Klimatkommunernas yttrande över En klimat- och luftva rdsstrategi fo r Sverige, SOU 2016:47

Transkript

1 s yttrande över En klimat- ch luftva rdsstrategi f r Sverige, SOU 2016:47 Sammanfattning är mycket psitiva till framtagandet av ch arbetet med En klimat- ch luftvårdstrategi för Sverige. Delmålet för inrikes transprter brde vara skarpare. Olyckligt att knsumtin exkluderas. Det hade varit ett ypperligt tillfälle för Sverige att ta ett helhetsansvar för sina växthusgasutsläpp. Finanser är en viktig faktr i klimatmställningen ch bör därför ingå. Det är psitivt att Miljömålsberedningen lyfter flera av de förslag till förändringar sm under en längre tid påpekat behövs för att uppnå lkala ch natinella klimatmål, sm till exempel ett utsläppsmål för inrikes transprter, ökad samrdning mellan myndigheter ch lika nivåer, förändring av reseavdrag, ökad beslutanderätt för kmmuner vad gäller parkering ch miljözner. anser att Miljömålsberedningen gjrt ett gediget arbete ch på flera mråden presenterar ambitiösa styrmedel. Förslagen är dck i många avseenden inte färdigutredda. Detta innebär att mycket arbete återstår innan beslut m genmförande av samtliga åtgärder kan fattas. I nuläget bedöms därmed gapet mellan mål ch åtgärder vara för strt. Tiden att uppnå föreslagna målsättningar är knapp, så det är angeläget att föreslagen utreds skyndsamt. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar bör dck de knkreta åtgärdsförslag sm framförts genmföras, men även kmpletteras med ytterligare sektrsmål ch åtgärder. Om är en förening med 36 kmmuner ch en regin sm medlemmar. Medlemmarnas klimatarbete ligger i framkant i Sverige ch världen, med tuffa klimat- ch energimål ch ambitiösa åtgärder. Föreningen har sedan starten 2003 vuxit till att gemensamt representera över 4 miljner invånare. s övergripande syfte är att, genm erfarenhetsutbyte, påverkansarbete ch spridning av gda exempel, minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Vi är en pådrivande aktör för det natinella klimatarbetet genm att lyfta fram vilka möjligheter, hinder ch drivkrafter sm har betydelse för arbetets resultat. Kmmentarer Nedan redvisas förslagen i En klimat- ch luftvårdstrategi för Sverige sm berör kmmuner (kursiv stil) samt s synpunkter.

2 Etappmål för icke handlande sektr Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektrn bör senast år 2030 vara minst 63 prcent lägre än utsläppen år Högst 8 prcentenheter av utsläppsminskningarna får ske genm kmpletterande åtgärder. Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektrn bör senast år 2040 vara minst 75 prcent lägre än utsläppen Högst 2 prcentenheter av utsläppsminskningarna får ske genm kmpletterande åtgärder. ser psitivt på fastställande av etappmål för att nå nettnllutsläpp till Dck vill vi påpeka att etappmålen är svåra att jämföra med det långsiktiga målet till 2045, eftersm de inte är frmulerade på samma sätt ch det är därmed svårt att avgöra m de är tillräckliga. Trts att en str del av debatten m minskad klimatpåverkan kretsar kring utsläppen från vår knsumtin, finns inte ens ett försök att sätta ett mål för hur de utsläppen ska minskas. Delmål inrikes transprter Inför ett utsläppsmål för inrikes transprter (utm inrikes flyg sm ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) sm innebär att utsläppen från denna sektr ska minska med minst 70 prcent senast år 2030 jämfört med Att målet m en fssilberende frdnsfltta, sm utreddes av FFF-utredningen 2013, slutligen beslutas är ett strt steg i rätt riktning. anser dck att det vre rimligt att, på samma sätt sm Miljömålsberedningen föreslår att det långsiktiga klimatmålet skärps, även skärpa FFF-målet. Utsläppen från inrikes transprter har hittills minskat med 13 % mellan 2010 ch 2014 vilket mtsvarar 3,25 prcentenheter per år ch preliminära siffrr för 2015 pekar mt ungefär samma nivå sm året innan. Föreslaget mål kräver en reduktin med i genmsnitt 3,5 prcentenheter per år vilket inte bedöms vara en helt annan takt än hittills sm det anges i betänkandet. Flera av s medlemmar har plitiska beslut på att den egna frdnsflttan ska vara fssilberende till 2020 alternativt Regin Skåne ch flera av Skånes kmmuner, Kristianstad, Lund, Malmö, Helsingbrg, Hässlehlm, har