En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller

Transkript

1 En banan ch ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En intervjustudie m idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatin. Jukka Karjalainen. Institutinen för Pedaggik ch Didaktik Utbildningsvetenskap med inriktning mt Hälspedaggik Examensarbete 15 hp, GN Vårterminen 2012/Spring term 2012 Handledare/Supervisr: Helena Rehn Examinatr: Eva Eliassn English title: A banana and a glass f milk is nt t bad either. An interviews study abut athletic yuth s perceptins f diet and hw it impact n perfrmance. 1

2 En banan ch ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En intervjustudie m idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatin. Jukka Karjalainen. Sammanfattning I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrttande ungdmar har m kst ch dess påverkan på prestatin. De frågeställningar studien sökt svar på är: vilken målsättning har ungdmarna med sitt idrttande? Hur beskriver de sin måltidsplanering inför träning ch tävling? Hur ch från vilka tar de till sig råd ch infrmatin m kst ch kstråd? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta stycken idrttande ungdmar i åldern år, fyra flickr ch fyra pjkar. Alla data har behandlats utifrån ett genusperspektiv ch då främst genm begrepp sm genusrdningen ch principerna isärhållande ch hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mål ungdmarna har med sitt idrttande ch hur mycket de tränar. Ett antal av infrmanterna hade klara mål med sitt idrttande medan några andra hade visiner. Majriteten av infrmanterna uppfattade själva att de hade en bra ksthållning, måltidsplanering ch sund syn på kst. Samtliga infrmanter hade en klar ch bra uppfattning m vad bra kst innebär. De hade en uppfattning m att de själva åt bra ch att deras sätt var det ptimalaste för just dem ch för nivån på deras idrttande. Dessutm framkm det att de inte åt skräpmat eller sötsaker i samma utsträckning sm sina inaktiva klasskamrater gjrde. Det framkm i studien att det fanns lika rådgivare m kst sm infrmanterna fick kstråd av men några la in sin egen värdering i rådet innan de beslutade att följa kstråden eller att avstå. Vad sm ckså framkm tydligt var att samtliga infrmanter åt en klhydratrik måltid 2 4 timmar innan träning eller match men varför de gjrde det visste de inte riktigt. Endast ett fåtal av infrmanterna kunde dck beskriva exempelvis klhydraternas funktin för krppen ch dess påverkan på prestatinen. Nyckelrd Kst, prestatin, idrtt, ungdm, kstråd, måltidsplanering, genus. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Nyckelrd... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Ungdmar ch fysisk aktivitet... 6 Prestatinsförmåga... 6 Allmän näringslära... 7 Näringsämnen ch ksttillsktt... 7 Prtein... 7 Klhydrater... 8 Fett... 8 Vitaminer, Mineralämnen ch Antixidanter... 8 Vatten ch vätskebalans... 9 Ksttillsktt... 9 Måltidsplanering... 9 Måltider... 9 Tallriksmdellen...10 Mat ch dryck före, under ch efter träning ch match...11 Före träning ch match...11 Under träning ch match...11 Efter träning ch match...11 Ätstörning...12 Tidigare frskning...13 Fysisk aktivitet ch idrtt...13 Kst ch näringslära...13 Sammanfattning av bakgrunden...15 Teretisk ram Genusperspektivet...15 Syfte Syfte...17 Frågeställningar...17 Metd Val av metd...17 Urval...18 Genmförande...18 Databearbetning...19 Tillförlitlighetsfrågr...20 Etiska aspekter...20 Resultat Ungdmarnas målsättning med idrtten

4 Ungdmarnas uppfattningar m kst...21 Måltidsrdning...23 Ksttillsktt...24 Ätstörningar...25 Ungdmarnas uppfattningar m kstens påverkan på prestatin...25 Kstråd...26 Kst ch dryck i samband med träning ch match...26 Före träning/match...27 Under träning/match...27 Efter träning/match...28 Resultatanalys Diskussin Metddiskussin...30 Resultatdiskussin...31 Förslag till frtsatt frskning...34 Referenslista Bilagr Bilaga 1: Gdkännande från infrmanterna...37 Bilaga 2: Intervjuguiden

5 Inledning Det råder inga sm helst tvivel m att kst påverkar hälsan ch den fysiska ch psykiska prestatinsförmågan. För att kunna ch rka prestera på tpp på träning ch tävling krävs det att man äter en näringsrik, väl sammansatt ch allsidig kst. Varje måltid under dagen är lika viktig ch det är ckså viktigt att äta ett uppladdnings- ch återhämtningsmål i samband med träning eller tävling ch att alltid försöka se till att krppen är i vätskebalans. Jag anser att jag har en bra ch gd förförståelse i frågr sm berör idrttande ungdmar, kst ch prestatin, detta med hänseende till att jag har varit idrttsledare i många år främst inm ishckey 1 men även inm ftbll, landsvägscykling ch vlleybll. Jag har ckså idrttat ch tävlat inm lika idrtter sedan barnsben ch har egna barn sm spelar handbll, ftbll ch innebandy. Jag är dessutm utbildad kck ch har ett gediget intresse för mat ch matlagning. I de lagen ch föreningarna sm jag varit verksam fick vi väldigt sällan infrmatin m vad våra adepter skulle äta, när de skulle äta ch hur mycket de skulle äta ch varför de skulle äta. Det är en av anledningarna till att jag var intresserad av att undersöka idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatinen så att jag eller någn annan i framtida frskningsarbeten eller på någt annat vis kan hjälpa dessa atleter, deras föräldrar, ledare ch föreningar med kst ch kstråd sm de anser sm tillförlitliga ch vetenskapligt grundade. Vad äter de ch vad äter de inte? När äter de? Äter de någt innan träning ch vad äter de då? Vad äter de efter matchen ch hur nära inpå äter de någt? Vilken kst trr de påverkar prestatinen, psitivt eller negativt? Vad har de för uppfattningar m allmänna kstråd ch vem ger dem kstråd sm de har förtrende för? Vilken målsättning har de med sitt idrttande? Det är några av de frågrna sm jag ville ha svar på med min kvalitativa intervjustudie. Idrttare behöver ha kunskap m hur ksten ska vara sammansatt samt följa de rekmmendatiner sm finns för att de ska kunna prestera sitt bästa på träningar ch tävlingar. I ch med att idrttande ungdmars aktivitetsnivå skiljer sig från de nrmalaktiva ungdmarnas så skiljer sig naturligtvis rekmmendatinerna någt gällande kst ch återhämtning. I ch med att de idrttande ungdmars tillvar kretsar mycket kring prestatin är det viktigt att de har energibalans ch att de har tillfredsställt näringsbehvet för att få maximalt utbyte av sin träning ch för att kunna prestera på tpp på träning, match eller tävling. Min uppfattning är att de idrttande ungdmarna inte har tillräcklig kunskap m vilken kst sm påverkar deras idrttsprestatin psitivt samt vilka kstråd de ska följa, eftersm så många lika persner ch kanaler ger lika råd ch tips. Jag trr heller inte att ledare ch tränare har tillräcklig kunskap m kst ch kstråd men ändå ger de råd till sina adepter sm de tycker att de ska följa utan egentlig kunskap i ämnet. Jag tycker att det ska vara en självklarhet att det ska finnas någn frm av kstrådgivare inm varje förening precis sm det i strt sett i varje förening numera finns exempelvis fys- ch målvaktstränare. Detta för att samtliga idrttare ska kunna ges så ptimala förutsättningar sm möjligt att nå sina ch föreningens ftast högt uppsatta mål. 1 Jag har varit hckeyledare under 15 år i tre lika föreningar. 5

