VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (45)

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (45) Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Resursfördelning - socioekonomi (BUN ) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att använda riksmodellen från SCB från och med första januari att fördela 20 mn.kr till strukturbidrag från och med att använda indexvärdet 0,89 vid fördelning. - att använda HDI med grundbelopp och viktning som modell. - att riksmodellen införs fullt ut från och med första januari Anteckning Thomas Arctaedius (S) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Resursfördelningen till grundskolor består av tre delar, grundpeng, socioekonomisk del = strukturersättning och tilläggsbelopp. Den socioekonomiska delen har setts över tillsammans med en konsult, Boel Vallgårda. Detta för att bättre överensstämma med den nya skrivningen i skollagen sedan juli 2014 samt med hänsyn tagen till SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rapport "Socioekonomisk resursfördelning till skolor". Till detta ärende bifogas rapporten från Boel Vallgårda och en bilaga med underlag för de beslut som nämnden behöver ta för att förvaltningen ska kunna genomföra växling till ny modell och fördelningsbelopp. Yrkanden Parisa Liljestrand (M) yrkar att arbetsutskottet beslutar att föreslå att barn- och ungdomsnämnden beslutar - att använda riksmodellen från SCB från och med första januari att fördela 20 mn.kr till strukturbidrag från och med att använda indexvärdet 0,89 vid fördelning. - att använda HDI med grundbelopp och viktning som modell. - att riksmodellen införs fullt ut från och med första januari Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, , Resursfördelning-socioekonomi, strukturersättning i ny modell 2. Vallentuna slutrapport april 2015 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (45) Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Beslut förändring av strukturersättning, bilaga till tjänsteskrivelse, Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN PIA KRON SID 1/1 EKONOM BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Resursfördelning-socioekonomi, strukturersättning i ny modell Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att använda riksmodellen från SCB från och med första januari att fördela 20 mn.kr till strukturbidrag från och med att använda indexvärdet 0,89 vid fördelning. - att använda HDI med grundbelopp och viktning som modell. - att riksmodellen införs fullt ut från och med första januari Ärendet i korthet Resursfördelningen till grundskolor består av tre delar, grundpeng, socioekonomisk del = strukturersättning och tilläggsbelopp. Den socioekonomiska delen har setts över tillsammans med en konsult, Boel Vallgårda. Detta för att bättre överensstämma med den nya skrivningen i skollagen sedan juli 2014 samt med hänsyn tagen till SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rapport "Socioekonomisk resursfördelning till skolor". Till detta ärende bifogas rapporten från Boel Vallgårda och en bilaga med underlag för de beslut som nämnden behöver ta för att förvaltningen ska kunna genomföra växling till ny modell och fördelningsbelopp. Handlingar 1, Bilaga Vallentuna rapport april 2014 slutrapport Boel Vallgårda 2, Beslut för förändring av strukturersättning i Vallentuna kommun Utbildningschef Marie Truedsson Ska expedieras till:akten Kommunledningskontorets ekonomiavdelning BARN-OCH UNGDOMSFÖVALTNINGEN BUF@VALLENTUNA.SE VALLENTUNA TFN FAX

4 SID 1/5 Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun Alla elever har rätt till en likvärdig skola. De ekonomiska medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Med tillägget i skollagen 2014 förtydligas att kommunen som finansiär ska beakta skillnader i elevernas behov. En socioekonomisk ersättning kan vara ett sätt att beakta skillnaderna i behov. Vallentuna kommun har sedan tidigare en socioekonomisk fördelning i egen modell kallad strukturbidrag. I detta förslag ändras fördelningsmodellen till en statistisk modell som används av flera kommuner dessutom ändras namnet till strukturersättning. Beslut att ta i nämnd o o o o o o Byta modell Del av total resursfördelning i modellen för socioekonomi = strukturersättning Grad av omfördelning Nyinvandring i egen modell Övergångslösning Glesbygdsstöd, eget ärende i kommande nämnd Viken modell för fördelning i Vallentuna kommun Vallentunas nuvarande modell som är egenhändigt framtagen tar hänsyn till två socioekonomiska begrepp, föräldrars utbildningsbakgrund i två steg och nyinvandring i två steg Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en modell, riksmodellen, för att skatta hur behoven varierar mellan skolor i en kommun. Det är en statistisk modell för att beräkna skillnaderna i behov hos olika skolors elevgrupper relativt övriga skolors elevgrupper. Modellen beräknar inte enskilda elevers behov den säger heller inget om den absoluta storleken på behoven. Prognostiserad risk används som ett sätt att skatta behov. Ny statistik ska tas ut från SCB inför varje nytt kalenderår och beslut om strukturersättning. *Förvaltningens förslag till beslut är att använda riksmodellen från SCB från och med första januari Riksmodellen tillämpad på Vallentunas skolor En lista med personnummer på Vallentunas elever skickades till SCB i september 2014 och SCB tog genom dessa fram skolornas socioekonomiska sammansättning. Sedan tillämpades riksmodellen på dessa. Variationen mellan skolorna uttrycks som indexvärden där genomsnittet för Vallentuna är 1 och skolor vars elevgrupp har ett större behov har ett indexvärden över 1 och skolor med behov som är mindre än snittet har ett indexvärde mindre än 1. Socioekonomiskt index enligt riksmodellen har beskrivits på två sätt i Boels rapport, dels tillämpning rakt av och dels tillämpning som om ingen elev nyligen har invandrat. Dessa elever ersätts då i en egen modell som beskrivs senare. VERKSAMHETENS NAMN

5 SID 2/5 Del av total resursfördelningen i modellen för strukturersättning Den totala resursfördelningen består av tre delar, grundpeng per elev med olika belopp beroende på verksamhet och årskurs, tilläggsbelopp och socioekonomisk del alltså strukturersättning. Hur fördelningen mellan dessa ska vara finns ingen specifik lagstiftning kring men kommunen som finansiär ska beakta elevernas olika förutsättningar och behov. Kommunen ska kunna ge extra belopp till enskilda elever med extraordinära stödbehov efter prövning. Genom att förändra resursfördelningen så att mer medel fördelas ut till skolorna via strukturersättning och mindre via tilläggsbelopp till enskilda elever ger man rektorerna en större frihet att hantera resurserna inom sin skola. Rektorerna kan bygga sin organisation på stabilare grunder och mindre tid kan läggas på administration av söknings- och beslutsförfarande. Tabellen visar procentfördelningen av Vallentunas totala resursfördelning för grundskola, fritidshem och förskoleklass. Förskola och särskola omfattas inte av förändringen. Kommunen bör sträva mot att fördela mer i strukturersättning till skolorna än i tilläggsbelopp till enskilda elever. Dock förändras inte det fasta tilläggsbeloppet som avser SU-grupperna. Omfördelningen från tilläggsbelopp till strukturersättning blir då 22% av det totala omfördelningsbara beloppet. *Förvaltningens förslag till beslut är att fördela 20 mn.kr till strukturbidrag från och med Total resursfördelning grundskola och F-klass Nyvarande andelar Omfördelning tilläggspeng/strukturers. Grundpeng F-9 87% 87% Strukturbelopp 3% 5% Tilläggsbelopp rörlig del 5% 3% Tilläggsbelopp fast del SU-grupper 6% 6% omfördelningsbar ca 12 mnkr strukturbidrag del ca 35 mnkr strukturersättning ca 20 mnkr skola F-9 tilläggsbelopp ca 23 mnkr skola F-9 ca 15 mnkr tilläggsbelopp ca 47 mnkr särskilda undervisning- särskilda undervisning- ca 39 mnkr grupper ca 24 mnkr grupper ca 24 mnkr volymstyrd peng ca 392 mnkr volymstyrd peng ca 392 mnkr Särskola + förskola ej med har f.nv. ej strukturers. VERKSAMHETENS NAMN

6 SID 3/5 Grad av omfördelning Strukturersättningen kan viktas på olika sätt. Kommunens genomsnitt av elever som riskerar att inte nå målen ger index 1, skolor med färre riskelever får ett lägre index och skolor med fler riskelever får ett högre index. Tabellerna nedan visar visas hur många kronor per elev som läggs till strukturersättning med en insats på 20 mn.kr. Summan fördelas sedan ut efter vilket index skolan har och beroende på var man sätter gränsen för omfördelning. Kronor Totalt Per elev Indexmodell För nyinvandrade Summa En jämförelse per skola som visar utdelning av totalt 20 mn.kr i strukturersättning i två olika viktningar/index och i jämförelse med Vallentunas nuvarande modell. Nyanlända är inte med utan beräknas i egen modell. Används det högre indexet så får färre skolor ett större belopp för sin socioekonomiska struktur och fler skolor får ett minskat belopp eller ingenting alls. *Förvaltningens förslag till beslut är att använda indexvärdet 0,89 vid fördelning. Grupp av skolor Skola Antal elever sept 2014 Kommunala skolor i V-tuna Index Kronor totalt/skola 18,3 mn.kr Index-värde över 0,78 Summor i tkr Index-värde över 0,89 Summor i tkr Nuvarande 12,5 mn.kr Nuvarande struktur-bidrag i tkr Bällstabergsskolan 500 0, Ekebyskolan 358 1, Gustav Vasaskolan 178 0, Hammarbacksskolan 464 1, Hjälmstaskolan 300 0, Karbyskolan 316 1, Karlbergsskolan 236 1, Kårstaskolan 89 1, Lovisedalsskolan 558 0, Ormstaskolan 461 0, SU-grupper 106 1, Fristående skolor i V-tuna Vall. Friskola 175 0, Vall. Int..Montessorisk. 61 1, Vittraskolan i V-tuna 0, VERKSAMHETENS NAMN

