter. Ätstörningsenheten Krallen, Uddevalla Verksamhetsidé Ätstörningsenheten Krallen startade 1993 ch är en specialenhet i öppenvårdsfrm för patienter över 18 år med ätstörningar inm NU-sjukvårdens mråde. Verksamhetens uppdrag är att bedöma, utreda ch behandla vuxna persner med ätstörning. Dessutm att arbeta primär- ch sekundärpreventivt. Uppgiften är ckså att handleda, samverka ch delta i frsknings- ch 9

12 utvecklingsarbete. Syftet är att patienten snabbt ska få rätt behandling på rätt nivå, ett effektivt mhändertagande ch att så långt det är möjligt behandla patienter i öppenvård ch undvika slutenvård. Persnal Persnalen arbetar i team bestående av en teamsekreterare, en psyklg tre sjuksköterskr (varav en är enhetschef), två skötare ch en sjukgymnast. Psykiater ch dietist är knsulter ca 1,5 dag/vecka. Kntaktsätt Patienterna kan söka själva, egenremiss. Ungefär hälften av patienterna kmmer via remiss från andra vårdgivare, främst primärvården ch allmänpsykiatrin, men även tandvården, ungdmsmttagningar, sklhälsvård, medicinkliniken, företagshälsvård m fl. Verksamhet Patienten kallas till ett bedömningssamtal hs någn av behandlingspersnalen i teamet. Man pririterar att första besöket/bedömningssamtalet sker snabbt, inm 1-2 veckr. Behandlingsstart bedöms utifrån behv ch kan ske 1-3 månader efter bedömningen. En manual (BAB, Bedömning av Anrexi/Bulimi, juni 1995 Nrring, Clintn ch Erikssn) följs sm innebär prblemanamnes med tnvikt på ätbeteende, viktförändring ch sjukdmens förlpp. Utöver det tas puls, bldtryck, längd ch vikt samt lab.status. En preliminär diagns ställs ch beslut tas tillsammans m, när ch var behandling ska startas. Efter behandlingsstart kallas ckså patienten till en krppsbedömning till sjukgymnasten, sm gör en bedömning av patientens förhållande till sin krpp, uppfattning m krppsstrlek m.m. Det görs ckså en medicinsk/psykiatrisk bedömning av läkaren i teamet. Behandling Enheten ska behandla de patienter med ätstörningar sm behöver specialkmpetens. Behandlingen utgår från ett integrerat synsätt med fkus på ett kgnitivt förhållningssätt. Terapifrmerna är huvudsakligen kgnitiv terapi, jagstödjande psykterapi, krppsinriktad terapi, edukativ terapi, symblpedaggik. En behandlingspersnal inm teamet (sjuksköterska, skötare eller psyklg) har ansvaret för den individuella samtalskntakten med patienten. En vårdplan görs upp tillsammans med patienten inm tre månader. Planen följs upp minst årligen. Behandlingsmål Basen i behandlingen är en individuell samtalskntakt ch målsättning med behandlingen är att utifrån varje individs behv arbeta för att häva svält, nrmalisera ätbeteendet, öka kunskapen ch kntakten med krppen samt att förbättra självförtrendet. Den individuella behandlingen kan kmpletteras med andra insatser, t ex krppskännedm, måltidsstöd, kstrådgivning, gruppverksamhet ch samarbete med anhöriga. För att en psitiv förändring ska vidmakthållas arbetar patienten med att öka förståelsen för samband mellan tankar, känslr, beteende ch krppsliga reaktiner. Patienten lär sig att finna sunda strategier för prblemlösning ch utveckla ett fungerande scialt liv. Utvärdering För att följa hur det går för patienten används ett utvärderingsinstrument, kvalitetsstjärnan i ätstörningstappning Ätstjärnan. Enheten deltar ckså i RIKSÄT, natinellt kvalitetsregister för ätstörningar. Genm RIKSÄT får enheten en verksamhetsuppföljning. Öppenvårdsmttagningen i Kungälv Inm ramen för den allmänpsykiatriska mttagningen har sedan 14 år några medarbetare tagit emt de patienter sm sökt för lika slags ätstörningar. De har utbildat sig, åkt på studiebesök, ch i perider haft specialiserad handledning för den här gruppen patienter. Sm mest har 7 persner 10

