Kvalitetsredovisning för Föräldrakooperativet Blixten Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Föräldrakooperativet Blixten Läsåret Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas. (SFS 1997:702) 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de en för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder /.. / skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad uppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens uppfyllelse redovisas. (SFS 2005:609) 1

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrundsfakta Framtagningen av kvalitetsredovisningen Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen Mål och resultat Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med... 8 Hälsa och livsstil... 8 Jämställdhet... 8 Barn och elever i behov av särskilt stöd... 8 Barn och elever med annat moders Nyckeltal Sammanfattande analys Prioriterade förbättringsområden

3 1. Bakgrundsfakta Föräldrakooperativet Blixten är en privat förskola för barn mellan 1 och 5 år som drivs som en ekonomisk förening. Vilket innebär att föräldrarna själva kan påverka förskolans inriktning. Vi har två åldersblandade avdelningar, Blixten och Dunder. På Blixten hade vi 20 barn och på Dunder hade vi 14 barn inskrivna under läsåret. Totalt har vi haft 23 medlemsfamiljer och sammanlagt 34 barn inskrivna i förskolan. Föräldrakooperativet är en förening med egna stadgar fastställda av medlemmarna, dvs. de familjer som har plats eller står i kö för plats på förskolan. Medlemmarna har till årsmötet möjlighet att lämna in motioner samt yttra sig och rösta angående dessa samt de propositioner styrelsen lämnat in. Medlemmarna väljer också de som ska sitta med i styrelsen. Styrelsen ska inom ramen för stadgarna svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer och tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: se till att för föreningen gällande lagar och förordningar efterföljs. verkställa av årsmötet fattade beslut. planera, leda och fördela arbetet inom föreningen. ansvara för och förvalta föreningens medel. ansvara för anställd personal. överlämna revisorerna räkenskaper enligt 22 och förbereda årsmöte. Styrelsen består bland annat av ordförande, sekreterare, kassör, personalansvarig, informationsansvarig, husansvarig, städansvarig och vikarieansvarig. Var och en av dessa ansvarar för uppgifter i enlighet med befattningsbeskrivningar. Det yttersta ekonomiska och pedagogiska ansvaret ligget på styrelsen, men ansvaret att följa och verkställa detta i den dagliga verksamheten ligger på föreståndaren. Kooperativets styrelse Föreståndare Blixten 4 personal (inkl förest) 160 tim/v 20 platser Dunder 2,8 personal 112 tim/v 14 platser 3

4 2. Framtagningen av kvalitetsredovisningen Arbetet med kvalitetsarbetet är en ständig process hos oss. I början av varje termin genomförs en planeringsdag där personalen gör en gemensam grovplanering över terminens veckor. Vi delar in barnen i mindre grupper som ansvariga pedagoger i sin tur gör en finplanering för. I detta arbete utgår vi från läroplanen, Lpfö 98, våra egna, Teamkontraktet och föregående termins utvärderingar. Vi har även utgått från barnens ålder, gruppens sammansättning samt barnens individuella behov och önske. Detta är viktiga utgångspunkter för oss. Vi strävar efter att barnen skall få vistas i en så optimal inlärningsmiljö som möjligt. Övriga metoder som använts i kvalitetsarbetet: Barnobservationer. Barnintervjuer. Uppföljningssamtal med nya medlemmar i föreningen. Medlemsenkäter från styrelsen Föräldraenkäter Utvecklingssamtal med föräldrarna. Föräldramöten 1 gång per termin. Styrelsemöte 1 gång i månaden. Arbetsplatsträff 1 gång i månaden. Utvecklingssamtal med personalen Inskolningssamtal med nyanställd personal. Genomgång av kvalitetsklockan. Personalen diskuterar mycket om kvaliteten och eventuella förändringar på förskolan under morgonmöten, personalmöten och utvärderingar. För oss som pedagoger är det viktigt att vara lyhörda och öppna för förändringar under arbetets gång. Utvecklingssamtal, föräldramöten samt enkäterna ger oss pedagoger möjlighet till en öppen dialog med föräldrarna. Dessa tillfällen ger oss möjlighet att ta till oss föräldrarnas önske och åsikter så att vi kan förändra och utveckla vår verksamhet. 3. Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen. Dessa åtgärder har vi prioriterat under läsåret 2007/2008 Under nästkommande läsår kommer vi att få utbildning i arbetet kring kvalitetsredovisningen. Vi har förhoppning om att kvalitetsarbetet kommer bli en integrerad process under hela året och vara mer användbar för oss i det dagliga arbetet. All personal kommer att gå en portfolioutbildning under hösten. Vi har för avsikt att få igång detta arbetssätt fullt ut under vårterminen Vi vill och behöver få igång jämställdhetsarbetet på förskolan. Vi skall se över fortbildningsutbudet i ämnet. 4

