Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/"

Transkript

1 Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala barnvaccinationsprogrammen är enligt WHO mycket framgångsrika för att kontrollera och dessutom utrota vissa sjukdomar. WHO bedömer tillsammans med Världsbanken att barnvaccinationer är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom hälso- och sjukvården. Ett allmänt vaccinationsprogram för barn infördes i Sverige på 1940-talet. Idag erbjuder barn- och skolhälsovården vaccinationer till alla barn i Sverige mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b-infektion (fem komponenter i kombinationsvaccin) och mässling, påssjuka och röda hund (tre komponenter kombinationsvaccin). Från och med 2009 införs även allmän barnvaccination mot pneumokocksjukdom. Vissa högriskbarn vaccineras också mot tuberkulos respektive hepatit B. Fördelarna med allmän vaccination måste vägas mot nackdelarna liksom för andra förebyggande åtgärder. Huvudsakligen ställs vaccinets förmåga att skydda mot sjukdom mot risken för biverkningar. Ytterligare en effekt av allmän vaccination är den skyddseffekt som kan uppstå på befolkningsnivå. När tillräckligt många vaccinerats och blivit immuna innebär det att även ovaccinerade kan få ett indirekt skydd när smittan inte längre cirkulerar i samhället. Många av barnvaccinerna har inte funnits tillräckligt länge för att bedöma skyddseffektens längd. Vaccinationsskyddet kan förstärkas när massvaccin införs men det kan också minska p.g.a. att cirkulationen av smittämnet upphör när tillräckligt många vaccineras. Smittämnets egenskaper kan till följd av vaccinationen också förändras över tid varvid effekten av vaccinet minskar. Det finns ett mycket gott förtroende i Sverige för barn- och skolhälsovården då anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är mycket hög. Det är dock viktigt att barnfamiljer har tillgång till bra information och känner trygghet inför vaccinationen. Behovet finns av ett gediget kunskapsunderlag om de vacciner som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

2 SBU:s huvuduppgift i denna rapport var att granska det vetenskapliga bevisvärdet för skydd respektive risker för ett flertal vacciner som ingår i vaccinationsprogrammet. Fokus har varit på de vaccin där det bedömdes finnas någon aktuell frågeställning kring effekter eller biverkningar. För några vacciner har granskningen även omfattat hälsoekonomiska studier. Sammanfattande slutsatser -Nyttan med vaccination överstiger vida riskerna för biverkningar -Vaccinerna har i det närmaste eliminerat sjuklighet och dödlighet av många tidigare vanliga sjukdomar hos både barn och vuxna. Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) -Hib-vaccin skyddar effektivt mot Hib-infektioner och skyddseffekten kvarstår i minst 3-5 år. -Hib-vaccin minskar bärarskap av Hib i svalget hos barn. -Hib-vaccination av spädbarn minskar antalet allvarliga Hib-infektioner även hos ovaccinerade individer. -Det finns inget som tyder på ett orsakssamband mellan Hib-vaccin och allvarliga biverkningar som dödsfall, plötslig spädbarnsdöd, kramper, diabetes typ 1 och Guillain-Barrés syndrom. Vaccination mot kikhosta -Kikhostevacciner skyddar barn mot kikhosta. Skyddseffekten kvarstår i minst fem år med tre eller fyra doser med acellulärt vaccin. -Vaccinet minskar behovet av sjukhusvård p g a kikhosta hos barn under två år. Det finns inget stöd för någon ökning av insjuknande och dödlighet i allvarliga bakteriella infektioner efter kikhostevaccination. -Det finns inga säkra hållpunkter för något orsakssamband mellan vaccinet och de fåtal övriga biverkningar som beskrivits i fallrapporter eller i nationella biverkningsrapporter. -Vaccination mot kikhosta är samhällsekonomiskt motiverad. Beroende på antaganden om hur vanligt kikhosta är, hur bra vaccinet skyddar och hur stor andel barn som vaccineras så varierar förhållandet mellan kostnader och nytta kraftigt.