till exempel målet att vara fssilbränslefria 2020 avseende rganisatinens energianvändning ch transprter. Stckhlm Stad ska vara en fssilfri kmmunrganisatin till 2030 ch har målsättningen att staden ska vara fssilbränslefri till Växjö ska vara en fssilbränslefri kmmunkncern till Uppsala har målet att egna frdn är fssilbränslefria år 2020, maskinparken ch upphandlade transprter är fssilbränslefria eller klimatneutrala senast år Tydligheten i målsättningarna är en framgångsfaktr ch ett viktigt incitament för de investeringar sm behövs för att nå målet. Så är även fallet för ett natinellt mål. Skärpning av FFF-målet skulle kunna göras genm att tidigarelägga året när Sverige ska nå en fssilberende frdnsfltta, genm att skärpa tlkningen av fssilberende eller genm att inkludera sektrer sm inte ingår, såsm sjöfart ch flyg. För att stimulera kraften sm finns hs den lkala nivån föreslår ckså: Utred hur den natinella nivån kan ge stöd till de kmmuner sm vill gå längre än transprtmålet - 70 % år 2030.

3 bedömer ckså att det finns ett värde i att fastställa sektrsvisa målsättningar även inm övriga sektrer. För att de övergripande klimatmålen ska kunna nås är det angeläget att alla sektrer kan förses med tydliga ch uppföljningsbara delmål även m transprtsektrn utsläppsmässigt dminerar. Centrala hrisntella styrmedel ch åtgärder Klimatfrågan behöver integreras i alla plitikmråden Att regeringen i samband med nästa översyn av respektive samhällsmål ser över ch vid behv mfrmulerar målen så att de är förenliga med klimatmålen. Att det införs bestämmelser m knsekvensanalys avseende effekter på klimatet i kmmittéförrdningen ch förrdning m knsekvensutredning vid regelgivning. En närings- ch innvatinsplitik med klimatinriktning Sveriges ambitin att vara ett föregångsland i klimatmställningen bör vara ett övergripande mål för närings- ch innvatinsplitiken. Det befintliga ffentliga stödet till företag bör i ökad utsträckning styras mt tillämpningar med str ptential att minska utsläpp av växthusgaser, både i Sverige ch i mvärlden. Regeringen bör ge Vinnva, i samråd med berörda myndigheter i uppdrag att utreda hur en större andel av innvatinsstödet till företag kan riktas mt klimatrelevanta innvatiner samt föreslå hur frmerna för samverkan mellan staten ch näringslivet kan utfrmas. Här bör ckså tilläggas vilken rll ffentlig upphandling har i klimatmställningen. Genm nya, innvativa metder för upphandling ch genm att sprida erfarenheter mellan upphandlare landet över, har kmmuner, reginer ch landsting möjlighet att köpa in prdukter ch tjänster sm hjälper till att nå målen. Det sm saknas idag är en samrdnande, natinell funktin där kmmuner kan dela med sig av ch hämta kunskap m kriterier ch krav sm fungerar i praktiken. Detta brde vara Upphandhandlingsmyndighetens rll. För att uppnå föreslagna målsättningar krävs både teknik- ch samhällsmställningar ch beteendeförändringar. Genm sin erfarenhet inm planarbete, i rllen sm str arbetsgivare ch upphandlare av varr ch tjänster samt genm närheten till medbrgarna har kmmuner en nyckelpsitin i det svenska klimatarbetet. En gd dialg där natinell ch lkal nivå aktivt underlättar för varandra är nödvändig för att kmmuner ska kunna agera sm den lkala samhällsaktör de är ch för att arbetet med att driva den lkala utvecklingen i samverkan med företag, rganisatiner, invånare ch andra samhällsaktörer ska bidra till att nå uppsatta natinella ch lkala målsättningar. Det vre därför mycket psitivt m alla plitikmråden värderade klimatmålen på samma sätt. Strategier för material- ch energihushållning i samhället, cirkulär eknmi ch delande eknmi Beredningen bedömer att det finns stra möjligheter att ytterligare förstärka ch ta tillvara ptentialen i att effektivisera material- ch energianvändning. Resurseffektivitet bör därför vara ett övergripande mål till stöd för klimatplitiken. Det ffentliga behöver styra så att nya teknlgier integreras i samhället på ett effektivt sätt sm skapar bästa möjliga resursutnyttjande ch bidrar till att klimatmålen uppnås. vill se initiativ från staten sm syftar till att minska mängden fssil plast i samhället. Här är det viktigt att även styrmedel för prducenter ch återförsäljare inkluderas.