5 Med tanke på våra två barn med ett andraspråk kommer vi att lägga in små ramsor och sånger på samlingen. Detta är något som vi får ta hjälp av föräldrarna till dessa barn. Fortsätta arbetet med TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, alla barn som är 2-4 år samt vissa som fyller 5 år under läsåret skall det finnas ett språkschema för. 4. Mål och resultat I tabellen dokumenteras: - Sluten i förskolans teamkontrakt. - Måluppfyllelse av förskolans egna slut i teamkontraktet. - Måluppfyllelse av de en som är kopplade till respektive i teamkontraktet. Under rubriken utvärdering/analys dokumenteras: - Utvärdering och analys av resultatet. Här ingår analys av VAD som blev genomfört / VAD som inte blev genomfört för att förverkliga en. Här ingår en analys om HUR det genomförts. HUR- analysen kan beskriva vilka metoder som använts, för att förverkliga en samt en bedömning av hur lämpliga samt väl använda metoderna varit för att förverkliga en. Måluppfyllelse görs enlig skalan: Helt, Ganska väl, I viss mån, Inte alls. Slut i för skolans teamkontrakt (TK) Utveckla den fria leken Måluppfyllelse av förskolans slut i TK Ganska väl TK:s slut kopplat till nämndens TK:s kopplat till Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. utvecklar själständighet och tillit till sin egen förmåga. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Måluppfyllels e av det et Helt 5

6 Utvärdering/analys av ovanstående resultat Vi har fått vår utemiljö förbättrad samt gjort ommöbleringar på avdelningarna för att uppmuntra den fria leken. Vi avsätter tid varje dag för fri lek. 2 pedagoger på förskolan har tagit fram forskning om vikten av barns fria lek som delgets och diskuterats med övriga pedagoger på en arbetsplatsträff. Föräldrarna delgavs informationen på ett föräldramöte samt skriftligen. Alla pedagoger har sett till att det funnits tid till fri lek varje dag vilket har fungerat bra. Alla i personalen tyckte att det var bra att 2 pedagoger tog fram information som sedan diskuterades, istället för att alla ska lägga ner tid på att ta fram samma information själva. Vi tyckte även att det var ett bra tillfälle att diskutera vår egen syn på den fria leken och sedan förbättra förutsättningarna för barnen att utveckla sin fria lek. Den fria leken diskuterades på ett föräldramöte men då alla föräldrar inte var med lämnades även en skriftlig information. Vi tycker att det är svårt att veta om de föräldrar som endast fick den skriftliga informationen tog den till sig och inser vikten av den fria leken. Slut i förskolans teamkontrakt (TK) Stärka barnens självkänsla Måluppfyllelse av förskolans slut i TK Ej klart TK:s slut kopplat till nämndens TK:s kopplat till Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Måluppfyllels e av det et Ej klart Utvärdering/analys av ovanstående resultat Detta slut har slutdatum 23 december och har därför ej utvärderats och analyserats. 6

