Study guide. En handledning för lärare som arbetar med Enterprise without Borders inom UF-företagande.

Transkript

1 Study guide En handledning för lärare sm arbetar med Enterprise withut Brders inm UF-företagande. Handledning är baserad på ett tre år långt prjekt mellan Estland, Finland, Lettland ch Sverige.

2 Study guide Ung Företagsamhet (Junir Achievement) ch UF-företagande (the Cmpany prgram) Ung Företagsamhet är en del av den glbala rganisatinen Junir Achievement. UFföretagande sm metd finns därför i många andra länder under namnet Cmpany prgram. Den här guiden är för lärare sm arbetar med UF-företagande i gränsöverskridande sklprjekt. Junir Achievement (JA) är den största leverantören av utbildningsprgram för entreprenörskap, förberedelse för arbetsmarknaden ch eknmisk kmpetens i hela utbildningssystemet. JA är en världsmspännande rganisatin ch varje år deltar mer än 10 miljner elever ch studenter i över 100 länder i lika JA-prgram. UF-företagande är tillgängligt i de flesta länder, sklr ch lärare över hela världen känner till metden. Grunderna i metden är desamma i världen över, men detaljerna kan variera berende lika sklsystem. Enterprise withut Brders (EwB) är framtaget för att ge UF-företagarna möjlighet att skapa internatinella partnerskap sm en del av deras UF-företagandeupplevelse. EwB handlar m att dela bra idéer, sälja varandras prdukter på varandras marknader, minska kstnaderna genm att samarbeta, internatinell handel samt besöka varandras marknader ch mässr. JA wrldwide: JA Eurpe: JAEwB: Syfte med handledning Syftet med denna handledning är att ge dig sm lärare en uppfattning m hur du kan arbeta med UF-företagande internatinellt. Denna handledning, tillsammans med lärmedel ch övrigt material för UF-företagande samt EwB-prtalen hjälper dig att lyckas med EwBprgrammet. Via EwB-prtalen hittar du länder, sklr, lärare ch studenter sm är angelägna m att arbeta på den glbala marknaden. Denna guide ger dig både allmänna ch knkreta idéer, men listar ckså exempel ch erfarenheter från ett annat internatinellt prjekt, Central Baltic Student Enterprise withut Brders (CBEwB). EwB Samarbete ch Jint Ventures Entreprenörskap handlar m aktivitet, initiativ, öppenhet ch en vilja att ta saker ett steg längre. Dessa egenskaper är viktiga verktyg inm EwB. En av de största utmaningarna är att hitta en partner ch på EwB-prtalen kan du hitta andra intresserade länder ch sklr. Ett bra sätt att träffa andra lärare att samarbeta med är att delta i internatinella lärarknferenser ch aktiviteter. EwB ger dina elever möjlighet att välja lika affärsmdeller, partnermdeller ch sätt att kmmunicera. Det lönar sig att lägga lite tid på att skapa en gd relatin med skla ch lärare i uppstarten, då ett bra partnerskap inte enbart säkerställer att du ch dina elever lyckas med EwB utan ckså med elevernas företag.

