etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn samt ett utsläppsmål för inrikes transporter ti112030, (kapitel 5)

Transkript

1 Sammanfattning Inledning I denna sammanfattning redvisas Miljömålsberedningens samlade förslag ch bedömningar. Alla texter är förhandlade ch förankrade inm ch mellan de partier sm ingår i beredningen. Förslag tiji strategi för en samlad ch långsiktig klimatplitik mt klimatmålet 2045 Sverige ska vara ett ledande land i det glbala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar ch ta ansvar för landets histriska utsläpp. Sverige ska även bedriva en ambitiös ch långsiktigt hållbar natinell klimatplitik ch vara en förebild för andra länder, med bibehållen knkurrenskraft ch på ett sätt sm inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser. För att lyckas väl med uppgiften är det viktigt att även EU ch övriga världen skärper sin klimatplitik Dessa utgångspunkter var centrala för beredningens förslag ch bedömningar i det tidigare betänkandet m ett klimatplitiskt ramverk för Sverige ch vägleder även utfrmningen av strategin i detta delbetänkande. Beredningen föreslår att det införs en strategi för en samlad ch långsiktig klimatplitik med sikte mt det långsiktiga målet 2045 sm mfattar: etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 ch 2040 för den icke-handlande sektrn samt ett utsläppsmål för inrikes transprter ti112030, (kapitel 5) övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen ch det långsiktiga målet, (kapitel4) 21

2 Sammanfattning su 2016:47 åtgärder för att alla plitikmråden ska integrera klimataspekten, (kapitel6) "' styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med särskilt fkus på att öka mställningen av transprtsektrn ch (kapitel 6 ch 7) "' styrmedel ch prcesser sm skapar förutsättningar för att nå nettnllutsläpp senast 2045 med särskilt fkus på mställningen av basmaterialindustrin, jrdbrukssektrn ch samhällsplaneringen. (kapitel6, 7 ch 8). Förslag till etappmål i klimatplitiken Förslag till långsiktigt: klimatmål I Miljömålsberedningens tidigare betänkande föreslgs ett långsiktigt natinellt mål för utsläppen av växthusgaser till Beredningens förslag innebär att: "' Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettutsläpp av växthusgaser till atmsfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär en tidigareläggning ch en precisering av den tidigare visinen m nettnllutsläpp till2050. Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inm svenskt territrium, i enlighet med Sveriges internatinella växthusgasrapprtering, vara minst 85 prcent lägre än utsläppen år För att nå målet får även avskiljning ch lagring av kldixid av fssilt ursprung där rimliga alternativ saknas räknas sm en åtgärd (CCS). <~~ Kmpletterande åtgärder för att nå nettnllutsläpp får tillgdräknas i enlighet med internatinellt beslutade regler. G Målet år 2045 förutsätter höjda ambitiner i EU:s utsläppshandelssystem. Beredningen lägger i detta betänkande förslag på etappmål för hur utsläppen av växthusgaser i Sverige från den s.k. icke-handlande 22

3 su 2016:47 Sammanfattning sektrn 1, bör utvecldas 2030 ch 2040 på väg mt det långsiktiga målet till Beredningen föreslår däremt inte några etappmål för de verksamheter sm ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, den handlande sektrn, eftersm dessa utsläpp redan mfattas av ett eurpeiskt tak för utsläppen. Utvecklingen i den handlande sektrn behöver dck följas nggrant både med avseende på utsläppsutvecklingen, men framför allt med avseende på hur förutsättningarna att minska utsläppen till nära-nllnivåer utvecklas. De föreslagna etappmålen utgör viktiga steg på vägen mt nettnllutsläpp De föreslagna etappmålen för den icke-handlande sektrn till 2030 ch 2040 är ambitiösa ch utgör viktiga steg på vägen mt nettnllutsläpp. De ställer krav på en betydligt snabbare mställning av samhället mt låga utsläppsnivåer jämfört med utvecklingen hittills. Det kmmer krävas både beteendeförändringar ch förändringar av teknik- ch samhällsbyggnad för att målen ska kunna nås. Beredningen gör samtidigt bedömningen att de föreslagna etappmålen, utifrån dagens kunskap, är realistiska att nå. Det pågår redan en mfattande ch snabb teknikutveckling i vårt samhälle, en utveckling sm kan ge drivkraft åt den önskvärda snabba utsläppsminskningen. Framtidsbedömningar är dck alltid säkra ch p~ vägen mt uppsatta etappmål kan.det inträf~a förändrin.gar av många lika slag, både sådana sm kan göra det lättare men ckså sådana sm gör. det svårare att nå de uppsatta målen. Det uppföljningssystem med årliga klimatårsredvisningar ch handlingsplaner vart fjärde ~r sm beredningen föreslagit kmmer 1 r den icke-handlande sektrn ingar utsläpp från framför allt transprter, arbetsmaskiner, b$tllder ch lkaler, avfallshantering, jrdbruksprduktin samt användning av flurerade växthusgaser. EU:s system för handel med utsläppsrätter mfattar huvuddelen av d- ch fjärrvärmeanläggningar samt stra delar av utsläppen från industrin. Utsläpp från upptag ch avgång av kl fr~n markanvändning, förändrad markanvändning ch skgsbruk (LULUCF) ingår inte i den icke-handlande sektrn. 23