7 SID 4/5 Skolor utanför kommunen Adolf Fredrik i Sthlm 11 0, Internat.engelska Täby 122 0, Kunskapsskolan 55 0, Nya tidens mont Täby 21 0, Näsbydalskolan Täby 47 0, Skolhagenskolan Täby 81 0, Tyska Skolan i Sthlm 18 1, Övriga (60 enheter) Alla elever från Vallentuna , Kommunala skolor inkl. SU-grupper , resursklasser ej med Fristående skolor i Vallentuna 502 0, Skolor i andra kommuner 523 0, Ersättning för nyanlända i grundskolan i egen modell Tid sedan invandring Extra ersättning första tre åren- halvering för tredje året Ursprungsland Lägre/ högre ersättning beroende på fattigt eller rikt land (HDI) Årskurs vid skolstart i Sverige Lägre ersättning ju tidigare årskurs Ersättning för nyanlända kan göras som en individuell skattning av varje elevs behov. Det är en mer resurs- och tidskrävande lösningen men ger i gengäld en mer specifik bedömning. Ersättning för nyanlända kan också göras genom en modell där man delar in länder efter fattiga och rika och klassar in eleverna efter årskurs och hur länge sedan de anlänt till Sverige. Man utgår från ett grundbelopp för nyanlända som sedan viktas beroende på från vilket land man kommer och i vilken årskurs man börjar. Beloppet halveras efter två år (24 månader). Grundbeloppet för nyanlända bör beslutas om samtidigt som resterande strukturersättning. *Förvaltningens förslag till beslut är att använda HDI med grundbelopp och viktning som modell. Exempel på viktning Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring månad 1-24 månad Åk F-3 0,6 0,3 Åk 4-6 0,8 0,4 Åk 7-9 1,0 0,5 Åk F-3 0,2 0,1 Åk 4-6 0,3 0,15 Åk 7-9 0,4 0,2 VERKSAMHETENS NAMN

8 SID 5/5 Exempel på grundbelopp Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring månad 1-24 månad Åk F Åk Åk Åk F Åk Åk Införande av ny modell direkt eller på fler år Beroende på hur stora minskningar i ersättning vissa skolor får med ny modell kan det eventuellt fasas in över tid. Till exempel att förändringen tas i etapper över fler år. Väljer man att ta förändringen på fler år så bör man inte ta in ny statistik under den tiden. En annan variant är att låta höjningarna slå igenom helt första året medan minskningarna tas i etapper, eventuellt från den totala strukturersättningen om det inte kan finansieras på annat sätt. På samma vis kan kommunen överväga om det ska finnas en begränsning i hur mycket ersättningen får minska från ett år till ett annat vid varje nytt statistiktillfälle. Vallentuna kommun har redan fasat in en förändring i den gamla modellen för strukturbidrag som gör att skillnaderna blir mindre till de nya beloppen i den nya modellen. *Förvaltningens förslag till beslut är att riksmodellen införs fullt ut från och med första januari Glesbygdsstöd Förslag på regelverk för glesbygdsstöd kommer som ett eget ärende till nämnden under hösten Pia Kron Ekonom Barn- och ungdomsförvaltningen Vallentuna kommun VERKSAMHETENS NAMN

9 Boel Vallgårda Översyn av Vallentuna kommuns strukturersättning till grundskolor ELEVERNAS BAKGRUND ELEVERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR RESULTAT Föräldrarnas utbildning Migrationsbakgrund m.m. Elevernas - språkkunskaper - studiemo va on - stöd från hemmet - m.m. PROCESS Måluppfyllelse - slutbetyg - självkänsla - m.m. SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR Personal, kompetensutveckling, lokaler, utrustning m.m. Skolans ersättning inklusive den socioekonomiska ersättningen

10 Innehåll Inledning Mål och syfte... 3 Målet... 3 Syfte Kommunen som finansiär och kommunen som huvudman... 4 Skollagen skrivningar om likvärdighet som berör kommunens båda uppdrag... 5 Kommunen som finansiär... 5 Styrdokumentens skrivningar om bidrag till fristående verksamhet... 5 Socioekonomisk resursfördelning... 6 Små skolor utanför tätorten... 7 Kommunen som huvudman... 7 Huvudmannens resursstyrning, särskilt om skolpengsprincipen tillämpas Skolornas egna förutsättningar... 8 Produktionsförutsättningar... 8 Möjligheter att attrahera och behålla elever... 9 Skolornas förmåga till måluppfyllelse Andel som ska fördelas utifrån ansökan respektive modell Tillägg om extra anpassning i allmänna råd Motiv att minimera ersättningar genom ansökningar för enskild elev Skolan måste kunna möta samtliga elevers behov och även kunna visa detta Andra sätt att säkra insatser och dess kvalitet vid behov av mera stöd Syftet med en socioekonomisk resursfördelning Krav på en socioekonomisk resursfördelningsmodell Träffsäker Opåverkbar och neutral Legitim Legitimiteten kan utmanas Legitimiteten är beroende av övriga krav Effektivitet Stabilitet En modell för fördelning mellan Vallentunas skolor Riksmodell Behov beräknas utifrån risk att inte nå målen i årskurs nio Bakgrundsfaktorer väljs utifrån deras samband med att inte nå målen Modellens träffsäkerhet Modellen syfte är att skatta behov, inte att prognostisera risk Riksmodellen tillämpad på Vallentunas skolor Index med och utan nyligen invandrade elever Utfall i kronor per elev utifrån 2014 års pott på 11 mkr Utfall i kronor per elev när cirka 20 mkr fördelas Utfall i kronor per elev när 20 mkr fördelas, varav 1,7 mkr för nyinvandrade Anpassning av graden av omfördelning Införande av modellen Ersättning för nyanlända En socioekonomisk modells begränsningar Referenser

11 Inledning Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram en riksmodell för socioekonomisk resursfördelning för grundskolor och förskolor. Modellen har tillämpats på Vallentunas elevunderlag samt inskrivna barn i förskolor. För att fastställa hur modellen ska anpassas till Vallentuna kommuns förutsättningar har Boel Vallgårda 1, fått i uppdrag att belysa olika alternativ. I dialog mellan Vallentuna kommun har uppdragstagaren tagit fram förslag på anpassning till kommunens förutsättningar. Ansvariga i Vallentuna kommun har varit utbildningschef Marie Truedsson, ekonom Pia Kron och utbildningsstrateg Mats Lundström. 1. Mål och syfte Alla elever har rätt till en likvärdig skola. Eleverna ska kunna lyckas lika bra, oberoende av vilken skola de går i. De ekonomiska medlen ska därför fördelas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. De olika skolornas elevgrupper har olika förutsättningar att klara skolans mål. För att säkra att den socioekonomiska ersättningen i möjligaste mån överensstämmer med variationerna i elevgruppernas behov, ska Vallentuna kommuns strukturersättning ses över. Att fördela pengar direkt till skolorna istället för att skolorna ska ansöka om pengarna för att möta elevers behov har många fördelar. Rektor står fri att använda pengarna på bästa möjliga sätt och en utveckling av skolornas sätt att möta skiftande behov missgynnas inte. 2 Med en socioekonomisk resursfördelning som bättre överensstämmer med elevernas behov bör det vara möjligt att mer av pengarna styrs via strukturersättning, som den socioekonomiska ersättningen benämns i Vallentuna. Målet Ett mål är att skapa en resursfördelningsmodell som ökar likvärdigheten och som upplevs som legitim av nämnden såväl som av skolans företrädare. Ett mål är att möjliggöra att mer av resurserna kan styras med modell och mindre resurser behöver fördelas genom ansökningsförfarande. 1 Boel Vallgårda har över 20 års erfarenhet av socioekonomisk resursfördelning i Uppsala kommun och anlitades av Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) för att ta fram skriften Socioekonomisk resursfördelning till skolor, så kan kommunen göra, I avsnittet Motiv att minimera ersättningar genom ansökningar för enskild elev, sidan 12, förklaras mer ingående varför kommunen bör eftersträva att fördela en relativt liten del av resurserna genom ansökningsförfarande. 3

12 Syfte Att ta fram en modell som fångar in skillnaderna mellan skolornas elevgruppers behov. Genom att ta fram en träffsäker modell skapas förutsättningar för mer likvärdiga villkor mellan skolorna. En träffsäker modell och framtagande av modellen i samverkan med berörda parter, lägger också grunden för den legitimitet som behövs för att skapa acceptans för den omfördelning som blir resultatet av en ny socioekonomisk fördelningsmodell. Genom en fördelningsmodell som mer träffsäkert fångar in skillnaderna i behov mellan skolornas elevgrupper kan mer av resurserna styras med modell och mindre resurser behöver styras genom ansökningsförfarande. 2. Kommunen som finansiär och kommunen som huvudman Kommunen har två uppdrag i uppgiften att styra resurser till skolorna. Först styr kommunen som finansiär pengar till den kommunala skolorganisationen samt till huvudmännen för fristående skolor i hemkommunen samt till skolor i andra kommuner som har hemkommunens elever. Sedan fördelar kommunen som huvudman resurserna till de egna skolorna. Många kommuner styr redan i det första skedet pengarna direkt även till sina egna skolor och därefter gör huvudmannen vissa omfördelningar mellan sina skolor. Vallentuna gör så för närvarande. (Bild 1b) Tilldelningen för elever i fristående skolor beräknas antingen utifrån en genomsnittskostnad för elever i kommunens skolor (bild 1a)eller så tillämpas samma fördelningsprinciper för kommunala och fristående skolor (bild 1b). Bild 1a och b Samma pengar styrs i två steg av kommunen Kommunens två uppdrag: finansiär och huvudman Kommunen finansierar Kommunal huvudman fördelar Skola Skola Skola Fristående huvudman Skola Skola Skola Skola Skola Fristående huvudman Skola 4