4 Vi efterfrågar även att infrastrukturen kring hanteringen av avfall ses över för att reducera mängden avfall i allmänhet ch göra det enklare att köpa ch hantera begagnade prdukter. Dessutm föreslår : Att det ställs högre krav på återanvändning ch återvinning ch att prducentansvaret kring avfall ökar. Tydlig vägledning ch mål för att minska matsvinn. Inför styrmedel sm leder till att det blir lönsamt att återanvända ch reparera eller att kvaliteten på prdukter förbättras så att prduktens tid i knsumentledet förlängs. Relevanta lagstiftningar, till exempel livsmedelslagstiftningen, ses över för att minska användningen av fssil plast ch för att utveckla alternativa material. Det är psitivt att beredningen tydligare lyfter fram utmaningen med fssil plast i avfallsförbränningen. De strategier sm föreslås (avfallsplitik, resurseffektivitet, bieknmi) är centrala. Det lkala ch reginala klimat- ch luftarbetet är centralt för utvecklingen Kmmuner, landsting ch reginer har inm ramen för det kmmunala självstyret en str möjlighet ch ett strt ansvar att inm transprt- ch bstadssektrerna bidra till en minskad klimatpåverkan ch en förbättrad luftkvalitet. Ge Bverket ch Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en samrdnad vägledning för miljöbedömningar till regelverken för samhällsplanering (såsm plan- ch bygglagen, infrastrukturlagstiftningen, regelverken för det reginala utvecklingsarbetet samt miljöbalken) för en mer samrdnad planering där klimatmålen kan uppnås genm att ge mer tyngd åt de viktigaste miljöaspekterna i varje planprcess. Ge Bverket i uppdrag att ta fram vägledning för hur länsstyrelserna ska vägleda kmmunerna tidigt i planprcessen utifrån ett helhetsperspektiv sm mfattar avvägningar mellan lika samhällsintressen för en minskad klimatpåverkan. Ge Bverket ch länsstyrelserna, i samarbete med Sveriges kmmuner ch landsting (SKL), i uppdrag att genmföra en kunskapshöjande insats hs de aktörer sm ansvarar för samhällsplaneringen i att använda miljöbedömningsverktyget så att samhällsplaneringen styr mt klimatmålen. Även övriga aktörer inm samhällsbyggandet bör ges möjlighet till kunskapshöjning m planeringssystemet ch dess tillämpning. Ge berörda myndigheter i uppdrag att i samband med van beskrivna insatser utreda behvet av ändringar i gällande regelverk för att samhällsplaneringen i ökad grad ska styra mt klimatmålen. Det är psitivt att beredningen betnar det ansvar sm ligger på kmmuner. Detta ansvar behöver förtydligas samtidigt sm de kmmuner sm vill gå före ges möjlighet till detta. Det krävs kraftfulla centrala styrmedel sm stödjer kmmunernas arbete med hållbar stadsutveckling. Det krävs ckså att förbud sm hindrar arbetet med ett hållbart byggande tas brt, till exempel förbudet mt att ställa så kallade tekniska särkrav. Låt utreda hur ett klimatplitiskt ramverk för reginal ch kmmunal nivå skulle kunna se ut. Utveckla de dataunderlag sm den natinella nivån tillhandahåller det lkala ch reginala klimatarbetet så att eftersläpningen i tid minskar ch så att de får ett sammanhängande kmmungegrafiskt systemperspektiv.