3 Vaccination mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR-vaccin) -Det MPR-vaccin som används idag skyddar mot sjukdomarna och deras komplikationer. -Under de första två veckorna efter MPR-vaccin ökar risken för feberkramper då feber är vanligt men ökar inte risken för senare epilepsi. -MPR-vaccin orsakar inte diabetes typ 1 eller förekomst av allvarliga infektioner som kräver inläggning på sjukhus. MPR-vaccin orsakar ej autism eller autismspektrumstörning. Vaccination mot hepatit B -Hepatit B-vaccin ger skydd mot hepatit B-infektion. Mer än 90 procent av vaccinerade barn får skyddande antikroppsnivåer efter första vaccinationstillfället. -Allvarlig överkänslighetsreaktion har beskrivits men är mycket sällsynt. -Det vetenskapliga underlaget är för litet för att utesluta eller bekräfta ett samband mellan multipel skleros (MS) och hepatit B-vaccination. Det vetenskapliga underlag som finns talar emot ett orsakssamband. För övriga allvarliga biverkningar som beskrivits i fallrapporter; dödsfall, annan neurologisk sjukdom utom MS, ledinflammation och kroniskt trötthetssyndrom ger den sammanlagda litteraturen inga säkra hållpunkter för ett orsakssamband. -Hälsoekonomiska modellstudier talar för att hepatit B-vaccin är kostnadseffektivt i ett sjukvårdsperspektiv. Vaccination mot tuberkulos (BCG) -BCG-vaccination under nyföddhetsperioden eller kort därefter skyddar barn mot tuberkulos under de första 5 åren. Skyddet är ca 75% mot alla former av tuberkulos. Skyddet mot spridd tuberkulos och tuberkulös hjärnhinneinflammation är högre, ca 75%-85%. -Allvarliga biverkningar med dödlig utgång (spridd BCG-infektion) förekommer men är mycket sällsynt, ca 1 fall per vaccinerade. Det drabbar främst barn med en sällsynt genetisk immunbristsjukdom. Därför rekommenderas numera i Sverige att BCG-vaccination ges först efter 6 månaders ålder istället för under nyföddhetsperioden. Detta för att den ovanliga immunbristsjukdomen ska hinna upptäckas och BCG-vaccination undvikas.

4 Biverkningar av kombinationsvacciner -Det finns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i förekomst av rodnad, svullnad eller feber efter vaccination med kombinationsvacciner som innehåller olika kombinationer av följande vaccin; difteri (D), tetanus (T, stelkramp), kikhosta (Pa), polio (IPV), hepatit B (HBV) och Haemophilus influenzae typ b (Hib) (sexvalent vaccin; DTPa-IPV-HBV/Hib, femvalent vaccin; DTPa-IPV/Hib, fyrvalent vaccin; DTPa-IPV eller trevalent vaccin; DTPa). -Det finns ingen ökad förekomst av långvarig otröstlig gråt eller s k hyporesponsiv period (övergående blekhet, slapphet och nedsatt kontaktbarhet) efter vaccination med kombinationsvaccin med sex, fem respektive fyra vaccin i kombination jämfört med tre vaccin (DTPa). -Den sammanlagda litteraturen ger inga säkra hållpunkter för ett orsakssamband mellan kombinationsvacciner och enstaka allvarliga biverkningar inklusive dödsfall som beskrivits i fallserier eller nationella biverkningsrapporter. Genomförda, pågående eller planerade aktiviteter i ÖLL utifrån denna rapport: I Öppna Jämförelser finns vaccinations frekvens av barn med MPR- (mässling, påssjuka och röda hund) vaccin som en indikator. I ÖLL var barnvaccinationsfrekvensen för ,9% och för %, för riket 96.2% Det finns små skillnader i Sverige mellan de olika landstingen. Indikatorn är en bra markör för anslutning till barnvaccinationsprogrammet. Fortsatt uppföljning av resultat för ÖLL i Öppna Jämförelser för indikatorn vaccinationsfrekvens med MPR-vaccin planeras. ÖLL har även som exempel på hög aktivitet haft en aktiv catch-up av kikhostevaccinering samt en enkel och förhållandevis billig möjlighet för de föräldrar som vill komplettera med hepatit B vaccination på BVC samt pneumokock vaccination innan den blev allmän vaccination. Detta ledde till de högsta täckningsgraderna i Sverige (tillsammans med Jönköping län). ÖLL:s aktiviteter har också lett till att Örebro län började vaccinera alla spädbarn mot pneumokocker ett år tidigare än vad som var skrivet i SoS föreskrift. När det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen tog fram var ÖLL representerad genom dr Leif Ekholm som i sin tur tog initiativ till att barnen numer även erbjuds vaccination mot kikhosta i årskurs 4 (barn födda före 2002). För övrigt har ÖLL ett mycket bra och väl fungerande samarbete med skolhälsovården angående det allmänna vaccinationsprogrammet, bl.a. bidrar ÖLL till att skapa system och logistik för catch-up vaccinering med HPV.