13 Lagstiftningen styr vilket ansvar kommunen har i sina två uppdrag som finansiär och huvudman. Uppdrag, ansvar och styrdokument angående kommunens resursfördelning Kommun som finansiär Kommunen som huvudman Uppdrag Fördela pengar Bedriva verksamhet Ansvar angående likvärdighet Att beakta vid resursfördelning Styrdokumenten om ansvar för resursstyrning Styrdokumentens konkreta direktiv om hur pengar ska fördelas Likvärdig ekonomi för skolorna Elevgruppernas behov Eventuellt fler aspekter, t.ex. små skolor på landsbygden. Kommuner ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. (Skollagen 2 kap, 8a, juli 2014) Skollagen Bidrag från hemkommunen Skolförordningen Bidrag till enskilda huvudmän Möjligt för enskild huvudman att överklaga innehållet i beslutad tilldelning. Likvärdiga förutsättningar för de egna skolorna och för eleverna Elevgruppernas behov Produktionsförutsättningar Resultat Huvudmannen bör ha resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning Allmänna råd för förskolan, dec 2013 Inga konkreta direktiv. Skollagen skrivningar om likvärdighet som berör kommunens båda uppdrag I skollagens portalparagraf slås fast att skolan ska vara likvärdig och att det både innebär att skolorna ska vara likvärdiga och att skolan ska sträva efter att uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 3 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. 4 Kommunen som finansiär Som finansiär av alla skolor i kommunen måste kommunen följa lagstiftningens krav på ersättning till fristående verksamhet. Med tillägget i skollagen 2014 förtydligas att kommunen som finansiär ska beakta skillnader i elevernas behov. En socioekonomisk ersättning kan vara ett sätt att beakta skillnaderna i behov. Styrdokumentens skrivningar om bidrag till fristående verksamhet I skollagen står att Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. 5 3 Skollagen, 1 kapitel, 4 Syftet med utbildningen inom skolväsendet, andra stycket. 4 Skollagens 1 kapitel, 9, Likvärdig utbildning 5

14 Detta innebär att för varje elev i fristående verksamhet ska utbetalas ett grundbelopp (elevpeng) vars storlek bestäms efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen skolverksamhet. I skolförordningen beskrivs det som att Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. 6 Det vill säga de fristående skolor ska få lika stor ersättning i grundbelopp, som budgeteras till de kommunala skolorna, i snitt per elev, i motsvarande verksamhet. Ersättningen ska bygga på förutsägbara principer som tillämpas lika för kommunala och fristående skolor. Fristående skolor ska också ges sex procent i momskompensation på grundbeloppet. Därutöver kan utgå tilläggsbeloppet som får bygga på bedömningar. Det finns olika sätt att utifrån styrdokumenten fördela resurserna till de fristående skolorna. Ett sätt är att kommunen har ett skolpengssystem som gäller lika för kommunens skolor och fristående skolor. (Bild1b) Ett annat sätt är att beräkna den samlade budgeterade kostnaden för den kommunala skolan vad gäller undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration och lokalkostnader. Utifrån denna kostnad bestäms skolpengen för elever i de fristående skolorna. (Bild 1a) Socioekonomisk resursfördelning En socioekonomisk resursfördelning som tillämpas lika för kommunala och fristående skolor har varit tillåtet inom lagstiftningens ramar. Med tillägget i skollagen 2014 blev det i princip ett krav på en socioekonomisk resursfördelning om det är en förutsättning för att beakta elevernas olika förutsättningar och behov. Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. 7 5 Skollagen, 10 kap. Grundskolan Fristående grundskola, Bidrag från hemkommunen 37 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. 39 Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. (Motsvarande skrivningar finns i skollagen för förskola, förskoleklass, övriga skolformer) 6 Skolförordning (2011:185)14 kap. 1 Bidrag till enskilda huvudmän Fastställande av bidrag per kalenderår 7 Skollagen 2 Kap. 8 a, Lag (2014:458) 6

15 Små skolor utanför tätorten Vissa skillnader utöver elevernas behov, kan kommunen som finansiär utjämna för. Om kommunen prioriterar att ha skolor i mindre tätorter kan kommunen ha en speciell ersättning för de merkostnader detta innebär. Vallentuna har tre skolor utanför tätorten. Kårstaskolan, Gustav Vasaskolan och Karbyskolan har 89, 178 respektive 316 elever i nio årskurser och är de enda skolorna på sina orter. Ersättningsmodellen bör bygga på den faktiska merkostnaden för att bedriva små skolor utanför tätorten. Merkostnaden för att skolorna ligger utanför tätorten kan bero på o svårigheten att samordna sig med andra skolor o merkostnad beroende på att tjänster i tätorten är mindre tillgängliga o svårigheten att rekrytera behöriga lärare o små möjligheter att få elever från andra områden, men risk att förlora elever till andra skolor Merkostnader om skolorna är små o svårigheter att skapa tjänster med behörighet för alla ämnen o svårigheter att skapa optimala gruppstorlekar o avsaknaden av övriga stordriftsfördelar Modellen kan till exempel bygga på skolans storlek, årskursernas storlek och vilka årskurser skolan har. 8 Kommunen som huvudman Som huvudman för de egna skolorna är kommunen däremot suverän att bestämma hur pengar och resurser ska fördelas mellan skolorna. Dock är huvudmannen skyldig att skapa likvärdiga förutsättningar för sina skolor. För att skapa likvärdighet mellan sina skolor och för att främja en skolorganisation som är eftersträvansvärd för kommunen har huvudmannen möjlighet att använda fler sätt än den socioekonomiska fördelningen. Huvudmannens resursstyrning, särskilt om skolpengsprincipen tillämpas Vallentuna gör som många större kommuner och tillämpar skolpengsprincipen även för sina egna skolor. Det vill säga skolorna får ersättning utifrån antal elever som finns på skolan aktuell ersättningsmånad vilket är samma princip som ska gälla för fristående skolor enligt lagstiftningen. 8 Exempel på ersättningsprinciper för små skolor på landsbygden som använts i Uppsala till kommunala och fristående skolor. Alt 1 Små skolor på landet, det vill säga skolor med i snitt mindre än 20 elever per skolår, tilldelas 40 tkr per skolår för förskoleklass till åk 5 och 60 tkr per åk per för åk 6 till och med 9. Alt 2 Små skolor på landet ges en riktad ersättning utöver grundbelopp, strukturersättning och tilläggsbelopp. För att ersättningen ska betalas ska följande kriterier uppfyllas: Skolan ska ha färre än 100 elever totalt, eller färre än 20 elever i genomsnitt per skolår. Skolan ska vara den enda skolan i byn/orten/trakten. 7

16 Huvudmannen kan på olika vis komplettera denna ersättningsprincip för att skapa likvärdiga förutsättningar, genom att reservera en del av ersättningen till skolan till förmån för andra ersättningsprinciper. Exempel på kompletteringar till skolpengsprincipen A. Dämpa effekten av förändringar i elevantalet genom att fasa ut den minskade ersättningen och eventuellt även fasa in en ökad ersättning. B. Hantera lokalkostnaderna samordnat för hela skolorganisationen. C. Låta vissa funktioner och konsultativt stöd vara centralt finansierade och därmed fria nyttigheter för skolorna. D. Göra tidsbegränsade satsningar i skolor som behöver höja sin kapacitet att nå måluppfyllelse. E. Förfina resursfördelningen efter behov genom att styra resurser utifrån elevernas resultat på nationella prov eller test som identifierar större behov av stöd. 3. Skolornas egna förutsättningar Produktionsförutsättningar och förmågan att attrahera och behålla elever är faktorer som skolorna i vissa fall inte kan påverka men som har betydelse för likvärdigheten. Skolornas förmåga att med givna förutsättningar skapa goda resultat varierar också. Produktionsförutsättningar Inte bara elevernas behov utan även skolornas produktionsförutsättningar påverkar likvärdigheten. Skolornas produktionsförutsättningar är till exempel hur väl befintliga lokaler är anpassade efter skolans behov, möjligheterna att rekrytera behöriga lärare och skolans storlek. Dessa faktorer är till vissa delar svåra för skolan att påverka. Bild 2 Skolornas förutsättningar RESULTAT PROCESS Måluppfyllelse - slutbetyg - m.m. SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR Personal, kompetensutveckling, lokaler, utrustning m.m. 8

