Förslag till direktionsbeslut. avseende. Inriktning för trafikupphandlingar inom Program Trafik

Transkript

1 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 1 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens Förslag till direktinsbeslut avseende Inriktning för trafikupphandlingar inm Prgram Trafik REVISIONSHISTORIA Revisin Beskrivning av ändring Ansvarig Gäller från A Grundversin Richard Rebhan B Gruppering av inriktningsbeslut Richard Rebhan C Sammanfattande beslut samt kmplettering med bakgrund samt knsekvensanalys Åsa Bjerke

2 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 2 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens Innehåll 1 Prgrammets affärsmässiga bakgrund Bakgrund Syfte Effektmål Inriktningsbeslut Inledning Upphandlingsprcessen Avtalets mfattning Affärsmdell Tekniska krav... 9

3 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 3 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens 1 Prgrammets affärsmässiga bakgrund 1.1 Bakgrund Ett strt antal trafikavtal sm SKTM ansvarar för eller kmmer ansvara för löper ut under periden Samtliga busstrafikavtal SKTM ansvarar för i Sörmland löper ut under periden augusti 2019 till december Det innebär ett behv av att säkerställa trafik genm att attrahera kmmersiell trafik såväl sm att göra trafikpliktsutredningar ch utifrån eventuella trafikpliktsbeslut genmföra upphandlingar av busstrafik. Under periden januari 2018 till april 2020 måste även upphandlingar avseende serviceresr i Sörmland, sklskjutstrafik i flera kmmuner samt riksfärdtjänsten upphandlas. Därutöver tillkmmer upphandling av skärgårdstrafik i Nyköpings ch Trsa kmmuner. 1.2 Syfte Prgrammets syfte är att: stödja visinen i Sörmlandsstrategin; Det är lätt att leva, växa ch verka genm gda resmöjligheter i ett mdernt kllektivtrafiksystem. (Reginalt trafikförsörjningsprgram Sörmland 2017). skapa en attraktiv kllektivtrafik för hållbar tillväxt ch utveckling sm erbjuder gda resmöjligheter, är användarvänlig, håller en hög kvalitet samt är hållbar ch samrdnad. målen ska nås genm att: stärka de strreginala sambanden i Mälardalen ch mellan dess ndstäder möjliggöra användning av innvativa lösningar ch kunskap erbjuda en attraktiv ch effektiv kllektivtrafik. 1.3 Effektmål Ur trafikförsörjningsprgram Sörmland 2017 (preliminär versin) ch Sörmlandsstrategin identifieras följande effektmål för prgrammet. Effektmålen har pririterats i följande rdning: attraktiv kllektivtrafik sm är användarvänlig med hög kvalitet sm ska: Öka kllektivtrafikens marknadsandel i andel av mtriserade resr. Hålla en gd kvalitet, vara användarvänlig, sammanhållen ch samrdnad Fkusera på enkelhet ch bekvämlighet för resenären effektiv kllektivtrafik sm är hållbar ch samrdnad sm ska: Planeras ch utföras för ökad kstnadseffektivitet Planeras ch utfrmas så att energieffektiviteten ökar ch att miljöpåverkan genm emissiner ch buller minskar