5 Utred hur natinell nivå kan ge stöd åt de kmmuner sm vill vara i framkant. Sektrsvisa strategier ch styrmedel Transprter Transprteffektivt samhälle Andelen persntransprtresr med kllektivtrafik, cykel ch gång i Sverige ska vara minst 25 prcent 2025, uttryckt i persnkilmeter, i riktning mt målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel-, ch kllektivtrafik.(gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik) Förutsättningarna att nå föreslaget mål m 25 % hållbara persntransprtresr senast 2025 bygger på att de större städerna måste nå väsentligt högre än så för att målet ska kunna nås på natinell nivå. vill dck framhålla svårigheten i att följa upp denna typ av målsättning ch att statlig nivå därför behöver samrdna ch tillhandahålla metder för att samla in statistik. Det behövs även frskning kring hur vi ska arbeta med mbility management ch infrastruktursatsningar i samverkan, så att inte infrastruktursatsningar mtverkar genmförda mbility managementåtgärder. Beteende sm påverkar gdstransprterna måste pririteras högre då dessa i mycket hög grad styrs av hushållens ch företagens sätt att beställa varr. Det krävs ckså frtsatt (samhällseknmisk) analys av effekterna av mbility manangement. Det behövs statliga resurser för att inte åtgärderna ska vara berende av att kmmuner hinner söka prjektmedel, men även bättre samverkan mellan kmmuner, staten, näringslivet ch akademin. Det är viktigt att det finns en gemensam styrning ch ett helhetsgrepp från statlig nivå. I den mån stadsmiljöavtal ingås bör dessa utvecklas till ett instrument för hållbart samhällsbyggande ch förtätning sm kmbinerar bstadsbyggande, infrastruktur, kllektivtrafik ch minskad biltrafik ch läggs in sm en del i den natinella infrastrukturplanen för (gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik) Stadsmiljöavtalen bör utvecklas till att gälla sm statlig medfinansiering till utbyggnaden av kmmunal cykelinfrastruktur. Ökad möjlighet till finansiering av åtgärder sm förändrar transprtbehvet ch främjar en effektivare användning av infrastruktur ch frdn (steg 1- ch 2-åtgärder enligt den så kallade fyrstegsprincipen) inm ramen för infrastrukturplaneringen. Digital infrastruktur bör ingå bland de åtgärder sm kan finansieras. ser psitivt på möjligheten för Trafikverket att finansiera åtgärder inm steg 1 ch steg 2 i den fyrstegsprincip sm ska styra Trafikverkets planeringsverksamhet. Trafikförrdningen respektive Lagen m rätt för kmmun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av ffentlig plats, bör ändras så att kmmuner ges möjlighet att införa miljözn för lätta frdn ch differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån frdns miljöegenskaper. Vidare bör ytterligare möjligheter att delegera viss beslutsrätt till kmmunerna vad gäller införande av lkala styrmedel på trafikmrådet utredas. (gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik)

6 Reseavdragsystemet bör ses över så att dess utfrmning i högre grad gynnar resr med låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar samtidigt sm avdraget fyller sitt ursprungliga syfte. (gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik) Då Sveriges kmmuner har lika förutsättningar att hantera transprtsektrns utmaningar är det viktigt att statliga initiativ, styrmedel ch skatter inte missgynnar någn del av landet. Ett sätt att undvika detta kan vara att fördela fler styrmedel ner till kmmunal nivå ch på så sätt möjliggöra för kmmuner att själva genmföra åtgärder sm bäst passar deras gegrafiska förutsättningar. Det är därför mycket psitivt att Miljömålsberedningen föreslår sådana förändringar. Att till exempel kunna dedicera parkeringsplatser till miljöbilar eller laddande elbilar är någt sm tidigare påtalat skulle öka kmmuners möjligheter att uppnå sina klimatmål. För att styra m bilberendet måste det ckså bli lätt ch förmånligt att välja att åka kllektivt eller att cykla. Att göra det möjligt för arbetsgivare att subventinera cykel ch kllektivtrafikresr till ch från