17 Möjligheter att attrahera och behålla elever Möjligheterna att skapa en optimal organisation med lämpligt antal elever och fyllda klasser varierar mellan skolorna. Till viss del kan skolan påverka dessa förutsättningar till sin fördel och har då givetvis ansvar för att göra det. Dels handlar det om att attrahera elever till sin skola och dels handlar det om att anpassa organisationen till de elever skolan har. Dock finns förutsättningar som är svåra att påverka vad gäller elevströmmar och tillgång på elever. Skolor med perifert läge har svårt att locka till sig nya elever till skillnad från mer centralt belägna skolor. Skolor med minskande, stabilt eller ökande elevunderlag i närområdet får olika förutsättningar för en optimal organisation. Tillgängligheten och attraktionskraften hos andra skolor som konkurrerar om samma elever har betydelse för skolans möjlighet att attrahera elever. Andel elever med gynnsamma studieförutsättningar brukar påverka hur attraktiv en skola är. Skolor med hög andel elever socioekonomiskt resursstark bakgrund brukar göra dem attraktiva att söka sig till och därmed lättare att fylla. Omvänt finns tendenser att skolor med en hög andel elever med socioekonomiskt mer utsatt situation väljs bort. 9 Studiemotiverade elever väljer oftare en annan skola än den närmaste skolan. Finns goda möjligheter att välja en annan skola, som anses ha högre status, finns risk att just de mer studiemotiverade eleverna, ur alla samhällsgrupper, väljer bort den närmaste skolan. Att skolor med högre andel elever med socioekonomiskt mer utsatt situation ofta har svårare att rekrytera elever kan lämpligen balanseras genom en tillräckligt stor omfördelning i den socioekonomiska modellen. Dessa medel kan då både kompensera för elevtapp och användas till att på andra sätt göra skolan attraktiv och därigenom locka till sig nya elever och behålla de gamla. Men om betydelsefulla skillnader kvarstår i möjligheten att skapa en optimal organisation, kan huvudmannen kompensera för dessa skillnader mellan sina egna skolor. 9 Enligt Bo Malmbergs forskning, kulturgeografen vid Stockholms universitet, väljer en del familjer bort skolor med synliga minoriteter. Ju högre andel synliga minoriteter ju fler familjer väljer bort skolan. 9

18 Skolornas förmåga till måluppfyllelse Resurser är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att en skola ska uppnå målen. Det krävs också att skolan har en god förmåga att använda resurserna effektivt och därmed skapa en verksamhet av god kvalitet som leder till att skolans mål uppnås. Bild 3 Yttre och inre förutsättningar, process, resultat ELEVERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR PROCESS RESULTAT Skolans INRE FÖRUTSÄTTNINGAR att omsätta resurserna organisation, ledarskap, kompetens, kultur m.m. SKOLANS YTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR Genom analyser av skolornas resultat, kan skolor med lägre förmåga till måluppfyllelse identifieras. Under en begränsad tid kan huvudmannen ge dessa skolor stöd eller en förstärkt resurstilldelning för att öka skolans förmåga (inre förutsättningar) att skapa en god lärmiljö, som resulterar i högre måluppfyllelse. Det kan också vara så att en del elever inte får sina behov av särskilt stöd likvärdigt tillgodosedda därför att skolornas beredskap och kompetens att möta specifika behov varierar. I dessa fall kan likvärdigheten säkras genom förstärkning från huvudmannen i form av t.ex. handledning, utbildningar och stöd i skolutvecklingen. Ersättning både utifrån behov eller resultat Som grundprincip får skolor pengar utifrån sina elevers förutsättningar och behov. Den skola som gör ett bra jobb som leder till goda resultat får inte mindre pengar därför att resultatet blivit bättre. Samtidigt måste skolor som har sämre resultat stödjas så att en likvärdig skola kan upprätthållas. Tilldelningen från kommunen som finansiär sker utifrån elevernas förutsättningar och behov. Medan stödet för de skolor som har sviktande resultat ges av huvudmannen. Tilldelningen utifrån elevernas behov är alltså den grundläggande tilldelningen. Medan stödet, kanske i forma av extra pengar, för den skola som har sviktande resultat, är något som huvudmannen ger temporärt, till exempel under något eller några år. 10

19 Genom dessa två kompletterande principer främjas både effektiviteten och likvärdighet. Skolor får behålla den årliga tilldelningen även när resultaten blir bättre och skolor får temporärt stöd om deras resultat är sviktande. Givetvis innebär det extra stödet från huvudmannen att alla kommunala skolor får mindre än elevpengen som de fristående skolorna får. Huvudmannen måste ju ha resurser att sätta in för att upprätthålla likvärdigheten bland sina skolor. Denna princip gäller även för huvudmännen för de fristående skolorna. Pengarna går rent juridiskt till skolans huvudman och denne är skyldig att se till att dennes skolor är likvärdiga. Så även där bör det ske en omfördelning. Det är enbart skolor vars huvudman endast har en skola som denna typ av omfördelning inte kan ske. (Se bild 1 a och b sidan 4!) 4. Andel som ska fördelas utifrån ansökan respektive modell Tilläggsbelopp gynnar likvärdigheten mellan skolorna, om kostnaden för det särskilda stödet annars skulle innebära att skolan, relativt övriga skolor, skulle ha mindre resurser till övrig verksamhet. Tilläggsbelopp innebär också att kommunen centralt kan säkra att ett särskilt stöd kommer till stånd. Samtidigt innebär kostnaderna för tilläggsbelopp att det blir motsvarande mindre pengar som fördelas enligt schablon, i form av strukturersättning eller grundbelopp. För några år sedan förändrades praxis i Vallentuna för vilken typ av behov av särskilt stöd som ersattes med hjälp av tilläggsbelopp. Motivet var att en viss mängd särskilt stöd finns det behov av på samtliga skolor och att det därför är enklare att skolorna hade dessa resurser från början och därmed slapp ansöka om dessa medel. Frågan är om det finns skäl att ytterligare förskjuta tyngdpunkten mot en ännu högre andel resurser som skolorna har från början utan ansökningsförfarande. Om det är så att den kategori behov det gäller är relativt jämt fördelat mellan skolorna bör resurserna föras till grundbeloppet. Om det är så att dessa behov snarare följer den socioekonomiska sammansättningen så bör resurserna föras till strukturersättningen. I den mån de behov som idag ersätts med tilläggsbelopp kan antas vara relativt jämt spridda, är det kostnader som bör täckas av grundbeloppet. I den mån det är behov som samvarierar med elevernas socioekonomiska bakgrund bör kostnaderna täckas av den socioekonomiska tilldelningen. Nedan listas några motiv att minimera ersättningar genom ansökningar för enskilda elevers behov. Avsnittet inleds med förändringar i de nationella styrdokumenten som pekar i samma riktning. Tillägg om extra anpassning i allmänna råd Ambitionen att minska behovet av särskilt stöd är tydlig Skolverkets allmänna råd, som lägger allt mer vikt vid vad skolan kan göra för att anpassa lärmiljön. Från och med den 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan ändrats. Med anledning av detta har Skolverket reviderat de allmänna råden som numera heter: Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 10 Det 10 Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket

20 tillägg som gjorts är att förutom särskilt stöd skriva om extra anpassningar. Genomgående beskrivs hur extra anpassningar är den primära stödåtgärden. Två former av stödinsatser En del elever är i behov av ytterligare stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer som berörs av de allmänna råden, samt för fritidshemmet. (3 kap. 2 och 5 a skollagen.) Genom att göra extra anpassningar kommer behovet av särskilt stöd att minska. I den mån behoven av särskilt stöd är relativt jämt fördelat mellan skolorna bör detta stöd finansieras inom respektive skola av tilldelat grundbelopp. Till viss del blir vissa funktionsnedsättningar mer stödkrävande när de kombineras med en socioekonomiskt utsatt situation. 11 Då kan den socioekonomiska ersättningen möta upp skillnaderna i omfattning av särskilt stöd. Endast i undantagsfall bör det vara nödvändigt att komplettera med ett ansökningsförfarande för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för skolorna. Motiv att minimera ersättningar genom ansökningar för enskild elev Följande resonemang som pläderar för att i möjligaste mån begränsa andelen av resurserna som styrs med ett ansökningsförfarande gäller främsta andra behov än rent medicinska behov, som inte förändras över tid och där behoven av stödåtgärder oftast är mer givna. För dessa rent medicinska behov kan det i många fall vara givet vilken insats som behöver knytas direkt till barnet och då behöver det inte leda till någon snedvridning i användningen av resurser bara därför att resurserna styrs via ansökan och knyts till en enskild individ. Dock bör man alltid vara uppmärksam på om det verkligen är givet att till exempel en assistent knuten till eleven är den mest rationella lösningen Behovet av stöd för att övervinna funktionshindret mer omfattande när elever har dyslexi i kombination med andra riskfaktorer så som socioekonomisk utsatthet, enligt Anna Fouganthine avhandling Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter,

