RAPPORT Informationsinsatser och kunskapshöjande insatser inom transportområdet. Trafikverkets redovisning av regeringsuppdrag

Transkript

1 RAPPORT Infrmatinsinsatser ch kunskapshöjande insatser inm transprtmrådet Trafikverkets redvisning av regeringsuppdrag

2 Dkumenttitel: Infrmatinsinsatser ch kunskapshöjande insatser inm transprtmrådet - Trafikverkets redvisning av regeringsuppdrag Skapat av: Rikard Nilssn, Ssbtis Dkumentdatum: Dkumenttyp: Rapprt Ärendenummer: TRV 2012/92178 Versin: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kntaktpersn: Erik Bransell, Ssbti Uppdragsansvarig: Pär Gustafssn, Ssb Distributör: Trafikverket, Brlänge, telefn:

3 Innehåll Inledning ch sammanfattning Det tidigare sektrsansvaret ch nuvarande utveckling... 7 Utveckling efter Trafikverkets bildande ny planeringsprcess m.m Samverkan är nyckeln till ptimal resursanvändning utifrån fyrstegsprincipens metder Löpande samverkan ch kunskapsprduktin inm Trafikverkets uppdrag Samverkan i tidiga skeden m.m Samverkan inm planeringsprcesserna Expertstöd ch löpande utveckling av mdeller, metder m.m Insatser för vilka Trafikverkats ansvar förändras över tid eller kan behöva tydliggöras sm löpande uppgift Riktade samverkansåtgärder sm avvecklats Eknmiskt stöd till åtgärder sm påverkar behv eller användning Fkuserade insatser genm uppdrag Löpande samrdningsansvar m.m. sm kan behöva förtydligas Infrmatinsinsatser i syfte att förändra användningstillståndet i transprtsystemet De kmmunikativa utgångspunkterna för infrmatinsinsatser har förändrats över tid Trafikverket förmedlar fakta m tillgänglighet, framkmlighet, miljö, hälsa ch säkerhet Riktad infrmatin inm ramen för Trafikverkets uppgift Eknmisk uppföljning Grunder för nyttbedömning Risker för överlapp eller knflikter med andra aktörers verksamhet Eknmiskt stöd till ideella rganisatiner Kpplingar mellan Energimyndighetens ch Trafikverkets uppgifter Bilaga 1. Indelning av insatser i kategrier

4 Inledning ch sammanfattning Uppdraget tlkning ch avgränsning Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att redvisa verksamheter sm avser infrmatinsinsatser ch kunskapshöjande insatser. Redvisningen ska avse insatser sm genmförts med stöd i de tidigare så kallade sektrsansvaren, men sm kan anses gå utöver Trafikverkets instruktinsenliga uppgifter. Kstnader för dessa verksamheter 2011 ch 2012 ska redvisas. Uppdraget ska vidare bedöma nyttan av verksamheterna, ch eventuella överlapp eller knflikter med andra aktörers verksamhet. Verksamheterna ska kategriseras. Redvisning ska i ett nästa steg kunna utgöra grund för regeringens ställningstagande rörande verksamheternas frtsatta bedrivande ch mfattning i frm av tidsbegränsade regeringsuppdrag. I förrdning med instruktin för Trafikverket framgår bland annat att Trafikverket ska inhämta ch sprida kunskap ch infrmatin m tillgänglighet, framkmlighet, miljö, hälsa ch säkerhet inm sitt ansvarsmråde. Trafikverket ska även samverka med andra aktörer ch därvid vidta åtgärder i syfte att nå de transprtplitiska målen. Trafikverket har tlkat infrmatinsinsatser ch kunskapshöjande insatser i uppdragets mening sm: Insatser sm avser infrmatin ch kunskapsspridning eller samverkan med andra aktörer sm inte tydligt kpplar till Trafikverkets instruktinsenliga uppgifter. Här ingår: - Infrmatinsspridning eller kunskapsförmedling sm genmförs i syfte att förändra användningstillståndet i transprtsystemet. - Insatser sm avser infrmatin ch kunskapsspridning eller samverkan med andra aktörer för vilka Trafikverkets ansvar har förändrats eller kan kmma att förändras över tid, det vill säga insatser sm skulle kunna övervägas sm tidsbegränsade uppdrag. Hit räknas även verksamhet sm syftar till att ta fram kunskapsunderlag sm möjliggör sådana insatser. Denna redvisning är en återblick över Trafikverkets verksamheter under den tidsperid sm efterfrågas i uppdraget. Trafikverket välkmnar en frtsatt dialg m det framtida behvet av tidsbegränsade uppdrag ch eventuella övriga förtydliganden av Trafikverkets löpande uppgifter. Läsanvisning Redvisningen i enlighet med detta uppdrag avser verksamhet sm genmfördes under delvis andra betingelser än de sm gäller idag. Den perid sm specifikt efterfrågas (2011 ch 2012) präglas av mstrukturering ch anpassningar till de förutsättningar ch krav sm ges bland annat av det nya planeringssystemet. I kapitel 1 ges därför med en krtfattad beskrivning den utveckling sm följt efter det att Trafikverket bildades ch sektrsansvaret avskaffades. I kapitel 2 4 redvisas sådan samverkan, kunskapsprduktin eller infrmatinsinsatser sm tidigare mfattades av sektrsverksamheten. 4

5 I kapitel 2 ges en krtfattad beskrivning av sådan verksamhet sm innefattar samverkan ch kunskapsförmedling, men sm Trafikverket alltjämt bedriver ch sm ligger tydligt inm våra uppgifter. Här ingår: - Samhällsplanering - Samverkan inm planeringsprcesserna - Expertstöd (till främst regeringskansli, kmmuner ch reginala planupprättare) ch löpande utveckling av mdeller, metder m.m. I kapitel 3 beskrivs sådan verksamhet sm kan bilda utgångspunkt för bedömningar av utrymme för framtida tidsbegränsade uppdrag, eller för vilken ansvaret i övrigt kan behöva preciseras i relatin till Trafikverkets uppgift. Här ingår: - Verksamhet sm avslutats eller är under avveckling: Riktade samverkansåtgärder samt eknmiskt stöd till åtgärder sm påverkar behv eller användning - Fkuserade insatser genm uppdrag - Löpande samrdningsansvar m.m. sm kan behöva förtydligas Kapitel 4 ägnas åt infrmatinsinsatser sm genmförts i syfte att förändra användningstillståndet i transprtsystemet. Här återfinns såväl åtgärder sm naturligt ligger inm Trafikverkets uppgift sm åtgärder sm avvecklats eller kan övervägas sm tidsbegränsade uppdrag. Kapitel 5 redvisar kstnader för verksamheterna under 2011 ch 2012, samt Kapitel 6 redvisar grunderna för bedömning av verksamhetens nytta. I det avslutande kapitel 7 redvisas en bedömning av risker för överlapp eller knflikter med andra aktörers verksamhet. Det eknmiska stöd sm Trafikverket ger till ideella rganisatiner samt kpplingar mellan Energimyndighetens ch Trafikverkets uppgifter belyses särskilt. I bilaga redvisas en kategrisering av den verksamhet sm kan bilda utgångspunkt för bedömningar av utrymme för framtida tidsbegränsade uppdrag, eller för vilken ansvaret i övrigt kan behöva preciseras i relatin till Trafikverkets uppgift. Slutsatser i sammanfattning Väsentliga delar av den verksamhet sm tidigare genmfördes med stöd i sektrsansvaret har inte bedömts vara förenlig med Trafikverkets nuvarande mandat. Verksamheter har avvecklats eller mstrukturerats ch resurser frigjrts till annan verksamhet. Endast en mindre del av den verksamhet sm frtfarande bedrivs bedöms vara tydlig i förhållande till Trafikverkets uppgifter. Denna verksamhet är begränsad till mråde trafiksäkerhet. Det är Trafikverkets bedömning att det kmmer att krävas ett visst utrymme för utvecklingsarbete för att klargöra hur Trafikverket ska arbeta för att främja steg 1 ch 2-åtgärder. Trafikverket bedömer därtill att det kmmer att krävas utrymme för insatser för genmförandet av åtgärder enligt steg 1 ch 2 för att få genmslag för fyrstegsprincipen i praktiken. Omfattningen ch lämpliga frmer för sådana insatser 5