arbetet, till exempel genm att göra kllektivtrafikresr till en skattefri löneförmån, alternativt göra det möjligt med bruttlöneavdrag för kllektivtrafikbiljetter, skulle till exempel minska bilens inflytande. Vidare brde ersättningen per kilmeter vid reseavdrag vara samma avsett vilket transprtslag man väljer. Reseavdraget sm existerar i Sverige idag stödjer bilism ch utnyttjas mestadels till bilresr i strstadsreginerna. En övergång till färdmedelsneutrala avståndsbaserade reseavdrag skulle gynna både kllektivtrafik ch samåkning ch minska snedvridningen mellan lika färdmedel. Det är därför mycket psitivt att Miljömålsberedningen lyfter detta ch utredningarna bör ske skyndsamt. Energieffektivare frdn Sverige ska frtsätta vara pådrivande för att kldixidkraven på persnbilar ch lätta lastbilar stegvis skärps jämfört med nu beslutade nivåer. Dessa krav bör på sikt innebära att nya frdn ska klara nllutsläpp räknat i ett livscykelperspektiv. (gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik) Beskattnings- ch förmånsreglerna för bilar bör utfrmas så att de stödjer en snabb svensk intrduktin av frdn med särskilt låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar. Reglerna bör successivt skärpas. (gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik) Utsläppskrav i ffentlig upphandling bör utvecklas så att de stödjer utvecklingen av energieffektiva tunga frdn med särskilt låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar räknat i ett livscykelperspektiv. (gemensamt med Strategi för en samlad luftvårdsplitik) håller med Miljömålsberedningen m att beskattnings- ch förmånsreglerna behöver synkrniseras med klimatmålet ch även att utsläppskraven i upphandling bör utvecklas. Här brde Upphandlingsmyndigheten få ett uppdrag att sammanställa ch sprida kriterier. Förnybara drivmedel Regeringen bör så snabbt sm möjligt för riksdagen presentera förslag till regler sm ger mer långsiktigt hållbara ch stabila villkr för bidrivmedel.

7 Regeringen bör ckså driva ett praktivt arbete inm EU för att möjliggöra en aktiv skatteplitik sm prissätter utsläppen av växthusgaser ch stöttar utbyggnad av förnybar energi. Någt sm fta återkmmer i diskussiner kring samhällsutvecklingen är vikten av långsiktiga spelregler. Ett mråde där detta är extra viktigt är förnybara drivmedel, exempelvis bigas, där stra investeringskstnader kräver långsiktighet. Bigas har en lång histrik av finansiella säkerheter, främst i frm av säkra skatteregler, sm gjrt det svårt att genmföra investeringar ch gjrt att kmmunala prjekt helt stannat av. För att uppnå 2030-målet behövs fler, kraftfulla åtgärder. föreslår: Överlag krävs det ett regelverk sm driver på mställningen till förnybara drivmedel. Det är viktigt att titta på hela kedjan från råvara till användare, ch inte bara fkusera på prduktinen av bränslena. Utred möjligheterna med ett förbud mt fssil bensin ch diesel i frdn ch arbetsmaskiner Bstäder, lkaler ch byggande Beredningen knstaterar att, i takt med att de negativa klimat- ch miljöeffekterna från bstäder flyttar från driftfasen till prduktinsfasen blir det allt viktigare att klimat- ch miljöpåverkan från bstadens hela livscykel analyseras. Livscykelperspektivet bör vara en utgångspunkt vid analys av miljöpåverkan för all ny- ch mbyggnad liksm vid förvaltning av befintlig bebyggelse. Samma sak bör gälla för anläggningsarbeten. Frtsatta kstnadseffektiva insatser för ökad energieffektivisering är mtiverade då de bidrar till ökad resurseffektivitet genm att dämpa energiefterfrågan ch frigöra kldixidfri energi till andra användningsmråden. Systemgränsen för byggnaders energiprestanda bör fkusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi. Utvärdera effekten av förbudet i plan- ch bygglagen för kmmuner att ställa särkrav på byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning. Överväg inrättande av ett natinellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande ch förvaltning, livscykelanalys samt förnybar energi. tycker det är