21 Samtidigt bör påpekas att samtliga elevers individuella behov måste vara utgångspunkten för hur resurserna används och lärmiljön utformas. Men frågan här är hur en given mängd pengar ska styras för att på bästa sätt tillgodose samtliga elevers behov. Då finns ett antal motiv att begränsa styrningen via ett ansökningsförfarande. Det är svårt att utifrån bedöma hur mycket resurser ett visst behov kräver Ett behov har inte en given kostnad Det finns olika sätt att möta samma behov, därför finns det ingen exakt kostnad för ett visst behov. Behovet beror inte bara på eleven Elevens behov beror inte enbart på individen själv. Det beror också på hur skolans lärmiljö ser ut. Det som är ett funktionshinder i en miljö är ett mindre hinder i en annan miljö. Hur elevens behov av stöd och stimulans utvecklas över tid, beror bland annat på hur skolan lyckats hjälpa eleven att utveckla sina förmågor att lära och fungera i skolan. Särskilt stöd kan ha negativa bieffekter Riskerar att ge eleven en negativ självbild När stödet till eleven ges formen av särskilt stöd kan det i vissa fall påverka elevens självbild negativt Riskerar att skapa en inlärd hjälplöshet På samma vis som man talar om att mentalpatienter blev hospitaliserade kan man säga att elever som har en assistent eller under längre tid går i liten grupp i vissa fall riskerar att hämmas i sin utveckling om utmaningarna på sikt blir för små vad gäller att klara sig själv eller att fungera i en klass. Det krävs stor professionalitet hos assistenten för att denne inte ska bidra till en fördröjning av elevens utveckling mot större självständighet. Utveckling av skolornas sätt att möta skiftande behov missgynnas Om en för stor andel av ersättningen bygger på ett ansökningsförfarande missgynnas en eftersträvad utveckling av skolornas organisation, förhållningssätt och arbetssätt för att öka kapaciteten att möte mångfalden av behov och förutsättningar hos eleverna. Motverkar ett inkluderande tänkande Om skolor bara kan söka pengar till särlösningar för enskilda individer, lönar det sig sämre för skolan att utveckla lösningar där eleverna så långt som möjligt fungerar i den ordinarie verksamheten. I en situation där elevers behov är omfattande, professionen vet vad som är möjligt och en del föräldrars anspråk är höga är det svårt att hitta tillfredställande lösningar inom givna ekonomiska ramar. Då kan möjligheten att få mer medel genom en sökpott trigga igång ett exkluderande tänkande. Att förlägga hela problemet hos eleven faller sig mer naturligt när det kan leda till mer pengar till skillnad från att se problemet i samspelet mellan elevens behov och förutsättningar och rådande lärmiljö. Att rannsaka sitt invanda sätt att arbeta är krävande. Missgynnar skolor med arbetssätt som minskar elevens behov av särskilt stöd Skolor som lyckas skapa goda lärmiljöer, som är väl anpassade till sina elevers behov, får mindre pengar, om färre elever blir i behov av särskilt stöd. 13

22 Kostnadsdrivande En resursfördelning som till för stor del bygger på att skolorna ska visa på att elever har behov av extra stöd blir kostnadsdrivande. Då lönar det sig för skolorna att kunna visa på ett kostsamt extra behov som ger extra bidrag en extra resurs. Det lönar sig inte för skolan att finna en lösning som kostar mindre och som de därför får mindre pengar för eller får klara på sin egen budget. Rektor fråntas befogenheter och därmed ansvar Minskar rektors befogenheter Ju mer pengar som reserveras till en sökpott, desto mindre pengar går direkt till skolorna. På så vis motverkas rektors möjlighet att avväga hur pengarna bäst ska användas för att skolan ska klara sitt uppdrag. Rektor har ansvar för att eleverna ska klara målen, då behöver rektor befogenheter att styra över resurserna. Minskar rektors ansvar Skolans uppdrag att alla elever ska nå målen, en del elevers mer kostsamma behov och föräldrars förväntningar på särskilt stöd skapar tillsammans ofta högre förväntningar på insatser än vad som är möjligt att infria inom givna ekonomiska ramarna. Då kan en annan instans ansvar för fördelning av en sökpott ge uppfattningen att rektor har ett mindre ansvar just för elever i behov av särskilt stöd. Skolan måste kunna möta samtliga elevers behov och även kunna visa detta Det bör påpekas att ytterst har huvudmannen ansvar för att skolorna har tillräckliga resurser att klara sina åtaganden medan rektor har ansvaret inom sin organisation. Tillräckligt med resurser är trots allt en nödvändig om än ej tillräcklig förutsättning för att elevernas behov och förutsättningar ska kunna mötas på ett tillfredsställande sätt. (Skolorna måste också ha förmåga att använda resurserna på ett ändamålsenligt sätt.) Ur Skolverkets ALLMÄNNA RÅD 12 Huvudmannen bör 1. regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd, samt 3. Rektorn bör se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov om prioritera resurser på skolenheten, Föräldrarna måste kunna förvissas om att deras barns behov möts på ett rimligt och likvärdigt sätt Skolan måste ha hög kapacitet att möta mer omfattande behov hos elever och ett professionellt förhållningssätt i mötet med föräldrarna. Hur skolan tar itu med olika utmaningar måste kunna förmedlas till föräldrarna på ett sådant sätt att de får förtroende för att skolan själv klarar sitt uppdrag. Detta är emellanåt en utmaning då anspråken inte alltid överensstämmer med de ekonomiska ramarna. Att skapa denna tillit hos föräldrarna är en förutsättning för ett gott samarbete med föräldrarna, en god arbetssituation för pedagogerna och inte 12 Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket

23 minst för att säkra likvärdigheten när skolan ska beakta samtliga elevers olika behov. Huvudmannen har en betydelsefull roll i att skapa realistiska förväntningar hos föräldrarna. Huvudmannen både på förtroendemannanivå och på tjänstemannanivå behöver visa en gemensam syn på hur behoven av särskilt stöd ska beaktas. På så sätt kan likvärdigheten mellan eleverna säkras, resurserna kan användas effektivt och rektors dialog med vårdnadshavarna kan vara konstruktiv. Andra sätt att säkra insatser och dess kvalitet vid behov av mera stöd Om det finns stora risker att vissa grupper inte får sina behov tillgodosedda på ett tillräckligt bra sätt kan dessa insatser behöva säkras. Till exempel kan kommunen vilja försäkra sig om att elever som inte fungerar i en vanlig klass och som upplevs störande, inte bara förvaras i en liten grupp utan att dessa elever får ett kvalificerade stöd för sin utveckling. När det gäller nyligen invandrade elever, kan det vara långsiktigt lönsamt för kommunen att de i starten får ett adekvat stöd med till exempel studiehandledning på modersmålet. På så vis slipper dessa elever att komma till nästa skola med stora luckor. 13 Det kan finnas en tendens att mer insatser görs för utåtagerande elever än för elever som har ett behov av insats, men som inte stör andra elever. Säkring av insatser genom resursstyrning Huvudmannen kan garantera att det finns ett utbud av vissa specialistfunktioner, låta vissa resurser vara fria nyttigheter och subventionera vissa dyrare insatser. Detta kan både gälla för insatser gentemot eleverna och för insatser gentemot verksamheten, för att höja dess kapacitet att möta olika typer av behov och förutsättningar. Lagstiftningen ger dock inte kommunen möjlighet att öronmärka pengar på detta vis när kommunen som finansiär ska fördela till fristående skolor. Men det finns alltid möjligheten att göra en överenskommelse med fristående skolor om att ingå i de system som den kommunala huvudmannen bygger upp. Säkring av insatser genom uppföljning Uppföljning kan vara ett sätt att kontrollera vilka insatser som behövande elever får och ett sätt att se om insatserna ger önskat resultat. Själva uppföljningen kan också innebära att insatserna i större utsträckning kommer tillstånd. 5. Syftet med en socioekonomisk resursfördelning Alla elever har rätt till en likvärdig skola. Eleverna ska kunna lyckas lika bra, oberoende av vilken skola de går i. Skolan ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar och behov. De ekonomiska medlen ska därför fördelas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. De olika skolornas elevgrupper har olika förutsättningar att klara skolans mål. Måluppfyllelse uttryckt i kunskapsresultat är bland annat beroende av elevens socioekonomiska bakgrund. En socioekonomisk fördelning bygger på hur elevers 13 Enligt Skollagen ska studiehandledning på modersmålet ges, men många skolor lever inte upp till detta krav. 15

24 socioekonomiska bakgrund samvarierar med sannolikheten för att eleverna uppnår målen. Syftet är givetvis att denna bakgrund inte ska styra elevens framgång i skolan och därmed deras framtidsmöjligheter. Tvärtom syftar resursfördelningen till att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. Men lika angeläget är givetvis att utveckla skolan så att den blir lika bra på att möta elevers behov, oberoende av deras bakgrund. Det är de systematiska skillnader mellan elevgrupperna som ska kompenseras för i fördelningsmodellen. Elevernas individuella skillnader i behov hanteras av skolorna i första hand, mellan huvudmannens skolor i andra hand och i form av ansökta medel (tilläggsbelopp) i sista hand. 6. Krav på en socioekonomisk resursfördelningsmodell En socioekonomisk resursfördelningsmodell behöver vara träffsäker, opåverkbar och ha legitimitet. Dessutom bör resursfördelning i möjligaste mån främja en effektiv resursanvändning. Träffsäker Syftet med en socioekonomisk resursfördelningsmodell är att styra pengar till skolorna utifrån hur behoven hos deras elevgrupper varierar. Därför är den modell som kan antas vara mest träffsäker lämpligast att välja. Faktorer som leder till systematiska skillnader mellan elevgruppers behov i respektive skola ska beaktas. Dessa faktorers genomslag (viktning) i resursfördelningen ska motsvara faktorernas betydelse för elevernas behov. Skolan ska sedan styra resurserna utifrån individernas faktiska behov. I den mån behoven är ojämnt fördelade mellan individerna men relativt jämt fördelade mellan skolorna behöver den inte beaktas i den socioekonomiska resursfördelningen. Denna resursfördelning är endast en omfördelning av resurser mellan skolor. Resursfördelningsmodellen ska endast fånga in det som leder till avvikelser från det genomsnittliga behovet i Vallentuna kommun. Opåverkbar och neutral Genom att låta opåverkbara kriterier styra resursfördelningen blir fördelningsprinciperna transparenta och skolorna behandlas efter samma principer. Kontakter, förhandlingsskicklighet eller förmåga att beskriva sin egen skolas behov ska inte styra tilldelningen. Fördelningskriterierna ska omvänt inte påverkar vad skolorna gör. Skolornas tilldelning ska inte vara beroende av vilka lösningar skolorna väljer. På så vis står skolorna fria att använda resurserna på bästa möjliga sätt. En skola som finner effektivare lösningar och därmed minskar sina kostnader ska inte få mindre resurser. Resurstilldelningen ska inte heller bero på skolornas resultat. Om en skola lyckas med en högre måluppfyllelse eller lyckas minska elevernas behov av särskilt stöd, ska resurstilldelningen utifrån den socioekonomiska modellen inte minska. Och på samma vis; om en skola lyckas sämre, ska inte resurstilldelningen automatiskt öka. I första hand bör skolan se om resultaten kan förbättras med andra arbetssätt. I andra hand är det huvudmannens ansvar och denne som kan ge en temporär resursförstärkning. 16