6 Bakgrund Jag har i bakgrunden definierat vad sm menas med ungdmar ch vad fysisk aktivitet är ch de rekmmendatiner sm finns samt hur prestatinsförmåga kan beskrivas. Jag har ckså beskrivit näringsämnena ch hur dessa påverkar krppen ch prestatinen samt varför det är viktigt att ha en bra måltidsplanering ch måltidrdning för att kunna prestera på träningar ch matcher. Jag har skrivit ett stycke m ätstörningar inm idrtten, sm uppmärksammades mycket i media under vintern 2011 då en nrsk skidåkerska stängdes av från att delta i tävling på grund av sina ätstörningar 2. Med anknytning till frskning har jag avslutningsvis resumerat delar av tidigare frskning m kst, näringslära, fysisk aktivitet ch idrtt för ungdmar. Det finns väldigt få avhandlingar sm berör exakt samma mråde sm jag har behandlat, idrttande ungdmar, kst ch prestatin. Ungdmar ch fysisk aktivitet Riksidrttsförbundets definitin på ungdmsidrtt är idrtt sm bedrivs för pjkar ch flickr mellan 13 ch 20 år ch är uppdelad i två kategrier, mtinsidrtt ch elitidrtt för ungdm. De anser att idrtt är fysisk aktivitet sm man utför för att ha rligt, må bra ch prestera bättre ch ska bestå av träning, lek, tävling ch uppvisning ( För att bevara en gd hälsa rekmmenderar Världshälsrganisatinen (WHO) 30 minuters fysisk aktivitet per dag ch de rekmmenderar ytterligare 20 minuter hård fysisk aktivitet tre gånger per vecka för barn ch ungdmar. Inm EU når bara en tredjedel av barn ch ungdmar upp till dessa rekmmendatiner. Pjkar är mer aktiva än flickr men pjkarna spenderar ändå mer tid framför teven ch datrn. En amerikansk rekmmendatin m fysisk aktivitet för barn upp till puberteten ligger på 60 minuter per dag. Aktiviteterna ska präglas av lek ch rörelseglädje (Jacbsn, 2006, s. 5). Regelbunden fysisk aktivitet är en mycket viktig faktr för att förbättra ch bevara hälsan för många människr, detta finns det många vetenskapliga belägg för (Ekblm & Nilssn, 2000, s. 10). De effekterna man får genm regelbunden fysisk aktivitet, mtin ch träning mfattar många mråden, både medicinska ch fysilgiska. Det kan exempelvis vara att förbättra eller bevara, cirkulatinssystemets kapacitet ch funktin, muskulaturens uthållighet, balans ch krdinatin ch allmän rörlighet/smidighet (Ekblm & Nilssn, 2000, s. 26). Prestatinsförmåga Det är flera kmpnenter/faktrer sm bedömer vilken prestatinsförmåga sm vi människr har. Dessa kmpnenter/faktrer är styrka, teknik, rörlighet, psykisk-, aerb- ch anaerbkapacitet. Aerbkapacitet brukar man i vardagligt tal benämna sm knditin. Anaerbkapacitet betyder musklernas mjölksyretålighet. Både arv ch miljö kan vara ett resultat på vilken prestatinsförmåga man har ch skiljer sig naturligtvis mellan tävlingsinriktade individer ch mtinärer (Ekblm & Nilssn, 2000, s. 157). Prestatinsförmågan är inte bara resultatet av de fysilgiska ch mentala faktrerna utan är ckså berende på av genetiska faktrer, sjuklighet, ålder, träning ch kst. Den aktuella fysiska prestatinsförmågan kan variera ganska mycket från dag till dag ch skilja sig mellan människr trts likvärdiga förutsättningar (Ekblm & Nilssn, 2000, s. 31)

7 Allmän näringslära Näringslära eller nutritin sm det även kallas, ska definieras sm hela krppens prcess av intag av mat, matsmältning, upptag av ksten i krppen ch ämnesmsättningen samt den påföljande upptagningen av näringsämnen av vävnaderna i krppen. Mat tillhör näringsämnen, vilka alla har en eller flera funktiner för krppen ch dessa näringsämnen delas upp i sex lika kategrier; prteiner, klhydrater, fetter, vitaminer, mineralämnen ch vatten. Dessa delas sedan upp i tre lika huvudkategrier, ämnen sm påverkar krppens tillväxt ch utveckling (prtein), ämnen sm ger krppen energi (klhydrater ch fett) ch ämnen sm reglerar ämnesmsättningen (vitaminer, mineralämnen ch prtein). Varje dag behöver krppen tillförsel av lika näringsämnen, vissa i stra mängder ch andra i mindre mängder. De näringsämnen sm man behöver mycket av benämns sm makrnäringsämnen ch till den gruppen hör klhydrater, prtein, fett ch vatten ch de man behöver mindre av benämns sm mikrnäringsämnen så sm vitaminer, mineral- ch spårämnen (Jeukendrup & Gleesn, 2007, s. 12). Vad man äter har str betydelse för vilka tränings- ch tävlingsresultat man vill uppnå (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 8). Dest aktivare man är dest mer energi behöver krppen ch det är extra viktigt att man får i sig tillräckligt med energi när man tränar, tävlar eller spelar match. Det gäller att hamna i energibalans ch det gör man genm att man äter flera mål mat m dagen så sm frukst, lunch, middag ch mellanmål (Hellmén, 2011, s. 6). Äter man en varierande, nyttig ch välbalanserad kst så får man i sig tillräckligt med klhydrater, prtein, fett, vitaminer ch mineralämnen under dagen så kan man tillgd göra sig dessa inför, under ch efter träning. Fördelningen av klhydrater, prtein ch fett kan vara fördelad enligt tallriksmdellen ( för att kunna prestera på hög nivå träning efter träning ch inte råka ut för en negativ energibalans under en längre tid vilket kan i värsta fall resultera i någn frm av ätstörning (SOK, 2009, s. 19). Det förekmmer att idrttare har ett lägre energiintag än vad sm de ska ha ch detta är främst inm idrtter där krppsvikten är av betydelse för prestatinen exempelvis inm gymnastik ch långdistanslöpning (Sundin, 2009, s. 245). Om det dagliga energiintaget är mindre än det dagliga behvet kmmer musklerna brytas ner ch den idrttsliga prestatinen kmmer att försämras (Sundin, 2009, s. 223). Många idrttare trr att de måste använda ksttillsktt för att få i sig alla näringsämnen men detta är inte nödvändigt. Äter man en varierande, nyttig ch välbalanserad kst så får man i sig tillräckligt med exempelvis vitaminer ch mineralämnen (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 8). Näringsämnen ch ksttillsktt Prtein Prtein används till att bygga upp ch reparera krppen (Hellmén, 2011, s. 6) ch krppen använder främst prteinet sm byggstenar för muskler, bld ch hrmner (Sundin, 2009, s. 229). Det är därför viktigt att den sm tränar dagligen får i sig tillräckligt med prtein (Hellmén, 2011, s. 6). Krppen har ingen möjlighet att lagra prtein sm den kan med klhydrater eller fett men musklerna utgör ett slags reservlager sm krppen sedan använder m man inte får i sig tillräckligt med prtein till förhållande till behvet. Prteinet byggs upp av så kallade aminsyrr, essentiella ch icke-essentiella. Essentiella aminsyrr kmmer från ksten man äter ch de icke-essentiella prducerar krppen själv (Sundin, 2009, s. 229). Det är de animaliska livsmedlen sm är den bästa prteinkällan eftersm de är effektivare för muskeluppbyggnaden jämfört med prtein från vegetabiliska källr. Det animaliska prteinet får man främst från kött, fisk, fågel, ägg ch mejeriprdukter ch de vegetabiliska får man bland annat från baljväxter, nötter ch frön. (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 21). Eftersm både nybildning ch nedbrytning av muskelmassa ökar till följd av både styrketräning ch uthållighetsträning så är prteinbehvet högre för idrttare än för medelsvenssn (Sundin, 2009, s. 230). Det bedöms sm m barn ch ungdmar har ett större behv av prteiner än vuxna på grund av att de ska tillgdse deras möjlighet till en gd tillväxt men m man behöver öka prteinbehvet till följd av fysisk aktivitet är klart (Sundin, 2009, s. 245). 7