13 arbetat med patientgruppen. För närvarande endast 4 persner. Ingen av dem har under heltid ägnat sig åt gruppen, utan har ckså tagit emt andra patienter. Persnal I sjuksköterska med terapikmpetens 1 sjukgymnast 1 arbetsterapeut läkartid Visst samarbete med dietist på Kungälvs sjukhus Behandling Bedömning, medicinskt ch psykiatriskt Kstregistrering med infrmatin ch uppföljning Vägning Familjesamtal, särskilt m patienten br hemma Kgnitiv terapi Psykiatrisk sjukgymnastik med tnvikt på krppskännedm Viss maträning, ibland i hemmet Samarbete finns ckså med allmänpsykiatrisk avdelning på Kungälvs sjukhus, där patienten läggs in vid behv I Kungälv har ckså under ungefär lika lång tid bedrivits ett förebyggande arbete avseende ätstörningar, vilket ckså under senare år inkluderat övervikt. Arbetet har utgått från en nätverksgrupp med representanter för mödravård, barnhälsvård, barnmsrg, fritid, sklan, tandvård,bup ch vuxenpsykiatri samt ungdmsmttagning. Detta har bl.a. lett till att många sm kmmer i kntakt med barn ch unga på ett tidigt stadium uppmärksammat när någn börjar få prblem inm mrådet. Ibland har man kunnat ta hand m det själv ch ibland remitterat över till psykiatrin. Mttagningen har vuxenpsykiatrins åldersgräns alltså 18 år. Antalet nybesök på ett år är ca. 20 för närvarande. Anrexi-Bulimienheten, BUP, Drttning Silvias Barn- ch ungdmssjukhus, Götebrg Verksamhetsidé Mttagningen har funnits sedan 1994 sm en öppenvårdsmttagning. Tillsktt med dagvård skedde Mttagningen tar emt patienter upp till 25 år med ätstörning c:a 130 nybesök per år varav 10 pjkar/män. Patienter kan söka med eller utan remiss till mttagningen. Vid remissknferens en gång per vecka görs priritering av nyanmälningar ch remisser. Patienter under 18 år med allvarlig viktnedgång får högsta priritet. Persnalresurser: 2,75 scinmer 4,0 psyklger varav 1 är enhetschef 1,5 överläkare 2,0 sekreterare Dagvård: 1,0 sjuksköterska 1,0 skötare 2,0 arbetsterapeut Verksamhet Vid nybesök görs nggrann intervju m patientens ätstörningssymtm ch övrig samsjuklighet, funktinsnivå samt m övriga familje- eller sciala prblem föreligger. I den initiala utredningen ingår nggrann anamnes m ätstörningssymtm, EDI (Eating Disrders Inventry) ch vid behv övrig utredning. Vid allvarlig anrexi undersöks patienten av läkare ftast via till enheten knuten ungdmsläkare. Vårdplanering görs med bedömning av frtsatt behandlingskntakt, öppenvård, dagvård eller slutenvård. För de flesta patienter med anrexi behövs ett strt mtivatinsarbete då sjukdmen innebär låg behandlingsmtivatin ch bristande insikt. 11

14 Anrexia Nervsa under 18 år C:a 25 nybesök/år. Patienten kallas tillsammans med föräldrar. Infrmatin ges till föräldrar m ätstörningar, ätstörningars förlpp samt tnåringars utveckling. Arbetet bedrivs sm familjesamtal, ibland med föräldrar ch patient var för sig, med huvudsaklig inriktning att få föräldrarna att samarbeta ch ta ansvar för måltiderna hemma i syfte att få stabil viktuppgång hs patienten. Initialt kan patienter under 18 år med allvarlig viktnedgång inte tillgdgöra sig egna samtal utan detta sker senare i behandlingen. Knappt hälften av patienterna behöver slutenvård. I ett fåtal fall behövs mer smatiskt inriktad vård vid Barnmedicinska kliniken. För patienter mellan år kan behandlingsintensiteten öka genm 3 mån vård vid Anrexi-Bulimienhetens dagvårdsavdelning. En liten grupp patienter, ca 10 %, behöver upprepade slutenvårdsinläggningar ch vård vid Slttis krtvårdsavdelning under minst fyra månader. Denna grupp patienter har fta annan samsjuklighet såsm svår depressin, ångestsyndrm, tvångssyndrm eller neurpsykiatrisk prblematik. En del av dessa patienter behöver vård enligt LPT (Lagen m psykiatrisk tvångsvård) Anrexia Nervsa över 18 år C:a 20 nybesök/år. Intervju