6 bedöms kmma att klargöras inm ramen för det frtsatta arbetet med åtgärdsvalsstudier. Trafikverket avser här att återkmma vid behv av tidsbegränsade uppdrag eller förtydligande av våra löpande uppgifter. Det har förekmmit infrmatinsinsatser sm varit lämpliga men sm i princip inte längre tillämpas, men exemplen är fåtaliga. För att effektivt åstadkmma förändringar av användningen av transprtsystemet krävs nästan alltid flera samverkande åtgärder. Infrmatin är fta ett nödvändigt verktyg, men nästan aldrig tillräckligt. Trafikverket avser att upphöra med det eknmiskt stöd till ideella rganisatiner sm ges efter ett öppet ansökningsförfarande. 6

7 1. Det tidigare sektrsansvaret ch nuvarande utveckling I det tidigare samlade ansvaret för väg- respektive järnvägstransprtsystemen ingick att vara samlande, stödjande ch pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Hur begreppet sektrsansvar uppfattades ch tillämpades varierade mellan myndigheterna, men sammantaget var insatserna viktiga verktyg för att bidra till transprtplitikens mål. Samverkan med andra aktörer, infrmatin ch åtgärder för att effektivisera användningen av transprtsystemet var betydelsefulla inslag i arbetet. När trafikverket bildades avskaffades sektrsansvaret. På Vägverket utvecklades sektrsarbetet i flera steg. Under en perid under 90- talet, efter det att sektrsansvaret intrducerades, utgjrde kampanjer inm trafiksäkerhets- ch miljömrådet en str del av sektrsverksamheten. I början av 00-talet fkuserades sektrsverksamheten på ett antal större prjekt, sm bland annat syftade till att ta fram ch implementera kunskap m sparsam körning, nykterhet i trafiken med mera. Från mitten av 00-talet inriktades verksamheten i högre grad mt att arbeta via andra aktörer. Grunden för detta arbetssätt var att samrdna ch sluta överenskmmelser med de viktigaste aktörerna större åkerier, bussföretag, kmmuner etcetera m att genmföra satsningar sm leder mt de transprtplitiska målen. Banverkets sektrsarbete präglades av de stra förändringarna sm genmförts inm järnvägssektrn, ch mvandlingen från mnpl till en öppen marknad med många aktörer. Mycket energi lades på utveckla förutsättningarna för branschen, bland annat genm att samla sektrns aktörer i lika råd ch gemensamt utarbeta prgram för sektrns utveckling. De infrmatinsinsatser sm genmfördes var kpplade till järnvägssäkerhet ch plankrsningar. Infrmatin riktad till barn ch unga förmedlades bland annat direkt i sklrna. Kmpetensförsörjning inm järnvägsbranschen var en annan viktig del av Banverkets sektrsarbete. Stöd lämnades till järnvägsinriktade utbildningar sm inte histriskt funnits inm den ffentliga utbildningen, såväl i frm av eknmiska bidrag sm i frm av utbildningsmaterial. Utveckling efter Trafikverkets bildande ny planeringsprcess m.m. I samband med Trafikverkets bildande utarbetades förslag till den planeringsprcess sm nu frmellt gäller sedan första januari Syftet är bland annat att stärka det lkala ch reginala inflytandet, samtidigt sm planeringen ska kunna leverera effektivare lösningar genm att skapa bättre förutsättningar för att metdiskt tillämpa fyrstegsprincipen. Genm den nya prcessen ges utrymme för att identifiera kstnadseffektiva lösningar sm beaktar alla trafikslag ch alla typer av åtgärder enligt fyrstegsprincipens samtliga steg. Den praktiska tillämpningen sker bland genm åtgärdsvalsstudier, där aktörerna gemensamt tar ställning till vilken eller vilka samverkande åtgärder sm mest effektivt löser ett visst prblem i transprtsystemet. Prcessen förutses leda till snabbare effekter ch till lägre kstnader jämfört med idag. Insatser i tidiga skeden av planeringsprcessen har i det sammanhanget identifierats sm en mycket viktig del av samverkan för att säkerställa en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För att ge bidrag till de transprtplitiska 7

8 målen är det väsentligt att transprtfrågr såväl på strategisk sm på perativ nivå intrduceras ch hanteras i ett tidigt skede av planeringen. Dessa nya förutsättningar för att med systematik tillämpa fyrstegsprincipen har även föranlett ett skifte för den verksamhet sm bedrevs inm ramen för de tidigare myndigheternas sektrsansvar. Fkus i Trafikverkets verksamhet har inriktats mt en tydligare satsning på att delta i framför allt kmmunernas arbete med samhällsplaneringens tidiga skeden. För Trafikverket innebär det att vi deltar i samverkan ch tillhandahåller kunskap m åtgärder i alla fyra stegen enligt fyrstegsprincipen. Samtidigt har den verksamhet sm riktades direkt mt enskilda aktörer i syfte att påverka användningen av transprtsystemet avvecklats. Figur 1. Vi utvecklar vår rll sm samhällsutvecklare. Det kräver att vi förstår ch interagerar med vår mvärld. Förändringen mt nya sätt att arbeta ch förhålla sig till hur prblem i transprtsektrn kan ch bör lösas tar tid. Många aktörer berörs, ch behöver finna sina rller. Förutsättningarna för att ta tillvara ptentialen i fyrstegsprincipen ch i genmförandet av åtgärder sm påverkar behv ch användning behöver utvecklas ett utvecklingsarbete sm nu är på gång, men sm behöver tid ch resurser. Samverkan är nyckeln till ptimal resursanvändning utifrån fyrstegsprincipens metder I rllen sm infrastrukturförvaltare bidrar Trafikverket till såväl målet m ökad tillgänglighet sm till hänsynsmålen. Målen kan inte enbart nås genm förbättringar eller utbyggnader av infrastrukturen. Att uppnå samhällets mål med infrastrukturåtgärder är i allmänhet mycket dyrt, ch inte alltid det mest effektiva. Att enbart bygga nytt kmmer inte att vara eknmiskt hållbart eller lösa våra behv ch kapacitetsprblem. Det finns dck ptential att lösa delar av prblemen genm samverkan mellan trafikslagen, ch det finns stra möjligheter att effektivisera i transprtsystemet. Andra åtgärder fta sådana sm andra aktörer än Trafikverket förfgar över är då ckså nödvändiga. Samarbete med dem sm har förutsättningarna att effektivt lösa prblemen är därför relevant, efterfrågat ch mtiverat. Detta förhållande manifesteras ckså genm fyrstegsprincipen, sm tillämpas för att på det mest kstnadseffektiva sättet hantera de prblem sm identifieras ch därmed på ett effektivt sätt bidra 8