8 Klhydrater Den viktigaste energikällan för krppen ch musklerna är klhydraterna men de finns bara till en begränsad mängd av det i krppen eftersm den inte kan lagras i krppen riktigt på samma sätt sm exempelvis fett (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 24). Klhydrater lagras i krppen i frm av glykgen i musklerna ch i levern (Sundin, 2009, s. 226). Klhydrater delas in i långsamma ch snabba ch det ptimala är att det största dagliga intaget kmmer från de långsamma. Långsamma klhydrater innehåller i regel mer andra näringsämnen jämfört med de snabba men efter avslutad träning eller match är det lämpligare att fylla på med snabba eftersm de frtare fyller på klhydratdepån ch gör att återhämtning sker snabbare. Näringsrika ch långsamma klhydrater finns bland annat i ptatis, ris, pasta, gryn, nötter, grönsaker, frukt ch bär (Hellmén, 2011, s. 10) energiprcent av det dagliga intaget ska vara klhydrater ch ska alltså utgöra den största delen av ksten (Blmstrand & Apró, 2009, s. 14). Ligger träningen på mer än prcent av maximal syreupptagning, hög intensiv träning, är det klhydratlagret sm kmmer att begränsa prestatinsförmågan (Sundin, 2009, s. 226). Bristen på klhydrater är fta kpplat till trötthet under ch efter långvarig träning ch tävling (Sundin, 2009, s. 226) eftersm musklernas glykgenlager begränsar prestatinsförmågan (Blmstrand & Apró, 2009, s. 10). Före ch efter träningar är det viktigt att man äter mat sm innehåller rikligt med klhydrater för att fylla på ch återställa klhydratdepån (Hellmén, 2011, s. 10). Fett Det är livsnödvändigt för krppen med intag av fett för att hålla sig frisk ch kunna prestera bra (Hellmén, 2011, s. 13). Det går åt mycket energi när man tränar ch tävlar ch fett är det ämnet sm ger mest energi jämfört med prtein eller klhydrater. Den ksten man äter ska innehålla fett annars är det svårt att kmma upp till sitt dagliga energibehv. Ett tillräckligt intag av fett kan leda till näringsbrist (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 22). Fettet fungerar sm en klhydratsparare för krppen, för när vi tränar använder krppen en blandning av klhydrater ch fett men eftersm klhydratdepån endast är begränsad använder krppen därför fett sm extra energi (Sundin, 2009, s. 246). Aktiva idrttare ska inte begränsa sitt fettintag till under 15 energiprcent eftersm det kan leda till ökad risk för energibrist samt brist av andra nödvändiga näringsämnen sm exempelvis vitaminer ch mineralämnen (Sundin, 2009, s. 233). Barn ch ungdmar har samma rekmmendatiner på dagligt fettintag sm vuxna människr (Sundin, 2009, s. 246). Fett är uppbyggt av lika fettsyrr, mättade, enkelmättade ch flermättade (Sundin, 2009, s. 233). Några exempel på bra näringsrika livsmedel sm innehåller bra fett är fet fisk, exempelvis makrill, nötter, avkad, ägg ch mejeriprdukter (Hellmén, 2011, s. 13). Härdat fett ch transfetter sm förekmmer ibland annat helch halvfabrikat ska man undvika i möjligaste mån (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 22). Vitaminer, Mineralämnen ch Antixidanter Vitaminer ch mineralämnen ger ingen energi men de är nödvändiga för ämnesmsättningen ch för att utvinna energi ur den intagna ksten (Sundin, 2009, s. 242). Vitaminer behövs för att cellerna ska kunna göra energi av klhydrater ch fett samtidigt sm andra vitaminer fungerar tillsammans med mineralämnena. Exempelvis så underlättas upptagandet av järn av vitamin C ch vitamin D hjälper krppen att ta upp kalcium ch fsfr (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 26). Vitaminer delas in i två kategrier, fettlösliga ch vattenlösliga (Hellmén, 2011, s. 14). Krppen kan lagra de fettlösliga men inte de vattenlösliga ch det är därför viktigt att man dagligen tillför krppen dessa vitaminer i tillräcklig mängd (Hellmén, 2011, s. 14). För att de fettlösliga vitaminerna A, D, E ch K ska kunna tas upp i krppen behövs ett dagligt intag av fett (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 22). Dessa vitaminer finns bland annat i fisk, lever, mjölkprdukter, ägg, fullkrnsspannmål ch i vissa ljr (Jeukendrup & Gleesn, 2007, s. 214). Om man äter en väl sammansatt ch varierande kst är risken för vitamin- ch mineralbrist minimal (Hellmén, 2011, s. 14). För att krppen ska kunna transprtera syre ch för att musklerna ch nerverna ska fungera ptimalt behöver krppen mineralämnen (Hellmén, 2011, s. 16). Mineralämnena medverkar bland annat till 8

9 skelettets styrka, den påverkar ckså till bra vätskebalans i bldet ch vävnaderna. Man ska vara extra nga med att man får i sig tillräckligt med kalcium ch järn när man tränar (Ericssn & Prsman- Reimhult, 2011, s. 27). Att behvet av vitaminer ch mineralämnen skulle öka för barn sm är fysiskt aktiva finns de inget sm stödjer (Sundin, 2009, s. 246). För att mtverka xidatin av andra ämnen har det kemiska ämnet antixidant en förmåga att mtverka detta. Risken för bland annat hjärt- ch kärlsjukdmar ökar när xidativ stress sker i krppen ch de fria radikalerna ökar i krppen. Mängden av fria radikaler ökar i samband med träning ch tävling men antixidanterna från mat skyddar ss mt detta. Att äta tillräckligt med frukt, bär, grönsaker ch rtsaker är bästa sättet att få i sig antixidanter (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 26). Vatten ch vätskebalans I vatten finns ingen energi men är helt livsnödvändigt för att krppen ska fungera ptimalt med hänseende till bland annat bldtrycket, bldvlymen ch för att reglera krppstemperaturen. För att krppen ptimalt ska kunna utsöndra diverse biprdukter via urin ch avföring är vatten livsviktigt (Sundin, 2009, s. 235). Man förlrar både vätska ch salt när man svettas under fysiska aktiviteter ch vätskebrist kan göra att hjärtat måste arbeta snabbare för att transprtera ut bld till de yttre bldkärlen ch denna pulsökning kan resultera i en prestatinsförsämring. Det är därför viktigt att ta hänsyn till vätskeintag före, under ch efter träning ch match (Sundin, 2009, s. 236). När vätskeförlusten blir över 3 prcent av den ttala krppsvikten minskar bldvlymen ch resulterar i försämrad prestatinsförmåga (Jeukendrup & Gleesn, 2007, s. 41). För barn börjar prestatinen påverkas redan vid en vätskeförlust på 1 prcent. Alltså är det ännu viktigare för barn än för vuxna människr att de dricker i samband med fysiska aktiviteter (Blmstrand & Apró, 2009, s. 31). Ksttillsktt De sm tränar har ett större behv av vitaminer ch mineralämnen än de inaktiva men det är ändå inte nödvändigt med ett extra intag i frm av lika tillsktt (Ericssn & Prsman-Reimhult, 2011, s. 26). Det pågår frskning ch diskussiner kring m man behöver äta ksttillsktt när man idrttar (Sundin, 2009, s. 238). Så länge sm man äter en allsidig kst ch ser till att man täcker sitt energibehv så behöver man inte använda sig av vitamin-, mineral- eller prteintillsktt (SOK, 2009, s. 29). Det finns dck ett strt antal lika ämnen så påstås ha en psitiv effekt på prestatinsförmågan, exempelvis ginseng. Några enstaka djurstudier har genmförts, på bland annat simmande råttr, sm pekade på en ökad prestatinsförmåga men likvärdiga studier på människr har inte kunnat visa på liknande psitiva effekter (Ekblm & Nilssn, 2000, s. 147). Svenska Olympiska Kmmittén (SOK) tar generellt avstånd från alla tillsktten bland annat på grund av bristfällig vetenskaplig dkumentatin (SOK, 2009, s. 29). Måltidsplanering Det gäller att idrttare, avsett ålder, har en balans mellan mat ch träning för att kunna rka träna ch tävla rdentligt ch slippa behag, exempelvis m man kanske ätit för nära träningen eller att man inte ätit alls före eller efter träning ch match (Hellmén, 2011, s. 20). På många idrttsanläggningar är utbudet av lämplig mat att köpa begränsad ch då är det extra viktigt att man tar med sig mellanmål, eventuellt lunch samt återhämtningsmål att äta vid matchtillfällena (Hellmén, 2011, s. 25). Tre till fyra timmar före träning eller match bör man äta sitt huvudmål ch efter träningen eller tävlingen är avslutad ska en måltid, återhämtningsmål, intas så snabbt sm möjligt (SOK, 2009, s. 20). Måltider Frukst, mellanmål, lunch, mellanmål, middag ch kvällsmål, så beskrivs en lämplig måltidsrdning för att man ska få en energibalans under dagen. Måltiderna ska naturligtvis vara väl sammansatta ch 9

10 varierade så att man dagligen får i sig alla de nödvändiga näringsämnena (Hellmén, 2011, s. 32). Fruksten är viktigt för att man ska fylla på klhydratdepån ch för att höja bldsckret. Många börjar dagen med att äta en frukst bestående av exempelvis rstat bröd med marmelad ch drickchklad. En sådan frukst innehåller mycket scker, snabba klhydrater, ch leder bara till att bldsckret höjs snabbt ch man känner sig pigg för stunden men bldsckret sjunker snabbt vilket leder till trötthet, kncentratinssvårigheter, irritatin ch försämrad prestatinsförmåga. En bra frukst kan exempelvis bestå av gröt, sylt, mjölk ch grvt fiberrikt bröd med pålägg, paprika, ägg ch frukt (Hellmén, 2011, s. 32). Dagens huvudrätter är lunch ch middag ch ska därför vara energirikare än fruksten ch mellanmål. Det viktigaste är att lunchen ch middagen innehåller alla näringsämnena, prtein, klhydrater, fett, vatten, vitaminer ch mineralämnen, ch det får man m man äter en varierad kst bestående av exempelvis kött, kyckling eller fisk ch ptatis, pasta eller ris ch lika grönsaker ch/eller rtsaker ch gärna frukt eller bär till efterrätt (Hellmén, 2011, s. 33). För att få en jämn energibalans ska man äta mellanmål ch när dessa ska intas berr bland annat på när träningar eller tävlingar äger rum (Hellmén, 2011, s. 34). Efter träning eller match sm skett under dagen behöver musklernas glykgen lager fyllas på, för att vara red för mrgndagens träning ch detta göra man genm att fylla på med lite klhydrater sm kvällsmål. Kvällsmålen kan vara någt lättlagat eller en enklare variant av frukst (Hellmén, 2011, s. 35). Tallriksmdellen Livsmedelverkets (2012) rekmmendatin är att dela upp tallriken för lunch ch middag i tre delar. Den första delen, ska bestå av grönsaker, rtsaker ch frukt. Den andra delen, ch minsta delen, ska innehålla kött, fisk, kyckling, ägg eller baljväxter. Den tredje delen, energi delen, ska bestå av ptatis, pasta, ris ch bröd ch gärna då fullkrnsvarianterna, denna del kan vara lika str sm den första delen. Tallriksmdellen visar prpsitiner mellan delarna ch inte mängden livsmedel, mängden styrs av individernas dagliga energibehv (Livsmedelsverket, 2012, Figur 1 Tallriksmdellen enligt Livsmedelsverket För att få i sig energi-, vitamin- ch prteinrika livsmedel kan man äta enligt tallriksmdellen men det är viktigt att man inte bara tänker på energiinnehållet utan ckså innehållet av näring. Ju mer energi man gör av med i sitt idrttsutövande dest större bör energi delen på tallriken vara (Hellmén, 2011, s. 18). Tallriken kan skilja sig åt berende på hur liten eller str energiförbrukare man är men fungerar bra sm ett pedaggiskt hjälpmedel (Sundin, 2009, s. 43). Enligt Svenska näringsrekmmendatiner bör det dagliga intaget av klhydrater vara prcent, intaget av prtein bör ligga på prcent ch intaget av fett bör vara prcent av det dagliga energiintaget (Blmstrand & Apró, 2009, s. 9, 14, 20). 10