ch utredning enligt van Ofta kan patienten bättre tillgdgöra sig behandling i enskilda samtal av kgnitiv karaktär. Föräldra/familjesamtal är även en del av behandlingen. Tnvikten på behandlingen är frtfarande på mat ch viktuppgång initialt. Ofta blir behandlingstiden längre för dessa patienter, mellan ett ch fyra år. C:a 30 % av denna patientgrupp kmmer att behöva någn frm av dagvård, eller slutenvård, vid medicinsk vårdavdelning, psykiatrisk vårdavdelning eller vid behandlingshem utanför Västra Götalandsreginen. Anrexi-Bulimienheten har ett sedan många år väletablerat samarbete med avdelning 306, Östra sjukhuset, där patienten kan läggas in direkt från Anrexi-Bulimienheten vid allvarligt smatiskt tillstånd. För ett fåtal patienter med allvarliga symtm ch bristande behandlingsmtivatin ch insikt blir tvångsvård aktuellt Bulimia Nervsa under 18 år C:a 5 nybesök/år Patienterna behandlas med familjesamtal av liknande karaktär sm vid Anrexia Nervsa, med tnvikt mer på regelbundet ätande än viktuppgång, samt att föräldrarna hjälper patienten att inte överäta. Bulimia Nervsa år C:a 30 nybesök/år Dessa patienter behandlas i gruppterapi med ni patienter under 23 sessiner. Mttagningen bedriver ett frskningsprjekt angående detta sm befinner sig sitt slutskede. Enheten deltar i ett eurpeiskt prjekt kallat SALUT där patienterna sm ingår kmmer att behandlas via internet. De patienter sm inte önskar delta i gruppbehandling eller SALUT behandlas individuellt i en kgnitiv terapeutisk mdell. Mycket få patienter med bulimi behöver slutenvård men några patienter årligen behöver vård vid dagvårdsavdelningen. Ett fåtal patienter huvudsakligen med annan asscierad psykiatrisk prblematik (allvarlig depressin, självdestruktivitet, övergrepp t.ex.) behöver slutenvård vid psykiatrisk klinik eller behandlingshem. 12

15 Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikatin) C:a 50 nybesök/år Dessa patienter utgör ca en tredjedel av mttagningens nybesök. Om patienten har huvudsakligen anrektisk prblematik behandlas patienten enligt den mdellen. Om patienten har huvudsakligen bulimisk prblematik kan patienten ingå i gruppterapibehandlingen. Även ett fåtal patienter i denna grupp kan behöva mer intensiv vårdfrm då huvudsakligen sm dagvård. Farmaklgisk behandling kan ske sm tillsktt i behandlingen framförallt vid bulimi ch ätstörning UNS samt vid annan psykiatrisk samsjuklighet i övriga fall. Vidare sker samarbete med t ex Försäkringskassa, arbetsgivare med flera i arbetsrehabiliterande syfte. C:a 10 patienter årligen behöver vidareremitteras efter avslutad kntakt till Vuxenmttagningen för ätstörningar eller till Psykiatrisk Öppenvårdsmttagning. Några ungdmar vill frtsätta samtalskntakt vid en ungdmsmttagning. Anrexi & bulimi, Mttagning för vuxna, Götebrg Anrexi - ch Bulimi (AB), mttagning för vuxna, är en specialistmttagning inm öppenvården för ätstörningspatienter från 25 år ch uppåt. Mttagningen servar patienter från hela SU-mrådet. När patienter kräver slutenvård, läggs de in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra/Sahlgrenska/Mölndal eller Skene lasarett. Då har man (framförallt läkaren) ett samarbete med avdelningarna. Patientgrupp Enheten vänder sig till patienter sm behöver mer hjälp än vad en allmänpsykiatrisk mttagning kan ge. 70 patienter behandlas för närvarande på mttagningen, varav ca 50 % uppfyller kriterierna för anrexia nervsa (en str del med en grav undervikt d.v.s. BMI<15), drygt 30 % uppfyller kriterierna för bulimia nervsa ch knappt 20 % diagnstiseras sm ätstörning UNS (ICD-10). Behandlingsinnehåll Efter utredning ch diagnssättning görs en behandlingsplanering efter varje patients behv ch förutsättning. Om så behövs görs en neurpsykiatrisk utredning av