4 Sammanfattning su 2016:47 därför vara betydelsefulla för att ge den flexibilitet sm kan behövas i utvecklingen mt de etappmål sm föresl.ts. För att bygga in en ytterligare flexibilitet i hur etappmålen kan nås förslår beredningen att en mindre del av den sammanlagda utsläppsminskningen jämfört med 1990, kan nås genm kmpletterande åtgärder. Med kmpletterande åtgärder avses till exempel reduktiner sm uppstår till följd av genmförda utsläppsminskningar utanför Sverige ch/eller till följd av ett ökat klupptag i skg ch mark (en förstärkt klsänka). Till kmpletterande åtgärder kan på sikt även s.k. bi-ccs, dvs.. kldixidavskiljning ch lagring av bigen kldixid räknas. Effekten av de kmpletterande åtgärderna ska beräknas i enlighet med internatinellt beslutade regelverk. Beredningen föreslår dessutm en indikativ utsläppsbana sm bestäms av de föreslagna etappmålsnivåerna inklusive flexibiliteter. Denna bana kan användas för uppföljning av utvecklingen. Om denna bana följs begränsas även de kumulativa utsläppen över hela tidsperiden. Miljömålsberedningen föresl:1.r att följande etappmål bör införas för utsläppen i den icke~ handlande sektrn: Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektrn bör senast år 2030 vara minst 63 prcent lägre än utsläppen år Högst 8 prcentenheter av utsläppsminskningarna får ske genm kmpletterande åtgärder. Utsläppen i Sverige i den icke~handla.nde sektrn bör senast år 2040 vara minst 75 prcent lägre än utsläppen Högst 2 prcentenheter av utsläppsminskningarna får ske genm kmpletterande åtgärder. Beredningen föreslår dessutm att: 0 En indikativ utsläppsbana från 2015 till de föreslagna etappmålen 2030, 2040 ch därefter till 2045 bör användas sm stöd för uppföljningen av utvecklingen i den icke-handlande sektrn. 24

5 su 2016:47 Sammanfattning " Den tekniska beräkningsgrunden för den icke-handlande sektrns utsläpp basåret 1990 fastställs i enlighet med beredningens förslag. "' Etappmålen behöver ses över m mfattningen av EU:s handelssystem ändras. Ambitiösa natinella mål kan ses sm en förberedelse inför en skärpning av EU:s gemensamma klimatmål EU:s klimatmål till 2030 behöver skärpas för att vara mer i linje med Parisavtalet. Ett ambitiösare natinellt mål till 2030, jämfört med landets kmmande ED-åtagande, kan ses sm en förberedelse för att Sverige även ska kunna uppfylla skärpta klimatmål inm EU i framtiden. Miljömålsberedningens förslag:., De översktt sm kan kmma att uppstå vid ett ambitiösare natinellt mål i förhållande till ett kmmande BU-åtagande 2030 ch EU-bana , behöver annulleras. Ett utsläppsmål för inrikes transprter bidrar till att etappmålen för den icke-handlande sektrn kan nås Beredningen har valt att kncentrera analysen av eventuella sektrmål till transprtsektrn. Det är den sektr sm står för den högsta andelen av utsläppen i den icke-handlande sektrn (cirka 50 prcent år 2015). Utvecklingen i transprtsektrn är på många sätt avgörande för att de av beredningen föreslagna etappmålen ch det långsiktiga målet till 2045 ska vara möjliga att nå. Det finns även sedan lång tid tillbaka en uttalad plitisk priritering att Sverige år 2030 ska ha en frdnsfltta sm är berende av fssila bränslen, vilket är en ambitin sm behöver förtydligas. Transprterna är dessutm ett mråde där Sverige har gda förutsättningar att visa exempel på en utveckling sm även andra länder, helt eller delvis, har möjlighet att ta efter. Parisavtalets temperaturmål ställer krav på att det sker en mställning till(minst) 25