9 till målen. Det gäller både för målen m ökad tillgänglighet ch målen m förbättrad trafiksäkerhet, miljö ch hälsa. Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt sm vi inm Trafikverket tillämpar inm ramen för vårt uppdrag; principen definierar emellertid inte vilka åtgärder vi kan eller bör genmföra. När fyrstegsprincipen appliceras på ett prblem inm transprtsektrn, exempelvis genm åtgärdsvalsstudier, kan den mest effektiva lösningen visa sig vara åtgärder inm såväl Trafikverkets sm andra aktörers ansvarsmråden. Fyrstegsprincipen är idag en etablerad utgångspunkt för planeringen inm transprtmrådet. Kunskapen m att åtgärder enligt fyrstegsprincipens tidiga steg kan ge hög utväxling har genm utvecklingen av den nya planeringsprcessen kmpletterats med insikten m att lösningar med den allra högsta kstnadseffektiviteten fta uppnås genm att flera samverkande åtgärder genmförs krdinerat. Mindre insatser kan då vara nyckeln till att realisera betydligt större åtgärders ptential. En sådan nyckel kan vara infrmatinsinsatser, då sm regel i ett sammanhang med andra insatser. Den fulla nyttan av infrastrukturinvesteringar eller mbyggnader kan i vissa fall bara realiseras m åtgärder sm påverkar användningen av infrastrukturen genmförs samtidigt. En förutsättning för att Trafikverket ska genmföra en steg 3- eller 4-åtgärd kan därför i vissa fall vara att någn annan aktör genmför steg 1- eller 2-åtgärder för att full nytta ska kunna nås. Samverkande åtgärder, med många huvudmän eller bidragande aktörer, kan bara krdineras genm just samverkan. Det är därför en undgänglig del av verksamheten. Samarbete mellan aktörer etableras utifrån gemensamma behv, men för att få till stånd den samverkan sm eftersträvas kan en samrdnande aktör vara nödvändig. Eftersm Trafikverket ch viktiga samverkansaktörer sm kmmuner eller rganisatörer ch utförare av kllektivtrafik kan ha lika besluts- ch planeringsprcesser är flexibilitet, lyhördhet ch ödmjukhet en förutsättning för bra samverkan. Den generella utvecklingen i såväl transprtsektrn sm i samhället i strt mt ökade inslag av decentralisering, målstyrning, avreglering ch utrymme för en mångfald aktörer understryker behvet av dialg, samtal i nätverk ch samrdning. Gd samhällsutveckling sker inte genm att aktörerna agerar var ch en för sig ch berende av varandra det sker genm ibland kmplexa prcesser där samverkan är den enda metd sm går att tillämpa. En avsaknad av samverkan, samrdning ch genmförande av de åtgärder sm följer av tillämpningen av fyrstegsprincipen skulle leda till lägre grad av måluppfyllnad ch högre kstnader för samhället. 9

10 2. Löpande samverkan ch kunskapsprduktin inm Trafikverkets uppdrag Till det sektrsarbete sm genmfördes på Vägverket ch Banverket räknades verkens deltagande i samhällsplaneringens tidiga skeden, liksm den frmella planhantering sm sker enligt plan- ch bygglagen. Även sådan samverkan sm är att betrakta sm tydligt förenlig med Trafikverkets uppgift i rllen sm planerande myndighet ch infrastrukturförvaltare genmfördes alltså inm ramen för sektrsverksamheten. Samverkan i tidiga skeden m.m. Engagemanget i planeringens tidiga skeden är del av den inriktning för verksamheten sm bedöms lägga grunden för en kstnadseffektiv ch hållbar samhällsutveckling. Insatserna skapar förutsättningar för att få till stånd den mix av åtgärder sm löser varje enskilt prblem på det mest effektiva sättet, ch tar tillvara ptentialen i en utvecklad kllektivtrafik, förbättringar för gång ch cykel, intrduktinen av resfria möten etcetera. Enligt Trafikverkets uppfattning ligger denna verksamhet tydligt inm ramen för vår uppgift sm ansvarig för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Trafikverket deltar i dialg ch samverkan i tidiga skeden så snart en fråga väcks sm kan kmma att påverka eller beröra Trafikverket i senare skeden i vår rll sm ansvarig för den långsiktiga infrastrukturplaneringen eller sm infrastrukturförvaltare. Genm att invlveras tidigt i prcessen finns större möjligheter att medverka till en utveckling sm i planeringsskede kan leda till resurs- ch energieffektiva lösningar. För Trafikverket innebär det att vi deltar i samverkan ch bär med ss kunskap m tillämpningen av fyrstegsprincipen, ch m förutsättningarna för att integrera planeringen av bebyggelse, infrastruktur ch transprter. I förlängningen påverkar detta användningen av transprtsystemet. Till väsentlig del bidrar verksamheten till att intrducera eller stödja prcesser snarare än att få vissa enskilda åtgärder genmförda. Gemensam kunskap ch verktyg för att bidra till hållbar samhällsutveckling utvecklas inm sådana samarbetsprjekt sm det nu avslutade Den gda staden. Metder sm utvecklats samrdnat kan sedan nyttiggöras av många aktörer, exempelvis kunskap ch verktyg sm kan tillämpas inm kmmunerna. Trafikverket medverkar sm en deltagande part i denna typ av utvecklingen av metder ch verktyg för samhällsplaneringen. Trafikverkets engagemang avgörs emellertid av insatsernas relevans i förhållande till verkets uppgift. Till samhällsplaneringen hör även den frmella planhantering sm sker enligt plan- ch bygglagen. Trafikverket svarar årligen på ett strt antal remisser, genm vilka Trafikverket bevakar att funktinaliteten för väg- ch järnvägsinfrastrukturen liksm andra anläggningar för kmmunikatin såsm flygplatser, hamnar ch farleder inte äventyras. Samverkan inm planeringsprcesserna Bildandet av Trafikverket manifesterade viljan att förverkliga en planering sm sker utifrån ett trafikslagövergripande perspektiv, ch myndigheten har rganiserats för att kunna fungera sm en aktiv samhällsutvecklare. I det praktiska genmförandet är planeringen tydligt sammanlänkad med de funktiner sm samverkar kring transprtsystemets funktinalitet uttryckt i 10