psyklgen. Individuell behandling kan ges i frm av medicinsk rådgivning ch behandling, psykterapi (kgnitiv såväl sm psykanalytisk inriktning; både krttids - ch långtidsterapi), psykiatrisk sjukgymnastik samt arbetsterapi i frm av bildterapi ch stöd för patienten till aktivitet, arbete eller studier. Behandling kan erbjudas i grupp: matgrupp två gånger i veckan, krppskännedmsträning samt skrivargrupp en gång i veckan. Om behv finns kan parsamtal ch familjesamtal/terapi erbjudas. Dessutm har man en anhörigträff en gång per termin. Några gånger per halvår har läkaren undervisningsgrupper m vad sm händer i krppen vid svält ch hetsätning. Målsättning Målsättning för all behandling på AB - mttagningen är att öka patientens psykiska ch fysiska hälsa. Behandlingssyftet är att nrmalisera patientens ätande, ge kunskap m sjukdmen ch m dess inverkan på krpp ch själ, öka patientens självförtrende/självkänsla ch hennes/hans förmåga att ta hand m sig själv ch att förbättra patientens relatiner till andra människr. Frskning, utvärdering ch metdutveckling AB är med i RIKSÄT. Dessutm har man intern utvärdering ch metdutveckling. På enheten bedrivs frskning. 13

16 Persnal Teamet består av arbetsterapeut, kuratr, psyklg (enhetschef), sjuksköterska, sekreterare, sjukgymnast ch överläkare. Ätstörningsverksamheten på vuxenpsykiatriska mttagningen i Partille Verksamhetsidé Vuxenpsykiatriska mttagningen i Partille är en allmänpsykiatrisk mttagning sm hör till SU/Mölndal ch sm tar emt patienter över 18 år. Det har sedan ca fem år tillbaka utvecklats ett specialintresse för ätstörningar på mttagningen ch det har bedrivits specialiserad ätstörningsbehandling, såväl i grupp sm individuellt sedan Patientgrupp Enheten vänder sig till patienter sm är över 18 år ch sm är i behv av specialiserad ätstörningsvård. Man är ett kmplement till den övriga ätstörningsvård sm finns i reginen ch kan i första hand erbjuda behandling till patienter, sm br i Partille alternativt i Mölndal. För närvarande behandlas ca 20 patienter, bland vilka diagnserna varierar, från anrexia nervsa, bulimia nervsa till ätstörning UNS. Mttagningen bedriver även en gruppverksamhet för överviktiga. Patienten kan remitteras alternativt söka själv till mttagningen. Behandlingsinnehåll För att kunna erbjuda en för individen så adekvat behandling sm möjligt, görs initialt en utredning med hjälp av klinisk intervju, självskattningsfrmulär (EDI-2, CRI, SCI-90, BAT) samt sjukgymnastisk krppsuppfattningsbedömning. Vid patientens första besök träffar han/hn en sjuksköterska ch en sjukgymnast, vilka tillsammans gör den första bedömningen av patienten. Därefter kan patienten erbjudas parallell, individuell behandling hs sjuksköterska respektive sjukgymnast. Behandlingen av sjuksköterska innebär framför allt arbete med matdagbk, regelbunden vägning, kntrll av puls ch bldtryck, hälsinfrmatin samt stödsamtal. Sjukgymnasten erbjuder psykiatrisk sjukgymnastik med speciell fkusering på arbete med patientens krppsbild ch krppsuppfattning samt förmåga att hantera stress ch ångest. Efter ca 10 veckrs behandling sker gemensam uppföljning med patienten, där riktlinjerna för ev. frtsatt behandling även läggs upp. Mttagningen bedriver ckså en gruppverksamhet för överviktiga med huvudsakligt syfte att undvika islering ch öka förutsättningarna för en scialisering. Om behv finns kan även anhörigsamtal erbjudas. Målsättning Målsättningen för ätstörningsverksamheten vid Partille vuxenpsykiatriska mttagning är att: Nrmalisera patientens ätbeteende. Öka kunskapen m sjukdmen ch dess inverkan på krpp ch själ. Patienten ska få en så realistisk krppsuppfattning sm möjligt samt uppnå en hög krppslig acceptans. Öka patientens förmåga att hantera stress ch ångest Öka patientens självförtrende ch förmåga att ta hand m sig själv. Patienten ska uppleva en ökad krppslig trygghet, vilket kan bidra till en stärkt identitet ch en ökad förmåga att relatera till andra. 14