6 Sammanfattning su 2016:47 nllutsläpp av kldixid i alla samhällssektrer, inklusive transp rtsektrn. I sektrer sm traditinellt betraktas sm särskilt svåra att ställa m, dit transprtsektrn hör, är behvet av gda exempel särskilt strt. Det pågår även en mfattande aktivitet runt m i landet för att möjliggöra en mställning till låga utsläpp av växthusgaser ch många av åtgärderna sm genmförs är riktade mt transprtsektrn. Många aktörer efterlyser samtidigt både tydligare mål ch styrmedel för att utvecklingen inm sektrn nu verkligen ska kunna ta fart. Beredningens förslag till utsläppsmål för inrikes transprter är ett mål sm förutsätter mycket kraftiga trendbrtt jämfört med utvecklingen fram till i dag. Beredningen menar att en sådan utveckling är möjlig ch är även beredd att bidra till att beslut fattas m centrala styrmedelsförändringar sm kan skapa förutsättningar för den transfrmatin sm krävs. När ch m mställningen väl lyckas kan det mycket väl visa sig att det i praktiken går att nå längre än det mål beredningen nu föreslår. Utsläppsmålet för inrikes transprter har flera samtidiga syften vid sidan av att bidra till att etappmålet till2030 ch det långsiktiga klimatmålet nås till så låg kstnad sm möjligt. Till dessa hör att Sverige ska vara ett föregångsland på mrådet bland annat genm att teknikutveckling stimuleras, inklusive utvecklingen mt en mer mfattande bieknmi. Dessutm kan utvecklingen mt utsläppsmålet bidra till att utsläppen av luftförareringar minskar ch utvecklingen kan även ge ett betydelsefullt bidrag till en hållbar samhällsplanering. Miljöm~lsberedningens förslag: e Inför ett utsläppsmål för inrikes transprter (utm inrikes flyg sm ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) sm innebär att utsläppen från denna sektr ska minska med minst 70 prcent senast år 2030 jämfört med Särskilda uppföljningsmått bör användas för att systematiskt följa lika delar av utvecklingen i sektrn. 26

7 su 2016:47 Sammanfattning Förslag till styrmedel ch åtgärder - hrisntella strategier Klimatfrågan behöver integreras i alla plitikmråden Samhällsmställningen för att klara klimatmålen kmmer påverka alla sektrer ch beröra samtliga samhällsaktörer. Beredningen gör bedömningen att klimatfrågan därför behöver integreras i arbetet i alla plitikmråden ch sektrer ch på alla nivåer i samhället. Alla utgiftsmråden behöver knsekvensanalyseras med avseende på effekter för klimatet> särskilt i samband med budgetarbetet. Miljömålsberedningens föreslår: Att regeringen i samband med nästa översyn av respektive samhällsmål ser över ch vid behv mfrmulerar målen så att de är förenliga med klimatmålen. Att det införs bestämmelser m könsekvensanalys avseende effekter på klimatet i kmmitteförrdningen ch förrdning m knsekvensutredning vid regelgivning. Pr.issättning av utsläpp av växthusgaser Kldixidskatten är en bas för styrningen i den idee-handlande sektrn Kldixidskatten bidrar till en kstnadseffektiv minskning av utsläppen ch bör även i frtsättningen utgöra en bas i styrningen av utsläppen i den icke-handlande sektrn. Beredningen gör bedömningen att nivån på kldixidskatten framöver bör anpassas i den mfattning ch takt sm, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen, ger en kstnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektrn så att etappmålet till2030 nås. Regeringen bör även frtsatt följa hur miljöstyrningen i transprtsektrn kan upprätthållas när den styrande effekten av energich kldixidskatterna succesivt minskar på grund av en allt mer effektiv frdnsfltta. 27

8 Sammanfattning su 2016:47 E U: s energiskattedirektiv bör ändras så att det möjliggör en ökad miljöstyrning av skattesystemet Sverige verkar i dag för att EU:s energiskattedirektiv ska ändras i syfte att öka miljöstyrningen ch skapa ett ramverk för beskattningen på uninsnivå sm tydligt tar hänsyn till de lika bränslenas innebende klimat- ch energiegenskaper. Beredningen gör bedömningen att Sverige frtsatt bör vara drivande i EU för att ändra energiskattedirektivet ch andra relevanta rättsregler i syfte att öka miljöstyrningen. E U:s system för handel med utsläppsrätter bör skärpas Beredningens förslag till mål för utsläppsminskningar i Sverige år 2045 har sm en utgångspunkt att världen i övrigt ckså agerar så att de glbala utsläppen minskar i linje med målen i Parisavtalet. Sverige bör därför agera internatinellt, inm EU ch genm den natinella klimatplitiken för att driva på en sådan utveckling. Inm EU behöver framför allt den takt sm taket i systemet för handel med utsläppsrätter sänks med skärpas ytterligare. Sverige bör driva på för en sådan skärpning. Skärpningen behöver genmföras på ett sätt sm inte leder till ökad risk för kldixidläckage. En närings- ch innvatinsplitik med klimatinriktning En huvudinriktning i svensk näringsplitik bör vara att skapa förutsättningar för en hållbar eknmisk tillväxt ch förnyelse. Avgörande för möjligheterna att åstadkmma detta är en eknmi i balans ch gda förutsättningar för befintliga företag samt nyföretagande. Stat ch kmmun har fta spelat en avgörande rll i näringsch innvatinsplitiken ch särskilt vid mfattande teknikskiften. Samspelet mellan ffentliga ch privata aktörer är viktigt för att åstadkmma teknikskiften ch en strukturmvandling sm leder i riktning mt det långsiktiga klimatmålet m nettnllutsläpp senast år

