RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

Transkript

1 BUN Bilaga 1 Dnr: 2011/ RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 5 BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA... 6 BARN I PEDAGOGISK OMSORG... 9 KÖPTA OCH SÅLDA PLATSER... 9 PERSONAL I FÖRSKOLEVERKSAMHET PERSONAL I FÖRSKOLA (KOMMUNAL) PERSONAL I PEDAGOGISK OMSORG (KOMMUNAL) PERSONAL I FRISTÅENDE FÖRSKOLA DISKUSSION (NYCKETAL I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN) RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN UPPFÖLJNING AV SKOLPLANEN DEMOKRATI OCH VÄRDEGRUND PLAN FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ARBETET FÖR ATT MOTVERKA TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER BARNS OCH FÖRÄLDRARS INFLYTANDE UTVECKLING OCH LÄRANDE ARBETET MED BARNS TIDIGA SPRÅK- OCH MATEMATIKUTVECKLING ÖVERGÅNGEN FRÅN FÖRSKOLEVERKSAMHET TILL FÖRSKOLEKLASS HÄLSA OCH LIVSSTIL ARBETET MED BARNS FYSISKA AKTIVITETER DISKUSSION (RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN)

3 INLEDNING Barn- ch utbildningsnämndens kärnverksamheter, förskleverksamhet, sklbarnsmsrg ch skla har ett natinellt uppdrag. Det finns frmulerat i skllagstiftningen, där främst lärplanerna beskriver målen för respektive verksamhet. Sklinspektinen granskar kvalitet ch genmför regelbunden tillsyn för att se att lagar ch regler följs. Statistiska centralbyrån samlar årligen in uppgifter m barn, elever, persnal, kstnader ch utbildningsresultat. Sklverket sammanställer statistiken ch den ger underlag för uppföljning ch utvärdering på både natinell ch lkal nivå. Barn- ch utbildningsnämnden är ytterst ansvarig för att sklväsendet i Nynäshamns kmmun når de natinella målen. Nynäshamns sklplan är ett stöd i detta arbete. Den utgår från det natinella uppdraget ch sklinspektinens kännetecken för gd kvalitet. Sklplanen lyfter fram några mråden i det natinella uppdraget sm huvudmannen har bedömt sm särskilt angelägna att ge en fördjupad uppföljning. Den nya skllagen lägger ett tydligt ansvar på huvudmannen för sklväsendet. Barn- ch utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera, följa upp ch utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dkumenteras. I samband med detta har nämnden beslutat att verksamheternas resultat ska följas upp ch sammanställas i en årlig utbildningsrapprt. De nyckeltal ch resultat sm presenteras i rapprten bestäms i nämndens mål- ch resultatuppföljningsplan. Den följer med sm en bilaga i nämndens verksamhetsplan. Utbildningsrapprten ska följa sklrnas läsår. Rapprten tas fram av barn- ch utbildningsförvaltningen i samarbetet med företrädare för verksamheterna förskla, pedaggisk msrg, sklbarnsmsrg ch skla. Arbetet med rapprten följer en ny mdell med resultatdialger mellan central förvaltning ch verksamheterna. Med utgångspunkt i nämndens mål- ch resultatuppföljningsplan (MRUP) rapprteras resultat till central förvaltning. Resultaten sammanställs ch lämnas tillbaka till verksamheterna för bearbetning ch analys. De bildar sedan underlag för en övergripande bearbetning ch analys sm sammanställs i utbildningsrapprten. Kvalitetsledningssystemet har utvecklats under läsåret 2010/2011 ch beräknas vara helt implementerat under läsåret 2011/2012. Barn- ch utbildningsförvaltningen har utarbetat delvis helt 3

4 nya system för inrapprtering ch sammanställning av resultat. Ett nytt system för presentatin av data ur verksamhetssystemet Extens har tagits i bruk för att ytterligare snabba upp prcesserna. Arbetet med Utbildningsrapprt 2011 har påverkats av flera faktrer. Resultatdialgerna har inte kunnat genmföras i önskvärd mfattning vilket begränsar kvaliteten i bedömningar ch analyser. Flera genmgripande arbetsuppgifter har pågått under läsåret 2010/2011. Anpassningar till en förändrad skllagstiftning ch uppföljningen av Sklinspektinens tillsyn 2010 har varit ansträngande för såväl central förvaltning sm för verksamheterna. Detta medför att Utbildningsrapprt 2011 inte blir ett samlat dkument utan resultaten från läsåret 2010/2011 kmmer att presenteras i en separat rapprt för varje verksamhet. Nedan följer förskleverksamhetens rapprt. 4

5 FÖRSKOLEVERKSAMHET Förskleverksamheten i Nynäshamns kmmun mfattar förskla ch pedaggisk msrg. Från ch med den första juli 2011 är försklan en egen sklfrm inm utbildningsväsendet ch har samma övergripande mål sm andra sklfrmer. Utbildningen i försklan syftar till att barn ska inhämta ch utveckla kunskaper ch värden. Den pedaggiska msrgen ska stimulera barns utveckling ch lärande ch utfrmas så att den förbereder barnen för frtsatt lärande. Försklans lärplan är vägledande. De nyckeltal sm följs upp i denna redvisning är beslutade av barn- ch utbildningsnämnden ch finns sammanställda i mål- ch resultatuppföljningsplanen för läsåret 2010/2011. BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET Nynäshamns kmmun hade 18 försklr den aktuella periden. Kmmunen bedrev även pedaggisk msrg i Srunda ch Stra Vika. NYNÄSHAMN: Ankarets förskla Backlura förskla Fjärdens förskla Humlans förskla Kullsta förskla Midgårds förskla Måsens förskla Sandskgens förskla Vaktbergets förskla TORÖ: Trö förskla (Avvecklad 2011) ÖSMO: Breddals förskla Hallängens förskla Skgsnibble förskla Vansta förskla SEGERSÄNG: Segersängs förskla SORUNDA: Fagerviks förskla Sunnerby förskla STORA VIKA: Vika förskla Samma perid hade Nynäshamns kmmun sex fristående försklr. BEFOLKNINGSUTVECKLING Målgruppen för försklan är barn mellan 1 5 år. Målgruppen förväntas öka i antal fram till år (Utfall) 2009 (Utfall) 2010 (Utfall) ANTAL BARN I MÅLGRUPPEN 1-5 år BEFOLKNINGSPROGNOS (Prgns) (Prgns) (Prgns) (Prgns) 2015 (Prgns) (Prgns) 5

6 Ökningen mellan åren mtsvarar mkring 20 %. Ökningen bedöms bli störst i Nynäshamns tätrt. PROCENTUELL ÖKNING ANTAL BARN 1-5 ÅR BEFOLKNINGSPROGNOS (DELOMRÅDE) 38,4% 19,2% 4,3% 12,0% Nynäshamns kmmun Nynäshamns tätrt Ösm Srunda Barn- ch utbildningsförvaltningen bedömer att det finns ett strt mått av säkerhet i beflkningsprgnsen. Antalet nyfödda barn minskar. ANTAL NYFÖDDA NYNÄSHAMNS KOMMUN (Utfall) (Utfall) (Utfall) (Prgns) (Prgns) (Prgns) 2014 (Prgns) (Prgns) (Prgns) Den 31 augusti 2011 hade det fötts 181 barn i Nynäshamns kmmun. Det mtsvarar drygt 22 barn per månad. Vid mtsvarande utveckling för resten av året innebär det mkring 265 födda barn BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA Antalet barn i kmmunens egna försklr har ökat någt de senaste åren ANTAL BARN I KOMMUNALA FÖRSKOLOR GENOMSNITTLIGT VÄRDE RESPEKTIVE ÅR (Prgns) 6