11 termer av tillgänglighet, trafiksäkerhet, jämställdhet, miljö- ch hälsanpassning etcetera. Den dialg med mvärlden på lkal, reginal, natinell ch många fall även internatinell nivå sm utgjrde basen för Vägverkets ch Banverkets samlande, stödjande ch pådrivande aktiviteter är ckså det verktyg genm vilket Trafikverket invlverar berörda aktörer i planeringens samtliga steg ch därmed skapar största möjliga nytta för kunder ch samhället i strt. Samverkan sker i syfte att utbyta ch samla in kunskap m behv bland användare eller intressenter, brister sm behöver åtgärdas, eller för att tillsammans med andra identifiera hur transprtsystemet kan ch bör utvecklas. Samverkansfra sm initierades av Vägverket eller Banverket har mprövats ch i vissa fall fått en förändrad inriktning. Ett exempel är de gdstransprtråd sm Banverket startade ch drev inm ramen för det tidigare sektrsarbetet. I Trafikverkets regi har råden fått en tydligare funktin sm stöd till planeringen för alla trafikslag. Trafikverkets deltagande i den dialg ch samverkan sm sker med andra aktörer är en viktig förutsättning för att leva upp till vår rll sm planerande myndighet ch infrastrukturförvaltare. Vi behöver vara ch är en deltagande part jämte övriga aktörer. Till det samverkansarbete Trafikverket bedriver hör bland annat dialg med näringslivet i gdstransprtråden, samverkan för kllektivtrafikens utveckling inm bland annat deltagande i Partnerskap för en fördubblad kllektivtrafik ch genm expertstöd till reginala kllektivtrafikmyndigheter, samverkan med Plisen kring hastighetskamerr, samarbete med de aktörer sm gemensamt skapar attraktiva bytespunkter, utveckling av nödvändiga anläggningar inm järnvägsmrådet, ökad ch säker cykling, användbarhet för alla etcetera det vill säga dialgfrum ch samarbeten inm transprtmrådet där Trafikverket direkt eller indirekt berörs sm ansvarig för byggande ch drift av statens väg- ch järnvägsnät eller sm ansvarig för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Samverkan sker även då Trafikverket har anledning att delta till följd av särskilda preciseringar av vår uppgift eller till följd av uppdrag från regeringen. Verksamheten har i huvudsak kppling till planeringen av infrastrukturåtgärder, dimensineringen av drift- ch underhåll etcetera. I praktiken överlappar emellertid denna samverkan den dialg sm sker inm ramen för Trafikverkets medverkan i samhällsplaneringens tidiga skeden. Gränsen mellan samverkansåtgärder ch prduktinen av kunskapsunderlag är inte heller entydig; utvecklingen av mdeller, metder med mera sker fta i samverkan med andra aktörer. Expertstöd ch löpande utveckling av mdeller, metder m.m. Kunskap m trafiksäkerhet, miljö ch hälsa, tillgänglighet ch användbarhet för lika kundgrupper, de lika färdmedlens förutsättningar med mera är nödvändig för Trafikverkets förmåga att bedriva en effektiv planering, drift- ch underhålls- ch investeringsverksamhet. Det kunskapsunderlag sm tas fram lägger ckså grunden för den samverkan sm sker i syfte att gemensamt med andra aktörer avgöra vilka behv sm finns ch bestämma vilka åtgärder sm ger störst utväxling. På Banverket ch Vägverket genmfördes stra delar av denna kunskapsprduktin inm ramen för den tidigare sektrsverksamheten. Arbetet är i hög grad knutet till Trafikverkets rll sm planerande myndighet. Men verksamheten mtiveras ckså av lagkrav på uppföljning ch återrapprtering, 11

12 vilket i många fall är mycket resurskrävande. Ett exempel är vår rapprtering av väg- ch järnvägstrafikens klimatpåverkan till Naturvårdsverket enligt förrdningen m klimatrapprtering. Förmågan att hantera löpande uppdrag ch förfrågningar från bland annat närings- ch miljödepartementet bygger på expertkunskap inm bland annat trafiksäkerhet, miljö ch hälsa ch tillgänglighet. Trafikverket är således utpekad eller de fact expertmyndighet inm flera mråden sm rör transprter. Även delar av den frskning ch innvatin sm Banverket ch Vägverket ansvarade för finansierades med sektrsanslagen. På mtsvarande sätt används delar av de nuvarande anslagen för övriga insatser för effektivisering av transprtsystemet till frskning ch innvatin, vilket ingår i Trafikverkets uppdrag. En väsentlig del av den FOI sm kan hänföras till övriga insatser för effektivisering av transprtsystemet utgörs av Trafikverkets finansiering av prgrammet för frdnsstrategisk frskning. 12

13 3. Insatser för vilka Trafikverkats ansvar förändras över tid eller kan behöva tydliggöras sm löpande uppgift I detta kapitel beskrivs sådan verksamhet sm kan bilda utgångspunkt för bedömningar av utrymme för framtida tidsbegränsade uppdrag, eller för vilken ansvaret i övrigt kan behöva preciseras i relatin till Trafikverkets uppgift. Här ingår: - Verksamhet sm avslutats eller är under avveckling: Riktade samverkansåtgärder samt eknmiskt stöd till åtgärder sm påverkar behv eller användning - Fkuserade insatser genm uppdrag - Löpande samrdningsansvar m.m. sm kan behöva förtydligas I bilaga 1 redvisas insatser indelade i kategrier. Riktade samverkansåtgärder sm avvecklats I början av 00-talet fkuserades sektrsverksamheten på ett antal större prjekt, sm bland annat syftade till att öka trafiksäkerheten ch minska vägtrafikens miljöpåverkan. Kunskap, verktyg ch kncept sm utvecklades sm en del av dessa insatser har i många fall blivit standard eller etablerats på marknaden. Under 00-talet inriktades Vägverkets sektrsarbete mt riktade samarbeten direkt med enskilda större aktörer. Vägverket, ch sedermera Trafikverket, fkuserade på samarbeten med aktörer sm själva har gda förutsättningar att genm sitt agerande bidra till transprtplitikens mål, bland annat kmmuner ch stra företag sm köper eller utför många transprter eller resr. Från att inledningsvis ha bedrivit samverkan med ett brett spektra av aktörer fkuserades insatserna mt kmmuner ch branschrganisatiner eller företag med vilka samarbetena bedömdes ge störst utväxling i termer av bidrag mt de transprtplitiska målen. Trafikverket har avvecklat dessa verksamheter, då de inte bedömdes förenliga med Trafikverkets uppdrag. De förändringar sm genmförts sammanfaller ckså med en minskning av de anlag sm finansierade verksamheten. I samband med dessa förändringar har utvecklingen av Trafikverkets medverkan i samhällsplaneringens tidiga skeden getts hög priritet. Åtgärder av det slag sm genmfördes sm delar av sektrsarbetet har gett värdefulla bidrag till de transprtplitiska målen. Åtgärderna i sig är således inte mtiverade, ch inm ramen för denna nu avvecklade verksamhet finns exempel på insatser sm är av sådan karaktär att de hade kunnat ch även i framtiden skulle kunna frmuleras i termer av tidsbegränsade uppdrag. Insatserna avser i huvudsak sådan verksamhet inm vilken Trafikverket eller de tidigare myndigheterna utvecklat verktyg eller kncept nrmalt i samverkan med andra aktörer sm sedan etablerats på marknaden, eller sm ptentiellt skulle kunna förvaltas eller vidareutvecklas av annan. De riktade insatser sm genmförts för att ta fram ch implementera kunskap m energieffektivt körsätt har exempelvis lett till att Sparsam körning idag är ett etablerat kncept, ch en bligatrisk del i förarutbildningen. Skulle Trafikverket idag initiera mtsvarande insatser skulle det behövas ett särskilt uppdrag. Syftet med de lika samverkansprjekt sm bedrevs var att förmå aktörerna att vid kravställande ch utförande av transprter ta ansvar för ch genmföra åtgärder för att så långt sm möjligt minska transprternas negativa 13