11 Mat ch dryck före, under ch efter träning ch match Före träning ch match Det gäller att man äter i lagm tid innan träning eller match så man slipper vara hungrig eller känna sig för mätt när den börjar (Hellmén, 2011, s. 20). Att äta en klhydratrik måltid 2 4 timmar innan träning eller match är bästa uppladdningen men det bör inte vara mer än 4 timmar eftersm det då finns risk att man får låg bldsckernivå med trötthet ch prestatinsförsämring sm följd (Hellmén, 2011, s. 23). Exempel på lämplig mat att äta före kan vara exempelvis pasta med skinksås eller riseller bulgursallad med kassler. Andra maträtter sm kan vara lämpliga är exempelvis fil, flingr, banan ch ett halvgrvt bröd med pålägg eller gröt med mjölk ch äppelms, halvgrvt bröd med pålägg. (SOK, 2009, s.23) minuter innan matchen ska man äta ett klhydratrikt mellanmål, uppladdningsmål, men detta kan vara individuellt ch var ch en bör undersöka vad sm passar dem bäst (Hellmén, 2011, s. 23). Syftet med intag innan träningen eller match är att fylla på krppens förråd med klhydrater ch lämplig mängd är gram klhydrater i någn frm (Blmstrand & Apró, 2009, s. 9). Ett sådant uppladdningsmål kan vara en banan, smörgås ch ett glas mjölk (SOK, 2009, s.23). Att inta ett uppladdningsmål innan har ckså andra syften, bland annat för att ptimerar kncentratinen genm att man har bldsckret i balans ch att den ökar förutsättningarna till en snabbare återhämtning (SOK, 2009, s. 22). Innan match är det lämpligast att äta livsmedel sm är lättsmält ch bekant för krppen så inga överraskningar händer exempelvis en rlig mage (Hellmén, 2011, s. 23). För att säkerställa att man är i vätskebalans innan träning ch match ska man dricka 4 6 deciliter 2 3 timmar innan träning eller tävling vid nrmalt klimat, vid varmare klimat ska naturligtvis vätskemängden ökas eftersm svettningen ökar då (SOK, 2009, s. 22). Under träning ch match Om man tränar eller tävlar ungefär en timme så räcker det med att dricka vanligt vatten förutsett att man har intagit rätt mängd klhydrater före (Sundin, 2009, s. 237). Man bör dricka lite ch fta, ungefär 1 2 deciliter var 10:e till 20:e minut under den fysiska aktiviteten (Hellmén, 2011, s. 21). Om dessa tillfällen varar längre än en timme bör man ckså tillföra krppen gram klhydrater för att krppen ska kunna balansera upp musklernas möjlighet att ta upp glykgen (Sundin, 2009, s. 237) ch en fingervisning m mängden klhydrater är att 100 gram banan innehåller 22 gram klhydrater ( Det finns inga egentliga rekmmendatiner i vilken frm klhydraterna ska intas (Blmstrand & Apró, 2009, s. 9). Sprtdryck innehållande rätt mängd med klhydrater ch natrium är att rekmmendera. För att underlätta det spntana drickandet kan sprtdrycken innehålla lite salt eftersm det stimulerar törsten ytterligare vilket medför att man dricker mer ch det gör att man minskar risken för vätskebrist (Sundin, 2009, s. 237). Barn har sämre förmåga att reglera sin krppstemperatur än vuxna ch det är därför extra viktigt att de dricker rikligt under all fysisk aktivitet. Barnens dryck får gärna vara smaksatt ch innehålla klhydrater ch salt för att stimulera dem att dricka ännu mer så de inte får vätskebrist (Sundin, 2009, s. 246). Efter träning ch match Det är viktigt att återställa balansen av vätska ch glykgen för att vända prteinnedbrytningen till uppbyggnad så snabbt sm möjligt efter avslutad träning eller match för att ptimera återhämtningen samt minska infektinsrisken. Omedelbart efter avslutad aktivitet är muskelns förmåga sm störst att lagra in ny glykgen (SOK, 2009, s. 24) Efter träning eller match är det viktigt att få i sig snabba klhydrater från exempelvis vitt bröd. De snabba klhydraterna prducerar ckså lite extra insulin sm förenklar inlagringen av glykgen ch stimulerar muskeluppbyggnaden (Sundin, 2009, s. 227). För att krppen ska återhämta sig är det lämpligt att man äter eller dricker någt sm innehåller både klhydrater ch prtein sm exempelvis ett glas mjölk med en banan eller en drickyghurt. Efter träning eller match kan man redan i mklädningsrummet äta ett återhämtningsmål för att inm två timmar äta en riktig måltid ch då gärna innehållande långsamma klhydrater (Hellmén, 2011, s. 26). 11

12 Tillförsel av högkvalitativa prteiner från exempelvis ägg ch mjölk har vistats stimulera muskeluppbyggnaden m detta tillförs krppen i direkt anslutning till träningen (Blmstrand & Apró, 2009, s. 11). Det finns ingen skillnad på vilken nivå träningen bedrivs, mtins- eller elitnivå, så är det lika viktigt att snabbt tillföra klhydrater efter träning men det är längden ch intensiteten på passet sm avgör hur str mängd det ska vara (Sundin, 2009, s. 227). Ett lämpligt återhämtningsmål sm innehåller 100 gram klhydrater ch 10 gram prtein är exempelvis 2 bananer, 2 glas apelsinjuice ch 2 deciliter lättmjölk eller 4 deciliter lättfruktyghurt med 3 deciliter crnflakes. Att inta mycket fettrik kst efter träningen eller match är lämpligt eftersm detta kan påverka magen negativt (SOK, 2009, s ). Hur mycket vätska man förlrar under träning eller match är väldigt individuellt men för att räkna ut förlusten kan man väga sig innan ch jämföra den vikten med den man har efter träningen eller matchen ch efter man urinerat (Sundin, 2009, s. 236). Vätskebalansen återställs med 1,5 gånger den mängd man förlrat, man ska dricka 5 deciliter medelbart efter avslutad aktivitet ch sedan fylla på med 1,5 deciliter var 15:e minut (SOK, 2009, s. 24). Ätstörning De flesta idrttare har en energibalans, alltså har ett energiintag sm är lika strt sm energiförbrukningen, men de sm har en negativ energibalans under en längre tid kan drabbas av eller kan ha någn frm av ätstörning. De flesta ätstörningar förknippas med ett nrmalt lågt energiintag jämfört med energiförbrukningen men ckså hetsätning sm avslutas med kräkning förekmmer. Om inte detta diagnstiseras ch behandlas kan detta leda till negativa effekter på prestatinsförmågan ch kan ge negativa krniska effekter på persnens hälsa. Ätstörningar indelas i anrexia nervsa, bulimia nervsa, hetsätning ch ätstörning utan närmare specifikatin (Jeukendrup & Gleesn, 2007, s. 272). Persner med anrexia nervsa har en skev bild på sin egen krpp ch upplever sig själv sm tjcka ch överviktiga ch är livrädda för att gå upp i vikt. Tydliga tecken på anrexi är bland annat viktreduktin med 15 prcent under förväntad vikt, låg krppstemperatur, låg vilpuls, störningar av krppskänsla ch ett kvinnligt tecken är frånvar av minst tre på varandra följande menstruatiner (Jeukendrup & Gleesn, 2007, s. 272). Hård träning ch litet energiintag kan ge menstruatinsrubbningar, låg bentäthet ch låg energitillgänglighet hs kvinnr ch flickr, dessa tre tillstånd kallas för den kvinnliga triaden (Sundin, 2009, s. 247). Bulimia nervsa kännetecknas av knsumtin av stra mängder mat sm följs upp av självmant framkallade kräkningar. Idrttare med bulimi är vanligtvis nrmalviktiga till skillnad för dem sm har anrexia. Tecken på bulimi är bland annat håravfall, frätskadr på tänderna, svullna spttkörtlar, rytmrubbningar på hjärtat ch uttänjd magsäck vilket resulterar i magsmärtr (Jeukendrup & Gleesn, 2007, s. 273). Carlssn beskriver i, Riksidrttsförbundets FU-rapprt 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (2004), m en studie sm genmfördes på nrska idrttare ch denna visar att ätstörningar är vanligare bland idrttare än människr i övrigt, de nämns siffrr på att 10 prcent av elitidrttarna kan ha diagnsen ätstörning jämfört med 3,2 prcent bland övriga medbrgare. Bland dessa nrska kvinnliga idrttare hamnade siffran på 20 prcent ch på 8 prcent för de idrttande männen (Carlssn, 2004, s. 8). En annan studie med en urvalsgrupp av junir- ch senirgymnaster visade att många fick kmmentarer på sin vikt av sina tränare ch vanligast var rekmmendatiner till viktreduktin men även rekmmendatiner till viktökning förekm (Carlssn, 2004, s. 10). Det är av str vikt att ledarna, tränarna ch idrttarna utbildas i näringslära för att öka medvetenheten m ätstörningar inm idrtten samt att ledarna ch tränarna kan ge rätta signaler ch stöttning till sina idrttare. Det är fta krppsfixering ch prestatinskrav sm gör att idrttare råkar ut för någn frm av ätstörning (Carlssn, 2004, s. 10) Några idrttsförbund inm Riksidrttsförbundet (RF) har handlingsplaner ch plicyn kring arbetet med att mtverka anrexi ch bulimi, vilka dessa förbund är nämns inte i Carlssn studie (2004, s. 10). 12