7 Värdena för år 2007 ch 2008 avser antalet barn mräknat till heltidsplatser. Det verkliga antalet var 1081 inskrivna barn för 2007 ch 1094 inskrivna barn för Från ch med år 2009 räknas alla inskrivna barn sm heltidsbarn. Detta förklarar till en viss del ökningen av antalet platser mellan 2008 ch Antalet barn ökar mest i Ösm. ANTAL BARN PER FÖRSKOLEOMRÅDE GENOMSNITTLIGT VÄRDE RESPEKTIVE ÅR Nynäshamn Ösm Srunda (Prgns) ANDELEN BARN 1-3 ÅR I KOMMUNAL FÖRSKOLA 54,7% 55,5% 55,5% 56,6% 56,4% 53,5% 54,4% 54,2% Nynäshamns kmmun Nynäshamn Ösm Srunda Antalet inskrivna barn i försklan varierar över året (Prgns) ANTAL BARN I KOMMUNALA FÖRSKOLAN 2010 (PER MÅNAD) Antalet inskrivna barn per förskleavdelning har varit relativt stabilt de senaste åren. En liten ökning kan nteras för 2010 ch är även prgnstiserad för Tabellen nedan redvisar ett genmsnittligt värde över årets tlv månader från bkslutsnyckeltalen (prgns) Antal inskrivna barn 1 5 år per förskleavdelning 18,3 18,3 18,7 19,0 7

8 Sklverket redvisar inte ett genmsnittligt värde för året utan har ett bestämt mätdatum. Det medför att Sklverkets värde är någt lägre än genmsnittsvärdet för hela året. Nynäshamns kmmun hade någt fler barn per avdelning 2010 än den genmsnittliga kmmunen i riket. ANTAL BARN PER AVDELNING KOMMUNALA FÖRSKOLOR 2010 SKOLVERKETS DATABAS PER DEN ,6 18,9 17,5 16,6 17,2 17,0 Nynäshamn Btkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kmmuner Antalsuppgifterna till SCB rapprteras den 15 ktber varje år. Antalet barn i försklan är sm lägst denna perid. I bkslutsnyckeltalen för 2010 uppges det genmsnittliga antalet barn per avdelning i kmmunens försklr till 18,7 beräknat på årets tlv månader. Det är rimligt att anta att förhållandet är det samma i rikets samtliga kmmuner. 28% ANDEL AVDELNINGAR PER RESPEKTIVE ANTAL BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA 2010 SKOLVERKETS DATABAS % 30% 28% 25% 18% 19% 14% 0% 3% < 16 barn barn barn barn > 25 barn Nynäshamns kmmun Rikets samtliga kmmuner Kmmunens servicegrad är hög ch beräknas till 87 %. Den mäts sm antalet barn i förskleverksamhet (förskla ch pedaggisk msrg) i förhållande till det ttala antalet barn i förskleåldern. Andelen av kmmunens barn sm finns i förskleverksamhet har ökat med mkring 14 % under 2000-talet. Andelen barn i förskla har ökat med 17 % samtidigt sm andelen barn i pedaggisk msrg har minskat i mtsvarande grad. ANDEL BARN 1-5 ÅR I FÖRSKOLA (EXKL PED OMSORG) 2010 (KOMMUNAL + FRISTÅENDE) SKOLVERKETS DATABAS % 80% 83% 82% 87% 83% Nynäshamn Btkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kmmuner Btkyrka kmmun har lägre servicegrad än övriga Södertörnskmmuner även m den pedaggiska msrgen inkluderas. Haninge ch Tyresö ligger i tpp med närmare 90 % servicegrad inklusive den pedaggiska msrgen. 8

9 En övervägande del av barnen i Nynäshamns kmmuns förskleverksamhet finns inm den kmmunala försklan. Andelen barn i fristående verksamheter har dck ökat med några prcentenheter de senaste åren. 87% ANDEL INSKRIVNA BARN I FÖRSKOLA I KOMMUNAL REGI 2010 SKOLVERKETS DATABAS % 85% 75% 61% 81% Nynäshamn Btkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kmmuner Skllagen föreskriver att kmmunen ska erbjuda barnet förskla inm fyra månader från den dag sm behvet är anmält. Nynäshamns kmmun klarar denna reglering med gtt resultat. BARN I PEDAGOGISK OMSORG Antalet barn i pedaggisk msrg (familjedaghem) har minskat sedan Antalet mtsvarade cirka tre prcentenheter av målgruppen Det är en minskning med en prcentenhet från året innan. ANTAL BARN I PEDAGOGISK OMSORG SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR (Prgns) KÖPTA OCH SÅLDA PLATSER Nynäshamns kmmun köper förskleplatser i andra anrdnares verksamheter. Det gäller både kmmunala platser i andra kmmuner ch platser hs fristående anrdnare i såväl Nynäshamns kmmun sm i andra kmmuner. En övervägande del av platserna är fördelade mellan kmmunens sex fristående försklr. Antalet köpta platser i försklan beräknas öka med 14 % 2011 i jämförelse med ANTAL BARN PÅ KÖPTA PLATSER KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL Fristående fsk i Nynäshamns kmmun Fristående eller kmmunal fsk i annan kmmun (Prgns) Summa Nynäshamns kmmun sålde i genmsnitt fem platser i den kmmunala försklan till andra kmmuner

10 PERSONAL I FÖRSKOLEVERKSAMHET PERSONAL I FÖRSKOLA (KOMMUNAL) Nynäshamns försklr har mkring 190 årsarbetare i barngrupp. Av dessa är 15 stycken resurstjänster för barn i behv av särskilt stöd. Persnaltätheten i den kmmunala försklan i Nynäshamns kmmun är någt lägre än för den genmsnittliga kmmunen i Sverige men klarar jämförelser med övriga Södertörnskmmuner väl. Persnaltätheten har minskat någt (+0,4 barn/årsarbetare) sedan ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FÖRSKOLAN 2010 (KOMMUNAL REGI) SKOLVERKETAS DATABAS ,8 5,8 6,2 5,4 5,9 5,4 Nynäshamn Btkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kmmuner Antalet barn per årsarbetare varierar någt mellan kmmunens tre försklemråden. ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FÖRSKOLAN (KOMMUNAL REGI) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (GENOMSNITTLIGT VÄRDE RESPEKTIVE ÅR) 5,9 5,8 6,0 6,3 5,4 5,7 5,7 6,3 6,1 Nynäshamn Ösm Srunda (prgns) Nynäshamns kmmun har, i förhållande till övriga Södertörnskmmuner, en relativ hög andel årsarbetare i försklan med pedaggisk högskleexamen. Däremt är det en bit kvar till det jämförande värdet för rikets samtliga kmmuner. Andelen har varierat mellan % under åren I nyckeltalssammanställningen för delårsbkslutet 2011 är värdet för ktber 47,1 %. ANDEL ÅRSARBETARE (KOMMUNAL REGI) MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING 2010 SKOLVERKETS DATABAS % 34% 32% 33% 45% 57% Nynäshamn Btkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kmmuner 10