14 miljöpåverkan ch bidra till en ökad trafiksäkerhet. Trafikverkets del i detta arbete var att samla, stödja ch skapa förutsättningar för förändringar genm att förmedla kunskap ch tillgång till verktyg ch kncept. Viljan att medverka i samverkan ch att förbinda sig till att genmföra åtgärder byggde på att företagen bedömde detta sm gynnsamt för varumärket, eknmiskt lönsamt eller på annat sätt fördelaktigt i förhållande till kstnaderna för insatserna. De på detta sätt rganiserade frmerna av den samverkan sm skedde med inriktning mt näringslivet invlverade sm mest cirka 200 företag, bland annat stra transprtköpare, åkerier ch andra större företag med betydande rese- eller transprtbehv. På mtsvarande sätt bedrevs samarbete med ett strt antal kmmuner, där åtgärderna fta integrerades med kmmunernas strategiska arbete med trafik ch samhällsplanering. Intresset från näringslivet visar att det finns en vilja ch incitament att genmföra den typ av åtgärder för vilket Trafikverket erbjöd stöd i frm av kunskap, verktyg etcetera. Med rätt förutsättningar bör det därför ckså vara möjligt för de aktörer sm erhållit sådant stöd att själv att åstadkmma förändringar. Det kan ckså antas att vissa åtgärder, ch stödet för att genmföra dem, i vissa fall skulle kunna kmmersialiseras ch erbjudas sm tjänster. I många fall krävs dck sannlikt att verktyg, kncept ch den kunskap sm är nödvändig sm bas för förändringsarbetet utvecklas med staten sm en delaktig part, i vissa fall med rllen sm drivande aktör. Det gäller mråden där kunskapen m effektsamband ch tänkbara åtgärder är bristfälliga eller där samhällets långsiktiga mål inte naturligt står i samklang de enskilda aktörernas mål. Rätt fart såklart! ch Aktörsmätningar av tung trafik. Hastighetshållning för tung trafik har identifierats sm ett viktigt mråde inm ramen för trafiksäkerhetsarbetet. År 2009 initierade Vägverket tillsammans med Sveriges Åkeriföretag ett prjekt i syfte att få till stånd beteendeförändringar bland förare av tung trafik. Gemensamt utvecklades knceptet Rätt fart såklart i syfte att stimulera enskilda transprtutförare att bedriva systematiskt arbete för förbättrad hastighetsefterlevnad. Till ch med 2011 träffade Trafikverket överenskmmelser med enskilda åkerier ch transprtköpare, där Trafikverket åtg sig att mäta ch följa upp hastighetshållningen för företagets transprter i förhållande till den genmsnittliga utvecklingen. Trafikverket bistd med råd kring åtgärder, hjälp med handlingsplaner för förbättrad hastighetsefterlevnad ch erbjöd även infrmatinsmaterial riktad till företagen kring vikten av hastighetshållning i relatin till varumärkesvård, eknmi, miljö, trafiksäkerhet ch arbetsmiljö. De företag sm deltg i samarbetet åtg sig att berende på resultatet av mätningarna genmföra lämpliga åtgärder för ökad hastighetsefterlevnad samverkade Trafikverket med 57 företag, med sammanlagt över förare. De mätningar sm genmfördes visade tydligt sänkta hastigheter ch förbättrad hastighetsefterlevnad över tid för de företag sm medverkade i samarbetet. Vid 2011 års mätningar kunde knstateras att verksamheten bidragit med medelhastighetssänkning med 0,7 prcent från 2009 års nivå för samarbetsaktörerna. Förbättringarna gällde samtliga hastighetsgränser. Förutm vinsten i termer av ökad trafiksäkerhet, gav denna hastighetsreduktin en kldixidbesparing på närmare tn. 14

15 Såväl branschen i strt, sm det enskilda företaget har både mtiv ch ett påvisat intresse av att genmföra åtgärder för ökad hastighetsefterlevnad sm kan ge effekter för såväl varumärket sm transprtkstnaderna. Samverkansarbetet har visat att insatserna ger effekt. Arbetet har utvecklat frmer för att bedriva systematiskt arbete för förbättrad hastighetsefterlevnad, sm nu kan tillämpas inm åkeribranschen ch i de enskilda företagen. Sveriges Åkeriföretag frtsätter att använda knceptet Rätt fart så klart i de utbildningar de genmför inm ramen för YKB. Kunskapen m lämpliga åtgärder finns tillgänglig ch kan illustreras med gda exempel. Under 2012 avslutade Trafikverket samverkansarbetet i denna frm. Mtsvarande samarbeten bedrevs under samma perid med bussföretag ch taxiföretag. Även dessa samarbeten resulterade i lägre medelhastigheter ch lägre grad av frtkörning bland samarbetsaktörerna. Den verksamhet sm Vägverkets ch sedermera Trafikverket bedrev i frm av samverkan med enskilda aktörer inriktades i huvudsak mt de transprtplitiska miljö- ch trafiksäkerhetsmålen. Kunskapsunderlag ch analysverktyg för att även bidra till tillgänglighetsmålen har utvecklats, men har inte tillämpats med systematik på mtsvarande sätt. Eknmiska ch miljömässiga besparingar genm lgistikanalyser Inm den tidigare sektrsverksamheten genmfördes lgistikanalyser i syfte att minska miljöbelastningen från näringslivets transprter. Analyserna resulterade i nya arbetssätt ch förslag på åtgärdsplaner i respektive företag. Lgistikanalyser genmfördes bland annat inm det dåvarande ITT Water & Wastewater. Företaget agerar glbalt ch bedriver försäljning över hela världen. Sm ett led i sin strävan att minska sin miljöpåverkan ch även spara transprtkstnader drevs ett prjekt för att minska flygtransprter till förmån för sjötransprter till Australien. Genm att analysera ch planlägga leveranser av de 30 mest frekventa kmpnenterna sm gick med flyg kunde dessa i str utsträckning skickas med båt istället. Resultatet av förändringen blev minskade flygfrakter till Australien med 20 prcent, vilket sparar 615 tn kldixid per år ch närmare 1,5 miljner krnr. Förbättringar av transprtflöden ch lgistik kan ge snabba nyttr för företag men ckså bidra till mer effektivt eller minskat kapacitetsutnyttjande i transprtsystemet. Ett aktuellt mråde sm skulle kunna vara lämpligt för förtydligande uppdrag är citylgistik. Insatser för att utveckla citylgistik berör Trafikverkets ansvarsmråden, men går utöver vår uppgift. Eknmiskt stöd till åtgärder sm påverkar behv eller användning För att lägga en grund för Trafikverkets nuvarande samverkansarbete tecknar vi breda överenskmmelser mellan ss ch våra samverkansparter, främst kmmuner. Syftet är att utveckla, effektivisera ch samrdna det gemensamma arbetet, med en inriktning mt att integrera trafik- ch bebyggelseplanering. Överenskmmelserna bör där det är lämpligt mfatta samtliga fyra trafikslag. Detta sker inm ramen för Trafikverkets rll sm ansvarig för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. 15