3 Viktiga framgångsfaktrer för ett EwB-partnerskap: Förväntningar vad har du ch dina elever för mål med året? Finansiering hur mycket kstar de aktiviteter sm ni önskar genmföra ch hur ska de finansieras? Tid hur mycket tid kan du ch dina elever lägga på prjektet? Partners hur kan ni hitta sklr ch UF-företag att samarbeta med? Kmmunikatin hur ska ni kmmunicera? Vilka kanaler kmmer ni att använda? Schemaläggning km ihåg att synkrnisera era kalendrar för att undvika att aktiviteter krckar med examinatiner ch lv. Möte försök m möjligt att priritera ett fysiskt möte i början av elevernas samarbete. Det är mycket givande för det frtsatta samarbetet. Km ihåg att ta reda på så mycket ni kan innan ett samarbete påbörjas. Det är lättare att srtera ut saker i förväg än under. Se ckså till att ha ert samarbete skrivet på papper ch undertecknat, det vill säga att de saker sm ni gemensamt enats m finns dkumenterade. Finansiering Det finns lika sätt att finansiera glbala sklprjekt. Det vanligaste är att ansöka m lika EU-medel. Exempelvis finns det stiftelser sm stöder elevernas lärande ch nya erfarenheter. Central Baltic Student Enterprise withut Brders Bakgrund CBEwB-prjektet var mellan fyra JA-rganisatiner; Estland, Finland, Lettland ch Sverige. Prjektet har genmförts mellan 2015 ch Samma sklr deltg i prjektet under alla tre sklåret, men med nya studenter ch nya företag varje läsår. Prjektets mål var att bilda ttalt 50 jint ventures över tre år. UF-företagande var grunden för prjektet varje år men fick ytterligare en utmaning genm det gränsöverskridande samarbete. Varje läsår inleddes med en knferens där eleverna kunde skapa internatinella samarbeten eller internatinella UF-företag. En viktig nyckel i prjektet var att drivkraften ch initiativet måste kmma från studenterna själva. För att få en fullständig praktisk erfarenhet i entreprenörskap är det viktigt att lärarna i största möjliga mån överlämnar initiativtagande ch beslutsfattande till eleverna redan från början av prcessen. I det här prjektet började varje läsår med att studenterna träffades för att bekanta sig med varandra ch spåna affärsidéer. Knferensen var planerad ch mdererades av värdlandet men eleverna fick själva ta ansvar för prcessen från början. Lärare ch mentrer fanns med under träffarna ch var tillgängliga för att stötta m det dök upp prblem eller frågr bland eleverna. Inm CBEwB-prjektet testades två lika alternativ för att rganisera sådana typer av internatinella UF-företag ch resultatet blev att det utvecklades några riktlinjer för framtiden. Dessa går att läsa m senare i denna guide. För denna typ av prgram behövs studenter från minst två länder, men bättre är att invlvera minst tre länder i prgrammet. Prjektet finansierades av Central Baltic ch hade en relativt str budget. När du tar del av beskrivningen av detta prjekt är det bra att kmma ihåg att detta var ett strt prjekt. De flesta sklprjekten har inte ch kan inte ha denna vlym, ch det är inte nödvändigt. I det här prjektet hade sklr str hjälp från de lika JA-rganisatinerna sm ansvarade för administratin, finansiering, arrangemang av evenemang, resr ch bende ch rapprtering till Central Baltic.

4 De lika aktiviteterna i CBEwB-prjektet Prjektet var relativt unikt ch bestd av sex fysiska möten/evenemang per år. De lika aktiviteterna var: 1. Tvådagars Innvatin Camp 2. Tredagars Develpment Cnference 3. Trade Fair events i Estland, Finland, Lettland ch Sverige 4. Slutknferens för eleverna sm arrangerades i samband med Trade Fair i Latvia Upplägget för studenter sm gick med i prjektet såg lite lika ut. De internatinella UFföretagen var fta större än antalet studenter sm träffades från företaget vid varje evenemang. Det fanns alltså eleverna med i de internatinella företagen sm deltg från sitt hemland men sm inte var med på eventen. Vissa studenter deltg i alla aktiviteter under året, men det var ckså vanligt att lika medlemmar representerade företaget vid lika evenemang ch att en enskild student inte deltg vid alla sex tillfällen. Här följer en beskrivning av hur man rdnar ett liknande prjekt sm CBEwB. Förberedelseprcess (Augusti-September) I förberedelsefasen är det viktigt att bestämma hur ni vill genmföra prgrammet. Vill ni att det handla m samarbete mellan lika UF-företag i lika länder? Eller vill ni att eleverna skapar gemensamma företag (jint ventures) med en gemensam affärsidé? Det finns två alternativ för att välja studenter för detta prgram: 1. UF-företaget deltar i prjektet med den affärsidé sm de redan skapat. 2. Elever sm individ deltar i prjektet ch bildar ett internatinellt UF-företag med elever från andra länder ch de skapar en gemensam affärsidé. Under CBEwB-prjektet förekm båda alternativen ch båda hade sina för- ch nackdelar.