25 Legitim Fördelningen av resurser bör upplevas som tillräckligt rättvis så att alla verksamma i skolan kan samla sina krafter för att skapa bästa möjliga lösningar inom givna ramar istället att fokusera på hur resurserna fördelas mellan skolorna. Därför ska fördelningsmodellen vara väl genomarbetad och dess grundprinciper bör omfattas av alla anställda i skolan. Om fördelningen dessutom uppfattas som legitim av föräldrar och elever bidrar det till deras upplevelse av att deras skola är bra, vilket i sin tur påverkar skolans måluppfyllelse. Det betyder inte att fördelningsmodellen inte kan diskuteras eller omprövas. Men när nämnden har godkänt hur resurserna ska fördelas det kommande året, har anställda ett ansvar för att bidra till legitimiteten och främja en så god måluppfyllelse som möjligt. För att skolorna ska få stabila ekonomiska förutsättningar är det eftersträvansvärt att fördelningsmodeller inte förändras mer än nödvändigt mellan budgetåren. Att den socioekonomiska fördelningen upplevs legitim är angeläget även av detta skäl. Legitimiteten kan utmanas En socioekonomisk fördelning innebär att några skolor får mer pengar per elev än andra skolor. Det vill säga, får någon skola mer pengar får någon annan mindre. Det kan innebära att de skolor som får mer resurser lyckas göra satsningar som andra skolor inte kan göra. Detta sker samtidigt som resurserna ofta upplevs som för knappa och det ligger närmast tillhands att betrakta rättvisa utifrån principer som beaktar den egna skolans utmaningar. Höga krav och förväntningar möter begränsade resurser Det vi betalar med pengar är per definition begränsade resurser, till skillnad från de tillgångar som är obegränsade och som därför är gratis. Inom skolverksamheten lägger eleverna en stor del av sin barndom och ungdom. Hur skolan fungerar för eleverna ger betydelsefulla förutsättningar för deras framtida yrkesliv, familjeliv och samhällsliv. Med skollagens höga krav, professionens oftast höga ambitioner och många föräldrars höga förväntningar på vad skolan ska ge deras barn, i synnerhet om de uppfattas vara i behov av särskilt stöd, finns ett starkt tryck på att få del av skolväsendets begränsade resurser. Olika uppfattningar av vad som är rättvist Legitimitet för en socioekonomisk resursfördelning kan ständigt utmanas av att fördelningsprinciper uppfattas som generella synsätt på rättvisa. Vad som upplevs som rättvisa vid resursfördelning i skolan följer olika principer. Lika mycket pengar för varje elev Pengar fördelat efter skolornas merkostnader på grund av olika omständigheter Pengar fördelat efter dokumenterade skillnader i behov Pengar fördelat efter synliga och osynliga behov som påverkar elevens förutsättningar att nå skolans mål De olika synsätten på rättvisa kan ses som olika fördelningsprinciper som är adekvata i olika sammanhang, när kommunen som finansiär och huvudmannen fördelar resurser. 17

26 Vilken princip som är adekvat för olika delar av resursfördelningen måste bygga på en avvägning av vad som gynnar likvärdigheten och samtidigt gynnar effektiviteten. Legitimiteten är beroende av övriga krav Bild 4 Kraven på en socioekonomisk fördelningsmodell främjar varandra Träffsäker Opåverkbar Legi m Att modellen är träffsäker och att modellen är opåverkbar främjar dess legitimitet. Att fördelningen inte påverkas av hur skolorna arbetar gör att pengarna i högre grad kan styras utifrån elevernas behov. Effektivitet För att främja effektivitet, det vill säga högsta möjliga måluppfyllelse utifrån givna resurser krävs att resursfördelningen riktas dit de bäst behövs premierar effektiv resursanvändning upplevs legitim så att verksamheten kan rikta sin energi mot på hur de använder resurserna istället för hur de kan få mer resurser Träffsäkerhet gynnar effektiviteten Genom att resurserna riktas dit de bäst behövs ges en förutsättning för att målen uppnås även där det är en nödvändig förutsättning med mer resurser för att nå målen. Den totala måluppfyllelsen kan öka. Bild 5 Effektivitet genom träffsäkerhet. Insatserna överensstämmer med elevernas behov. Rätt individ får insats och individen får rätt insats. 18

27 Opåverkbara kriterier gynnar effektiviteten En fördelning som bygger på opåverkbara kriterier i form av tillgänglig statistik och som inte kräver annat beslutsunderlag och bedömningar kräver mindre insatser från verksamhet och förvaltning. Det vill säga transaktionskostnaderna för att styra resurserna blir låga. En fördelnings som inte påverkas av vilka lösningar skolorna väljer ger skolorna befogenhet och ansvar att använda den socioekonomiska tilldelningen på bästa möjliga sätt för att nå måluppfyllelse, det vill säga de effektivaste lösningarna. Legitimitet gynnar effektiviteten Att alla verksamma i skolan tar det fulla ansvaret för att skapa bästa möjliga lösningar inom givna ramar har stor betydelse för resultatet i den typ av verksamhet som skolan är, där engagemang, förväntningar och förhållningssätt påverkar arbetssätt och resultat. Därför är det värdefullt att personalen och även föräldrarna upplever resursfördelningen som rättmätig. Bild 6 Med en träffsäker, opåverkbar och legitim resursfördelning främjas effektiviteten. Träffsäker Opåverkbar Legi m Effek v resursanvändningen Stabilitet För att skolorna ska få stabila ekonomiska förutsättningar och spelregler, är det eftersträvansvärt att fördelningsmodeller inte förändras mer än nödvändigt mellan budgetåren eller mandatperioderna. En väl genomarbetad och träffsäker fördelningsmodell minskar behovet och motiven för större förändringar av fördelningsmodellen mellan åren. En socioekonomisk fördelning som upplevs legitim ger förutsättningar för stabilitet mellan olika års budgetbeslut. En fördelningsmodell som främjar effektivitet och inte är kostnadsdrivande är möjligare att behålla. 19

28 Bild 7 Med en träffsäker, legitim modell som gynnar effektivitet ges förutsättningar för stabilitet. Träffsäker Neutral Legi m Effek v Stabila spelregler 7. En modell för fördelning mellan Vallentunas skolor Riksmodell Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en modell för att skatta hur behoven varierar mellan skolor i en kommun. 14 Det är en statistisk modell för att beräkna skillnaderna i behov hos olika skolors elevgrupper. Det är inte en modell som beräknar enskilda elevers behov. Behov beräknas utifrån risk att inte nå målen i årskurs nio Utgångspunkten för detta sätt att skapa en modell är att de elever som riskerar att inte uppnå godkänt är de elever som behöver mera stöd. Sambandet beräknas mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och om eleverna inte uppnår godkänt i minst två ämnen eller inte blir behöriga till yrkesprogrammen på gymnasiet. Bild 8 Sambandet mellan elevernas bakgrund och deras måluppfyllelse ELEVERNAS BAKGRUND ELEVERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR ELEVERNAS RESULTAT Föräldrarnas utbildning Migra onsbakgrund m.m. Elevernas - språkkunskaper -studiemo va on - m.m. PROCESS Måluppfyllelse - slutbetyg - m.m. Bakgrundsfaktorer väljs utifrån deras samband med att inte nå målen Beräkningarna har gjort med hjälp av avgångsbetygen för samtliga elever i riket mellan 2009 och För varje individ kopplas avgångsbetyget samman med socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Med hjälp av regressionsanalys får man fram hur mycket risken att 14 Resursfördelningsmodell Vallentunas skolor oktober 2014, SCB