5 Praxisstudier Praxis följs genom epidemiologisk övervakning av vaccinationsfrekvens genom on-line fungerande och sedan 1977 mot folkbokföringen uppkopplade, individ baserade statistik och avisering - ett system som annars bara finns i Uppsala län. Implementering Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska inom CAMTÖ, har skickat ut SBU rapporten till alla distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården för kännedom. I Barnhälsovården ges årliga utbildningsdagar för BVC och skola i vaccinologi. Jämfört med de flesta andra län har ÖLL en aktiv attityd och verksamhet i ämnet, se bl.a. handboken (http://intra.orebroll.se/templates/page aspx) - som i flera avseenden fungerar som en nationell handbok för BVC. Detta bidrog sannolikt till att ÖLL t.ex. inte hade samma nedgång i MPR-täckning som noterades i andra län i samband med Lancet-artiklarna för cirka 10 år sedan - och ÖLL kunde också som enda län visa att de flesta föräldrar som tvekade då ändå valde att vaccinera sina barn senare. Forskning Forskning pågår på mikrobiologiska kliniken USÖ tillsammans med en internationell vaccinproducent för att utveckla ett nytt meningokockvaccin. Senast utgick en avhandling från denna grupp genom Susanne Jacobsson. Ställningstagande för ÖLL Inom ÖLL erbjuds alla barn vaccination enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Aktuell SBU rapport ger stöd åt att nyttan med barnvaccination vida överstiger risker för biverkningar, viktig föräldrainformation. Kontaktpersoner Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, Laxå vc/camtö Stefan Jansson, distriktsläkare, Brickebackens vc/camtö

6 Ann Charlotte Dreifaldt, överläkare, Onkologkliniken/CAMTÖ Ämnesansvarig Leif Ekholm, BHV-överläkare, Barnhälsovården, PPH, ÖLL

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Få förebyggande medicinska

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009 Vacciner till barn Skyddseffekt och biverkningar En systematisk litteraturöversikt Februari 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2006 Nr 722 726 INNEHÅLL Nr Sidan 722 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av avtalet om privilegier och immunitet

Läs mer

Vaccinering av barn mot pneumokocker?

Vaccinering av barn mot pneumokocker? Vaccinering av barn mot pneumokocker? En rapport om sjukvårdshuvudmännens syn BARNPLANTORNA - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat Rapport 2006-04-24 Bakgrund De barnvacciner som erbjuds till alla

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn YTTRANDE 1(3) 2013-12-05 LJ 2013/432 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Subventionera TBE vaccin till barn I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Marcus Eskdahl och Bo Kärreskog,

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013-12-05 Protokollsutdrag från Hälso-

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse

Läs mer

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad Uppföljning av nationella vaccinationsprogram Omfattning och uppskattad kostnad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av migranter

Riktlinjer för vaccination av migranter 1(13) Riktlinjer för vaccination av migranter 2015-11-11 Innehåll Sid. Omfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Lagar och andra krav 2 Ansvar och befogenheter 2 Beskrivning genomförande vaccination barn 0-17

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Vaccination mot HPV för flickor

Vaccination mot HPV för flickor Manus till utbildningsmaterialet Vaccination mot HPV för flickor Version 2012-02-27 Vaccination mot HPV för flickor Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet för

Läs mer

Vad händer när vaccin tar slut?