16 Arbetet utifrån dessa överenskmmelser kan resultera i insatser i fyrstegsprincipens samtliga steg, inm respektive samverkansparts ansvarsmråde. Inm ramen för denna samverkan är det självklart att bistå med kunskapsstöd, såväl i tidiga skeden sm i lika faser av planerings- ch genmförandeprcessen. Den kunskapsförmedling sm följer av vårt deltagande i planeringen bidrar till en samrdning av de statliga ch kmmunala planeringsprcesserna, ch ger förutsättningar för en effektiv implementering av fyrstegsprincipen. Det tidigare sektrsansvaret lämnade emellertid även utrymme att lämna eknmiskt stöd till insatser med annan ansvarig huvudman. Myndigheterna kunde på detta sätt bidra till knkreta åtgärder sm bedömdes kunna få gd avkastning i termer av bidrag till transprtplitikens mål, men även ge stöd i det mer allmänna syftet att bidra till hållbara transprter ch resr genm åtgärder inm annans ansvarsmråde. Stöd gavs således i huvudsak för att få till stånd steg 1- eller 2-åtgärder av det slag sm påverkar behv eller användning. Även Trafikverket har lämnat mtsvarande frmer av eknmiskt stöd, i huvudsak i enlighet med avtal sm tecknats innan myndigheten bildades. Denna typ av stöd har emellertid upphört, ch Trafikverkets finansiella engagemang begränsar sig till de åtgärder sm faller inm Trafikverkets ansvarsmråde. Det finns tydliga gränser mellan den infrastruktur sm Trafikverket ansvarar för ch infrastruktur inm annans ansvarsmråde. Det finns däremt inga tydliga gränser för när effekterna av andra aktörers insatser eller brist på insatser påverkar användningen av den statliga infrastrukturen, de nyttr den levererar ch behvet för Trafikverket att genmföra åtgärder. Det stöd sm tidigare lämnats mtiverades inte enbart av möjligheten att via andra aktörer bidra till transprtplitikens mål exempelvis genm att effektivisera användningen av det kmmunala vägnätet utan även av behvet av att få till stånd åtgärder sm effektiviserar användningen av ch påverkar behvet av att genmföra åtgärder i den statliga infrastrukturen. Ur ett systemperspektiv är det angeläget att åtgärder genmförs ckså utanför Trafikverkets ansvarsmråde. Eftersm samverkande åtgärder i paket fta ger störst nytta har det str betydelse för den samlade förmågan att uppnå transprtplitikens mål att samtliga parter har möjlighet att genmföra åtgärder inm ramen för sina respektive ansvarsmråden. I vissa fall har det inte bedömts vara möjligt att nå full finansiering från ansvarig huvudman för på detta sätt mtiverade åtgärder, varvid de tidigare myndigheterna funnit det relevant att bidra med eknmiskt stöd. Sådana bidrag lämnades fta under förutsättning att de sm mttg stödet genmförde egna åtgärder eller arbetsinsatser. Andra aktörers förmågr ch förutsättningar ch därmed behvet av stöd varierar dck inbördes, ch kan vara föränderliga över tid. Bidrag till kmmunala hastighetsplaner 2007 fick beslutande myndigheter dåvarande Vägverket, kmmuner ch länsstyrelser möjlighet att införa nya hastighetsgränser på vägarna. Kmmunerna gavs möjlighet att besluta m högsta tillåtna hastighet på 30 16

17 eller 40 km/tim inm tättbebyggt mråde, m det bedömdes mtiverat med hänsyn till trafiksäkerhet, framkmlighet eller miljö. Under periden genmförde Vägverket/Trafikverket mfattande insatser för att införa nya hastighetsgränser på vägarna. Den avslutande etappen fkuserade bland annat på att stödja ch stimulera kmmuner till att upprätta ch plitiskt förankra så kallade hastighetsplaner, ch att genmföra mskyltningar på det kmmunala vägnätet. Anpassningar av de kmmunala vägarnas hastighetsgränser ger viktiga bidrag till transprtplitikens mål. Men anpassningarna behöver göras samrdnat, framför allt med hastighetsförändringar på de statliga vägarna inm tätbebyggt mråde. Kmmunernas arbete gick inledningsvis långsammare än vad Vägverket förväntat. Många kmmuner förhöll sig avvaktande, ch framför allt för mindre kmmuner uppfattades insatserna innebära en str eknmisk uppffring. En viktig del av arbetet gentemt kmmunerna var kunskapsförmedling m nyttan med nya hastighetsgränser. Men kmmunerna kunde ckså ges bidrag för att ta fram hastighetsplaner ch egna kmmunikatinsplaner i samband med anpassningarna. (Bidraget var 50 prcent av mkstnaderna, men med ett kstnadstak. Detta uppgick till krnr per kmmun för kmmuner upp till invånare. För kmmuner över invånare var kstnadstaket krnr.) Tillsammans med kmmunikatinsinsatserna drev möjligheten att lämna bidrag fram ett snabbare genmförande av kmmunala hastighetsplaner, sm kunde samrdnas med förändringar på Trafikverkets vägar. Bidragen bedöms ha haft störst betydelse för att få till stånd ändrade hastighetsgränser i mindre kmmuner hade ttalt 185 kmmuner upprättat hastighetsplaner. Det tidigare sektrsarbetet beskrivs fta sm ett smörjmedel ; små insatser på rätt ställe sm skulle få helheten att fungera bättre. Även den finansiering sm lämnades med stöd av de tidigare sektrsansvaren kunde utgöra ett sådant smörjmedel. Inte minst kunde myndigheternas engagemang i denna frm ge legitimitet åt lika initiativ ch därmed underlätta genmförandet av åtgärder. Med undantag för stöd till ideella rganisatiner (se avsnitt 7 för en diskussin ch ställningstagande kring detta) lämnar Trafikverket inte längre eknmiskt stöd till annan. Vi tlkar det inte sm förenligt med Trafikverkets mandat att finansiera insatser inm annans ansvarsmråde. Det är vidare Trafikverkets uppfattning att det finansiella ansvaret principiellt bör följa gränserna för respektive aktörs verksamhetsansvar. Det kan emellertid finnas skäl att i undantagsfall ch i begränsad mfattning frångå denna princip i det fall Trafikverket genm stöd till annan kan realisera betydande vinster i förhållande till de transprtplitiska målen. Omfattningen ch lämpliga frmer för sådana insatser bedöms kmma att klargöras inm ramen för det frtsatta arbetet med åtgärdsvalsstudier. Trafikverket avser att återkmma med förslag till tidsbegränsade uppdrag eller förtydligande av våra löpande uppgifter m sådant behv identifieras. 17