9 su 2016:47 Sammanfattning Milj öm~lsberedningens förslag: Q Q Sveriges ambitin att vara ett föregångsland i klimatmställ~ ningen bör vara ett övergripande mål för närings~ ch innvatinsplitiken. Det befintliga ffentliga stödet till företag bör i ökad utsträckning styras mt tillämpningar med str ptential att minska utsläpp av växthusgaser, både i Sverige ch i mvärlden. Regeringen bör ge Vinnva, i samråd med berörda myndigheter i uppdrag att utreda hur en större andel av innvatinsstödet till företag kan riktas mt klimatrelevanta innvatiner samt föreslå hur frmerna för samverkan mellan staten ch näringslivet kan utfrmas. En strategi för en utvecklad bieknmi kan stödja klimatstrategin Klimatmställningen innebär stra utmaningar för alla länder. För ett skgsland sm Sverige utgör den ckså en möjlighet att utveckla en mer bibaserad eknmi genm både den rika rävarubasen men ckså genm gediget industriellt kunnande ch världsledande frskning på mrådet. Att utveckla bieknmin kan även stödja strukturmvandlingen i viktiga branscher. Förverkligandet av bieknmin kräver engagemang ch investeringar från både stat ch näringsliv. Samverkan mellan staten ch företagen måste till. Strategin bör därför vara förankrad i både näringslivet ch i plitiken. Utvecklingen mt en mer bibaserad eknmi måste ske på ett sätt sm inte äventyrar övriga miljökvalitetsmål ch bibaserade prdukter bör så långt möjligt användas där de gör störst klimatnytta. 29

10 Sammanfattning su 2016:47 Miljömålsberedningens förslag: 411 En ffensiv bieknmistrategi för Sverige bör utvecklas för att främja att nya hållbara bibaserade material ch bränslen ersätter fssilbaserade mtsvarigheter. 411 Utvecklingen av styrmedel för att nå beredningens förslag till mål bör utfrmas så att de långsiktigt bidrar till att öka efterfrågan av hållbara bibaserade prdukter. Regeringen bör ge i uppdrag till Tillväxtverket att i samråd med Naturvårdsverket ch Energimyndigheten, utveckla uppföljningsmått så att utvecklingen mt en mer bibaserad eknmi ch att substitutinen av fssila råvarr kan följas. strategier för material- ch energihushållning i samhället, cirkulär eknmi ch delande eknmi stödjer klimatstrategin Material- ch energianvändning i lika frmer ligger bakm många av våra stra miljöprblem samt bidrar till växthusgasutsläpp sm kunde ha undvikits i en mer resurseffektiv eknmi. Sverige har ett bra utgångsläge genm en nära fssilfri elprduktin, hög grad av cirkulära materialflöden ch högprduktiva värdekedjr i industrin. Beredningen bedömer att det finns stra möjligheter att ytterligare förstärka ch ta tillvara ptentialen i att effektivisera materialch energianvändning. Resurseffektivitet bör därför vara ett övergripande mål till stöd för klimatplitiken. Kretslppet av material i teknsfären bör öka, när det ger mer eknmiskt värde ur samrna mängd resurser ch skapar både tillväxt ch minskar miljö- ch klimatpåverkan. Den tekniska revlutinen skapar både möjligheter ch ht. Det ffentliga behöver styra så att nya teknlgier integreras i samhället på ett effektivt sätt sm skapar bästa möjliga resursutnyttjande ch bidrar till att klimatmålen uppnås. 30