5 Lärare För att starta upp ett prjekt behövs ett antal partnersklr. Sklar kan du hitta på EwBprtalen eller kntakta Ung Företagsamhet så kan de hjälpa dig att hitta en skla. Lärarna på sklrna kmmer överens m vem sm ska vara prjektets ledande partner, syfte, mål, förutsättningar ch datum för träffar. Lärarna meddelar sina elever att det har chansen att skapa företag utanför Sveriges gränser (EwB). Ett sätt att hitta elever till prjektet är att låta dem ansöka innan ett visst datum. Det innebär att några elever i en klass kan driva sitt UF-företag natinellt medan några utvidgar till internatinellt samarbete. Men det kan ckså vara så att en hel klass deltar. Ett sätt för elever att ansöka är ett brev där de beskriver vad de vill få ut av prjektet ch vad de själva kmmer att bidra med. Detta kan göras även m alla i klassen kmmer att delta, då det kan vara bra att tänka igenm sina egna mål ch på så sätt skapa grunden för ett aktivt deltagande. Om inte alla kan vara inblandade kmmer det att vara lärarens ansvar att välja vilka elever sm ska deltager genm någn frm av urvalsprcess, till exempel genm mtivatinsbrev. Elever Eleverna kan till exempel skriva mtivatinsbrev för att delta i prjektet. Första eventet: Innvatin Camp (Oktber) Den första händelsen under prjektåret var Innvatin Camp sm var en tvådagars aktivitet (kan även göras sm en tre-dagars händelse). Syftet med aktiviteten var att eleverna skulle bekanta sig med varandra, hitta idéer ch frma grupper för framtida samarbete. Det är väldigt viktigt att eleverna har frihet att själva fatta beslut inm gruppen. Innehåll Innvatin Camp: Mtiverande talare, berättelser av unga företagsledare Ice-breaking aktiviteter ch lära känna varandra En av de viktigaste aktiviteterna eftersm det är elevernas första tillfälle då de träffas ansikte mt ansikte. Kvällsaktivitet för att lära känna varandra Brainstrming för att hitta affärsidéer. Hur många ska man vara i företaget? Vilket prblem ska prdukten/affärsidéen lösa? Använd exempelvis Business Mdel Canvas eller Lean Canvas för att utveckla affärsidéerna. Marknadsundersökning på internet ch fältfrskning på gatrna eller köpcentra. Att lära sig att arbeta med verktygen för affärsutveckling Kmma överens m frmerna för samarbetet Fördelning av arbetsuppgifter mellan företagsmedlemmarna

6 Kmma överens m hur eventuell vinst ska fördelas mellan företagets medlemmar. Kmma överens m kmmunikatinskanaler ch deadlines. Första presentatiner av företag, affärsidéer ch lärdmar Krta pitchar (3-5 min) för affärsidéerna. Dela med sig av nya lärdmar ch tankar inför framtiden. Registrering av UF-företaget på EwB-prtalen Vid slutet av det här eventet har de flesta studenter hittat partners från andra länder, skapat ett internatinellt företag ch har hittat en affärsidé. De har kmmit överens m framtida samarbete ch vet vad de ska göra gram till deras nästa möte. Lärare: Lärarnas uppgift är att följa med sina elever till evenemanget ch de ansvarar för att eleverna följer de ramar ch reglerna sm finns. Lärarna håller sig utanför prcessen med att hitta partners, skapa idéer eller fördela jbb. Det rekmmenderas att rganisera pass för lärare så att de kan lära känna varandra ch dela med sig av sina erfarenheter. Det största fkuset ligger på elever ch deras val, men det är viktigt att även lärarna ckså planerar tillsammans ch är överens m partnerskap för att kunna hjälpa eleverna framåt mellan träffarna. Arbete på hemmaplan efter Innvatin Camp (Octber-Nvember) Efter den första aktiviteten börjar eleverna att prducera sina prdukter, hitta material ch partners i sina egna länder. De börjar redvisa enligt det system sm används i det land där eknmichefen deltar. Det är viktigt att hålla kntakten mellan träffarna ch de kan använda lika nlineplattfrmar för att hålla kntakten. Några verktyg listas nedan: Diskussinsverktyg: Facebk Grup / Facebk Messenger WhatsApp Discrd Slack Verktyg för vide chat Skype Appear.in Ggle Hangut

7 Fildelningsverktyg ch prjektplanering Ggle Drive Drpbx Office365 Trell Om eleverna står inför prblem kan deras lärare ge råd, men de måste ckså infrmera sina partners utmlands. Om deras prdukt är enkel att tillverka eller köpa in kan de börja marknadsföra ch sälja det i sitt eget land. Lärare: Lärare håller kll på prcessen hemma. De hjälper eleverna att lösa prblem, lära sig redvisning ch grundläggande principer för företag (affärsplanering, marknadsföring, etc.). De håller kntakten med partnerlärare ch förbereder eleverna inför nästa träff. Andra event: Knferens för utvecklande av företaget (slutet av nvember, början av december) eleverna samlades i nästa partnerland i slutet av nvember eller början av december. Nya elever kunde ansluta till en här aktiviteten m inte alla intresserade elever hade hittat någn partner vid första eventet eller några av de första deltagarna hade hppat av prjektet. Men minst två tredjedelar av deltagarna, eller allra helst 75 prcent, ska vara desamma sm deltg i Innvatin Camp i ktber. Här kan ckså nya idéer uppstå, ch nya team kan bildas, men huvudidén är jbba vidare med prduktutveckling, inköpsplanering, förståelse för internatinella lagar etc. Utvecklingsknferensen kan vara en två- eller tredagars aktivitet. Syftet med knferensen är att stärka samarbetet inm företagen ch utveckla sina verksamheter ytterligare. Huvuduppgiften med eventet är att utveckla företaget ch arbeta vidare inm gruppen. Utvecklingsknferensen kan innehålla följande: Mtiverande talare, berättelser m unga företagsledare Wrkshp m kulturella skillnader ch hur dess inverkan på handel ch företagande. Wrkshps för prdukt- ch tjänsteutveckling (huvudämnet). Prduktens värde för kunden Hållbart företagande Marknadsföring Affärsmdeller Budget ch grundläggande bkföring Gruppstärkande aktiviteter Teamwrk lekar Kvällsaktiviteter