11 Andelen årsarbetare med pedaggisk högskleutbildning varierar mellan kmmunens tre försklemråden. ANDEL ÅRSARBETARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (GENOMSNITTLIGT VÄRDE RESPEKTIVE ÅR) 52,7% 51,0% 50,8% 39,5% 40,1% 38,5% 48,3% 51,8% 50,3% Nynäshamn Ösm Srunda (prgns) PERSONAL I PEDAGOGISK OMSORG (KOMMUNAL) Antalet årsarbetare inm den pedaggiska msrgen (familjedaghem) var den 15 ktber 2010 åtta stycken. Det är en minskning med fyra årsarbetare i jämförelse med året innan. Nedgången berr främst på att den pedaggiska msrgsverksamheten i Nynäshamns tätrt övergick till försklan. Barn ch persnal bildade tillsammans en avdelning i Fjärdens förskla. Persnaltätheten inm den pedaggiska msrgen var någt högre än inm den kmmunala försklan. Den 15 ktber 2010 var det 5,1 inskrivna per årsarbetare. Det mtsvarar det genmsnittliga värdet för riket. Barn- ch utbildningsförvaltningen vill pängtera svårigheten med att jämföra persnaltätheten inm den pedaggiska msrgen med den i försklan eftersm verksamheterna har så lika förutsättningar. All persnal inm kmmunens pedaggiska msrg hade vid mätdatum 2010 pedaggisk högskleutbildning, barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn. Det är bättre än riksgenmsnittet på 76 %. PERSONAL I FRISTÅENDE FÖRSKOLA De fristående försklrna i Nynäshamns kmmun hade 33 årsarbetare den 15 ktber Det är en ökning med elva stycken sedan Persnaltätheten i kmmunens fristående försklr är stabil ch högre än i de kmmunala försklrna. Samma förhållande gäller för relatinen mellan rikets fristående försklr ch de kmmunala, men skillnaden är mindre. ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FRISTÅENDE FÖRSKOLA SKOLVERKETS DATABAS DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 5,3 4,7 4,7 5,2 Nynäshamn Rikets samtliga kmmuner

12 Persnalen i kmmunens fristående försklr har i lägre mfattning än persnalen i de kmmunala försklrna en pedaggisk högskleutbildning. ANDEL ÅRSARBETARE I FRISTÅENDE FÖRSKOLA MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING SKOLVERKETS DATABAS DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 36% 30% 44% 44% Nynäshamn Rikets samtliga kmmuner DISKUSSION (NYCKETAL I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN) I detta avsnitt lyfter barn- ch utbildningsförvaltningen fram några av de utmaningar sm är aktuella för förskleverksamheten i Nynäshamns kmmun. Syftet är att skapa ett underlag för en diskussin m verksamheternas förutsättningar att nå de natinella målen. Nynäshamns kmmun har en ptimistisk syn på beflkningsutvecklingen. Kmmunen planerar för en beflkningsökning på flera tusen invånare de närmaste ti åren. Beflkningen har ökat någt men det har inte riktig fått genmslag i barn- ch utbildningsnämndens målgrupper. Samtidigt sm antalet nyfödda barn minskar i kmmunen, prgnstiserar förskleverksamheten en ökning av antalet inskrivna barn. Kmmunen riskerar att antalet barn i förskleåldern inte ökar i samma takt sm antalet inskrivna barn i förskleverksamheten. För barn- ch utbildningsnämnden skulle detta betyda att kstnaderna ökar mer än intäkterna. Det är en str utmaning för Nynäshamns kmmun att skapa en rganisatin för förskleverksamheten sm kan möta demgrafiska förändringar ch ända behålla sin stabilitet. Tveksamheter i kmmunens beflkningsprgnser skapar en säkerhet i förskleplaneringen. Exempelvis antar prgnsen att antalet barn i förskleåldern i Ösm församling kmmer att var stabilt över periden Segersäng frtsätter att växa någt år till ch samtidigt har kmmunen detaljplanerat stra mråden i ch mkring Ösm tätrt med möjlighet till bygglv för många hundra bstäder. Barn- ch utbildningsförvaltningen samverkar med kmmunens planavdelning i arbetet med att detaljplanera mråden men ser att Nynäshamns kmmun behöver utveckla prgnsverktygen för att skapa bättre underlag för planeringen av kmmunal service. Kmmunen har gda förutsättningar att driva försklr. Det gäller både fysiska förutsättningar sm gd kapacitet i attraktiva miljöer ch pedaggiska förutsättningar med en relativt hög andel årsarbetare med pedaggisk högskleexamen. Dessutm genmför Nynäshamns kmmun genmgripande insatser för att höja kvaliteten i verksamheterna. Detta sker i en takt ch i en sådan mfattning att det brde placera Nynäshamn på kartan över försklekmmuner på frammarsch. 12