psitivt att beredningen föreslår en utredning av förbudet i plan- ch bygglagen för kmmuner att ställa särkrav på byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning. Att ha en stppnivå för energikrav vid byggande på kmmunal mark sm hindrar kmmuner från att uppnå sina energi- ch klimatmål är ett uppenbart hinder sm bäst åtgärdas genm att antingen: 1) ta brt stppnivån fullständigt eller, 2) skärpa energikraven i Bverkets Byggregler så att de läggs på en sådan ambitiös nivå sm mtsvarar de natinellt uppsatta miljö- ch klimatmålen. har svårt att se hur den nuvarande stppnivån skulle leda till fler eller billigare bstäder. Med en högre energiförbrukning blir driftkstnaden högre, ch kmmuner sm vill gå före bygger upp en mtvilja till att sälja sin mark. Inget av detta leder till fler bstäder utan resulterar snarare enbart i att de lkala ch natinella energi- ch klimatmålen inte uppfylls. Även den flytt av systemgränsen för energiprestanda till använd energi sm föreslås anser är psitivt, det är en förändring sm vi tidigare påtalat ch den brde få

8 större priritet. På lkal nivå är detta någt man brttas med vid utfrmning av riktlinjer för byggnatin på mark kmmunen säljer. Med en tydlig skrivning från natinellt håll, skulle Sveriges kmmuner ha någt att luta sig emt. Det är viktigt att de byggnader sm byggs nu är energieffektiva avsett vilken eller vilka energisystem sm försörjer byggnaderna under lika perider av dess livslängd. Jrdbruk Utsläppen från livsmedelsknsumtinen behöver minska. Det kan göras genm förändrade kstvanr med t ex mer vegetabilier, mindre kött, säsngsbaserad kst, minskat matsvinn ch genm förändrade prduktinsmetder exempelvis genm klinlagring i betesmarker ch/eller genm ökad valldling. En ökad knsumtin ch prduktin av svenskprducerat kött på bekstnad av det imprterade ger förutsättningar för en prduktin med glbalt sett lägre utsläpp ch kan även underlätta uppnåendet av andra miljömål. Åtgärder behövs för att underlätta för privatknsumenter ch ffentlig sektr att knsumera livsmedel med lägre klimatch miljöpåverkan. Kmmuner, landsting ch reginer har på flera plan en viktig rll vad gäller att minska växthusgasutsläppen från livsmedel. Sm knsument, genm att öka andelen vegetabilier i måltiderna ch genm att minska matsvinnet. Sm markägare ch myndighetsutövare har kmmuner möjligheten att föra en aktiv dialg med lantbrukare m hur utsläppen i jrdbruket kan minska. Vissa myndigheter ch rganisatiner har str kunskap i dessa frågr ch ett samarbete samt stöd från dessa skulle möjliggöra att kmmuner kan minska utsläppen ytterligare inm detta mråde. Här vill vi se åtgärder sm underlättar samarbetet mellan kmmuner ch berörda myndigheter ch rganisatiner. vill även betna att kmmunerna är i behv av åtgärder sm minskar klimatutsläppen från kmmunernas livsmedelsinköp. Detta kan vara kunskapsspridning m matens klimatpåverkan, metder för minskat matsvinn i kmmunens verksamheter ch möjligheten att använda upphandling sm ett verktyg. anser även att ökad frskning m klinlagring i betesmarker ch m faktiska utsläpp från naturbetande djur behövs. Förbättrad uppföljning av utsläpp kpplade till imprt ch exprt Beredningen gör följande bedömning Statistiken över de knsumtinsbaserade utsläppen av växthusgaser utgör ett viktigt kmplement till den fficiella statistiken över de natinella utsläppen av växthusgaser sm rapprteras till UNFCCC. Uppföljningen av växthusgasutsläpp kpplade till imprt ch exprt kan förbättras genm fördjupade analyser inm mråden med särskilt str klimatpåverkan samt genm användning av fler indikatrer. I enlighet med generatinsmålet ch miljömålet m Begränsad klimatpåverkan kmmer Sverige behöva överväga att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kpplat till knsumtin. Livsmedel ch transprter bidrar till de största andelarna av de växthusgasutsläpp sm beräknas rsakas av hushållens knsumtin sm genererar växthusgaser (2013 svarade livsmedel för 33 %, ch transprter för 30 prcent av de knsumtinsrelaterade utsläppen).