4 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 4 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens tillgänglig kllektivtrafik sm erbjuder gda resmöjligheter sm ska: Ge invånare ch besökande i Sörmland ökad tillgänglighet ch rörlighet funktinell kllektivtrafik sm stöder reginal ch lkal utveckling sm ska: Stödja reginens täthet ch flerkärnighet med stärkta förutsättningar för en sammanhållen ch utvidgad arbetsmarknadsregin Utvecklas med tydligare kpplingar till starka tillväxtreginer ch reginala ndstäder Utgöra ett verktyg för en psitiv utveckling i länets kmmuner genm ökad tillgänglighet till reginala arbetsmarknader Underlätta utveckling av attraktiva städer ch hållbara lkala trafiksystem med större andel gång-, cykel- ch kllektivtrafik 2 Inriktningsbeslut 2.1 Inledning För att uppnå gda ch effektiva förutsättningar för trafikupphandlingarna samt en effektiv avtalsförvaltning föreslås att affärsuppläggen för lika trafikmråden ch trafikslag så långt sm möjligt är samma. Avsteg ska bara ske utifrån unika förutsättningar i enskilda fall. Därigenm finns behvet att fatta tydliga inriktningsbeslut inm ett antal mråden sm t.ex. kvalitet, miljö, bränslen ch frdn. Besluten skapar ett sammanhållet ch tydligt ramverk för kmmande trafikupphandlingsprjekt i prgrammet att förhålla sig till. SKTM har ambitinen att i linje med reginalt trafikförsörjningsprgram (reginens mål), erfarenheter från nuvarande trafikavtal samt återkppling från marknaden ch branschen utveckla nuvarande avtalsupplägg för kmmande trafikavtal. Detta för att med ökad kvalitet ch kstnadseffektivitet nå reginens mål. SKTM har med hjälp av en arbetsgrupp bestående av egen kmpetens inm juridik, trafikförsörjning, trafikplanering, IT, infrastruktur, frdn, miljö samt strategi tagit fram förslag till inriktningsbeslut Direktinen föreslås ta nedan beskrivna inriktningsbeslut. Nt: I bilaga 1 finns en kmpletterande, övergripande beskrivning av bakgrund ch knsekvenser. SKTM föreslår att Direktinen beslutar att avtalsuppläggen ska utgå ifrån: gällande lagstiftning ch rättspraxis när det gäller ffentlig upphandling. av branschen framtagna rekmmendatiner för kravställning ch avtalsupplägg. använda, med psitiva erfarenheter beprövade, metder ch verktyg, egna ch från andra trafikhuvudmän. upplägg ch mdeller sm är förankrade i den egna rganisatinen, främst de delar av rganisatinen sm ansvarar för upphandling ch förvaltning/uppföljning av trafikavtalen.

5 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 5 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens strävan att ge Trafikföretaget ett utökat ansvar ch frihetsgrader där så är lämpligt. värdera affärsrisk så att affärsrisk tas av den avtalspart sm har bäst möjlighet att hantera risken. 2.2 Upphandlingsprcessen Avseende upphandlingsprcessen föreslår prjektgruppen att Direktinen beslutar m följande inriktning. Tidplan Tidplan för upphandling ch uppstart av kmmande trafikupphandlingar ska följa de bastidplaner sm prjektet tagit fram. Basplanerna tar hänsyn till styrande krav på upphandlingar enligt gällande upphandlingslagstiftning, rekmmenderade arbetsmment, överprövning samt en kvalitativ kntraktsstart. Utifrån detta ska respektive upphandlingsprjekt detaljplaneras utifrån sina faktiska förutsättningar samt kntrllerade beslut tas avseende m valbara mment ska tas brt ch/eller tidplanen krtas. Typ Prjektlängd Busstrafik 38 månader Serviceresr ch sklskjuts 31 månader Skärgårdstrafik 25 månader Tabell 1: Bastidplaner för trafikupphandlingar Upphandlingsfrm Upphandlingsfrm definieras av att enligt gällande upphandlingslagstiftning använda förfaranden ch verktyg sm verkar för SKTM:s strävan att fatta tilldelningsbeslut sm bygger på knkurrenskraft, kvalitet ch säkerhet. Krav på anbudsgivare Krav på anbudsgivare ställs så att de garanterar erfrderlig kapacitet hs anbudsgivarna, med avseende på behörighet, eknmi, teknik ch yrkesmässighet, för utförandet av trafiken. Krav på anbudsgivarna följer branschens aktuella rekmmendatiner vad gäller leverantörskrav för ökad trygghet ch säkerhet i trafiken med eventuell anpassning till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. Utvärderingsmdell Beslut m utvärderingsmdell tas i varje enskild upphandling utifrån: När LUF tillämpas (busstrafik) genmförs prekvalificering av anbudsgivarnas leverantörsförmåga m bedömningen är att det ger mer effektiv upphandling. Eventuell prekvalificering bedöms utifrån: Antal ptentiella anbudsgivare samt antal ptentiella anbudsgivare sm bedöms inte uppfylla kraven på leverantörsförmåga.