7 Slut i förskolans teamkontrakt (TK) Vi ska arbeta aktivt med att dokumentera barnens utveckling. Måluppfyllelse av förskolans slut i TK Uppfyllt i ngn mån TK:s slut kopplat till nämndens TK:s kopplat till Arbetslaget skall föra fortlöpandesa mtal med barnets föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Måluppfyllels e av det et Ganska väl Utvärdering/analys av ovanstående resultat 75 % av pedagogerna har under hösten 2008 gått en kurs i Portfolio. Vi har för avsikt att börja arbeta med portfolio under hösten 2009 och informera föräldrar och barn om detta. Vi har inte kommit igång med portfolio och har därför förlängt slutdatum för detta slut till 23/ Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Arbetet med likabehandlingsplanen är framtagen av pedagogerna på föräldrakooperativet Blixten. Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i samband med planeringsdagen där kvalitetsredovisningen sammanställs. Vårt syfte med likabehandlingsplanen är att det är viktigt att alla barn känner sig välkomna, trygga samt respekterade för den individ de är. Inget barn eller vuxen skall bli utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. För att nå detta arbetar vi pedagoger aktivt med våra egna attityder och värderingar för att fungera som bra förebilder. Personalen har gemensamt ansvar att agera om ett barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Det är viktigt att vi tar hänsyn och respekterar varandras olikheter. Vi arbetar med kompis solen ett pedagogiskt material som visar barnen hur man skall vara mot varandra. Kompis solen tas fram tillsammans med barnen varje ny termin och barnen får ge förslag till vad som skall finnas med. I detta arbete läser vi böcker och diskuterar med barnen om vänskap, mobbing och olikheter. T ex Tilda med is och sol. I detta arbete är det viktigt att vi pedagoger lyfter fram positiva händelser och beteenden hos varje enskilt barn regelbundet istället för att fokusera på det som barnen eventuellt gör fel. Föräldrakontakten är mycket viktig för oss, vi lägger stor vikt på att dagligen ha en dialog med föräldrarna om barnets dag på förskolan. Vid utvecklingssamtal med 7

8 föräldrarna ber vi dem prata med sina barn om trivsel, kompisar samt hur barnet upplever bemötandet av oss pedagoger på förskolan så att vi får höra hur barnet upplever förskolan när han/hon vistas i sin hemmiljö. Dessutom har personalen på förskolan fortbildats inom ämnet. 6. Beskrivning av arbetet med - Hälsa och livsstil - Jämställdhet - Barn och elever i behov av särskilt stöd - Barn och elever med annat moders Hälsa och livsstil På vår förskola vistas vi mycket utomhus, vi har en underbar gård med närhet till vacker natur och många strövområden. Det är viktigt att barnen lär sig känna glädje och tillit till sin egen kropp. Detta anser vi att barnen får när de vistas ute i den här miljön. Under det här läsåret har vi pratat mycket med barnen om att det är viktigt att man rör på sig. I detta arbete med gruppen har vi vid flera tillfällen valt att ta en promenad med gruppen så att de får röra på sig. Vi har även haft gymnastik 1 gång per vecka i en riktig gymnastiksal inne på ledningsregementet för barn födda Där har barnen fått möjlighet att få prova på olika lekar, redskapsövningar, bollekar, de har även fått göra samarbetsövningar, hinderbana mm. Barn födda har vid dessa tillfällen haft rörelse/rytmikövningar på förskolan. Vi vill med dessa aktiviteter att barnen skall känna glädje i att röra sig på ett roligt och lekfullt sätt. En gång i veckan går alla barn till skogen där vi har olika gruppaktiviteter. Målet med grupperna är att barnen ska utveckla sin motorik och utveckla nyfikenhet till naturen, barnen ska även känna glädje till att vistas ute i naturen. Vi begränsar sockerintaget på förskolan genom att t.ex. baka matbröd istället för bullar och kakor. Jämställdhet Vi har fortfarande inte kommit igång med vårt jämställdhetsarbete på förskolan. Vi strävar efter att barnen skall leka och kommunicera med varandra på en så jämställd nivå som möjligt. Vi pedagoger strävar hela tiden efter att grupperna skall vara så lika fördelade mellan könen som möjligt. Här inser vi dock att vi behöver sätta oss in i ämnet mer och utifrån det arbeta vidare mer aktivt med barnen. Barn och elever i behov av särskilt stöd Under läsåret 2008/2009 har vi haft några barn med särskilda behov. Ett barn har haft tillgång till en resursperson. För det barnet har det varit viktigt med förberedelser inför kommande aktiviteter och att fasta rutiner följdes som planerat. 8