11 su 2016:47 Sammanfattning Det lkala ch reginala klimat~ ch luftarbetet är centralt för utvecklingen Kmmuner, landsting ch reginer har - inm ramen för det kmmunala självstyret - en str möjlighet ch ett strt ansvar att inm transprt- ch bstadssektrerna bidra till en minskad klimatpåverkan ch en förbättrad luftkvalitet. Kmmunerna har det närmaste decenniet en särskild utmaning i att åstadkmma ett hållbart samhällsbyggande där klimat- ch luftmålen nås samtidigt sm takten i bstadsbyggandet ökar väsentligt. Vissa kmmuner, till exempel kmmuner med lägre beflkningstal, kan behöva stöd inm klimat- ch energimrådet. Det finns ett behv av kmpetensutveckling hs berörda aktörer avseende tillämpningen av plan- ch bygglagstiftningen, med anknuten lagstiftning, samt övrigt regelverk för att åstadkmma ett långsiktigt hållbart samhälle ch nå klimatmålen. Statens rll i sammanhanget är i första hand att skapa förutsättningar för ett aktivt kmmunalt klimatarbete på lkal ch reginal nivå. Detta kan bland annat ske genm att undanröja eventuella hinder i natinelllagstiftning ch genm att i specifika fall ~elegera beslutsbefgenheter från den statliga nivån till kmmunerna för att underlätta mställningsarbetet. Staten ska ckså, genm vägledning från centrala myndigheter ch genm länsstyrelsernas insatser på den reginala nivån, stödja kmmunernas ch näringslivets klimatarbete ch verka för att de natinella klimat- ch energimålen får genmslag i hela landet. Staten kan även använda eknmiska styrmedel till kmmuner ch landsting för att stimulera lkalt ch reginalt miljö- ch klimatarbete. Miljömålsberedningens förslag: Ge Bverket ch Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en samrdnad vägledning för miljöbedömningar till regelverken för samhällsplanering (såsm plan- ch bygglagen, infrastrukturlagstiftningen, regelverken för det reginala utvecklingsarbetet samt miljöbalken) för en mer samrdnad planering där klimatmålen kan uppnås genm att ge mer tyngd åt de viktigaste miljöaspekterna i varje planprcess. 31

12 Sammanfattning su 2016:47 0 Ge Bverltet.i uppdrag att ta fram vägledning för hur länsstyrelserna ska vägleda kmmunerna tidigt i planprcessen utifrån ett helhetsperspektiv sm mfattar avvägningar mellan lika samhällsintressen för en minskad klimatpåverkan. G G Ge Bverket ch länsstyrelserna, i samarbete med Sveriges kmmuner ch landsting (SKL), i uppdrag att genmföra en kunskapshöjande insats hs de aktörer sm ansvarar för samhälisplaneringen i att använda miljöbedömningsverktyget så att samhällsplaneringen styr mt klimatmålen. Även övriga aktörer inm samhällsbyggandet bör ges möjlighet till kunskapshöjning m planeringssystemet ch dess tillämpning. Ge berörda myndigheter i uppdrag att i samband med van beskrivna insatser utreda behvet av ändringar i gällande regelverk för att samhällsplaneringen i ökad grad ska styra mt klimatmålen. sektrsvisa strategier ch styrmedel Transprter T ransprteffektivt samhälle Åtgärder för att minska utsläppen från transprtsektrn genm att verka för ett samhälle med ett mer effektivt ch klimatsmart transprtarbete är e~ viktig del i det långsilniga mställningsarbetet. En del i detta är att göra gång-, cykel- ch kllektivtrafik tillnnugivande i planeringen i större tätrter, samt att resr med buss ch tåg underlättas vid planering av infrastruktur mellan tätrter. En hållbar samhällsplanering sm bidrar till ett transprteffektivt samhälle skapar många mervärden, varav minskade utsläpp av växthusgaser är ett. Åtgärder för ett effektivare transprtarbete bör därför ses i ett större sammanhang så att synergier mellan flera miljö- ch samhällsmål utnyttjas. Infrastrukturplaneringen bör utgå från en målstyrning sm tar större hänsyn till det transprtplitiska hänsynsmålet ch ett håll~ bart transprtsystem. Beredningens förslag till etappmål för luftförreningar m begränsade utsläpp från vägtrafik i tätrt sm innebär att andelen 32

13 su 2016:47 Sammanfattning persntransprtresr med kllektivtrafik, cykel ch gång i Sverige ska vara minst 25 prcent 2025, uttryckt i persnkilmeter, bidrar till ett transprteffektivt samhälle ch till klimatmålen. Milj örnålsberedningens förslag: e I den mån stadsmiljöavtal ingås bör dessa utvecklas till ett instrument för hållbart samhällsbyggande ch förtätning sm kmbinerar bstadsbyggande, infrastruktur, kllektivtrafik ch minskad biltrafik ch läggs in sm en del i den natinella infrastrukturplanen för Ökad möjlighet till finansiering av åtgärder sm förändrar transprtbehvet ch främjar en effektivare användning av infrastruktur ch frdn (steg 1- ch 2-åtgärder enligt den så kallade fyrstegsprincipen) inm ramen för infrastrukturplaneringen. Digital infrastruktur bör ingå bland de åtgärder sm kan finansteras. Trafikförrdningen respektive Lagen m rätt för kmmun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av ffentlig plats, bör ändras så att kmmuner ges möjlighet att införa miljözn för lätta frdn ch differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån frdns miljöegenskaper. Vidare bör ytterligare möjligheter att delegera viss beslutsrätt till kmmunerna vad gäller införande av lkala styrmedel på trafikmrådet utredas. Reseavdragsystemet bör ses över så att dess utfrmning i högre grad gynnar resr med låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar samtidigt sm avdraget fyller sitt ursprungliga syfte. För att ta tillvara de möjligheter sm den pågående digitaliseringen ger bör åtgärder vidtas för att säkerställa att standarder ch kritisk mängd data är öppet ch fritt att använda. Hinder bör även i övrigt undanröjas för att fungerande marimader för tjänster ch lösningar sm ptimerar persn- ch gdstransprter ska kunna utvecklas. 0 En handlingsplan för att främja resfri kmmunikatin ch tillgänglighet bör tas fram sm fkuserar på åtgärder för att öka användbarheten av digital telmik ch andra tekniska lösningar, 33