13 Nynäshamns kmmun behöver synliggöra försklans gda förutsättningar sm ett led i marknadsföringen för att attrahera unga familjer att välja Nynäshamns kmmun sm bstadsrt. Nyckeltalssammanställningen van visar att persnaltätheten har minskat någt i kmmunens försklr de senaste åren. Nedgången är någt större än den för samtliga kmmuner i riket. En av indikatrerna sm redvisar detta är antalet barn per årsarbetare. Jämförelser över hela 2000-talet visar dck små skillnader i persnaltäthet. Antalet barn per årsarbetare 2001 är ungefär det samma sm ,7 5,7 5,9 6,0 5,5 4,9 5,4 5,4 5,6 5,8 Jämförelsen är även giltig för ett genmsnitt av samtliga kmmuner i riket. I mitten av årtindet ökade persnaltätheten någt till följd av ett riktat statsbidrag för persnalförstärkning i försklan. Försklecheferna har rapprterat en ökad belastning med fler barn i våra försklr. Det kan finnas flera skäl till detta. Ett skäl är att barnens vistelsetid har ökat. Nynäshamns kmmun erbjuder barn med plats i förskleverksamhet minst 30 timmars vistelsetid per vecka. Det är endast tiden utöver detta sm begränsas av vårdnadshavarnas nrmala arbetstid eller studietid. Försklans förstärkta pedaggiska uppdrag ch maxtaxan är andra faktrer sm påverkar vistelsetiden. Antal barn per årsarbetare används ibland sm ett mått på förskleverksamhetens kvalitet. I Sklverkets allmänna råd Kvalitet i förskla framkmmer att det inte finns belägg för att det skulle finnas någn gruppstrlek eller persnaltäthet sm är den ptimala i alla sammanhang. Det är kmmunen sm utifrån lkala förhållanden avgör vad sm är lämpligast. Utgångspunkten ska vara respektive verksamhets förutsättningar. Gruppen ska ha en lämplig sammansättning ch strlek. Sklverkets riktmärke är 15 barn per grupp. Men detta värde ska inte jämföras med 15 barn per avdelning. Försklans rganisatin ger strt utrymme för flexibla gruppstrlekar. Med en medveten planering styrs gruppens strlek ch sammansättning av aktivitetens innehåll ch barnens ålder ch behv. Särskild hänsyn ska tas till de yngsta barnen i försklan sm är berende av täta ch stabila vuxenkntakter. De har svårt att samspela med vuxna i för stra grupper vilket är negativt för barnens identitets- ch språkutveckling. Förskleverksamheten i Nynäshamns kmmun har i huvudsak en rak resursfördelning, vilket innebär att det utgår en fast ersättning per inskrivet barn. I Sklverkets allmänna råd framkmmer att kmmunen bör genmföra knsekvensutredningar innan beslut fattas sm påverkar försklrs persnaltäthet, gruppstrlek ch gruppsammansättning. Utredningen bör behandla både eknmiska ch pedaggiska knsekvenser. Barn- ch utbildningsförvaltningen har inlett en diskussin med kmmunens eknmienhet m förändringar i resursfördelningssystemet. Ambitinen är att öka på ersättningens rörliga del för att fördela resurser i förhållande till de lika behv sm barn har. Förvaltningen har inlett prcessen ch planerar för ett underlag där varje förskla sammanställer barnens ålderssammansättning, könsfördelning, behv av mdersmålsstöd samt barnens sammanlagda vistelsetid ch hur den fördelas över dagen. Förvaltningen har även kartlagt persnalens behv av kmpetensutveckling avseende bland annat barn i behv av särskilt stöd. Andra hänsyn gäller lkalernas ch utemiljöns förutsättningar. Sammantaget är detta faktrer sm bör beaktas i planeringen för ett nytt resursfördelningssystem till förskleverksamheten. Sklinspektinen kritiserade Nynäshamns kmmun för att persnalen i försklan inte i tillräcklig mfattning har sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behv av msrg ch en pedaggisk verksamhet kan tillgdses. I mtiveringen framkmmer att det är viktigt att kmmunen vidtar 13

14 ytterligare åtgärder för att öka andelen högskleutbildad persnal. Sklinspektinen har inget riktvärde för vad tillräcklig mfattning innebär utöver den reglering sm finns i skllag ch lärplaner. Rekrytering av förskllärare är en av kmmunens stra utmaningar. Den nya reviderade lärplanen sätter frågan i ett särskilt fkus i ch med att försklläraren får ett tydligt ansvar för det pedaggiska arbetet i försklan. Bristen på förskllärare är inget unikt prblem för Nynäshamns kmmun. Det behövs många fler förskllärare än de sm nyutexamineras idag. I Sklverkets prgns från 2008 beräknas persnal behvet inm hela utbildningsmrådet öka med cirka till Behvet ökar framförallt inm försklan. Sklverket har i sina prgnser för det framtida behvet av förskllärare använt två beräkningsmdeller, vilka båda utgår från att andelen pedaggisk persnal med högskleutbildning kmmer att öka. I det första exemplet utgår beräkningarna från att andelen har ökat med ett par prcentenheter till 60 % år 2014 ch i det andra exemplet beräknas andelen ha ökat till 70 % år I prgnserna för 2011 har kmmunen ett genmsnittligt värde på 193,4 årsarbetare i försklan. Av dessa hade 89,3 en pedaggisk högskleexamen, vilket mtsvarar 46,2 %. Nynäshamns kmmun har minst en årsarbetare med högskleutbildning per avdelning. Många avdelningar har fler än en förskllärare. Att öka andelen förskllärare i verksamheten blir en av kmmunernas insatser för att möta de nya kraven på försklans pedaggiska verksamhet. Det blir en förutsättning för lagstiftarens förväntade kvalitetshöjning. För att nå upp till Sklverkets första beräkningsgrund på 60 % årsarbetare med pedaggisk högskleutbildning, saknas det ungefär 27 förskllärare i Nynäshamns försklr. För Sklverkets nästa beräkningsgrund behöver kmmunen rekrytera ytterligare 19 förskllärare. Beräkningarna är gjrda på hela persnalstyrkan inklusive resurstjänster. I kmmunens senaste lönestatistik har förskllärarna en genmsnittlig lön på krnr. Det är krnr mer än vad en genmsnittlig barnskötare tjänar. Inklusive påslaget för persnalkstnader innebär detta att en förskllärare kstar cirka krnr mer m året än vad en barnskötare gör. Det ger en ökad kstnad på krnr respektive krnr för att öka andelen årsarbetare med pedaggisk högskleutbildning mtsvarande Sklverkets beräkningsgrunder. Det är en uttalad ambitin i Nynäshamns kmmun att öka andelen årsarbetare med pedaggisk högskleutbildning i försklan. 14

15 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Försklan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn sm deltar. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet ch barnets behv ch utfrmas så att msrg, utveckling ch lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människr ch samhällsmedlemmar främjas. Försklan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fstran, utveckling ch växande. Försklans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Lärplan för försklan Lpfö 98 Målen i lärplanen anger inriktningen på försklans arbete ch den förväntade kvalitetsutvecklingen. Försklan ska ha kunskap m varje barns utveckling ch lärande men det är kvaliteten på den pedaggiska verksamheten sm ska utvärderas inte barnen. Försklans lärplan skiljer sig från de övriga sklfrmernas lärplaner genm att den saknar mål sm anger vad barnen ska kunna eller prestera vid lika tidpunkter. Sklverket definierar verksamhetens kvalitet utifrån hur väl en den svarar mt natinella mål samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Sklverket samman strukturella förutsättningar, det pedaggiska arbetet ch resultatet. Sammanställningen av förskleverksamhetens resultat mfattar kmmunbeslutet efter Sklinspektinens tillsyn 2010, enkäten till föräldrar, verksamheternas egen utvärdering samt förvaltningens analys ch bedömning av verksamheternas återrapprtering. Förskleverksamhetens rapprtering följer mdellen; Genmförda åtgärder Resultat Analys Nya åtgärder Enkäten till förskleverksamhetens föräldrar genmförs vartannat år var svarsfrekvensen 75 % vilket mtsvarade 739 respndenter. Enkäten innehåller ett antal påståenden ch respndenterna instämmer mer eller mindre. Instämmer helt ch instämmer nästan representerar psitiva svar. Instämmer helt 4 Instämmer nästan 3 Mittvärde = 2,50 Instämmer delvis 2 Instämmer inte alls 1 Medelvärdet beräknas på de respndenter sm aktivt har besvarat frågan. Mittvärdet mtsvarar lika många negativa sm psitiva svar. UPPFÖLJNING AV SKOLPLANEN Barn- ch utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera, följa upp ch utveckla utbildningen mt natinella mål i skllag ch lärplaner. Kmmunens sklplan är ett stöd i nämndens arbete för att styra försklans verksamhet i denna riktning. Nämnden har valt ut några mråden sm är särskilt angelägna att följa upp. Det har skett med utgångspunkt i tidigare kvalitetsarbete där ett antal utvecklingsmråden har identifierats. Dessa har frmulerats i pririteringar ch åtgärder ch bildar nämndens uppdrag till verksamheterna. Nämndens uppdrag utgör en del i det systematiska kvalitetsarbete sm ska bedrivas på enhetsnivå. Nämnden är tydlig med att Nynäshamns sklplan inte begränsar mfattningen av försklans natinella uppdrag. 15