17 Persnal Enheten har en sjukgymnast ch en sjuksköterska sm specialiserat ss på ätstörningar ch arbetar med denna verksamhet på mttagningen. Vid behv kan även psyklg ch scinm knsulteras. Behandlingsgruppen OASEN i Alingsås. Oasen är en dagverksamhet för ätstörningsbehandling sm startade Oasen arbetar med gruppbehandling ch pliklinisk verksamhet. Arbetssättet är kgnitivt ch beteendeinriktat med mycket pedaggik. Patienter från 13 år ch uppåt tas emt ch alla kmmer på remiss. Oasen tar emt ungefär 50 patienter under ett år. Dessutm arbetas förebyggande med infrmatin/undervisning till sjukvårdsinrättningar ch sklr. Föräldrastöd är en str del av arbetet, antingen sm enskilda samtal eller i föräldrastödgrupper. För att arbetet på Oasen ska ge bäst resultat har man utvecklat ch dkumenterat samtliga väsentliga arbetsrutiner, allt från hur persnalen ska uppträda till ett innehållsrikt behandlingsprgram. Detta uppdateras varje år. De är även miljödiplmerade. Oasen arbetar med patienter i 7-veckrs gruppbehandling ch därefter går de i enskilda samtal minst ett år. Det finns två eftermiddagsgrupper sm kmmer en gång i veckan i en eller två terminer. Syftet med dessa grupper är att förhindra allvarlig ätstörning, sm eftervård till annan behandling eller för att förbereda patienter för 7- veckrs behandling. Under 7-veckrsbehandlingen är patienten på Oasen varje vardag ch äter ch man arbetar efter ett strukturerat behandlingsprgram. Patienten är sjukskriven ch patienter över 20 år betalar dagavgift 45 kr dagen. I en eftermiddagsgrupp går patienten kvar i arbete eller skla. Anställda på Oasen är en sjuksköterska, en undersköterska, en scinm samt en läkare på 20 %. Peridvis finns vikarier, en är försklelärare ch en beteendevetare. Handledning får man utifrån ch ibland tar man hjälp av dietister, diabetsmttagning, sjukgymnast m fl. Nätverkssamverkan. Oasen arbetar tillsammans med BUP eller vuxenpsykiatrin när det behövs. Man planerar ckså rehabilitering för dem sm behöver tillsammans med försäkringskassa ch arbetsförmedling. Där det behövs planeras psyklgkntakt innan patienten slutar. Utvärdering sker med Kvalitetsstjärnan ch Riksät. Under år 2002 var 50 patienter i behandling. 37 patienter avslutades ch 40 nya remisser km in. Åtta patienter behövde sjukhusvård ch km sedan för eftervård. Fem patienter km från Götebrg. Vårt upptagningsmråde är Herrljunga, Vårgårda, Sllebrunn, Lerum, Flda ch Alingsås. Hösten 2003 hade man 10 patienter i gruppbehandling, 9 patienter sm gick på eftervård ch tre plikliniska. 13 patienter std på väntelista. De flesta patienter är under 20 år, men alla åldrar förekmmer ch den äldsta har varit 51 år. Oasen har endast haft 5 pjkar. OPUS-enheten, Skene OPUS-verksamheten bygger på samarbete mellan medicinkliniken ch psykiatriska verksamheten där kmpetensmråden överbryggas ch man får en helhetssyn kring behandlingsplan. Inm OPUS finns sluten- resp öppenvård (två platser på avd). Det finns ckså möjlighet till viss dagvård. I anslutning till lasarettet finns ckså en träningslägenhet. Alla patienter träffar 15