9 Vi har använt oss av bildscheman för att göra det tydligt och konkret för barn med särskilda behov. Detta är något som vi även använt oss av i hela barngruppen i exempelvis tambursituationen. Detta för att barnen enkelt skall kunna se vad de skall ha på sig när de går ut och att de skall lära sig att själva se vad de skall sätta på sig. I arbetet med barn i behov har vi fått tänka till många gånger extra. När vi planerade olika aktiviteter har vi tagit hänsyn till att det har funnits barn med särskilda behov. Vi har varit flexibla och varit beredda på att snabbt förändra en pågående aktivitet ifall att den inte fungerar. För våra barn med särskilda behov har vi haft regelbundna kontakter och möten med resursteamet i Enköping samt med föräldrarna. Mötena har gett oss stöd i vårt arbete med barnen. Vi har fått bra support från en Logoped som har gett oss många bra tips och idéer som vi även kan använda oss av i den stora barngruppen och inte bara för barn med särkskilda behov. Vi pedagoger på förskolan har även fortbildat oss inom ämnet under läsåret. Vår förskollärare som började vt 2009 har 15 hp i Specialpedagogik för de tidigare åren. En av pedagogerna har under läsåret gått VINST utbildning, en utbildning angående barn med normbrytande beteende. Denna pedagog handleder resterande pedagoger på förskolan. Barn och elever med annat moders Alla barn på förskolan har svenska som moders men det finns två barn som har ett andraspråk: skotska respektive litauiska. Föräldrarna till dessa barn anser inte att deras barn behöver någon moderssundervisning under förskoleperioden däremot försöker vi använda oss av andra inslag från deras moders i vardagen, t.ex. ramsor och sånger och att vi pratar om respektive länder. 7. Nyckeltal Under läsåret har personalstyrkan uppgått till 6.8 tjänster och däröver fanns det en resurstjänst på i snitt 11 timmar i veckan. Resurstjänsten var avsedd för ett barn med särskilt behov. På avdelning Dunder arbetade det 3 barnskötare under ht 2008 och 2 barnskötare och en förskollärare på vt, fördelade på 2,8 tjänster. Barnantalet var under läsåret 13 heltidsbarn och 1 femtontimmarsbarn. Det ger ungefär en personaltäthet på 5 barn per anställd på Dunder. På avdelningen Blixten arbetade det 3 barnskötare och 1 föreståndare. Barnskötarna och förskolläraren arbetade heltid i barngrupp, föreståndarens heltidstjänst fördelades på 80 % i barngrupp och 20 % för administrativa uppgifter. Barnantalet var under läsåret 19 heltidsbarn och 2 femtontimmarsbarn. Det ger en personaltäthet på 5,3 barn per anställd. Under läsåret har vi gått en mängd olika utbildningar. En pedagog gick VINST utbildning, en utbildning angående barn med normbrytande beteende, 2 pedagoger gick Ledarutbildning i teamkontrakt. 6 pedagoger gick en kurs om portfolio, dokumentation av barns utveckling. 5 pedagoger gick på förskolekonferensen en 9