8 Administratin Omfördelning av arbetsuppgifter vid behv Fatta beslut m vinstfördelning ch ev lön Företagspresentatiner Skapa nya team m det finns med nya studenter Matchning av elever ch företag Hitta nya idéer snabb brainstrming Crner f lnely hearts matcha studenter sm inte ännu funnit en partner. Lärare: Nätverksträffar för lärarna där de kan dela med sig av erfarenheter, lära av varandra, kmmunicera ch diskutera vad sm behövs för att eleverna ska kmma vidare med sitt arbete. Lärarna har fullt ansvar för sina elever under eventet. Arbeta hemma efter utvecklingsknferensen (december-januari) Efter Utvecklingsknferensen, börjar julhandeln. Ett bra mål för företagen är att vara igång med försäljningen till dess. Företagen ska nu prducera eller köpa in, marknadsföra ch sälja sina prdukter i sina hemländer. Det är viktigt att de frtsätter att kmmunicera ch ta hand m de administrativa uppgifterna sm bkföring. Tips på marknadsföring Skapa scialmediasida (Instagram, Facebk, Pinterest) Skapa en webbsida för företaget En reklamfilm eller marknadsföringsvide för ökad synbarhet Nästa träff är mässrna, så det är viktigt att börja förbereda tidigt. Lärare: Lärare håller kll på prcessen hemma. De hjälper eleverna att lösa prblem, kntrllera deras eknmiska situatin, diskutera lkala försäljningsställen, mtivera eleverna ch hjälpa dem att lösa prblem. De håller kntakten med partnerlärare ch förbereder eleverna inför nästa träff. Trade Fairs - mässr in samtliga partnerländer Under prjektåret fick de internatinella företagen chansen att delta på mässr i Estland, Finland, Lettland ch Sverige. Alla deltagande studenter brde få möjlighet att besöka minst en mässa i ett annat land ch sälja tillsammans med sina medarbetare från andra länder. För att landet ska kunna erbjuda detta arrangemang för studenter så måste mässan acceptera även utländska studenter ch leverera infrmatin ckså på engelska. Eleverna måste ges möjlighet att vara på en mässa med tillräckligt mycket utrymme för ett internatinellt företag. Innan mässan är det viktigt att företaget är överens m prdukter, försäljningsprinciper, dekratiner ch marknadsföringsmaterial. Den ledande rllen tas med fördel av värdlandets

9 deltagare sm bättre känner till traditiner ch vanr hs lkala kunder. Det är viktigt att i gd tid starta arbetet med exempelvis marknadsföringsmaterial ch prdukter sm kmmer att säljas vid mässan. Ni bör bka se till att elever diskuterar igenm arbetsfördelningen ch försäljningsstrategier inför mässan. Mötet kan ckså användas för att läsa eventuella prblem ch klarheter. Några steg för ett lyckat mässdeltagande. 1. Utveckla en gemensam marknadsförings- ch försäljningsstrategi Marknadsförsingsmaterial för eventet Förbereda prdukterna 2. Dela upp uppgifter ch arbete inför ch under eventet Vem ansvarar för sciala medier Vem säljer? Vilken valuta? Vem marknadsför i shppingcentret Vem har eknmiansvar under mässan. Km ihåg att kmma överens m pauser ch raster ckså. 3. Fixa i rdning mntern tillsammans. 4. Sälj ch marknadsför era prdukter. 5. Fördela inkmsten mellan lika parter. Varje elev måste ha möjlighet att sälja åtminstne på två internatinella mässr. Lkala mässr kan ckså användas för att ge möjligheter till internatinell försäljning. Lärare: Läraren hjälper eleverna att förbereda sig inför mässrna. Lärarna har fullt ansvar för sina elever under eventet. Under mässan rådgör de med sina studenter, men har ckså möjligheten att lära sig av andra team ch deras lärare ch rådgivare. De samarbetar med de lärarna för deras gemensamma UF-företag ch diskuterar med dem m det finns eventuella prblem eller klarheter. De analyserar sitt eget företag men besöker ckså andra UF-företag för att få nya idéer. Efter mässan är det dags för reflektin ch feedback. Tiden mellan Trade fairs Prduktin, redvisning, marknadsföring sker lkalt. Man måste kmma ihåg att det ska finnas tillräckligt med prdukter kvar för alla planerade mässrna. Viktigt med en återkmmande kmmunikatin mellan partnerna där de kan infrmera varandra m framgångar ch misslyckanden. Efter sista mässan fkuserar eleverna på att skriva slutrapprten. Det kan vara en gemensam rapprt för alla, men berende på sklans krav kan rapprterna ckså vara lika i lika länder. Frtfarande måste de återspegla samma data ch måste bekräftas av alla sidr av det gemensamma företaget. Studenterna fördelar eventuell vinst mellan partnerna.