18 psykiatriker för bedömning innan behandlingskntakt knyts. Patienten skall ha rätt vård på rätt nivå. Ett nära samarbete med psykiatrin finns. Behandlingen är beteendeinriktad med matträning, matdagbk, krppskännedmsträning, scial träning, stödsamtal etc. Behandlingstiden är individuellt anpassad. Persnal Inm enheten arbetar fem undersköterskr ch två sjuksköterskr. Två läkare inm invärtesmedicin delar på det medicinska ansvaret. Övriga behandlingskmpnenter är sjukgymnast (bl a krppskännedmsträning), arbetsterapeut, dietist, kuratr. Samverkan finns även med flktandvården där alla patienter erbjuds bedömning av tandstatus Behandling Behandlingsidén är integrerad, där OPUS-enheten främst arbetar med: Smatisk utredning ch behandling Matbeteendet Krppskännedm Scial träning Behandlingstiden för slutenvård anpassas efter patientens behv, ch brukar variera mellan 8-12 veckr. Det finns dck möjlighet m behv finns, att vara inskriven under längre perider. Slutenvårdsperiden efterföljs ftast av en öppenvårdsbehandling. Målsättning: Att lära patienten fasta måltidsrutiner Att hjälpa patienten att hantera ch bearbeta sin ångest Att stödja ch mtivera patienten Att arbeta med självbilden, självförtrendeträning Scial träning individuellt/grupp Att successivt anpassas till ett nrmalt liv Att fånga upp nya patienter så tidigt sm möjligt genm en lättillgänglig verksamhet ch genm preventivt arbete såsm infrmatin till sklr ch övrig vårdsektr m.m. Arbeta brt ett anrektiskt/bulimiskt beteende De flesta patienterna kmmer från upptagningsmrådet, men även från andra landsting. Flöde Enheten tar emt ca 20 nya patienter per år. Samtliga sm knyts för behandling fyller kriterierna för ätstörning enl DSM-IV. Man tar emt företrädesvis vuxna men även yngre patienter ch då i samverkan med barnpsyk eller barnmedicin Vågen, Brås Vågen är en öppenvårdsmttagning sm lyder under primärvården i Brås. Enheten har varit etablerad sedan Verksamhetsidé Uppdraget är att ta emt ungdmar i ett tidigt skede av ätstörningsprblematiken. Åldersgränsen är från 15 år ch uppåt. De yngre patienterna har en högre priritet men priritering sker ckså utifrån fysiska ch psykiska prblem. Patienter tas m hand akut m behv av detta föreligger för att avlasta vårdcentraler. Samtidigt kan detta innebära ett prblem då enheten är bemannad med distriktsläkare 1 dag/vecka. Bemanning: Kuratr 75% Sjuksköterska 90% 16

19 Dietist 10% Distriktsläkare 20% Remissförfarande De flesta patienter söker själva via sklsköterskr, anhörig eller via remiss. Vid första samtalet med patient/anhörig görs en bedömning.ärendet går vidare till en behandlingsknferens då delar av teamet diskuterar behandlingsåtgärd. Enheten tar emt patienter med alla typer av ätstörningsprblem. Den största patient gruppen utgörs av ätstörning utan närmare specifikatin UNS. Vågen är med i Riksät. Behandling av Anrexi Högsta priritet av ätstörningsgruppen. Patienten får vid första kntakten då behandlingspersnal tar anamnes, ckså infrmatin m vad sm sker i krppen. Därefter pågår fta ett långt mtivatinsarbete. Äldre patienter möts individuellt i samtal, men erbjuds ckså anhörigsamtal. De yngre patienterna möts tillsammans med sina anhöriga eller mtiveras att ta med dem. Innehållet i samtalen syftar till att bla. nrmalisera ätandet för att på sikt nå sin egen nrmalvikt. Enheten utgår från kstcirkel, nrmalprtin ch ger hemläxr samt försöker öka patientens självkänsla ch stärka det egna jaget. Behandlingen har en kgnitiv inriktning. Enheten använder ckså IPT, interpersnell terapi, sm behandlingsmetd. Patienterna möter läkaren i ett tidigt skede för bedömning ch smatisk kntrll. Läkaren samverkar ch planerar tillsammans med andra enheter ex. FK, AF i de fall sm kräver detta. På enheten finns ckså tillgång till en dietist. Behandling av Bulimi Patientgruppen är lite äldre. Kgnitiv beteendeterapi sm första behandlingsmetd. Patienten träffar dietisten flera gånger under sin behandling. Träffar läkare för kntrll ch bedömning men behandlas ckså ftare med farmaklgisk hjälp m de inte kunnat upphöra med tömmande beteende. Läkaren samplanerar med Försäkringskassan ch Arbetsförmedlingen i de fall sm kräver detta. Antal besök År 2003 har man haft ca 80 nybesök. Ttalt antal besök