13 Tidigare frskning Fysisk aktivitet ch idrtt Magdalena Jacbsns kunskapsunderlag, Fysisk aktivitet Barn ch Ungdmar (2006), visar att 86 prcent av alla i Sverige i årsåldern har någn gång varit medlem i en idrttsförening under sin livstid. Om barn ch ungdmar är fysiskt aktiva under sin uppväxt medför detta psitiva effekter, till exempel en hälssam tillväxt ch utveckling. Studie gjrda på flickr ch pjkar i åldern 14 till 31 år visade att det fanns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet ch bra betyg i sklan ch minskad risk för inaktivitet i vuxenålder. Det är därför viktigt att uppmuntra barn ch ungdmar till att vara fysiskt aktiva då detta ger psitiva effekter för nuvarande ch framtida hälsa ch välbefinnande (Jacbsn, 2006, s. 3). Fysisk aktivitet under barndmen, speciellt innan puberteten, sm belastar skelettet stärker benvävnaden, vilket individen sedan har nytta av hela livet. Löpning, tennis ch gymnastik är några idrtter sm stärker skelettet. En stärkt benvävnad minskar risken för benskörhet senare i livet. Det fanns ett samband mellan psykisk hälsa ch regelbunden fysisk aktivitet hs barn ch ungdmar. En studie visar att de sm är fysiskt aktiva har en högre självkänsla, de är mer invlverade i sciala nätverk ch lider mindre av psyksmatiska besvär (Jacbsn, 2006, s. 4). Vad är det sm avgör m man vill frtsätta ch börja bli mer fysiskt aktiv? Jenny Isberg (2009) har i sin avhandling, Viljan till fysisk aktivitet, undersökt hur man mtiverar ungdmar i åldern år att bli fysiskt aktiva. Detta efter att hn nterat att den fysiska aktiviteten minskade med stigande ålder. De sm var fysiskt aktiva sm barn ch ungdmar förblev fysiskt aktiva i vuxen ålder. Frskning visar tydligt att fysisk aktivitet minskar riskerna att få exempelvis övervikt, hjärt- ch kärlsjukdmar senare i livet. Det är mycket viktigt att unga människr blir mtiverade ch stimulerade till att utöva någn fysisk aktivitet regelbundet sm de sedan behåller senare i livet. För att ungdmarna ska frtsätta att vara fysiskt aktiva behövs en miljö där ungdmar kan nås ch träffas, en kmpetent persn sm kan förmedla vikten med fysisk aktivitet. Det var ckså viktigt att det skapades möjligheter till fysisk aktivitet för ungdmarna samt att det skapades upplevelser sm mtiverade dem till frtsatt deltagande. Isbergs uppföljning 4,5 år efter avslutad interventin visade att de sm tidigare hamnade i kategrierna fysiskt inaktiva ch mtinärer i mycket större utsträckning var mer regelbundet fysiskt aktiva jämfört med kntrllgruppen. Detta tyder på att det är viktigt att mtivera ch stimulera persner till fysisk aktivitet samt ge dem en bred ch varierande upplevelse av lika idrttsaktiviteter avsett på vilken aktivitetsgrad de har i ung ålder ch själva målet var att de skulle frtsätta vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Studien visade att det var bättre att ägna sig åt varierande aktiviteter i unga år jämfört med att lägga fkus på en aktivitet. Varje fysisk aktivitet sm ungdmarna genmförde i denna undersökning genererade i en feedback från idrttsläraren. Detta mtiverade många av dem att frtsätta med någn fysisk aktivitet (Isberg, 2009). Laaks, Telama, Nuppnen, Rimpelä & Pere (2008) km fram till i sin studie Trends in leisure time physical activity amng yung peple in Finland, att ungdmar i åldern år har minskat sin fysiska aktivitet på fritiden ch då främst inm de aktiviteter sm bedrevs inm föreningar jämfört med de fysiska aktiviteter sm inte var rganiserade. Nterbart kanske är att denna studie genmfördes i Finland men jag trr persnligen inte att den skulle skiljt sig märkbart m den hade genmförts på svenska ungdmar. Kst ch näringslära Eva Blmstrand & William Apró skriver i sin frskningsrapprt Kunskapsöversikt: Kst ch näringslära inm idrtt (2009), för att ha en gd hälsa ch kunna göra idrttsliga prestatiner har ksten en str betydelse avsett kategri av människr. För att idrttare ska kunna träna ch tävla hårt, minimera riskerna för skadr ch sjukdm är en välbalanserad kst av str betydelse. För barn ch ungdmar är energiintaget viktigt eftersm den ska täcka behvet för nrmal tillväxt ch fysisk aktivitet. Dåligt energiintag resulterar i energibrist ch detta kan få knsekvenser för hälsan ch prestatinen. Trötthet under långvarig träning eller tävling är fta relaterat till brist på klhydrater eftersm musklernas glykgen lager begränsar prestatinsförmågan. Träning ökar insulinkänsligheten 13