6 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 6 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens Upphandlingsprjektets förutsättningar. När LOU tillämpas ska anbudsgivarna uppfylla ställda kvalitetskrav i förfrågningsunderlaget på leverantörsförmåga. Utvärdering sker i första hand på anbudspris i kmbinatin med viss andel kvalitet ch i andra hand, m utvärdering av kvalitet bedöms lämpligt sett till upphandlingens natur, endast på anbudspris. Utvärderingsmdellen anpassas till förutsättningarna i respektive upphandling. Utvärderingspriset beräknas på vald ersättningsmdell i förhållande till relevant trafikdata sm mtsvarar avtalsvärdet. Anbudet måste uppfylla de i förfrågningsunderlaget ställda kvalitetskraven på den tjänst sm ska levereras. Kvalitetsutvärderingsmdellen anpassas till respektive upphandlings behv ch förutsättningar. Kvalitetsutvärderingen av anbud kräver betyg gdkänt samt ska ge ett till förutsättningarna anpassat avdrag/påslag på anbudspriset. Kvalitetsutvärderingsmdell används i första hand endast vid upphandlingstillfället. Om så bedöms möjligt kan kvalitetsutvärderingsmdellen integreras i avtalsförvaltningen. 2.3 Avtalets mfattning Avseende upphandlingsprcessen föreslår prjektgruppen att Direktinen beslutar m följande inriktning. Trafikåtagande ch trafikering För trafikåtaganden ch trafikering gäller att: Beslut m trafikplikt fattas i enlighet med gällande lagstiftning ch det reginala trafikförsörjningsprgrammet för Sörmland samt tas senast innan FFU för berört trafikmråde distribueras. Behålla dagens trafikavtalsmråden för buss ch skärgårdstrafik men i större trafikmråden utvärdera m en delning gynnar knkurrenssituatinen. Behålla dagens kmmunindelning för servicetrafik ch sklskjuts men i större trafikmråden utvärdera m ytterligare indelning i frdnstyp gynnar knkurrenssituatinen. Trafiken ska i huvudsak bedrivas utifrån en helårstabell ch synkrniseras med tågtidtabellen. Infrastruktur För infrastruktur sm depå, rastplatser/uppställningsplatser ch hållplatsunderhåll gäller att: Myndigheten ska direkt eller indirekt äga depåer för allmän kllektivtrafik ch hyra ut dessa till framtida trafikföretag. Detta för att säkerställa finansiell effektivitet ch