är ca.750 st. De flesta patienter är i en ålder mellan år. Under året har man tagit emt enstaka patienter sm varit mellan år. S:ta Helenamttagningen, Skövde Uppdrag Mttagningen startade i juni 1998 efter en kartläggning av patientgruppen med ätstörningar inm Skarabrg ch tillgängliga behandlingsfrmer för dessa patienter. Resultatet blev ett förslag att starta ett länscentrum för ätstörningar sm kmplement till den vård sm redan fanns att tillgå. Mttagningen ska ta emt patienter avsett ålder, bestå av mttagningsenhet ch dagenhet samt kunna nås direkt av den sm har ätstörning eller dennes anhöriga. Mttagningen skall vara remissinstans för övrig häls- ch sjukvård, vara ett kunskapscentrum för metdutveckling samt samverka med andra nivåer inm häls- ch sjukvården för knsultatin, utbildning m m. För 17

20 närvarande görs ett uppehåll med behandling på dagenheten. Enheten tar emt patienter i alla åldrar med ätstörningsdiagns. Den största gruppen patienter är dck den sm brukar kallas unga vuxna d v s cirka år. Mttagningen deltar i RIKSÄT. Persnal Persnalen arbetar i team bestående av två teamsekreterare på 1½ tjänst, en dietist 80%, två psyklger, en familjeterapeut/sjuksköterska, sjukgymnast, två psykiatrisjuksköterskr, en scinm sm även är teamsamrdnare samt en överläkare/barn- ch ungdmspsykiater 75%. För närvarande har mttagningen tillgång till en vuxenpsykiatrisk knsult. Verksamhet Mttagningen har telefntid för rådgivning samt egenanmälan måndag, nsdag ch fredag 08:00-11:00. Den största delen av patienterna kmmer på eget initiativ. Övriga remittenter är BUP ch VUP, ungdmsmttagningarna, sklhälsvården samt primärvården. Patienten kallas för två-fem bedömningssamtal sm innehåller anamnes, prvtagningar, smatisk kntrll utifrån behv samt kartläggning av kstvanr. Grundutredningar Eating Disrders Inventry samt Beck Depressin Inventry. En psykiatrisk bedömning görs av läkaren i teamet vid behv. Bedömningen återförs till teamet ch gemensamt planeras tillsammans med patienten sedan en frtsatt behandling. Enheten är ett sammansatt team ch man utnyttjar varandras specifika kmpetens genm nära samverkan i det direkta patientarbetet. Det innebär att många av patienterna har kntakt med flera i teamet parallellt i perider under behandlingstiden. Man har ett hlistisk synsätt där varje yrkeskategri bidrar med sina specifika yrkeskunskaper. Sjukgymnasten arbetar med krppskännedm, dietisten ansvarar i samråd med andra behandlare för individuellt anpassad kstbehandling. Det terapeutiska förhållningssättet baseras på kgnitiv terapi, jagstödjande terapi, psykdynamisk psykterapi, systemisk familjeterapi samt psykpedaggik. Den övergripande målsättningen är att genm lika behandlingsmetder skapa ett klimat för varje patient sm ger möjlighet till individuell utveckling. 18

21 Vårdknsumtin Vårdutnyttjande i Västra Götaland Vården av patienter med ätstörningar sker dels hs reginens egna vårdgivare, dels genm att sjukhusen remitterar till lika behandlingshem utanför reginen samt att patienten på eget initiativ via det fria vårdvalet söker vård på behandlingshem utanför reginen. Det är därför svårt att ge en exakt bild av knsumtinen av ätstörningsvård, då registrering sker på lika sätt ch samma individ kan förekmma både sm patient på reginens egna sjukhus ch genm det fria vårdvalet. Av Västra Götalands vårddatabas VEGA framgår att under 2002 har ca 1200 persner vårdats för ätstörningar. Av dessa var 75 stycken män ch resten kvinnr. Flest patienter, sm får vård, finns i åldersgruppen år. Det är mellan persner inm varje åldersgrupp sm fått vård. Sluten vård har getts till 154 persner vid reginens sjukhus. Sammantaget har dessa persner vårdats i dagar under Se vidare i bilaga. Under 2002 utfärdades 56 