16 I mål- ch resultatuppföljningsplan 2010/2011 framkmmer vilka mråden sm nämnden vill ha särskilt återrapprterade efter genmfört läsår. Sammanställningen nedan syftar till att sprida resultat från utvärderingar till plitiker, förvaltningens alla nivåer ch föräldrar så att erfarenheter ch förslag till förbättringar bildar underlag i diskussinerna m förskleverksamhetens kvalitet. Redvisade resultat gäller kmmunal verksamhet. Barn- ch utbildningsnämnden är tillsynsmyndighet för de fristående verksamheterna ch redvisar tillsynen i särskilda prtkll för respektive verksamhet. DEMOKRATI OCH VÄRDEGRUND Försklan skall aktivt ch medvetet påverka ch stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demkratiska värderingar ch efterhand mfamna dem. Lärplan för försklan LPFÖ 98 Nynäshamns sklplan lyfter fram detta i tre åtgärder sm nämnden vill ha särskilt återrapprterade för läsåret 2010/2011. Försklrna har författningsenliga planer för att främja likabehandling ch förebygga kränkande behandling. Försklrna arbetar medvetet för att mtverka traditinella könsmönster. Försklrna skapar ch utvecklar möjligheter för barn ch föräldrar att ha inflytande över verksamhetens utfrmning. Sklinspektinen knstaterade vid sin tillsyn hösten 2010 inm mrådet trygg miljö för utveckling ch lärande att försklrnas planer mt diskriminering ch kränkande behandling inte fullt ut uppfyllde författningarnas krav. Planerna saknade åtgärder kpplade till respektive försklas kartlagda behv ch det framgick inte i vilken utsträckning barn ch föräldrar varit delaktiga i arbetet med planerna. Sklinspektinen knstaterade även att försklrna behöver utveckla arbetet med att mtverka traditinella könsmönster. Försklans ledning ch persnal uppgav till Sklinspektinen att det saknas kntinuitet ch ett gemensamt synsätt för detta. Enkäten till försklans föräldrar belyser mrådet demkrati ch värdegrund ur två perspektiv, föräldrars ch barns. Föräldraperspektivet belyses med följande påståenden. 1. De regler ch förhållningssätt sm råder på försklan håller jag med m. 2. Persnalen inm försklan bemöter ss föräldrar bra. 3. Jag sm förälder känner mig delaktig i utvärderingen av försklans verksamhet. 4. Det finns möjlighet att påverka ch förändra i frågr sm är viktiga för mitt barn. 5. Jag känner till innehållet i försklans plan för att främja likabehandling ch förebygga diskriminering ch trakasserier ch kränkande behandling. Föräldrarna har genm åren generellt gett lägre mdöme i frågr m delaktighet ch inflytande än i övriga frågr. Det gäller i första hand påståendet m delaktighet i utvärderingen av försklans verksamhet. Resultaten varierar dck någt mellan försklrna men visade inga märkbara skillnader i bedömning mellan föräldrar till flickr ch föräldrar till pjkar. 16

17 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHET ENKÄTEN I FÖRSKOLAN "DEMOKRATI OCH VÄRDEGRUND" FÖRÄLDRAPERSPEKTIV 3,46 3,49 3,66 3,65 3,65 3,69 3,00 2,98 3,01 3,09 3,20 3,30 3,08 Regler ch förhållningsätt Persnalens bemötande Föräldrars delaktighet i försklans utvärdering Föräldrars möjlighet att påverka ch förändra Föräldrars kännedm m likabehandlingsplanen Alla fsk 2007 Alla fsk 2009 Alla fsk 2011 Enkätresultaten visade även att föräldrarna i flera försklr har dålig kännedm m försklans planer för att mtverka diskriminering ch kränkande behandling. Resultaten från enkäten till föräldrar med barn i den pedaggiska msrgen följer samma mönster sm enkäten i försklan. Barnperspektivet inm mrådet demkrati ch värdegrund belyses med följande påståenden. 6. Mitt barn lär sig att hantera knflikter i försklan. 7. Barnen lär sig i försklan att förstå ch respektera andra. 8. På mitt barns förskla arbetar persnalen medvetet med att mtverka traditinella könsmönster. 9. Pjkar ch flickr ges samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen. 10. Barnen tränas i att fungera i grupp ch ta hänsyn till varandra. 11. Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter i försklan. 12. Genm försklan lär sig mitt barn att alla människr har lika värde berende kön ch scial eller etnisk bakgrund. 13. Barnen har möjlighet att vara med ch ta ansvar för sin lekmiljö. 14. Barnens åsikter respekteras. Enkäten innehåller ytterligare ett påstående m delaktighet ch inflytande. Det finns inm mrådet kunskaper ch lärande. Föräldrarna ska ta ställning till i vilken utsträckning försklans verksamhet tar tillvara barns tankar ch idéer ch msätter dessa i verksamheten RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN ENKÄTEN I FÖRSKOLAN "DEMOKRATI OCH VÄRDEGRUND" GENOMSNITTLIGT VÄRDE FÖR PÅSTÅENDENA MED BARNPERSPEKTIV (6-14) 3,41 3,45 3,67 3,66 3,68 Alla fsk 2007 Alla fsk 2009 Alla fsk 2011 Alla fsk 2011 (flickr) Alla fsk 2011 (pjkar) Utifrån barnperspektivet visade föräldrarna strt förtrende för försklans verksamhet. Flertalet av enkätens påståenden bedömdes mycket psitivt. Ett påstående visade en liten avvikelse. Föräldrarna menade i någt mindre grad än för övriga påståenden att försklan arbetade medvetet med att mtverka traditinella könsmönster. 17