7 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 7 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens bibehållet värde på bussdepåerna samt säkerställa rätt strategisk ch gegrafisk placering i förhållande till avtalsmrådena i Sörmland. Myndigheten ska inte förse trafikföretagen med uppställningsplats för särskild kllektivtrafik då detta inte kräver unik frdnsutrustning samt inte heller tillhanda hålla extra uppställningsplatser för buss. Trafikföretaget ansvarar för att hyra båtplats/svävareplats. Myndigheten ska även i frtsättningen tillhandahålla rastplatser/uppställningsplatser vid större knutpunkter där så är lämpligt. Myndigheten ska uppdra åt trafikföretagen att sköta hållplatsunderhållet samt infrmatinsuppdatering. Samverkan ch övergripande gränssnitt Avseende samverkan ch övergripande gränssnitt gäller att: i samtliga avtal ställa krav på trafikföretaget att aktivt delta i samverkan med beställare, kmmuner ch övriga samarbetspartners sm Trafikverket för att gemensamt verka för att nå avtalsmrådets krav ch mål. Arbetsfrmer ch ansvarsfördelning anpassas utefter avtalsmrådets specifika förutsättningar ch utmaningar. främja den nära kundupplevelsen ch kstnadseffektivitet i bussavtalen genm att ge trafikföretagen ett större inflytande ch ansvar över kundbemötande, resenärskmmunikatin ch trafikplanering. Ansvarsfördelning ska ckså speglas i affärs- ch ersättningsmdell. i avtalen för serviceresr ch sklskjuts sträva efter att tydliggöra trafikföretagets viktiga rll, samt ge ett större ansvar, för kundbemötande samt resenärskmmunikatin. Ansvarsfördelning ska ckså speglas i affärs- ch ersättningsmdell. Allmänna villkr Allmänna villkr utgår i kmmande trafikavtal från branschens aktuella rekmmendatiner med eventuell anpassning till Myndighetens särskilda förutsättningar i respektive upphandling. Avtalslängd Avtalslängd i kmmande trafikavtal följer branschens aktuella rekmmendatiner med eventuell anpassning till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. I de mdellavtal sm finns tillgängliga i februari 2017 anges att: avtalstid för Buss/spår är 10 år utan ptin på förlängning. avtalstid för Buss/spår anrpsstyrd trafik är 4 år utan ptin på förlängning. 2.4 Affärsmdell Avseende affärsmdell föreslår prjektgruppen att Direktinen beslutar m följande inriktning.

8 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 8 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens Affärsmdell Affärsmdellen i respektive upphandling ska skapa incitament för trafikföretaget att verka mt SKTM:s mål. Affärsmdellen utarbetas utifrån behv ch förutsättningar i respektive upphandling ch byggs upp av följande kmpnenter: - Ansvarsfördelningen mellan beställare ch leverantör avseende främst trafikplanering - Ersättningsmdell prduktinsersättning ch incitamentsersättning - Viten/bnus utifrån kvalitetskrav i upphandlingen för att säkerställa leverans enligt kravställd kvalitetsnivå - Eventuella extra incitament/bnus - incitament för leverans över kravställd lägsta gdtagbara kvalitetsnivå - Eventuella på förhand överenskmna väsentliga händelser eller förändringar under avtalstiden sm ger parterna rätt till förhandling. Prduktinsersättning ch incitamentsersättning föreslås kmbineras med viten, exempelvis gällande frdnskrav, inställd trafik ch kntraktskrav, för att säkra en bra avtalsefterlevnad. För att reducera affärsrisk för anbudsgivare ch för SKTM bör tak för viten ch eventuella bnusar definieras. För att säkra kvalitet i leverans rekmmenderas att vitestaket kmbineras med en rätt att häva avtalet. Ersättningsmdell Avseende ersättningsmdell gäller att: Ersättningen baseras i första hand på en prduktinsersättning kmbinerat med incitament. Incitamentensandelen varieras berende på avtalets speciella förutsättningar men föreslås ligga i spannet 15 till 50% av den ttala ersättningen när den används. Om incitament utifrån ett trafikavtals förutsättningar anses lämpligt eller inte tillför värde används endast prduktinsersättning. Prduktinsersättningen utfrmas berende på peratörens inflytande över utbud ch trafikplanering. Om beställaren står för planeringen föreslås en ersättningsmdell baserat på en kmbinatin av utbudskilmeter, utbudstimme ch dimensinerande frdn där vikt ch vilka parameter sm ingår varieras utifrån de specifika förutsättningarna. Vid merbeställning av beställaren utöver i upphandlingen överenskmna vlymer föreslås att parterna har rätt till förhandling för att återställa avtalets balans. Incitamentsdelen utfrmas för att ytterligare stödja SKTM:s fastslagna mål med fkus på resenärsutveckling, NKI ch Punktlighet. Incitamentsersättningen utfrmas specifikt för varje avtalsmråde för att säkra att peratören tydligt kan påverka sin incitamentersättning, att måtten är mätbara samt att incitamenten tydligt stödjer avtalsmrådets mål ch specifika förutsättningar. För båttrafikavtal ska ersättningen baseras endast på grundersättningen samt prduktinstimme.