Vad händer när vaccin tar slut? Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,

Läs mer

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2016-02-04 Länssamordnare Lisbet Engh Kraft

Läs mer

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn

Läs mer

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1 Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare

Läs mer

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Vaccinations- ordination Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Målsättning Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom minska sequele minska

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram

Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Giselle Hedberg, 1:a skolsköterska Stockholm stad Lustikulla Liljeholmen 27 augusti och 2 september2015 Nytt från 1 juli 2015 Gemensamma författningssamlingen

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Utbildningsdag om barnvaccinationsprogrammet i Eskilstuna sept 2015 Ann Lindstrand Enheten

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000 Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Dokumentera vaccination

Dokumentera vaccination Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2016-04-11 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande

Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande Pneumokocker Kan leda till dövhet Vissa riskgrupper vaccineras redan Socialstyrelsen rekommenderar vaccination Kristiina Kontoniemi/ Folio Uppskattningsvis hälften

Läs mer

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1 Boostrix polio 6.3.2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kikhosta Kikhosta (pertussis)

Läs mer

Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund

Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn 2016 Januari 19 Leif Ekholm BHV-öl Vaccination av till Sverige inflyttade barn Rikshandboken Barnhälsovård inkl Elevhälsan! NVP kan variera inom enskilda

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 29:e årgången Nr 3, 2009 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Barnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand

Barnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand Barnhälsovårdsdagarna 2015 Okt 2015 Ann Lindstrand Folkhälsomyndighetens nya ansvar från 1 juli 2015 Ansvaret för att samordna, utveckla och följa upp Smittskyddsarbetet på nationell nivå flyttar till

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Avvikelser från vaccinationsprogrammet Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dagar Örebro 070927 och Sthlm 071121 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se 1. Vad har barnet fått hittills?

Läs mer

Ny föreskrift och vägledning

Ny föreskrift och vägledning Ny föreskrift och vägledning Avvikelser ofullständigt vaccinerade Dokumentation, vaccinationsregistret Eva Netterlid Utbildningsdag med inriktning på barnvaccinationsprogrammet Linköping 7 november 2016

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Alla kort läggs inte på bordet

Alla kort läggs inte på bordet nr 1/2009 NYA RAPPORTER Barnvaccination 4 Kylbehandling av nyfödda 6 TMS 8 KOMMENTARER Bipolär sjukdom, Alkoholråd 9 Alla kort läggs inte på bordet När forskare redovisar sina resultat, måste de ofta göra

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade

Läs mer

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten 023-490662 barnhalsovardsenheten.dalarna@ltdalarna.se 2016-09-19 och 2016-09-21 KRISTIN LINDBLOM BHV-ÖL DALARNA 1 NY VACCINATIONSFÖRESKRIFT Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

83 Utökad vaccination (catch-up) mot HPV-virus enligt NLT-gruppens rekommendation HSS110097

83 Utökad vaccination (catch-up) mot HPV-virus enligt NLT-gruppens rekommendation HSS110097 Ärende 20 RS 2011-10-19 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2011-09-05 Akten, Regionstyrelsen, Malin Larsson 83 Utökad vaccination (catch-up) mot HPV-virus enligt NLT-gruppens

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av vaccinationer i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet

Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av vaccinationer i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet Enligt sändlista Vårt ärendenummer 00076-2016-1.1.3 Datum 2016-02-11 Sida 1 (4) Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av vaccinationer i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet Den

Läs mer

FISC K5 RÅDGIVNINGENS VACCINATIONSGUIDE

FISC K5 RÅDGIVNINGENS VACCINATIONSGUIDE FISC K5 RÅDGIVNINGENS VACCINATIONSGUIDE Innehåll TILL FÖRÄLDRAR... 3 VACCINATIONSPROGRAM... 4 Barn och ungdomars vaccinationer... 4 FAKTORER SOM INGÅR I VACCINATION... 5 Vad innebär vaccinering... 5 Innan

Läs mer

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi

Läs mer