18 Enkätresultaten för barnperspektivet inm mrådet demkrati ch värdegrund visade inte heller några större skillnader i bedömningar m föräldrarna hade pjkar eller flickr i verksamheten. Föräldrarna med barn inm den pedaggiska msrgen visade mtsvarande höga förtrende för verksamhetens arbete. PLAN FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nämndens åtgärd: Barn- ch utbildningsnämnden följer upp att kmmunens försklr har författningsenliga planer för att mtverka diskriminering ch kränkande behandling. Resultat/Analys: Försklan ska aktivt påverka ch stimulera barn ch elever att ta till sig vårt samhälles gemensamma värderingar. Regelbundet vardagsarbete ska ge en fördjupad förståelse för slidaritet, allas lika värde ch jämställdhet. Arbetet med att överföra samhällets värdegrund till barnen är tydligt reglerat i lag. I diskrimineringslagen föreskrivs att försklan ska arbeta med att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch i skllagen framkmmer försklans skyldighet att mtverka kränkande behandling. Båda lagarna föreskriver att arbetet ska dkumenteras i en plan. Planerna kan med fördel skrivas ihp till en plan. Planen för att mtverka diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplanen) ska ge struktur åt ch synliggöra värdegrundsarbetet. Den ska upprättas årligen ch vara ett levande dkument sm innehåller främjande, förebyggande ch åtgärdande insatser. Barnen ch deras föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med planen. Det gäller både kartläggning av försklans behv ch utvärdering av beslutade insatser. Detta ger förutsättningar för ett systematiskt ch aktivt värdegrundsarbete ch ska förhindra att någn i verksamheten blir utsatt ch illa behandlad. Enkäten i försklan 2011 visade att barnen i försklan trivs i str utsträckning. Närmare 95 % av föräldrarna instämde helt eller nästan helt i påståendet att barnen är trygga i verksamheten. Nästan lika många bedömde att försklan lär deras barn att alla människr har lika värde berende kön ch scial eller etnisk bakgrund. Det visar att föräldrarna ser effekter av försklrnas värdegrundsarbete. Däremt kände föräldrarna inte till innehållet i försklrnas likabehandlingsplaner i tillräcklig utsträckning. Knappt hälften av föräldrarna instämde helt i enkätens påstående. Arbetet med försklrnas planer för att mtverka diskriminering ch kränkande behandling har varit ett av underlagen för barn- ch utbildningsförvaltningens resultatdialger med verksamheten. Huvuddiskussinen har gällt kritiken mt försklrnas planer, att de inte fullt ut följer kraven i författningarna. Sm ett stöd för verksamheternas återrapprtering har förvaltningen lämnat följande frågr. Hur arbetar försklan med trygghetsfrågr? Hur har barn ch föräldrar medverkat i arbetet med likabehandlingsplanerna? Hur har respektive verksamhets särskilda behv identifierats ch dkumenterats? Hur dkumenteras åtgärder? Hur följer försklan upp arbetet med likabehandlingsplanerna? Förvaltningen har även gått igenm samtliga försklrs likabehandlingsplaner. 18

19 Försklecheferna rapprterar ett mfattande arbete med värdegrundsfrågr. Flera beskriver hur det med aktiv planering har skapat mindre grupper både inmhus ch utmhus ch på det sättet fått en mer trygg miljö. Samtalen på försklan handlar mycket m vad sm utmärker en bra kmpis ch persnalen hjälper barnen att själva säga Nej med rd ch krppsspråk m de hamnar i situatiner där de inte vill vara. Flera försklr beskriver hur de arbetar med psitiv förstärkning ch är tydliga mt barnen när de har varit en bra kmpis. Många försklr framhåller betydelsen av tydliga ch väl kmmunicerade regler ch beskriver att de har en tydlig arbetsgång när någn bryter mt reglerna. Rapprteringen innehåller få exempel på främjande insatser utöver de sm avser skllagens avsnitt m kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen nämns i liten mfattning när försklrna återger arbetet med trygghetsfrågr. Barn ch föräldrar är inte delaktiga i någn större utsträckning i arbetet med likabehandlingsplanerna. Det kan till str del ber på att försklrna inte arbetar systematiskt med kartläggningar. En förskla skriver exempelvis att våra specifika behv behöver identifieras tillsammans med barn ch föräldrar. En förskla har i sin likabehandlingsplan gjrt en nggrann genmgång ch analys av läsåret 2010/2011 sm skulle kunna bilda ett bra underlag i kartläggningsarbetet. Den visar tydligt att det första steget i ett systematiskt arbete är att dkumentera nuläget ch dra några slutsatser av det. I övrigt bygger mycket av kartläggningsarbetet på samtal med barn ch föräldrar. Försklrnas likabehandlingsplaner har rutiner för att anmäla misstanke m kränkning eller diskriminering ch för att dkumentera åtgärder. Flera försklechefer lyfter fram att likabehandlingsplanerna inte är levande dkument i deras verksamheter. Planerna innehåller få eller inga knkreta insatser för att främja, förebygga eller åtgärda. Detta påverkar självklart uppföljningen. Alla försklr menar att de följer upp sina planer men de har inte kunnat beskriva vad det egentligen innebär. En plan med knkreta insatser med tydliga mål skapar naturliga förutsättningar för ett systematiskt arbete där uppföljning utgör en viktig del. Barn- ch utbildningsförvaltningen i Nynäshamns kmmun knstaterar att försklrnas planer för att mtverka diskriminering frtfarande inte fullt ut når upp till författningarnas krav. Få försklr har lyckats att msätta det praktiska vardagsarbetet med värdegrundsfrågr i en dkumenterad plan. Förvaltningens åtgärder: Ledningsgruppen för barn- ch utbildningsförvaltningen har ökat på sin kunskap m de krav sm författningarna ställer på likabehandlingsplanerna. Det har skett genm en intern utbildningsinsats. Den har gett förvaltningsledningen förutsättningar att föra en diskussin med verksamheterna m vad sm styr ett aktivt ch strukturerat värdegrundsarbete. En väl fungerande likabehandlingsplan med tydliga mål kmmer att ge förvaltningen fler indikatrer på att försklrnas arbete med nrmer ch värden leder till en trygg miljö fri från kränkningar. I september 2011 genmförde förvaltningsledningen en utbildningsinsats för samtliga försklechefer. Förvaltningen tagit fram en likabehandlingsplan för försklan Orkestern sm diskussinsunderlag i arbetet med nämndens åtgärd. Allt innehåll är fiktivt ch sammanställt för att stimulera diskussinerna m planens syfte ch mål. Planen följer rubrikerna i diskrimineringsmbudsmannens webbverktyg Förvaltningsledningens ambitin är att detta underlag ska öka försklechefernas kunskap m likabehandlingsarbetet ch skapa förutsättningar för att kmmunens försklr har författningsenliga planer. Utbildningen genmfördes med gtt resultat. Utbildningsinsatsen har följts upp med ytterligare ett tillfälle i diskrimineringsmbudsmannens regi. 19