14 Sammanfattning su 2016:47 påverka beteendeförändringar ch undanröja eventuella hinder i befintliga regelverk " Andelen persntransprtresr med kllektivtrafik, cykel ch gång i Sverige ska vara minst 25 prcent 2025, uttryckt i per~ snkilmeter, i riktning mt målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykeh ch kllektivtrafik. Energieffektivare frdn Att utsläppen från vägtransprter minskar i snabbare takt än de gör i dag är av särskilt str betydelse för att föreslagna etappmål för utsläppen i den icke-handlande sektrn ch utsläppsmålet för inrikes transprter ska kunna nås. Teknikkrav sm mfattar en str frdnsmarknad kan driva på utvecklingen av särskilt utsläppssnåla bilar, till exempel lika typer av elbilar. Miljömålsberedningens förslag: "' e Sverige ska frtsätta vara pådrivande för att kldixidkraven på persnbilar ch lätta lastbilar stegvis skärps jämfört med nu beslutade nivåer. Dessa krav bör på sikt innebära att nya frdn ska klara nllutsläpp räknat i ett livscykel perspektiv. Sverige bör även driva på för att det inm EU ska utvecklas kldixidutsläppskrav för tunga frdn. Beskattnings- ch förmånsreglerna för bilar bör utfrmas så att de stödjer en snabb svensk intrduktin av frdn med särskilt låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar. Reglerna bör successivt skärpas. 4> Beredningen ser psitivt på att dessa regler utfrmas i frm av ett s.k. bnus-malus-system, men tar inte ställning till det nu aktuella förslaget från Bnus-malus-utredningen. a Utsläppskrav i ffentlig upphandling bör utvecklas så att de stödjer utvecklingen av energieffektiva tunga frdn med särskilt låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar räknat i ett livscykelperspektiv. 34

15 su 2016:47 Sammanfattning Förnybara drivmedel För att Sverige ska kunna nå de etappmål för utsläppsutvecklingen i den icke~handlande sektrn ch utsläppsmålet för inrikes transprter ska kunna nås hävs incitament i frm av tydliga plitiska signaler ch långsiktiga spelregler för marknaden. Detta gäller inte minst i fråga m utfrmningen av de eknmiska styrmedlen på bidrivmedelsmråde t. Därför är dagens säkerhet, sm en följd av gällande skatte- ch statsstödsregler inm EU, m möjligheterna att bedriva en lång~ siktigt inriktad plitik för hållbara bidrivmedel, lycklig. Milj öm~lsberedningens förslag: e Regeringen bör så snabbt sm möjligt för riksdagen presentera förslag till regler sm ger mer långsiktigt hållbara ch stabila villkr för bidrivmedel C) Beredningen stödjer införandet av ett kvt- eller reduktinspliktsystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel bidrivmedel ch eller viss klimatprestanda per år. " Regeringen bör ckså driva ett praktivt arbete inm EU för att möjliggöra en aktiv skatteplitik sm prissätter utsläppen av växthusgaser ch stöttar utbyggnad av förnybar energi. c Hur kvt- eller reduktinspliktssystemet ska förhålla sig till energi- ch kldixidbeskattningen ch andra styrmedel sm stöttar övergång till förnybara drivmedel bör ingå i beredningen av kmmande förslag. I det arbetet ska även beaktas hur försäljningen av höginblandade bidrivmedel kan säkras. Arbetsmaskiner För att nå de föreslagna etappmålen behöver även utsläppen av växthusgaser från arbetsmaskiner nå Uga nivåer. Studier visar att det finns möjligheter att sänka utsläppen från arbetsmaskiner genm en kmbinatin av teknisk utveckling, hybridisering samt arbetsplanering ch sparsam körning. 35