9 efterlyser tydliga natinella styrmedel, sm en grön skatteväxling sm gör att prdukter ch tjänster får bära sina klimatkstnader. Vi vill även betna kmmunernas viktiga rll vad gäller förändrade knsumtinsmönster, både sm en str knsument ch möjligheten att påverka genm exempelvis sklmåltider, men även genm närheten till medbrgarna. Ett natinellt fkus för knsumtinen skulle ge mer kraft i arbetet ch bättre resultat än vad det gör idag, när det är upp till varje kmmun att själv sätta mål. En grundförutsättning för en hållbar knsumtin är att miljö- ch klimatkstnaderna avspeglas i priset på varr ch tjänster. Flera av s medlemmar inkluderar redan knsumtinen i sina klimatmål. Här brde Miljömålsberedningen se möjligheten att överföra kunskap från lkal till natinell nivå. För att kmmunerna ska nå längre behövs natinell samrdning. De flesta kmmuner har länge arbetat med att redvisa klimatarbetet ch flera har egna mdeller för beräkningar ch egna avgränsningar. Idag finns det inget bra verktyg att använda på lkal nivå för t ex beräkning av knsumtinsbaserad klimatpåverkan. tycker det brde tas fram gemensamma riktlinjer ch verktyg för hur denna uppföljning ska ske, vilket skulle underlätta både beräkningarna ch jämförelse kmmuner emellan. Ett annat mråde sm inte nämns i betänkandet är hur statliga myndigheter ch blag sköter placeringar ch finanser ch vilka klimatavtryck detta ger. Flera av Klimatkmmuneras medlemmar har emitterat gröna bligatiner ch flera har tagit beslut m att divestera ch försöker hitta sätt att klimatberäkna fndplaceringar. Det är mtsägelsefullt att använda ffentliga medel till företag sm utvinner fssila bränslen. Om vi i stället placerar i verksamheter sm leder till en klimatmställning blir nyttan flerfaldig. ställer sig bakm flera av de förslag sm Analysgruppen för grön mställning nyligen presenterade på mrådet: Att verka för en snabb metd- ch verktygsutveckling för transparent redvisning ch standardisering av mätning av kldixidavtryck. Detta utvecklingsarbete bör ske genm samverkan mellan alla berörda aktörer: ffentlig sektr, finanssektrn, näringslivet ch civilsamhället. Att frmulera tydliga krav på att publicera kldixidavtryck för alla pensinsfnder ch aktiefnder hs de stra finansiella institutinerna. De bakmliggande drivkrafterna till utvecklingen av kldixidavtrycket bör analyseras ch redvisas. Att främja utvecklingen av marknaden för gröna bligatiner. Standardisering sm ökar transparens ch verifierbarhet underlättar en expansin. Det bör ställas krav på ffentliga aktörer att finansiera en viss andel av sina investeringar via gröna bligatiner. För styrelsen Karin Thmassn, rdförande i