14 men genm tillförsel av klhydrater bidrar man till en gynnsam effekt på glukstransprt ch förnyelse av muskelglykgen, klhydratdepån i musklerna. Vätskebrist försämrar prestatinen ch det är därför viktigt att ta hänsyn till vätskeintag före, under ch efter träning ch tävling. En vätskeförlust på 2 prcent för vuxna börjar hämma prestatinen ch för barn börjar prestatinen påverkas redan vid en vätskeförlust på 1 prcent. Alltså är det ytterst viktigt för barn att de dricker i samband med träning ch tävling (Blmstrand & Apró, 2009). Emma Pattersns dktrsavhandling Dietary Intakes f Swedish Children and Adlescents (2010), hade sm syfte att undersöka m det gick att upptäcka tidiga riskfaktrer för hjärt- ch kärlsjukdmar ch andra risker sm kan påverka hälsan i framtiden. Hn samlade in data från barn ch ungdmar, 9 ch 15 åringar från sklr i Stckhlm ch Örebr. Dessa fick berätta vad de ätit dagen innan genm en 24-timmars studie, de bar rörelsedetektrer för att registrera deras fysiska aktivitet ch de fyllde i en enkät m deras livsstil. Den första studien gjrdes ch en uppföljning genmfördes sex år senare, Studien km fram till att barn ch ungdmar ftast åt för mycket mat sm innehöll för mycket energi (scker) ch för lite näring ch att ett ökat intag av exempelvis frukt, grönsaker ch andra hälssammare livsmedel skulle vara att rekmmendera för dem. Studien km ckså fram till att kstens energiinnehåll skulle kunna vara en lämplig indikatr för att mäta hur lämplig ksten är att äta ch ett bra stöd sm kstvägledning. Barnen ch ungdmarna kstvanr behövde förändras för att de senare i livet inte skulle drabbas av hälsprblem så sm hjärt- ch kärlsjukdmar. Barnen ch ungdmarnas livsstilsbeteende undersöktes ch de km fram till att de förekmmer stra variatiner mellan barn, ungdm, pjkar ch flickr. Studien km ckså fram till att de kstvanr man hade sm liten förändras marginellt när man blev äldre, så m man hade gda matvanr sm barn så hade man det även sm ungdm ch vuxen. Uppmuntran ch stöd till att knsumera en hälssammare kst måste vara knstant ch knsekvent från en ung ålder (Pattersn, 2010). Ida Jsefssn ch Malin Sahlström kandidatuppsats Ladda, återhämta ch prestera (2010) hade sm syfte att undersöka unga idrttares vanr kring uppladdnings- ch återhämtningsmål i förhållande till Svenska Olympiska Kmmitténs (SOK) rekmmendatiner. Deltagarna i denna enkätstudie var elever i årskurs 1 på två lika idrttsgymnasier. I resultatet framkm det att 92 prcent att de tillfrågade någn gång ätit ett uppladdningsmål innan träning eller tävling men bara 40 prcent gjrde det regelbundet. De vanligast förekmmande livsmedlen i detta mål var smörgåsar, yghurt, kexchklad ch frukt. Majriteten av eleverna hade någn gång blivit infrmerade m vikten med uppladdningsmål men 7 prcent hade aldrig fått någn infrmatin. Ett likvärdigt resultat fick de angående återhämtningsmålet. Resultatet m återhämtningsmål visar att det fanns små skillnader hur fta pjkar ch flickr intg detta målet. Det kunde utläsas att det bland tjejerna var vanligare att äta måltiden efter hälften av träningarna eller tävlingarna än vad det var bland killarna, då 20 prcent respektive 5 prcent valt detta alternativ. Hs killarna var det istället mer vanligt att alltid, eller aldrig inta måltiden efter träningarna/tävlingarna. Då båda måltiderna är viktiga, så det var mycket psitivt att en så str del av eleverna åt dessa mål så pass regelbundet sm de gjrde. Anledningen till att ungdmarna sm inte åt uppladdnings- ch återhämtningsmål regelbundet, kunde ber på ett flertal faktrer, såsm exempelvis kunskaps- ch tidsbrist (Jsefssn & Sahlström, 2010). Inm idrtt finns en övertr på att en diet, ksttillsktt eller någn annan prdukt är nyckeln till framgång så inleder Petra Lundström (Svensk Idrtt, 2012) sin artikel. I regel behöver man träna mycket men lite talang hjälper naturligtvis till m man vill bli framgångsrik inm idrtt. Lundström skriver att det inte finns några magiska piller eller dunderdieter sm hjälper till att vinna guldmedaljerna. Det enda sm hjälper är att äta en välsammansatt kst eftersm den innehåller mängder av ämnen sm samverkar med varandra ch påverkar i strt sett alla prcesser sm är invlverade i energiprduktin ch återhämtning. Äter vi en rätt sammansatt kst vid rätt tidpunkt påverkas hjärnans belöningssystem på ett psitivt sätt. Denna belöning uteblir m man ersätter maten med ksttillsktt eller måltidsersättningar ch aktiveras inte belöningssystemet infinner sig inte känslan av mättnad ch tillfredställelse. Då är det väldigt lätt att man börja småäta gdis eller andra livsmedel innehållande snabba klhydrater (scker), krppen får massr av energi men ingen näring. Kmbinatinen bra mat ch andra faktrer sm träning är enda vägen till framgång (Lundström, 2012, s. 8) 14

15 Sammanfattning av bakgrunden Vad man äter har str betydelse för vilka tränings- ch tävlingsresultat man vill uppnå. Äter man en varierande, näringsrik ch välbalanserad kst, så får man i sig tillräckligt med klhydrater, prtein, fett, vitaminer ch mineralämnen under dagen kan man tillgd göra sig dessa inför, under ch efter träning. Om det dagliga energiintaget är mindre än det dagliga förbrukningen kmmer musklerna brytas ner ch prestatinen under träningar ch tävlingar kmmer att försämras. En lämplig måltidsrdning är frukst, mellanmål, lunch, mellanmål, middag ch kvällsmål, för att man ska ha en energibalans under dagen. Måltiderna ska naturligtvis vara väl sammansatta så att man får i sig alla nödvändiga näringsämnena sm krppen behöver. Individernas fysiska prestatinsförmåga kan variera mycket från dag till dag ch skilja sig men ksten man äter under dagen kan då bli helt avgörande hur hög prestatinsförmågan man kan få. Fysisk aktivitet under barndmen, speciellt innan puberteten, sm belastar skelettet stärker benvävnaden, vilket man sedan har nytta av resten av livet. En stärkt benvävnad minskar risken för benskörhet senare i livet. Det är viktigt att uppmuntra barn ch ungdmar till att vara fysiskt aktiva då detta ger psitiva effekter för nuvarande ch framtida hälsa ch välbefinnande. Teretisk ram Jag valde att utifrån mitt syfte ch min frågeställning använda mig av genusperspektivet sm teretiskt perspektiv för min studie. Att genmföra en studie ch använda sig av genusperspektivet innebär att man vill studera hur skillnader knstrueras, förändras ch vidmakthålls mellan män/pjkar ch kvinnr/flickr. När man undersöker någt med stöd av genusperspektiv så gäller de att se saker ch ting ur flera lika synvinklar ch försöka kasta av sig gamla fördmar, föreställningar ch invanda tänkesätt. Genusperspektivet Genusperspektivet behandlar föreställningen m att individen utifrån kulturella aspekter antingen tillhör det manliga eller kvinnliga könet ch att dessa två skiljer sig radikalt från varandra. Det innefattas även av hur vi människr förhåller ss till varandra ch skapar vår identitet utifrån detta. Perspektivet belyser även hur de två könskategrierna rangrdnas i förhållande till varandra (Magnussn, 2003, s. 24). Att genmföra en studie ch använda sig av genusperspektivet innebär att man vill studera hur skillnaderna mellan könen knstrueras, vidmakthålls ch förändras. Det är främst inm humanira ch samhällsvetenskap sm genusperspektivet har använts men numera används den ckså inm en rad andra discipliner. Genusperspektivet har ifrågasatts på grund av att det brtser från de skillnaderna sm kan finnas mellan gruppen män ch gruppen kvinnr, när det gäller bland annat klass, etnicitet, sexualitet ( Ett teretiskt begrepp sm används är genusrdningen ch den används för att benämna den sciala struktur sm skapar ch upprätthåller maktrelatiner mellan kvinnr ch män. Den steretypa synen på könen har gjrt att pjkar ska lära sig att framstå sm hårda ch dminanta, vare sig de vill eller inte, ch genm grupptryck alltid ska framstå sm tuffa ch hårda. Synen på flickr är att de ska visa upp sig sm åtråvärda ch attraktiva, sittande på en sidenkudde ch invänta sin drömprins (Cnnell, 2009, s. 13). I min studie skulle den kunna framställas sm att riktiga män inte äter grönsaker ch ska bli serverad mat av kvinnan samt att kvinnr ständigt strävar efter den perfekta idrttskrppen ch ska laga mat till mannen. Genusrdning bygger på två principer, isärhållande ch hierarkisering. Hirdman (2007) menar med isärhållande, det mönster sm placerar ss i respektive kvinn- ch mansfålla. Detta innebär att kvinnr ch män hålls isär genm att genusrdningen tvingar dem att agera på skilda sätt, det vill säga de sätt sm är förenliga med respektive genus. Isärhållandet 15