16 Sammanfattning su 2016:47 Miljömålsberedningens förslag: e Sverige bör verka för gemensamma kldixidkrav på mtrer till arbetsmaskiner inm E U. Utveckling av väl fungerande mätmetder för bränsleförbrukning krävs för att fastställa sådana krav. Ett samrdningsansvar för att bidra till utvecklingen av arbetsmaskiner med bättre miljö- ch klimategenskaper bör tilldelas en myndighet. I ett sådant samrdningsansvar kan det ingå att ha en överblick över mrådet samt att samrdna insatser för en mställning till mer hållbara arbetsmaskiner, exempelvis avseende klimatpåverkan, buller samt emissiner. skattenedsättningarna på diesel för arbetsmaskiner bör fasas ut på ett sätt sm tar hänsyn till de negativa effekter sm kan uppstå på berörda näringars knkurrensförhållanden. Industri Svensk industri har en hög andel prcessrelaterade utsläpp. Möjligheterna att minska dessa utsläpp är mer kmplexa än att minska utsläppen från förbränning inm industrin. För att lyckas krävs utveckling, demnstratin ch kmmersialisering av nya tekniker. Miljömålsberedningens förslag: Det bör utvecklas en bred nllutsläppsstrategi för basmaterialindustrin. Beredningen bedömer att samverkan mellan industrin ch staten behövs i de inledande skedena av teknikutvecklingen. För järn-ch stålindustrins mställning bör en satsning på frskning- ch utveckling ch demnstratin av ny prcessteknik pririteras. strategiarbetet bör även mfatta förutsättningar för att införa teknik för kldixidavskiljning ch lagring (CCS) i Sverige för delar av basmaterialindustrins mställning till lågutsläppsprduktin samt för att belysa. möjligheterna att åstadkmma negativa utsläpp genm att tillämpa CCS på bigena utsläpp. 36

17 su 2016:47 Sammanfattning $ Strategiarbetet behöver inledas med en förstudie ch följas av beslut m satsningar på större piltanläggningar i syfte att få fram beslutsunderlag för de vägval sm behöver göras senast i mitten av 2020-talet. Förslag till strategi med finansiering av en förstudie bör ingå i en kmmande frskningsprpsitin. Regeringen bör utse en ansvarig myndighet sm ges resurser för arbetet med att driva ch krdinera frsknings- ch innvatinsinsatserna för en nllutsläppsstrategi i basmaterialindustrin. Energitillförselsektrn (ein ch värmeprduktin) Energikmmissinen (direktiv 2015:25) har Å uppgift att hantera frågr m den långsiktiga energiplitiken, med särskild tnvikt på den framtida försörjningen av el. Frågr m mål, åtgärder ch styrmedel för energisystemet behandlas därför inte av Miljömålsberedningen. Energisystemets utfrmning har en central betydelse för möjligheten att genmföra en effektiv klimatplitik. Miljömålsberedningen utgår från att energitillförselanläggningar i Sverige inte ska ge upphv till utsläpp av kldixid från fssila bränslen En mställning till nettnllutsläpp av växthusgaser i Sverige senast 2045 medför utmaningar ch möjligheter för energisystemet. Strategier för hållbar avfallshantering, ökad resurseffektivitet, bieknmi m.m. kan skapa förutsättningar för att förbränning av fssila avfallsslag kan upphöra. Bstäder, lkaler ch byggande Sverige befinner sig i en situatin med allvarlig bstadsbrist. Bverket har bedömt att det behöver byggas drygt bstäder inm den närmaste 10-årsperiden ( ). Ett bstadsbyggande av denna mfattning är en av vår tids största samhällsinvesteringar. Genm att se synergier med flera samhällsmål finns en str möjlighet att skapa en scialt, eknmiskt ch miljömässigt värdeskapande investering. 37

18 Sammanfattning su 2016:47 Effektiva lösningar sm möjliggör höga klimatambitiner sam~ tidigt sm byggandet inte försvåras, fördyras eller innebär en mera tidskrävande plan- ch byggprcess är avgörande, Beredningen gör bedömningen att klimatfrågan bör ha hög priritet i den stra utmaningen att kraftigt öka takten i bstadsbyggandet. Beredningen knstaterar vidare att, i takt med att de negativa klimat- ch miljöeffekterna från bstäder flyttar från driftfasen till prduktinsfasen blir det allt viktigare att klimat- ch miljöpåverkan från bstadens hela livscykel analyseras. Livscykelperspektivet bör vara en utgångspunkt vid analys av miljöpåverkan för all nych mbyggnad liksm vid förvaltning av befintlig bebyggelse. Samma sak bör gälla för anläggningsarbeten. Frtsatta kstnadseffektiva insatser för ökad energieffektivisering är mtiverade då de bidrar till ökad resurseffektivitet genm att dämpa energiefterfrågan ch frigöra kldixidfri energi till andra användningsmråden. Systemgränsen för byggnaders energiprestanda bör fkusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi. Miljömålsberedningens förslag: ~> Utvärdera effekten av förbudet i plan- ch bygglagen för kmrmmer att ställa särkrav på byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning. <~ Överväg inrättande av ett natinellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande ch förvaltning, livscykelanalys samt förnybar energi. Jrdbruk För att möjliggöra en ökad livsmedelsprduktin utan att öka utsläppen behöver hållbara prduktinssystem, inklusive vattenbruk vidareutvecldas. Möjligheten att öka prduktiviteten genm växtförädling ch avel, utan negativa effekter på djurskyddet, ch till utveckling av nya prteinkällr, bör tas tillvara ch pririteras i frskningsplitiken. 38