9 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 9 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens Frivlym ch trafikförändringar Reglering av frivlymer ch förändringar i trafiken följer branschens rekmmendatiner men med eventuell anpassning till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. Inriktning är därmed att Beställaren har rätt att inför varje planerings-/tidtabellsperid förändra den ttala trafikvlymen inm en Frivlym utifrån Förändringspriser. Branschrekmmendatinen är en gräns för frivlymsförändring på 10% per år ch 20% under avtalstiden. Myndigheten föreslår en gräns för frivlymsförändring på ca 10% per år ch 30% under avtalstiden baserat på reginens framtida, kraftiga tillväxt samt att reginen histriskt haft en trafikvlym sm varierat väsentligt under avtalstiden. Trafikförändring utanför Frivlymen ger Parterna rätt att påkalla förhandling i syfte att återställa den grundläggande balansen i det ursprungliga avtalet. Index Indexering av ersättning i kmmande busstrafikavtal följer branschens (Indexrådets) aktuella rekmmendatiner med eventuell anpassning till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. Indexjustering av ersättning i kmmande trafikavtal av, andra typer än busstrafik sm saknar detaljerade rekmmendatiner från branschen (Indexrådet), ska följa branschens gemensamma rekmmendatiner. 2.5 Tekniska krav Avseende tekniska krav föreslår prjektgruppen att Direktinen beslutar m följande inriktning. Allmänna frdnskrav Allmänna frdnskrav ska följa branschens rekmmendatiner enligt vid trafikupphandling gällande kvalitetssäkrad versin av frdnskravspecifikatin, för busstrafik för närvarande Buss 2014 v.1.3, med eventuell anpassning till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. I busstrafik ch sklskjutstrafik där den perativa planeringen görs av trafikföretaget ska SKTM inte ställa krav på vilken frdnstyp eller frdnsstrlek sm trafikföretaget ska använda på enskild tur. Behvet av detaljreglering finns dck i serviceresr ch sklskjuts när kmmunen eller SKTM Serviceresr planerar resrna. Tillgänglighet i frdn Om trafikföretagen har ansvar att avgöra vilken frdnstyp sm ska användas på respektive tur ansvarar trafikföretaget för att säkerställa tillgänglighet enligt SKMTs krav. SKTM kan dck i trafikbeskrivning föreskriva viss frdnstyp på viss tur eller linje. Huvudinriktningen ska vara att tillgänglighet pririteras före kmfrt. Ombrdutrustning Trafikföretaget ska så långt det anses lämpligt överta ansvaret för mbrdutrustning ch Myndigheten ska ställa krav på funktin. Undantaget är strategiskt viktiga delar av betalsystemet för främst busstrafik. Miljö Miljökraven på frdn ch miljöarbete generellt, är att följa branschens rekmmendatiner i Branschgemensamt miljöprgram 2.0 ch aktuella bilagr. Trafikföretagen ska använda miljöbilar enligt aktuell miljöbilsdefinitin i gällande trafikskattelag. Inriktningsbeslutet ger

10 Uppgjrd av FÖRSLAG TILL DIREKTIONSBESLUT 10 (10) Åsa Bjerke Prgram Trafik Gdkänd av Datum Rev Referens möjlighet till att anpassa lika kravnivåer med hänsyn till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. Arbetsvillkr Avseende arbetsvillkr ska hårdast möjliga krav enligt gällande lagstiftning ställas på leverantören i upphandlingarna i syfte att bidra till sunda arbetsförhållanden för förarna ch sund knkurrens mellan trafikföretagen i upphandlingarna.