29 inte uppnå godkänt ökar beroende på olika bakgrundsfaktorer. Man får fram både vilka faktorer som har starkast samband med att inte nå målen och hur starkt sambandet är för de olika faktorerna. Analysen tar hänsyn till faktorernas betydelse i kombination med varandra. Utifrån beräkningar på hela rikets avgångselever, årskurs 9, har sambandet mellan elevernas bakgrund och deras betyg räknats fram. Bakgrundsfaktorernas betydelse för elevernas betygsresultat uttryckas här som relativa odds. Det vill säga för varje faktor (ex kön)säger oddset hur stor risk det är att inte nå målen för den ena gruppen (pojke) jämfört med referensgruppen (flicka), samtidigt som övriga faktorer beaktas. Om färre faktorer används i modellen kan kvarvarande faktorer få större betydelse. Till exempel om faktorn försörjningsstöd tas bort från modellen, då ökar oddsen för kortare utbildning, eftersom det finns en samvariation mellan försörjningsstöd och utbildningsnivå. De som har försörjningsstöd har oftare en kort utbildning. För att skapa en nyanserad och träffsäker modell bör alla faktorer som har ett signifikant förklaringsvärde i kombination med övriga faktorer tas med. Tabell 1 Oddskvoter för riksmodellen utifrån avgångselever Bakgrundsfaktor Variabelvärde Odds Kön Invandring Högsta utbildning för fadern och modern Ekonomiskt bistånd Familjeförhållande Pojkar 1,37 Flickor (referens) 1 För 0-2 år sedan 20,89 För 3-6 år sedan 3,3 Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) 1 Förgymnasial utbildning 4,99 Gymnasial utbildning 2,7 Eftergymnasial utbildning (referens) 1 Modern och/eller fadern har ekonomiskt bistånd 2,63 Varken modern eller fadern har ekonomiskt bistånd (referens) 1 Bor inte med båda vårdnadshavarna 1,94 Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 1 Oddsen i tabellen ska förstås så att det till exempel är 37 procent större risk att en pojke inte uppnår målen jämfört med en flicka, allt annat lika. Modellens träffsäkerhet Hur väl modellen stämmer med data uttrycks som att den har 72 procents concordans, vilket betyder att modellens utfall blev rätt för så stor del av de över avgångseleverna som modellen togs fram på. På skolnivå blir överenstämmelsen oftast större och ju fler elever skolan har ju säkrare blir utfallet. På samma vis blir modellen mindre träffsäker beräknat på mindre grupper elever. Den blir också mindre träffsäker för skolor där andra faktorer än de som modellen har med, har stor betydelse för elevernas förutsättningar. 15 SCB uppdaterar modellen varje år med nya årgångar som fått slutbetyg från grundskolan och på det viset förändras oddsen något varje år. 21

30 Modellen syfte är att skatta behov, inte att prognostisera risk Modellen används för att prognostisera risken att inte nå målen på aktuell elevgrupp på de olika skolorna. Detta görs för att skatta hur behoven varierar mellan skolorna, inte för att säga hur många elever som inte kommer att nå målen. Men prognostiserad risk används som ett sätt att skatta behoven. Modellen beräknar bara hur stora behoven är på respektive skola relativt övriga skolor. Den säger inget om den absoluta storleken på behoven. Man kan säga att modellberäkningen kan visa att behovet i snitt på en skola är dubbelt så stort per elev jämfört med snittbehovet på en annan skola. Men därmed säger inte modellberäkningen hur mycket mer pengar den ena skolan ska ha jämfört med den andra. Riksmodellen tillämpad på Vallentunas skolor En lista med personnummer på Vallentunas elever skickades till SCB i september SCB tog fram bakgrundsfaktorernas variabelvärde för eleverna eller med andra ord: skolornas socioekonomiska sammansättning. Sedan tillämpades riksmodellen på uppgifterna om Vallentunas elev. På det viset beräknas hur behoven varierar mellan skolorna. Variationen mellan skolorna uttrycks som indexvärden där genomsnittet för Vallentuna är 1 och skolor vars elevgrupp har ett större behov har ett indexvärden över 1 och skolor med behov som är mindre än snittet har ett indexvärde mindre än 1. På nästa sida visas indexvärdena för Vallentunas elever i grundskolan inklusive förskoleklass. Bild 9 Från elevregister till socioekonomiskt index Vallentuna Sta s ska Centralbyrån (SCB) Personnummer för aktuella elever per skola Aktuella data Personnummer Register utbildning Register Socioek. bakgrund per elev ek.bist. Socioekonomiskt index per skola Ska at behov per skola SCB:s riksmodell 22

31 Index med och utan nyligen invandrade elever Socioekonomiskt index enligt riksmodellen har beräknats på två sätt. Dels har modellen tillämpats rakt av. Dels har modellen tillämpats, men uppgiften om att elever nyligen har invandrat har nollats. Det vill säga beräkningarna har gjorts som om ingen elev nyligen har invandrat. De nyinvandrade eleverna räknas med, deras socioekonomiska bakgrund är med och påverkar indexet för respektive skola. Men indexvärdena påverkas inte av faktorn nyinvandrad. Syftet med det andra sättet att räkna, är att bryta ut ersättningen för att elever är nyligen invandrade och ersätta det enligt en annan modell, som beskrivs senare i rapporten. Tabell 2 Socioekonomiskt index enligt riksmodellen Grupp av skolor Kommunala skolor i Vallentuna Skola Index inkl. faktorn nyinvandrad Index exkl. faktorn nyinvandrad Antal elever Bällstabergsskolan 0,85 0, Ekebyskolan 1,41 1, Gustav Vasaskolan 0,94 0, Hammarbacksskolan 1,15 1, Hjälmstaskolan 0,90 0, Karbyskolan 1,07 1, Karlbergsskolan 1,05 1, Kårstaskolan 1,08 1,09 89 Lovisedalsskolan 0,77 0, Ormstaskolan 0,94 0, Resursklasser 1,48 1, Fristående skolor i Vallentuna Skolor utanför kommunen Vallentuna Friskola 0,83 0, Vallentuna Intern. Montessorisk. 1,06 1,07 61 Vittra i Vallentuna/Vittrask. AB 0,91 0, Adolf Fredrik Skolan i Stockholm 0,51 0,55 11 Internationella engelska sk. i Täby 0,95 0, Kunskapsskolan i Sverige 0,85 0,86 55 Nya tidens montessorisk. i Täby 0,81 0,86 21 Näsbydalskolan i Täby 0,79 0,77 47 Skolhagenskolan i Täby 0,82 0,87 81 Tyska Skolan i Stockholm 1,66 1,00 18 Övriga (60 enheter)* Alla elever från Vallentuna 1,00 1, Kommunala skolor inkl. resursklasser 1,01 1, Fristående skolor i Vallentuna 0,90 0, Skolor i andra kommuner 1,02 0, * Enheter med färre än tio elever från Vallentuna redovisas ej separat. 168 elever från Vallentuna går i sextio olika skolor med färre än tio elever från Vallentuna. 23

32 Utfall i kronor per elev utifrån 2014 års pott på 11 mkr För 2014 var den genomsnittliga strukturersättningen 16 drygt kronor per elev och 11 mkr totalt. Nuvarande modell som tillämpas för skolor i Vallentuna har beräknats för samtliga skolor och jämförs med utfallet i enlighet med SCB:s riksmodell. Riksmodellen har givits en spridning i ersättningen (grad av omfördelning) som motsvarar graden av omfördelning som Uppsala har haft med motsvarande modell. Nu gällande modell bygger på utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns restriktioner i modellen på så vis att en skola ska ha en viss andel elever med utländsk bakgrund respektive viss andel föräldrar med kort utbildning för att det ska generera pengar i den socioekonomiska modellen. Tabell 3 Ersättning per elev enligt nuvarande modell, riksmodell och riksmodell exklusive faktorn nyinvandrad. I denna jämförelse har fördelats i snitt kronor per elev i alla tre modeller. Den totala tilldelningen blir 11 mkr. Grupp av skolor Skola Nuvarande Riksmodell Riksmodell Kommunala skolor i Vallentuna modell inkl. nyinv. exkl. nyinv. Bällstabergsskolan Ekebyskolan Gustav Vasaskolan Hammarbacksskolan Hjälmstaskolan Karbyskolan Karlbergsskolan Kårstaskolan Lovisedalsskolan Ormstaskolan Resursklasser Fristående skolor i Vallentuna Skolor utanför kommunen Vallentuna Friskola Vallentuna Intern. Montessorisk Vittra i Vallentuna/Vittrask. AB Adolf Fredrik Skolan i Stockholm Internationella engelska sk. i Täby Kunskapsskolan i Sverige Nya tidens montessorisk. i Täby Näsbydalskolan i Täby Skolhagenskolan i Täby Tyska Skolan i Stockholm Övriga (60 enheter) * Alla elever från Vallentuna Kommunala skolor inkl. resursklasser Fristående skolor i Vallentuna Skolor i andra kommuner * För skolor med mindre än tio elever från Vallentuna går det inte att med någon statistisk säkerhet beräkna ett index. Därför tilldelas dessa skolor den genomsnittliga ersättningen. Delar av tabellen ovan åskådliggörs i diagrammet nedan. Nedanstående diagram visar hur utfallet skiljer sig för respektive skola när nuvarande modell och SCB:s riksmodell jämförs. De skolor som har minst tio elever från Vallentuna är det beräknat strukturersättning för. 16 I Vallentuna kallas den socioekonomiska ersättningen strukturersättning. 24