16 upprätthålls genm att den sm överträder gränserna för hur man bör agera sm man respektive kvinna sanktineras av mgivningen. En kvinna sm tar sig an ett steretypt manligt krppsspråk eller sätt att tala ch har ett traditinellt manligt yrke framstår sm avvikande. Hn upplevs sm kvinnlig ch därmed ckså sm annrlunda. Män ges möjlighet att tillträda utrymmen ch arenr till vilka kvinnr inte ges tillträde. Dessa manliga utrymmen ch arenr värderas högt i samhället jämfört med de arenr kvinnr har tillträde till, detta leder därför till en underrdning för det kvinnliga könet. Dessa utrymmen ch arenr har länge setts sm männens värld ch resulterat till en enda str hmscial värld dit kvinnr inte getts tillträde. Exempel på dessa arenr är bland annat ledningsgrupper för större företag etc. Hierarkisering innebär att det är mannen sm är nrmen, prttypen av människan. Kvinnan är undantagen ch jämförs alltid mt den manliga förebilden (Hirdman, 2007, s ). Den manliga nrmen är en kulturell självklarhet sm finns överallt, den är invävd i tankar, språk ch kultur (Hirdman, 2001, s. 60) Ordet genus är latin ch betyder härkmst, släkt, stam, kön ch är den grammatiska termen för femininum ch maskulinum (Hirdman, 2001, s. 11). Vanligtvis förklaras genus sm det scialt ch kulturellt skapade könet medan man med kön menar det bilgiska könet. Det finns alltså inga fasta kategrier för manligt respektive kvinnligt utan tvärtm lika begrepp sm ständigt förändras ch skiftar. I genus begreppet ligger en föreställning m att det manliga är överrdnat det kvinnliga ch rymmer därför en str del maktaspekter. Åtskillnaden mellan kön ch genus är dck mtvistad ( Att man genm hela livet, från mgivningen, ges uttryck för hur man ska uppföra sig utifrån könstillhörigheten är främsta rsaken till att genusskillnaderna bevaras ch bidrar till att skapa uppfattningar m skillnaderna. Genm dessa uppfattningar letar människan sin tillhörighet sm antingen man eller kvinna. Cnnell menar dck att individen inte är helt passiv i sitt blivande till man eller kvinna utifrån de genusskillnader sm finns i samhället, utan själv är en aktiv del i detta blivande, då individen anpassar sig efter genusrdningen (Cnnell, 2009, s ). Män ch kvinnr betraktas lika både sett ur vilken maktstatus ch vilka egenskaper man innehar. Cnnell (2009) belyser maktaspekten i förhållande till kön ch menar att den jämnställda genusrdningen i allmänhet gynnar främst män men att den kan ckså innebära negativa knsekvenser för många män (Cnnell, 2009, s. 21). Många anser att män ch kvinnr är lika men det finns fler likheter än vad det finns skillnader mellan könen. Man kan ju fråga sig varför man inte kan acceptera likheterna ch svaret på den frågan ligger i den kulturella bakgrunden. Den diktmiska genussymbliken är starkt förankrad i vår västerländska kultur ch detta är en av anledningarna till att många bara ser skillnader mellan kön ch genus (Cnnell, 2009, s. 61). Många har den uppfattning m att genusfrskning står för frskning sm behandlar specifika kvinnliga prblemmråden när det egentligen betecknar prblemmråden sm rör relatiner mellan kvinnr ch män (Larssn, 2003, s. 2). Resultatet i mitt arbete bygger jag på ett av genusperspektivets teretiska begrepp, genusrdningen ch principerna isärhållandet ch hierarkisering. Jag har sökt efter utrymmen ch arenr sm endast pjkarna hade tillträde till samt undersökt m pjkarna var nrmen för vilken uppfattning ungdmarna hade till kst ch dess påverkan på prestatin. 16

17 Syfte Syfte Syftet med min studie är att undersöka idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatinen. Frågeställningar Frågeställningar sm jag önskar få svar på är följande: Vilken målsättning har ungdmarna med sitt idrttande? Hur beskriver de sin måltidsplanering inför träning ch tävling? Hur ch från vem/vilka tar de till sig råd ch infrmatin m kst ch kstråd? Metd Det finns lika slags datainsamlingsmetder sm kan tillämpas för att ta reda på vilken uppfattning någn har till ett specifikt tema. Jag valde att använda mig av kvalitativ semistrukturerad frskningsintervju. Val av metd Jag var intresserad av att se någt ur någn annans synvinkel i min studie, de idrttande ungdmarnas. Syftet med min studie var att undersöka vilken uppfattning dessa hade till kst ch dess påverkan till prestatin. Därför ansåg jag att en kvalitativ semistrukturerad intervju var lämpligast för insamling av data till min studie. Eftersm jag har en gd kunskap ch erfarenhet i ämnet, idrttande ungdmar ch kst, kunde jag inta ett empatiskt förhållningssätt sm är nödvändig vid genmförande av kvalitativa intervjuer (Bryman, 2011, s. 362). För insamling av kvalitativ data till en undersökning så är intervjuer det bäst lämpade alternativet att använda sig av eftersm man med stöd av frågrna ch med hjälp av följdfrågrna kan få utförliga svar (Bryman, 2011, s. 412). De svaren sm man vill få fram under kvalitativ frskning blir ftast mer generella men tyngdpunkten ligger på infrmanternas egna uppfattningar ch synsätt på frågeställningarna. Under kvalitativa intervjuer är det eftertraktat att låta infrmanterna röra sig i lika riktningar för att få kunskap m vad de upplever sm relevant ch viktigt. Man behöver inte följa intervjuguiden slaviskt utan kan variera rdningsföljden på frågrna samt ställa relevanta följdfrågr. Detta tenderar att göra kvalitativa semistrukturerade intervjuer mer flexibla ch anpassade efter infrmantens svar på frågrna ch eventuella följdfrågr för det är detaljerade ch fylliga svar sm intervjuaren vill ha på sina frågr (Bryman, 2011, s. 413). Semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att man vill få infrmanter att beskriva sin uppfattning till ett specifikt tema, i mitt fall m kst ch vad, när, hur ch varför de äter viss mat vid vissa tidpunkter. Jag hade i min intervjuguide, se bilaga 2, specifika teman/frågeställningar sm jag önskade beröra ch infrmanten gavs friheten att utfrma svaren på sitt eget sätt. Det är kej att låta infrmanterna att röra sig i lika riktningar eftersm detta ger kunskap m vad de upplever sm viktigt ch relevant. Viktigt är att infrmanten uppfattar frågeställningen på samma sätt sm intervjuaren ställt frågan men intervjuaren kan med följdfrågr be infrmanten utveckla eller förtydliga sitt svar (Bryman, 2011, s. 415). 17

18 Det är studiens syfte ch frågeställning sm avgör m man gör en kvalitativ eller kvantitativ studie. (Trst, 2010, s. 25). Om man vill ha reda på hur fta, hur många, är det en kvantitativ studie man ska göra men vill man förstå eller hitta mönster i handlingar eller uppfattningar är en kvalitativ studie bäst lämpad (Trst, 2010, s. 32). Valet av att genmföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer för insamling av data till min studie kändes självklart eftersm jag önskade fylliga, detaljerade ch intressanta svar från de jag intervjuade ch jag vill ha reda på vilken uppfattning ungdmarna hade till kst. Urval Jag valde att intervjua åtta stycken persner sm befinner sig i kategrin idrttande ungdmar enligt Riksidrttsförbundets definitin, sm finns beskriven i bakgrunden i detta arbete. Mina infrmanter var i åldern 17 eller 18 år ch var jämnt fördelade mellan flickr ch pjkar. Orsaken till att just dessa valdes ut berdde främst på att det inm de lag sm jag kntaktade, inte fanns andra i den åldern sm jag efterfrågade. I de fallen där flertalet i laget var i den åldern jag efterfrågade, så var det slumpen sm avgjrde att jag just valde ut dem. Två av infrmanterna kntaktade jag efter tips från tränare i andra lag ch det enda jag efterfrågade var 17 eller 18 åringar. Hälften av mina infrmanter var aktiva inm mindre föreningar i en mindre rt ch de övriga var aktiva i stra föreningar i en medelstr stad. Med stra föreningar menar jag föreningar sm har lag sm spelar i de högsta natinella serierna. Jag hade sm önskemål att intervju två persner per idrttsgren, handbll, ftbll, ishckey ch innebandy ch detta lyckades jag med. Att valet föll på just dessa idrtter berdde på att jag har erfarenhet ch kunskap m dessa idrtter, själva spelet, upplägget av ch genmförande av träning. Genmförande Jag tg kntakt med idrttsledare sm jag lärt känna genm åren ch frågade dessa m det var möjligt att kunna få använda någn av deras adepter i min intervjustudie. Ledarna såg inga sm helt prblem med att låta deras spelare delta ch jag gavs möjlighet att välja fritt bland spelarna i truppen i respektive lag. Vid de fallen sm den jag tänkte intervjua var under 18 år så kntaktade jag föräldrarna innan jag tg kntakt med de tilltänkta infrmanterna. Efter genmgång av åldern på spelarna i respektive lag, valde jag ut att fråga de sm var i den åldern sm jag efterfrågade ch samtliga svarade mgående jakande när de fick frågan m de kunde tänka sig att ställa upp. Vid två tillfällen tg jag kntakt direkt med de tilltänkta infrmanter ch deras föräldrar utan att kntakta ledare eller förening för att jag skulle få med aspekter sm kön ch idrttsgren. Jag använde mig av ett brev till infrmanterna, se bilaga 1, för att förtydliga ch förklara min avsikt ch mitt syfte med studien. Jag förklarade ckså hur intervjun skulle gå till ch hur lång tid den skulle ta, all den här infrmatinen fanns även att läsa i brevet. De sm jag valde ut fick detta brevet med sig hem sm de sedan hade med sig till intervjun där jag kntrllerade att de var undertecknade av infrmanterna ch av föräldrarna m infrmanten var under 18 år. När jag slutligen började med intervjuerna så intervjuade jag en persn åt gången ch endast vid ett tillfälle genmförde jag två intervjuer på samma dag. Intervjulängden varade mellan 39 ch 52 minuter ch jag spelade in samtliga intervjuer med hjälp av en diktafn. Vid fyra av tillfällena genmfördes intervjuerna hemma hs mig vid mitt köksbrd eller i mitt arbetsrum ch två av tillfällen hemma hs infrmantens köks- eller vardagsrumsbrd. Två av intervjuerna skedde på en neutral plats för ss båda, på ett kntr i en sprthall ch på en pizzeria. Under genmförandet av intervjun befann sig endast den intervjuade ch jag sm genmförde intervjun i rummet, förutm på pizzerian, men där satt vi avskilt så att ingen hade möjlighet att höra vårt samtal ch inte heller störa ss under intervjun. Platserna valdes i samråd med infrmanterna, det enda kravet var att jag ville sitta störd under hela samtalet. Vid de tillfällen intervjuerna genmfördes hemma hs mig så önskade infrmanterna själva att kmma till mig ch genmföra intervjuerna. Jag placerade ss, mig ch infrmanten, avsiktligt vid samtliga intervjuer på stlar sm std i en nitti graders vinkel i förhållande till varandra (Høigaard & Jørgensen. 2006, s. 37) med ett brd i vår närhet 18