20 Med anledning av att barn- ch utbildningsnämnden åtgärd inte fullt ut har gett önskvärt resultat föreslår förvaltningen att åtgärden kvarstår i mål- ch resultatuppföljningsplanen ch särskilt följs upp efter läsåret 2011/2012. ARBETET FÖR ATT MOTVERKA TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER Nämndens åtgärd: Barn- ch utbildningsnämnden följer upp att kmmunens försklr arbetar medvetet för att mtverka traditinella könsmönster. Resultat/Analys: Vuxnas sätt att bemöta flickr ch pjkar liksm de krav ch förväntningar sm ställs på dem bidrar till att frma flickrs ch pjkars uppfattning m vad sm är kvinnligt ch manligt. Försklan ska mtverka traditinella könsmönster ch könsrller. Flickr ch pjkar skall i försklan ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Lärplan för försklan LPFÖ 98 Sklinspektinen menar att arbetet med att mtverka traditinella könsmönster behöver utvecklas i kmmunens försklr. Mtiveringen för inspektinens beslut bygger på intervjuer med ledning ch persnal sm upplever att det saknas kntinuitet ch ett gemensamt synsätt i arbetet med dessa frågr. Kmmunen har haft en särskild pedagg med uppdraget att stödja försklr ch sklr i genusfrågr. Sklinspektinen saknade en uppföljning av kmpetensutvecklingen i genusvetenskap på kmmunnivå. Frågan m försklrnas arbete med att mtverka traditinella könsmönster har funnits med i barnch utbildningsförvaltningens underlag för resultatdialger med verksamheterna. De har inrymt följande frågeställningar. Hur uppmärksammar försklan jämställdhetsfrågr? Vilka knkreta insatser har försklan genmfört för att mtverka traditinella könsmönster? Hur följer försklan upp arbetet med genusfrågr? Enkäten i försklan ch den pedaggiska msrgen mäter föräldrarnas uppfattning i två påståenden inm mrådet demkrati ch värdegrund RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN ENKÄTEN I FÖRSKOLAN/PEDAGOGISK OMSORG "DEMOKRATI OCH VÄRDEGRUND" 3,42 3,54 3,77 3,63 3,73 3,79 3,93 3,87 I mitt barns förskla/familjedaghem arbetar persnalen medvetet med att mtverka traditinella könsmönster. Pjkar ch flickr ges samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen. Flickr (förskla) Pjkar (förskla) Flickr (pedaggisk msrg) Pjkar (pedaggisk msrg) I jämförelse med övriga påståenden inm mrådet instämmer föräldrarna i försklan i lägre grad att försklans persnal arbetar medvetet med att mtverka traditinella könsmönster. Det är små 20

21 skillnader i bedömning mellan föräldrar till flickr ch föräldrar till pjkar. Påståendendet har även relativt låg svarsfrekvens. Omkring var tinde respndent i försklan har inte besvarat frågan, vilket påverkar resultatets värde någt. Barn- ch utbildningsförvaltningen tlkar det sm att föräldrarna tycker att påståendet är svårt att ta ställning till. Det kan ber på att försklrna har svårt att synliggöra arbetet med genusfrågr. Däremt instämmer föräldrarna i lika hög grad sm i övriga påståenden inm mrådet att flickr ch pjkar ges samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen. Försklechefernas återrapprtering lyfter fram betydelsen av pedaggerna sm förebilder för att mtverka traditinella könsmönster. Pedaggerna reflekterar mycket i frågan ch diskuterar hur de bemöter pjkar ch flickr i vardagssituatiner. Ett bra klimat i arbetslaget skapar förutsättningar för persnalen att uppmärksamma ch samtala m varandras vardagspraktik. Detta är svåra frågr eftersm förväntningarna på pjkar ch flickr många gånger är så lika. Det påverkar bemötandet. En viktig fråga att reflektera kring är på vilket sätt lika förväntningar på män ch kvinnr påverkar vardagen i försklan. Barnens lekar ch samtal uppmärksammas ch dkumenteras sm ett av underlagen för att utveckla verksamheten. Många försklr använder begreppet genusperspektiv i lika sammanhang. Ett exempel är en förskla sm berättar att ett kriterium vid valet av böcker är hur pjkar ch flickr gestaltas. Många av samtalen i barngrupperna berör uppfattningar m vad sm är kvinnligt ch manligt. Här kmmer även jämställdhetsfrågr in. Samtalen utgår fta från barnens uttryck ch uppfattningar; så kan väl inte en tjej göra. En förskla har uppmärksammat genusfrågr i sin likabehandlingsplan. Flera främjande ch åtgärdande insatser har beslutats för stödja arbetet med målet att barnen ska få möjlighet att utveckla sina intressen ch förmågr utan att begränsas av steretypa könsrller. Persnalen har uppmärksammat hur pjkar ch flickr många gånger väljer ch leker efter kön. Det inträffar att barn utesluter barn av det andra könet från sina aktiviteter just på grund av könstillhörighet. Här framkmmer att mycket av kartläggningsarbetet för likabehandlingsplanen sker genm bservatinen i försklans vardag. Den här försklan visar på ett bra sätt hur likabehandlingsplanen sätter fkus på frågrna ch skapar förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete. Ett medvetet arbete för att mtverka traditinella könsmönster ger resultat. Flera försklr ser att flickr ch pjkar leker mer med varandra, de leker med alla leksaker på försklan ch de kan även se att det stärker barnens identitet ch självkänsla. Några försklr nämner i sin återrapprtering att de behöver fylla på sin kunskap i genusfrågr ch lyfta fram frågan sm ett utvecklingsmråde även kmmande år. Barn- ch utbildningsförvaltningen i Nynäshamns kmmun knstaterar att försklrna arbetar kntinuerligt för att mtverka traditinella könsmönster. Det sker dck i mer eller mindre grad ch försklrna har kmmit lika långt med att prblematisera ch systematisera arbetet med genusfrågr. Förvaltningens åtgärder: Barn- ch utbildningsförvaltningen har genm återrapprtering av arbetet med att mtverka traditinella könsmönster fått ett bra underlag för att frtsätta resultatdialgerna med försklrna ch säkerställa att de når de natinella målen. 21

22 Barn- ch utbildningsförvaltningen kmmer att initiativ till en diskussin med ledningsgruppen för försklan m kmpetensutvecklingsinsatser. Sm en upptakt rekmmenderar Barn- ch utbildningsförvaltningen försklrna skriften Lilla genushäftet 2.0 för att öka kunskapen m genus ch genusfrskning. Den är utgiven av Linnéuniversitetet ch finns att beställa eller ladda ned från Sklverkets hemsida. Skriften har många intressanta frågeställningar att ta med i arbetslagsdiskussinerna. Den behandlar bland annat frågr m jämställdhet ch samhällets könsstruktur. Här belyses även svårigheter, missuppfattningar ch vardagsföreställningar sm lägger hinder i vägen för förståelsen av genusbegreppet. Med anledning av att barn- ch utbildningsnämnden åtgärd inte fullt ut har gett önskvärt resultat föreslår förvaltningen att åtgärden kvarstår i mål- ch resultatuppföljningsplanen ch särskilt följs upp efter läsåret 2011/2012. BARNS OCH FÖRÄLDRARS INFLYTANDE Nämndens åtgärd: Nämnden följer upp att försklrna skapar ch utvecklar möjligheter för barn ch föräldrar att ha inflytande över verksamheten i försklan. Resultat/Analys: Arbetslaget (försklläraren i den reviderade lärplanen från ch med första juli 2011) ansvarar för att försklan tillämpar ett demkratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Föräldrarna skall ha möjliget att inm ramen för de natinella målen vara med ch påverka verksamheten i försklan. Lärplan för försklan Lpfö 98 Kmmunfullmäktige i Nynäshamns kmmun betnar att frågr m inflytande ch delaktig är förutsättningar för kmmunens utveckling. Detta markeras även i Nynäshamns sklplan sm en särskild priritering. Nämnden har beslutat att efter läsåret 2010/2011 följa upp hur försklrna skapar ch utvecklar möjligheter för barn ch föräldrar att ha inflytande över verksamheten. Föräldrar är delaktiga ch engagerar sig i försklans verksamhet på flera plan. Det gäller både sm individer ch sm kllektiv. Primärt handlar det m att känna sig övertygad m att det egna barnet får en gd msrg ch säkerställa att det får utvecklas i en trygg ch säker miljö. Föräldrarna har ett mycket strt förtrende för försklans verksamhet i flera avseenden. Barnen trivs ch är trygga. Föräldrarna har ett strt förtrende för persnalens kmpetens. Resultatet är att drygt 90 % av föräldrarna är psitiva till att rekmmendera barnets förskla. Barn- ch utbildningsförvaltningen bedömer att föräldrarnas engagemang i msrgsfrågr är strt. Delaktighet ch inflytande i den pedaggiska verksamheten syns inte i samma mfattning. Enkäten till föräldrar med barn i förskleverksamheten visade att det är relativt få föräldrar (38 %) i den kmmunala försklan sm instämmer helt i påståendet att de känner sig delaktiga i utvärderingen av försklans verksamhet. Föräldrar med barn i den pedaggiska msrgen eller i en fristående förskla instämmer i någt högre grad att de känner sig delaktiga. Barn- ch utbildningsförvaltningen ser en möjlig förklaring till skillnaderna att valet av en fristående förskla är ett medvetet val av många föräldrar ch att medvetna val kan påverka engagemang ch delaktighet. Föräldrarna tycker i någt högre utsträckning att de har möjlighet att påverka ch förändra i frågr sm är viktiga för deras barn. 22