18 Fkuserade insatser genm uppdrag Nya mråden sm kräver fkuserade insatser aktualiseras efterhand. Insatserna kräver nrmalt samverkan mellan flera parter, ch kan kräva större resurser under begränsad tid. Perider av temprär kunskapsuppbyggnad kan därefter övergå i löpande verksamhet ch förvaltning, inm ramen för Trafikverkets ansvarsmråden respektive övriga aktörers verksamheter. De fkuserade insatser sm Trafikverket genmför tar nrmalt sin utgångspunkt från uppdrag från regeringen. I samband med arbetet med sådana uppdrag identifieras fta behv av samverkan ch kunskapsuppbyggnad. Många av de uppdrag sm regeringen ger Trafikverket berör transprtsektrn i sin helhet ch möjligheterna att effektivisera användningen av transprtsystemet. En förutsättning för att genmföra uppdragen är fta att samarbeta med andra aktörer. I vissa fall är samverkan en uttalad del av uppdragen. Trafikverkets insatser är nrmalt mtiverade utifrån Trafikverkets rll sm planerande myndighet ch sm ansvarig för drift- ch underhåll av statens vägar ch järnvägar. Men den kunskap sm byggs upp är sällan avgränsad till statens infrastruktur, eller möjlig att nyttiggöras enbart av Trafikverket. Inm vissa mråden sm exempelvis kan gälla särskilda kundgruppers behv kan grundläggande kunskap behöva tas fram för att därefter kunna avgöra vilken frtsatt inriktning sm är relevant. Sådan verksamhet ger därför förutsättningar att på bästa sätt priritera mellan inriktningar ch knkreta åtgärder sm ger störst sammantagen nytta för samhället. Kunskapsprduktinen lägger grunden för den samverkan sm sker i samhällsplaneringens tidiga skeden ch för ställningstaganden i den frmella planeringsprcessen. Regeringsuppdrag: Resfria möten i myndigheter Under periden driver Trafikverket på regeringens uppdrag prjektet Resfria möten i myndigheter Remm. Inm uppdraget ska Trafikverket, i samråd med Naturvårdsverket, Statens energimyndighet ch e-delegatinen, etablera samarbete med ett antal utvalda myndigheter för att gemensamt arbeta för förbättrade förutsättningar för genmförande av resfria möten. Trafikverkets uppdrag är att vara pådrivande ch sammanhållande för uppdraget. Inm de deltagande myndigheterna utvecklas rutiner för att medarbetarna ska ha rätt förutsättningar att genmföra resfria möten. Effekten av ökad andel resfria möten förväntas bli förbättrad arbetsmiljö, minskade reskstnader för rganisatinerna samt minskade utsläpp av kldixid ch minskad användning av energi i transprtsektrn. Prjektet arrangerar regelbundet webbseminarier m resfria möten ch skapar lika plattfrmar för utbyte av erfarenheter ch kunskaper. Dialg i mindre nätverk sker genm regelbundna resfria träffar. Remm arrangerar ckså seminarier/wrkshppar där deltagarna får möjlighet att träffas. Prjektet tar även fram ett gemensamt stöd, exempelvis lika lathundar, indikatrer för uppföljning ch underlag för upphandling. Trafikverket utvecklar kunskap m lika kundgruppers behv, användningen av transprtsystemet etcetera, vilket är nödvändig för att genmföra våra uppgifter. Men kunskaperna kan merutnyttjas, exempelvis för att bidra till 18

19 effektiviseringar i det kmmunala vägsystemet ch i den kmmunala planeringen. Regeringsuppdrag: Barn ch unga i samhällsplaneringen Regeringen gav i slutet av 2009 dåvarande Vägverket uppdraget att i samråd med Bverket initiera, samrdna ch stödja kmmunala försöksverksamheter sm invlverar barn ch unga i samhällsplaneringen. Insatsen var ett led i arbetet med att förverkliga FN:s knventin m barnens rättigheter i Sverige, ch initierades mt bakgrund av regeringens bedömning att de kmmunala verksamheterna är viktiga arenr för barns rätt att kmma till tals, vara delaktiga ch utöva inflytande i de beslut sm berör dem. Vägverket fick uppdraget med anledning av verkets erfarenheter av att invlvera barn ch unga i trafikplaneringen. Denna erfarenhet brde, enligt regeringens bedömning, tillämpas även på andra mråden inm samhällsplaneringen på kmmunal nivå. Arbetet med regeringsuppdraget pågick under 2010 till 2012 i samarbete med sex kmmuner ch invlverade mer än 1000 barn ch unga. Prjektet har ökat kunskapen m vikten av att i tidiga skeden ta del av ch utgå även från barn ch ungas behv, ch hur denna delaktighet kan lägga grunden för nyskapande utveckling samt effektivisera de fysiska planprcesserna. Resultatet är rutiner, arbetssätt ch andra erfarenheter sm andra myndigheter ch kmmuner kan ta del av ch vidareutveckla. Även efter det att arbetet enligt sådana tidsbegränsade uppdrag sm Trafikverket fått, eller kan kmma att få i framtiden, har slutförts kan det finnas behv av viss löpande förvaltning av kunskapsunderlag eller metder, uppföljning av resultat av åtgärder etcetera. Det kan även finnas behv av att upprätthålla frum för samverkan med övriga aktörer inm det aktuella mrådet. Detta kan mtivera förtydligande genm uppdrag. Löpande samrdningsansvar m.m. sm kan behöva förtydligas Delar av den verksamhet Vägverket ch Banverket bedrev inm ramen för sektrsansvaret bedöms vara frtsatt mtiverad ch relevant inm ramen för vår löpande verksamhet. Det gäller bland annat vissa samrdningsinsatser där Trafikverket intar en drivande rll. Det är Trafikverkets bedömning att sådan verksamhet är efterfrågad av såväl regeringen sm övriga aktörer inm transprtsektrn, ch att vi bör frtsätta med den. Det kan dck vara mtiverat att förtydliga Trafikverkets uppdrag ch mandat i dessa delar. I förhållande till Vägverket ch Banverket har Trafikverkets i allt väsentligt intagit rllen sm deltagare snarare än drivande aktör eller finansiär i sådan verksamhet sm bygger på dialg ch samverkan med andra aktörer. Vårt engagemang i verksamheter sm i hög grad gagnar andra aktörers intressen eller i princip kan drivas av annan har därför fått ändrad inriktning ch mfattning sedan trafikverket bildandes. Den förändrade inriktningen kan exemplifieras av vårt förändrade engagemang i sådana samverkansfra sm Q3 Frum för hållbara transprter. Verksamheten syftar till att bidra till ökad trafiksäkerhet ch minskad miljöpåverkan genm att tillämpa krav i upphandlingen av transprter, ch samlar transprtköpare för utbyte av erfarenheter ch praktisk hjälp vid upphandlingar. Det tidigare Vägverket var huvudfinansiär för verksamheten, 19