33 Riksmodell Diagram 1 Ersättning per elev enligt nuvarande modell och riksmodell per skola Varje skola visas med en punkt. Hur långt ut till höger punkten ligger visar hur hög ersättningen är med nu gällande modell (x-axeln). Hur högt upp punkten ligger visar vilken ersättningen skulle bli med SCB:s riskmodell (y-axeln). Om en skola skulle få lika mycket oberoende av modell skulle punkten ligga på den diagonala linjen. Skolor som ligger över den diagonala linjen får mer med den nya modellen och skolor som ligger under får mindre med den nya modellen. Skolor som ligger på x-axeln får alltså 0 kronor med den nya modellen Strukturersä ning enligt nuvarande modell och riksmodell Tyska skolan Resursklasser Ekebyskolan Övriga enheter V I Montessori Karlb. Fristående Annan kommun S:a alla sk Int Eng G V sk Ormstaskolan Vi ra Kommunala skolor Hammarbacksskolan Kårstaskolan Karbyskolan Kommunala skolor Fristående skolor Skolor i annan kommun Nuvarande modell 25

34 Diagram 2 Ersättning per elev enligt riksmodell med och utan faktorn nyinvandrad Varje skola visas med en punkt. Hur långt ut till höger punkten ligger visar hur hög ersättningen är med riksmodellen, som bland annat har med faktorn nyligen invandrad (x-axeln). Hur högt upp punkten ligger visar vilken ersättningen skulle bli med SCB:s riskmodell när man nollat faktorn nyinvandrad för de elever som är nyinvandrade. Det vill säga ingen räknas som nyligen invandrad (y-axeln). Om en skola skulle få lika mycket oberoende av modell skulle punkten ligga på den diagonala linjen. Skolor som ligger över den diagonala linjen får mer med den nya modellen och skolor som ligger under får mindre med den nya modellen. Skolor som ligger på x-axeln får alltså 0 kronor med den nya modellen. Tanken är att om nyinvandrad tas bort från beräkningen av strukturersättningen så ska skolorna ersättas på annat sätt för de behov som uppstår på grund av att eleven inte tidigare gått i svensk skola. Det vill säga, även om eleverna får mindre pengar i strukturersättning kan de få mer pengar totalt på grund av den kompletterande ersättningen specifikt för faktorn att eleven nyligen invandrat. På samma vis kan de som här ser ut att vara vinnare om faktorn nyligen invandrad nollas, totalt sett få mindre pengar eftersom det blir en generell minskning av strukturersättningen om vissa medel ska reserveras för nyligen invandrade Strukturersä ning enligt riksmodell med och utan nyinvandrade Resursklasser Riksmodell exkl faktorn nyinvadrad Ekebyskolan Hammarbacksskolan Övriga enheter Ormstaskolan Kommunala skolor Tyska skolan Skolor i andra kommuner Fristående Riksmodell 26

35 Utfall i kronor per elev när cirka 20 mkr fördelas Med en större pott blir det färre skolor som får noll kronor i socioekonomisk ersättning. Kommunala skolor i Vallentuna Tabell 4 Ersättning per elev enligt nuvarande modell, riksmodell och riksmodell exklusive faktorn nyinvandrad. I denna jämförelse har fördelats i snitt kronor per elev i alla tre modeller. Den totala tilldelningen beräknas bli 20,1 mkr. Graden av omfördelning är densamma som i föregående modell, men fler skolor får någon tilldelning i modellen med ett högre belopp att omfördela. Grupp av skolor Skola Nuvarande Riks- Riksmodell modell modell exkl. nyinv. Bällstabergsskolan Ekebyskolan Gustav Vasaskolan Hammarbacksskolan Hjälmstaskolan Karbyskolan Karlbergsskolan Kårstaskolan Lovisedalsskolan Ormstaskolan Resursklasser Fristående skolor i Vallentuna Skolor utanför kommunen Vallentuna Friskola Vallentuna Intern. Montessorisk Vittra i Vallentuna/Vittrask. AB Adolf Fredrik Skolan i Stockholm Internationella engelska sk. i Täby Kunskapsskolan i Sverige Nya tidens montessorisk. i Täby Näsbydalskolan i Täby Skolhagenskolan i Täby Tyska Skolan i Stockholm Övriga (60 enheter) Alla elever från Vallentuna Kommunala skolor inkl. resursklasser Fristående skolor i Vallentuna Skolor i andra kommuner

36 Utfall i kronor per elev när 20 mkr fördelas, varav 1,7 mkr för nyinvandrade Om ersättning för nyligen invandrade görs separat ska skolorna uppge från vilka länder eleverna kommer ifrån. Dessa uppgifter har ännu inte tagits in, men för några skolor görs antagande här om vilken kategori länder de nyligen invandrade eleverna kommer ifrån. Förslag på hur ersättning för nyligen invandrade kan utformas beskrivs i avsnitt Ersättning för nyligen invandrad på sidan 29. Följande beräkningar av tilldelning för nyligen invandrade utgår från detta förslag. Tabell 5 Ersättning per elev enligt riksmodell och riksmodell exklusive faktorn nyinvandrad. I denna jämförelse har fördelats i snitt kronor per elev i den första modellen. Riksmodell exklusive nyinvandrad har reducerats med 379 kronor per elev, att fördela i separat tilldelning. Snittkostnaden per nyinvandrad elev beräknas till 41,4 tkr och denna kostnad fördelat på samtliga elever, blir då 379 kronor per elev. Här kalkyleras med att Ekebyskolan enbart har elever från länder med lågt HDI 17 och att Tyska- Engelska- och Näsbydalsskolan enbart har elever från länder med högt HDI och för övriga skolor beräknas ett genomsnittligt tillägg för nyinvandrade elever.* Grupp av skolor Kommun ala skolor i Vallentu na Friståen de skolor i Vallentuna Skola Riksmodell Riksmodell exkl. nyinv. Differens mellan riksmodellerna Kalkylerat tillägg för nyinvandra de Elever invandrat de senaste 4 åren antal / andel* Bällstabergsskolan ,2 Ekebyskolan ,1 Gustav Vasaskolan ,7 Hammarbacksskolan ,3 Hjälmstaskolan ,0 Karbyskolan ,9 Karlbergsskolan ,3 Kårstaskolan ,0 Lovisedalsskolan ,5 Ormstaskolan ,0 Resursklasser ,0 Vall. Friskola ,0 Vall. Intern ,0 Montessorisk Vittra i Vall./Vittrask. AB ,0 Skolor utanför kommun en Adolf Fredrik Sk.i Sthlm ,0 Internat. engelska sk. T ,3 Kunskapsskolan ,0 Nya tidens mont. i Täby ,0 Näsbydalskolan i Täby ,4 Skolhagenskolan i Täby ,0 Tyska Skolan i Sthlm ,8 Övriga (60 enheter) ,4 Alla elever från Vallentuna Kommunala skolor inkl. resursklasser ,0 Fristående skolor i Vallentuna ,0 Skolor i andra kommuner ,0 * Endast uppgift om antal nyinvandrade de senaste fyra åren finns. Ersättningen för nyinvandrade beräknas ges endast för de första tre åren. Kalkylen här bygger på att 75 procent av eleverna som invandrat de senaste fyra åren, invandrat för mindre än tre år sedan. 17 Human Development Index (HDI) är ett mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala utveckling. 28

37 8. Anpassning av graden av omfördelning Riksmodellen ger underlag för indexvärden för skolorna, men den ger ingen grund för hur stor omfördelningen ska vara. Riksmodellen skattar risken att eleverna inte ska nå målen. När Uppsala tillämpade motsvarande modell gjordes en omfördelning som motsvarade att för varje elev som skattades att inte nå målen genererades ett belopp på 150 tkr till skolan. Om man helt enkelt omfördelar genom att multiplicera indexvärdena med kronor blir omfördelningen mycket liten. För att skapa en omfördelning som motsvarar Uppsalas nivå beräknas den socioekonomiska ersättningen endast utifrån den del av indexvärdet som överstiger 0,78. Med en sådan fördelning kommer skolor med ett index under 0,78 att inte få någon socioekonomisk ersättning. Dessa skolor får då alltså noll kronor av denna typ av ersättning. I Vallentuna är det ett genomsnitt på 12 procent elever som riskerar att inte nå målen. Endast skolor med mer än 11 procent elever som riskerar att inte nå målen får strukturersättning när kronor per elev finns att fördela och omfördelningsgraden ska vara på samma nivå som Uppsalas. 18 Nedan visas hur strukturersättningen blir med olika grad av omfördelning. Diagram 3 Del av indexvärde som används för strukturersättning Om skolornas strukturersättning beräknas på den del av indexvärdet som ligger över 0,78 får de två första skolorna inget och övriga skolor får strukturersättning proportionerligt med den del av stapeln som ligger över den streckade linjen. Den skola som får mest får mer än sju gånger så mycket som de skolor som får minst. Om ersättningen beräknas på den del av indexvärdet som ligger över 0,80 får åtta skolor ingen strukturersättning och den skola som får mest får relativt de skolor som får minst betydligt mer än i den första varianten. Det vill säga omfördelningen blir betydligt större om ersättning ges för indexvädet över 0,89 jämfört med indexvärdet över 0,78, 18 Graden av omfördelning har beräknats utifrån hur mycket varje elev som prognostiseras att inte nå godkänt i två eller flera ämnen genererar i strukturersättning. År 2012 var det cirka 150 tkr i Uppsalas fördelning. Stockholms modell ger en liknande grad av omfördelning. 29