10 utbildning som behandlade många olika områden i förskolans värld. 2 pedagoger gick en kurs om Hållbar utveckling i förskolan. 8. Sammanfattande analys - Arbetet med den fria lekens betydelse och utvecklingen av denna har förflutit mycket bra under året. Personalen är med medveten och försöker främja denna. Många bra diskussioner har dykt upp och vi känner att vi hela tiden utvecklas i vårt tänkande kring fri lek. Många gånger kan det vara vår inställning till lek som har förminskat dess betydelse i vardagen. Vi anser att föräldrarna till viss del börjar uppmärksamma vikten av fri lek men att vi måste arbeta vidare med just denna biten. Föräldrarna har börjat göra i ordning och förbättra gården efter våra önske för att fri lek ska främjas. Vi kommer att fortsätta detta arbete då vi anser att vi hela tiden kan förbättra och utveckla möjligheterna för den fria leken. - Arbetet med att stärka barnens självkänsla är ett pågående arbete som vi ej anser är färdigt ännu. Vi har valt att ha detta kvar som ett i vårt teamkontrakt. - Arbete med barnens portfolio kommer att komma igång under hösten 2009 då alla ordinarie pedagoger finns på plats och vi känner att vi kan lägga fokus på det. Det känns som en bra idé att starta upp arbetet i början av höstterminen istället för mitt i en termin som det skulle ha blivit om vi hade börjat direkt efter kursen om portfolio. - Det har varit fortsatt rörigt på personalfronten under läsåret. Rekryteringen av ny förskollärare drog ut på tiden och denne började i januari Vår långtidssjukskrivne pedagog kom tillbaka i januari och arbetade 50 % under våren och vi hade en vikarie som arbetade resterande 50 %. En pedagog var föräldraledig hela läsåret. - Under våren har vårt språkombud vid fyra tillfällen gått en kurs i tecken som stöd. Tecken som stöd introducerades i verksamheten på arbetsplatsträffar för personalen och som veckans tecken i barngruppen. Arbetet med tecken var mycket uppskattat av både barn, pedagoger och föräldrar, föräldrarna var mycket delaktiga i veckans tecken och lärde sig dem och pratade om dem med sina barn. Vi kommer att fortsätta med tecken som stöd under kommande läsår. - Arbetet med jämställdhet på förskolan har inte kommit igång ordentligt men vi har insett hur viktigt det är att vi pedagoger har mer kunskap om detta. Vi kommer att söka den senaste forskningen om detta och ska gå en kurs om jämställdhetsarbete i förskolan. Då arbetet och tankarna kring jämställdhet har blivit lite bortglömt p.g.a. andra prioriterade områden kommer vi nu att föra in detta som ett i vårt teamkontrakt. 10

11 9. Prioriterade förbättringsområden All personal ska delges om portfolio för att arbetet med dokumentation av barnens utveckling kan startas. Vi måste även skapa och färdigställa det fasta material som ska finnas i alla barns portfolio. Vi måste avsätta tid för att kunna skapa rutiner kring portfolio arbetet. Arbetet med jämställdhet kommer att prioriteras under läsåret. Vi kommer att utbilda våra pedagoger inom ämnet och föra in det som ett i vårt teamkontrakt. Två pedagoger gick under våren en utbildning i hållbar utveckling. Vi har för avsikt att introducera detta tankesätt i förskolan och skapa diskussioner kring hur vi ska arbeta med hållbar utveckling. Vår utemiljö behöver förbättras ytterligare och vår utefixargrupp som består av barnens föräldrar samt den ansvarige pedagogen diskuterar vad som behöver göras och ser till att det genomförs. Information till medlemmarna/föräldrar från styrelsen och pedagoger kommer att ske digitalt men även i pappersform för de som önskar Camilla Klang, Föreståndare Therese Schneider, Ställföreträdande föreståndare Sandra Eklund, Förskollärare 11