betalningsförbindelser för patienter sm genm det fria vårdvalet önskade vård vid behandlingshem utanför reginen. Kstnaden för vården var 5,6 mkr. Betalningsförbindelserna bedöms kunna mtsvara ca vårddagar. Reginens sjukhus remitterar endast i liten mfattning till vård utanför reginen. Undantaget är Skarabrgs sjukhus, sm har köpt vård till stra kstnader utanför reginen. Sjukhuset har beräknat kstnaden till 8 mkr för tiden januari 2002 till ch med mars En del av denna vård skulle kunnat bedrivas sm dagsjukvård m sådan vård hade funnits tillgänglig. Hälseknmi Svenska beräkningar från 1993 antyder att en anrexia nervsapatient med ett tiårigt sjukdmsförlpp från debut till tillfrisknande kstar cirka 1,6 miljner krnr i ffentliga utgifter ch att den ttala samhällseknmiska kstnaden är ungefär två miljner krnr. För 1992 beräknades de ttala kstnaderna för behandling av ätstörda patienter i psykiatrisk ch smatisk vård i Sverige till närmare 200 miljner krnr. 19

22 Framtidens ätstörningsvård i Västra Götaland arbetsgruppens slutsatser Vårdkedjan Vård av patienter med ätstörningar sker inm närsjukvården, länssjukvården ch till viss del inm reginsjukvården. Arbetsgruppens definitin av det övergripande ansvaret för de lika vårdnivåerna beskrivs nedan. Närsjukvård Patienter med ätstörningar finns främst inm sklhälsvård, ungdmsmttagningar ch vid reginens lika vårdcentraler. Lättare ätstörningar kan behandlas av dessa vårdgivare. Närsjukvården gör basutredning ch diagnstiserar. Vid diagnstisering av patienter med allvarlig ätstörning, remitteras dessa vidare till länssjukvårdsnivån. Det är viktigt att närsjukvården har tillgång till ch kntinuerligt erhåller kmpetensutveckling. Ansvaret för detta åvilar länssjukvården, ch då i första hand de specialistenheter sm finns för ätstörningsvård. Länssjukvård Inm länssjukvården skall specialistenheter finnas för patienter med allvarlig ätstörning. Specialistenheterna skall ha en stark förankring till psykiatrisk verksamhet. Enheterna gör kmpletterande utredningar samt diagnstiserar. Behandlingen ges efter gemensamma natinella riktlinjer eller av riktlinjer antagna i Västra Götaland, ch skall grundas på kunskap med gd evidens. Behandling ges, utifrån bedömning av sjukdmens allvarlighetsgrad ch patienternas behv av vård, antingen i öppenvård, dagsjukvård eller i slutenvård. Patienter sm vårdas i slutenvård har fta stra behv av smatisk vård. Samarbete med internmedicinsk specialitet behövs såväl vid öppenvård sm slutenvård. Länssjukvårdens specialistenheter ansvarar för att närsjukvården ch andra vårdgivare ges adekvat kmpetensutveckling. Möjligheten till kunskapsförmedling behöver utvecklas. Reginsjukvård Vården av patienter med ätstörningar sker i första hand på närsjukvårds- eller länssjukvårdsnivå. Viss slutenvård kan dck samrdnas ch utvecklas i frm av reginsjukvård, men bör på sikt kunna ha sin tillhörighet till länssjukvårdsnivån. Behv finns av samrdning kring infrmatin ch kunskapsutveckling till specialistenheter i Västra Götaland. Ansvar för denna samrdning bör läggas på en reginal nivå. Övrig utveckling I Västra Götaland bedrivs idag sluten ätstörningsvård i första hand vid reginens barn- ch ungdmspsykiatriska ch vuxenpsykiatriska vårdavdelningar. Flera patienter får ckså vård vid behandlingshem utanför reginen. Det finns en enhet i Västra Götaland, Opus i Skene, sm bedriver slutvård. Enheten har två platser, ch tar emt patienter ur alla åldersgrupper. En enhet är under uppbyggnad vid Drttnings Silvias barn- ch ungdmssjukhus i Götebrg. Det kmmer att finnas 8 vårdplatser för patienter upp till 25 år. Behv bedöms finnas av ytterligare slutenvård inm Västra Götaland. Utökning av slutenvården bör tillgdse vårdbehvet både för yngre ch äldre patienter. 20