10 Lärare: ge feedback till eleverna, hjälp dem med sina prblem, kntrllera deras eknmiska situatin ch ge dem råd m det behövs. Efter den sista mässan lär de eleverna att skriva rapprten. Under tiden håller de ckså kntakt med sina lärare ch frågar efter deras synpunkter på samarbetet. Student Final Feedback Cnference Eleverna samlas på våren efter mässr ch diskuterar sina erfarenheter. De gör sina presentatiner ch ger feedback till sina kamrater ch lärare. Nu kan man utse Årets bästa EwB-företag eftersm rapprterna har lämnats in ch kan vara grunden i tävlingen. Slutknferensen innehåller följande element: Gruppövningar Gruppdiskussiner Presentatiner Vinnare utses Avslutande middag fr alla prjektdeltagare Lärare: följ elevernas förberedelser inför denna knferens. Lärarna har fullt ansvar för sina elever under envetet. Ntera vad eleverna ger för feedback för att göra förbättringar i lärprcessen till kmmande år. För lärare kmmer den slutliga lärarknferensen ckså att ske under våren. Det kan ske samtidigt med studenternas knferens eller separat. Lärarna träffar sina kllegr från de andra länder ch diskuterar lärdmarna med EwB-företagen. De delar sina lärandeerfarenheter ch planerar för nästa år. Slutrd m CBEwB-prject sm mdell Den här sista delen av guiden är inriktad på stra grupper med många deltagare. Huvudprinciperna kan dck användas för sklprjekt ch för fall där endast två klasser från två lika länder är inblandade. 1. Om två sklr har beslutat sig för att samarbeta uteblir urvalsprcessen eftersm sklrna har bestämt sig för att delta med alla studenter. Frtfarande föreslås att eleverna skriver mtivatinsbrev för att förstå vad deras mål är ch vad de kan få ut av prjektet. Lärare har en str rll att spela för att hitta sätt att mtivera alla elever annars finns det en risk att det går ut över elever i det andra landet sm kanske har annrlunda förväntningar. 2. Innvatin Camp rekmmenderas starkt. Det kan rganiseras under 1 dygn ch även med persner m det behövs. Principerna är desamma sm beskrivna van ch det är ett effektivt verktyg för att skapa nya affärsidéer. 3. Ingen skillnad i arbetet mellan eventen 4. Utvecklingsknferens kan bytas ut med en mindre utvecklingssammankmst där längden på den kan variera mellan 1-3 dagar ch elementen är desamma. 5. Arbetet mellan Trade Fairs är detsamma

11 6. Trade Fairs: elever deltar i varandra länder mässr. Om det inte finns någn allmän kmmunikatin på engelska, har eleverna ansvar för att stödja varandra under säljprcessen. Hur sm helst kmmer eleverna att få samma erfarenhet av internatinell försäljning. 7. Efter mässan gör eleverna rapprter sm tidigare beskrivits ch fördelar deras vinster. Ingen anmärkningsvärd skillnad. 8. Feedbacksknferensen kan ersättas med ett slutmöte för studenter. Om det finns eknmiska svårigheter ch svårt att hitta pengar för resr, kan det ersättas med nline-sessin, men effekterna av det är trligtvis mindre. 9. Lärarknferens kan ersättas med nlinekmmunikatin m det behövs. Frtfarande är persnlig kmmunikatin i sådan typ av lärande ch undervisning är abslut nödvändigt för att uppnå hållbarhet i prgrammet. Lycka till!