23 ,01 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN ENKÄTRESULTAT INFLYTANDE FÖRÄLDRAR 3,31 3,33 3,30 3,53 Jag sm förälder känner mig delaktig i utvärderingen av verksamheten. 3,68 Det finns möjlighet att påverka ch förändra i frågr sm är viktiga för mitt barn. Förskla (kmmunala) Pedaggisk msrg (kmmunal) Förskla (fristående) Att öka föräldrars engagemang sm grupp innebär flera utmaningar. Det handlar inte bara m att skapa frum för delaktighet ch inflytande utan även m att öka kunskapen m verksamheten i förskla ch pedaggisk msrg. I enkäten för 2011 gav föräldrarna uttryck för att barnens inflytande ch delaktighet har ökat i jämförelse med tidigare år. Det gäller alla enkätens påståenden. Tre av fyra föräldrar instämmer helt i påståendet att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter i försklan. RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMETEN ENKÄTEN I FÖRSKOLAN BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ,71 3,32 3,37 3,36 3,40 3,66 3,55 3,12 3,21 3,44 Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter i försklan. Barnens åsikter respekteras. Barnen har möjlighet att vara med ch ta ansvar för sin lekmiljö. Mitt barns tankar ch idéer tas tillvara Resultaten inm kmmunens pedaggiska msrg mtsvarar de inm den kmmunala försklan. Föräldrar med barn i fristående förskla instämmer i någt högre grad att barnen är delaktiga ch har inflytande i försklans verksamhet. Frågan m förskleverksamhetens arbete med att skapa ch utveckla möjligheter för barn ch föräldrar att ha inflytande har funnits med i barn- ch utbildningsförvaltningens underlag för resultatdialger efter läsåret 2010/2011. De har inrymt följande frågeställningar. Föräldrarna sm har besvarat enkäten 2011 instämmer i lägre grad i påståenden avseende föräldrars inflytande än i övriga påståenden. Det har även gällt tidigare års undersökningar. Hur möter verksamheten detta? I vilka frum har barn ch föräldrar möjlighet att påverka? Hur aktiva är de i dessa frum? Hur tar verksamheten tillvara på barnens tankar ch idéer? Sklinspektinen var kritiska mt att verksamheten inte alltid utgick ifrån barnens behv, intressen ch åsikter. Hur möter verksamhen detta? Hur återförs enkätresultaten till persnal ch föräldrar? 23

24 Försklechefernas återrapprtering vittnar m att frågr m delaktighet ch inflytande har haft ett strt fkus 2010/2011. Det har skett genm både kmmunövergripande insatser ch lkala initiativ. Tre mfattande aktiviteter har på det ena eller andra sättet berört frågr inm mrådet. Det gäller implementeringen av den reviderade lärplanen, en kurs för kmmunens alla pedagger i pedaggisk dkumentatin ch en kurs för alla pedagger i språkutvecklande arbetssätt i försklan ch den pedaggiska msrgen. Pedaggisk dkumentatin är en metd för att synliggöra den egna verksamheten. Det är ett gemensamt verktyg för reflektin ch utvärdering pedagger emellan men ckså mellan förskleverksamhetens persnal ch barnen ch deras föräldrar. Metden utgår från ett utvecklingsmråde sm verksamheten har identifierat ch syftet med den pedaggiska dkumentatinen är att redvisa hur arbetet går ch hur det syns eller märks i verksamheten ch barngruppen. Verksamheternas återrapprtering betnar hur arbetet skapar förutsättningar för att öka barn ch föräldrars inflytande ch delaktighet i verksamheten. I återrapprteringen framkmmer flera traditinella möjligheter för föräldrar att kunna påverka förskleverksamheten. Det gäller föräldramöten, föräldraråd, föräldrafika, enkäten i förskleverksamheten ch spntana samtal vid lämning ch hämtning. En förskla beskriver hur de använder föräldramöten för att infrmera föräldrarna m hur försklan arbetar för att nå de natinella målen. Flera försklr uppmuntrar föräldrarna att vara med under hela barnens invänjningsperid för att på så sätt få en gd inblick i hur försklan arbetar. Andra försklr har gårdsfixardagar för att engagera föräldrarna i verksamheten. Några försklr har börjat utvärdera gemensamma aktiviteter tillsammans med barn ch föräldrar för att få mer kunskap m vad barn ch föräldrar önskar. En förskla har ett frmulär sm föräldrarna fyller i en gång per termin där de kan uttrycka önskemål m innehåll ch lämna synpunkter på verksamheten. Innehållet i återrapprtering beskriver ett lyckar resultat även m någn eller några försklr ckså framför att det kan vara svårt att engagera föräldrar i verksamheten. Flera försklr beskriver hur de lyssnar på barnen ch följer deras lek för att på så sätt skapa en verksamhet sm i större utsträckning utgår från barnens egna tankar ch idéer. Prjekt- eller temaarbete är en metd sm flera försklr använder. Arbetsmrådet väljs med utgångspunkt i barnens intressen. En förskla intervjuar regelbundet barnen ch ger dem möjlighet att berätta hur de ser på sin förskla ch vilka förbättringsmråden dm ser. Försklecheferna menar att persnalen har ökat sin medvetenhet i dessa frågr ch att det är en förutsättning för att utveckla verksamheten. Flera gda exempel har rapprterats sm visar att arbetet ger resultat. Barn- ch utbildningsförvaltningen bedömer att förskleverksamheten bedriver ett medvetet arbete med delaktighets- ch inflytandefrågr. Bedömningen görs med utgångspunkt i försklechefernas återrapprtering, resultatdialgerna ch enkätresultaten. I återrapprteringen framkmmer dck få exempel på ett systematiskt arbete. Få försklr rapprterar exempelvis hur de använder enkätresultaten i sitt förbättringsarbete. Förvaltningens åtgärder: Barn- ch utbildningsförvaltningen har genm återrapprtering av arbetet med att skapa ch 24