20 men frumet har efter Trafikverkets bildande mvandlats till en medlemsrganisatin sm ägs ch drivs av dess medlemmar. Trafikverket deltar dck frtfarande sm en aktör. Mtsvarande förändringar har gjrts för andra råd eller dialgfra sm initierades av Vägverket eller Banverket. För viss samverkan sm bedrivits med stöd i de tidigare myndigheternas sektrsansvar har Trafikverket emellertid frtsatt intagit rllen sm samrdnade eller drivande aktör. Inm vissa mråden är samsyn ch samrdning nödvändig ch förväntningarna på samrdnande aktiviteter strt. Den kan saknas en given huvudman för det fall Trafikverket skulle frånträda rllen sm samrdnare. I andra fall skulle i princip någn annan aktör eller kmbinatin av aktörer kunna inta rllen sm samrdningsansvarig, men detta ansvar då behöva tydliggöras. Ett mråde där Trafikverket frtlöpande har tagit det ansvar för den samrdning sm det tidigare Vägverket axlade inm ramen för sektrsansvaret, är samrdningen av målstyrningsarbetet för trafiksäkerhet. Samrdning av Målstyrningsarbete Trafiksäkerhet Ett strt antal aktörer har möjlighet att påverka utvecklingen ch bidra till de trafiksäkerhetsmål sm beslutats av riksdagen. En gemensam bild av mål ch lämpliga indikatrer för att kunna följa utvecklingen ch för att ge underlag för beslut m lämpliga åtgärder är därför av central betydelse. Det systematiska målstyrningsarbetet bygger på att etappmålen bryts ned i indikatrer sm speglar de faktrer sm har str påverkan på antalet dödade ch skadade i trafiken. I Sverige har detta systematiska målstyrningsarbete gett påtagliga förbättringar av trafiksäkerheten på väg. Arbetet samrdnas av Trafikverket. Grunden för målstyrningsarbetet är dialg ch samverkan med viktiga aktörer. I detta ingår förankring av arbetssätt, utveckling av mål ch indikatrer, mdeller ch verktyg med mera. Avgörande för att nå framgång i arbetet är att utvecklingen följs upp ch resultatet återförs i utvecklingsarbetet. Mätningar, exempelvis av hastighetsutvecklingen, är därför en förutsättning för målstyrningsarbetet. Analyser av trafiksäkerhetsutvecklingen sm genmförs på flera myndigheter krdineras inm ramen för målstyrningsarbetet. En viktig arena för utbyte av kunskap ch krdinering av verksamheter mellan viktiga aktörer är Gruppen för natinell samverkan (GNS). Trafiksäkerhetsutvecklingen ch måluppfyllelsen utvärderas även vid årliga resultatknferenser med mycket brett deltagande. Förutm löpande samverkan kan särskilda utvecklingsinsatser vara nödvändiga för att få till stånd ett systematiskt arbete inm vissa mråden. Tillsammans med berörda aktörer har Trafikverket exempelvis därför tagit fram en gemensam mtrcykel- ch mpedstrategi. Inm järnvägsmrådet har trafiksäkerhetsarbetet hittills inte bedrivits på mtsvarande sätt sm för väg. Sm ett led i att intrducera samma arbetssätt inm järnväg grundades 2012 samrdningsgruppen Gruppen för natinell samverkan järnväg. Även målstyrningsarbetet inm järnväg samrdnas av Trafikverket. Samrdningen av målstyrningsarbetet är ett exempel på verksamhet sm bedrivs löpande, ch för vilket det kan förväntas finnas ett kntinuerligt behv 20

21 även i framtiden. Verksamheten har alltså inte karaktären av en tillfällig insats. Ansvaret för detta samrdningsansvar kan behöva tydliggöras, men då inte i frm av tidsbegränsade uppdrag. Ett annat exempel på samverkansarbete sm utvecklades inm ramen för Vägverkets sektrsansvar, ch sm Trafikverket frtlöpande bedriver är det arbete för ökad frdnssäkerhet sm sker inm ramen för Eur NCAP. Samarbet för ökad frdnssäkerhet: Eur NCAP Syftet med Eur NCAP (The Eurpean New Car Assessment Prgramme) är att erbjuda nybilsköpare bättre infrmatin kring lika bilmdellers säkerhetsnivå. Detta premierar i sin tur de biltillverkare sm satsar på gd säkerhet. Trafikverket, ch dessförinnan Vägverket, har deltagit sedan starten När NCAP startade fanns ingen rganiserat prgram för krckprvning. Samhällets verktyg för att åstadkmma förbättrade krcksäkerhetsnivåer var begränsad till lagstiftning. Denna lagstiftning var knappast pådrivande ch premierar inte utveckling brtm lagkraven. Arbetet har fått strt genmslag. Tack vare NCAP finns en bjektiv ch fristående aktör sm på ett trvärdigt sätt kan uttala sig m nya bilars säkerhet. Knsumenters efterfrågan stimulerar frdnsindustrin att utveckla betydligt säkrare prdukter, ch det stra intresset leder till att snabbt höja säkerhetsstandarden i nya frdn. Ett exempel är när NCAP på svenskt initiativ började premiera bilar med effektiva bilbältespåminnare. På krt tid utrustades majriteten av alla nysålda bilar med bältespåminnare, ch idag är sådana påminnare standard. Samarbetet har paralleller med den verksamhet sm bedrivs inm prgrammet för frdnsstrategisk frskning ch innvatin, FFI. Prgrammet är ett samarbete mellan staten ch frdnsindustrin m att gemensamt finansiera frsknings-, innvatins- ch utvecklingsinsatser med fkus på mrådena klimat ch miljö samt säkerhet. Statens bidrag betalas via Vinnva, Energimyndigheten ch Trafikverket. Verksamheten inm FFI bedrivs i fem samverkansprgram. Prgrammet för Frdns- ch trafiksäkerhet har sm mål att bidra till utvecklingen av nllvisinsfrdn, det vill säga frdn med en ptimal kmbinatin av aktiva ch passiva system sm reducerar antal lyckr samt knsekvenserna av de lyckr sm trts allt sker. 21