19 där jag placerade min diktafn. I ch med denna möblering hade vi möjlighet att ha ögnkntakt eller att titta brt. Just denna placering av stlarna har vid tidigare samtal sm jag hållit skapat ett bra samtalsklimat ch det gjrde det även dessa gånger för jag kände mig bekväm under samtalet ch uppfattade att de sm blev intervjuade ckså kände sig bekväma. Under intervjuerna använde jag mig av en intervjuguide, se bilaga 2 ch de intervjuade fick svara på samma frågr. Jag hade läst min intervjuguide så många gånger att jag kunde den utantill ch behövde inte läsa innantill hela tiden. Ibland kastade jag m frågrna ch ibland ställde jag de på förväg valda följdfrågrna sm jag hade med i min intervjuguide ch ibland behövdes inte följfrågrna eftersm infrmanten svarade utförligt på min huvudfrågeställning. Vid några tillfällen valde jag att ställa ytterligare följfrågr eftersm jag ville att infrmanterna skulle utveckla sina svar ytterligare eller förtydliga vad de egentligen menade. Detta är vanligt förekmmande när man använder sig av en semistrukturerad intervju i studiesyfte. Direkt efter intervjuerna gjrde jag några anteckningar m mina upplevelser sm jag sedan hade sm stöd för att hitta tillbaka känslan från intervjutillfället vid transkriberingen ch analysen. Inspelningarna transkriberade jag senast två dygn efter genmförd intervju. Jag upplevde att de intervjuade upplevde situatinen sm psitiv ch intervjuerna kändes sm den flöt på sm ett vanligt samtal kring ett specifikt tema, trts att samtalen spelades in. Diktafnen distraherade eller hämmade inte samtalet. Jag upplevde mig själv sm avslappnad ch fkuserad ch detta fick jag även bekräftat under transkriberingen när jag hörde mig själv ställa frågr ch hörde mig aktivt lyssna på deras svar med exempelvis ett hm-ande sm bekräftelse på deras svar. Databearbetning Jag har valt att presentera mitt resultat med följande rubriker; Ungdmarnas målsättning med idrtten, Ungdmarnas uppfattningar m kst, Ungdmarnas uppfattningar m kstens påverkan på prestatin, Kstråd ch Mat ch dryck i samband med träning ch match. Efter att alla intervjuer var gjrda ch transkriberade, skrev jag ut dessa. Jag läste igenm dem ch vid ett tillfälle valde jag att lyssna på ett stycke i intervjun från en av infrmanterna igen, för att förstå vad denne verkligen menade med ett av sina svar ch att jag verkligen hade skrivit sm denne svarade ch förstått vad den menade. Jag hängde upp samtliga utskrifter på en vägg hemma för att få det så överskådligt sm möjligt. Jag använde mig av tematisk analysmetd för att hitta gemensamma teman sm mtsvarade frågeställningarna jag hade till syftet för min studie (Bryman, 2011, s. 528). Jag började arbetet med att hitta likheter, skillnader, grupperingar ch lika mönster i utsagrna. Jag läste återigen genm intervjuerna för att skaffa mig utförligare intryck för varje infrmant samt lägga märke till mönster, teman ch rimligheter i utsagrna. Jag markerade med överstrykningspennr i lika färger de lika teman sm jag uppfattade i utskrifterna sm mtsvarade de frågeställningar jag hade. Detta gjrde att jag mycket lättare kunde påvisa de teman sm jag eftersökte till resultatet. Jag fick skriva ut nya transkriberingar några extra gånger, eftersm jag vid några tillfällen markerade ett tema ch sedan ändrade uppfattning ch bytte färg på specifika utsagr från infrmanterna. Ibland gick jag ifrån arbetet för att efter en stund återuppta arbetet ch då hittade jag återigen tråden. Jag tyckte att jag stirrade mig blind på svaren ch en krt vilstund gjrde att jag såg på arbetet med piggare ögn vilket resulterade i nya infallsvinklar på svaren. Jag har valt att lyfta fram många citat för att visa lika nyanser på svaren på mina frågr. Sedan ville jag ge läsaren en bra bild av lika aspekter sm framkmmit från intervjuerna sm jag sedan åskådliggjrt med citat från infrmanterna. Jag valde att redvisa mitt resultat utifrån de teman sm jag fångade upp ifrån intervjuerna ch valde att använda mig av genusperspektivet för att kunna analysera ch tlka studiens empiri. Jag avstd från att söka efter sanningar ch fasta innebörder i mina intervjuer utan la den största vikten på att hitta skillnader, likheter ch nyanser i intervjuerna. Alltså kan man säga att jag intg ett pstmdernt förhållningssätt i mitt tlkande av intervjuerna (Bryman, 2011, s. 636). 19

20 Tillförlitlighetsfrågr En analys är aldrig helt bjektiv, utan den kan färgas av vem det är sm gör analysen ch vad denna persn har för tidigare erfarenhet, kunskap ch uppfattning. Eftersm jag har erfarenhet ch kunskap i ämnet idrtt, ungdmar ch kst valde jag idrttande ungdmar, kst & prestatin sm tema för min studie. Pängteras bör att jag inte har lagt mina egna värderingar i infrmanternas svar ch därför anser jag att jag har varit så bjektiv sm möjligt i min studie. Jag använde mig av en väl genmarbetad intervjuguide, se bilaga 2, till mina kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilket gjrde att mina intervjuer blev likartade ch därigenm blir trvärdigheten i studien större ch rimligheten att man tar reda på det man önskar enligt studiens syfte bättre (Bryman, 2011, s. 419). Jag upplevde att jag ch mina infrmanter hade en bra ch persnlig kntakt under intervjun ch detta bör ha resulterat att mina infrmanter svarade tillförlitligt ch trvärdigt på mina frågeställningar. Trts att situatinen för infrmanterna säkert var vanlig ch kanske till ch med var ny för många av dem samt att samtalet spelades in ch kanske hade platsen sm intervjun genmfördes på betydelse så upplevde jag intervjuerna sm behagliga, givande ch intressanta. Någn balans i maktförhållandet upplevde jag aldrig. En viktig aspekt i detta kan vara min trvärdighet ch skicklighet att hålla intervjuer sm gjrt att infrmanterna kände sig bekväma i situatinen. Min erfarenhet av att hålla intervjuer ch kunskapen i ämnet ch trvärdigheten under intervjuerna gjrde att resultatet blev så trvärdiga ch tillförlitliga sm möjligt. Etiska aspekter Jag anser att jag har hållit mig till de frskningsetiska principer sm Vetenskapsrådet rekmmenderar. De säger att man sm frskare ska hålla sig till infrmatins-, samtyckes-, knfidentialitets- ch nyttjandekravet ( Jag infrmerade redan vid förfrågan de jag skulle intervjua m tystnadsplikten (Trst, 2010, s. 61) ch att all infrmatin sm delgavs mig skulle behandlas knfidentiellt. Jag infrmerade m att sekretess skulle gälla så att inte persnens identitet kan tydas i det färdiga arbetet (knfidentialitetskravet). Detta framkm ckså i det brevet, se bilaga 1, sm infrmanterna fick med sig vid vår första kntakt (infrmatinskravet) sm de sedan tg med sig undertecknad till intervjun ch jag infrmerade m att de när sm helst under intervju kunde avbryta dem m de så önskade. Jag upprepade detta för dem även i inledningen av intervjuerna. De intervjuade persnerna sm var under 18 år frågade jag naturligtvis m tillstånd från deras föräldrar (Trst. 2010, s. 83) ch deras föräldrar hade ckså tagit del av mitt brev eftersm de ckså fick undertecknat den (infrmatinskravet). Eftersm de undertecknat brevet har samtycke till deltagande i min studie givits (samtyckeskravet). Dessa infrmatinsbrev finns nu arkiverade hs mig ch finns endast tillgängliga för mig ch min handledare. All insamlad infrmatin m enskilda persner kmmer endast kmmer att användas till just detta frskningsändamål m idrttande ungdmars uppfattning m kst (nyttjandekravet) ( Allt insamlat material kring intervjuerna, ljudfilerna ch transkriberingarna, finns förvarade säkert ch åtkmligt för behöriga ch finns endast tillgängligt för mig ch min handledare. När studien är klar ch gdkänd kmmer allt material att raderas ch förstöras. Samtliga namn sm presenteras under Resultatet är påhittade av mig ch är inte infrmanternas rätta namn. 20