19 su 2016:47 Sammanfattning Kväveffektiviteten, både vad gäller användning av mineralgödsel ch hantering av stallgödsel är fkus för åtgärder för att minska utsläpp av lustgas, ammniak ch metan. Effektivitet i kväveanvändningen har dessutm stra synergier med andra miljökvalitetsmål Detta är ett viktigt mråde för rådgivning ch styrning. Kunskapen m hur klinnehållet i jrdbruksmark kan öka genm att använda fånggrödr, nedbrukning av rganiskt material, plöjningsfri dling, utveckling av perenna grödr samt på vilka marker där sådana metder är lämpliga bör öka genm frtsatt frskning. I takt med att kunskapen ökar bör rådgivningen m nya metder intensifieras. I SOU 2014:50, ''Med miljömålen i fkus» gjrde beredningen bedömningen att marknads- ch direktstöden (pelare I) i EU:s jrdbruksplitik bör avvecklas successivt, samtidigt sm miljö- ch landsbygdsinsatserna (pelare II) stärks i syfte att förbättra möjligheterna för effektivare miljöåtgärder inm jrdbruket. Möjligheter att lämna värdebaserade ersättningar, sm utgår från åtgärders miljönytta, bör skapas inm landsbygdsprgrammen. Denna bedömning kvarstår. Utsläppen från livsmedelsknsumtinen behöver minska. Det kan göras genm förändrade kstvanr med t ex mer vegetabilier, mindre kött, säsngsbaserad kst, minskat matsvinn ch genm förändrade prduktinsmetder exempelvis genm klinlagring i betesmarker ch/ eller genm ökad valldling. En ökad knsumtin ch prduktin av svenskprducerat kött på bekstnad av det imprterade ger förutsättningar för en prduktin med glbalt sett lägre utsläpp ch kan även underlätta uppnåendet av andra miljömål. Åtgärder behövs för att underlätta för privatknsumenter ch ffentlig sektr att knsumera livsmedel med lägre klimat- ch miljöpåverkan. skgen skgsvårdslagstiftningens inriktning med jämbördiga mål för uthållig prduktin sm ger en gd avkastning samtidigt sm den bilgiska mångfalden behålls, ligger fast. 39

20 Sammanfattning su 2016:47 Bibaserade bränslen ch material sm ersätter fssila bränslen ch material sm prducerats med fssila råvarr har ett mycket strt värde för samhället i en klimatmställning. Prdukter från skgen kmmer att behövas i en ökad utsträck~ ning sm bränslen ch material i en samlad klimatstrategi för att nå de ambitiösa mål sm beredningen föreslagit. Klimatmställningen ch utvecklingen mt en mer bibaserad eknmi får samtidigt inte föranleda åtgärder i skgsbruket sm äventyrar att andra miljökvalitetsmål nås. Utvecklingen mt en mer bibaserad eknmi m~ste ske på ett sätt sm inte äventyrar övriga miljökvalitetsmål Bibaserade prdukter bör så långt möjligt an~ vändas där de gör störst klimatnytta. Beredningens anser act Sverige har mycket gda förutsättningar för att förena ett aktivt skgsbruk med höga miljökrav samtidigt sm en betydande klsänka kan upprätthållas. Beredningen har tidigare föreslagit att regeringen bör ge skgsstyrelsen ch Jrdbruksverket i uppdrag att ta fram en strategisk planering av arbetet med att minska avgången av växthusgaser från skg ch jrdbrukets rgangena jrdar ch öka klinlagringen i åker ch betesmark. Förslaget kvarsth ch bör genmföras. Kmpletterande åtgärder i utvecklingen mt nettnll ch nettnegativa utsläpp efter år 2045 Beredningen bedömde i delbetänkandet m "Ett klimatplitiskt ramverk för Sverige" att det kan behövas kmpletterande åtgärder sm kan bidra till ytterligare utsläppsminskningar utöver 85 pr~ cent för att nå nettnllutsläpp Sådana åtgärder kan även bidra till sammanlagda nettnegativa utsläpp efter De kmpletterande åtgärder vi känner i dag; ökning av klsänkan1 verifierade utsläppsminskningar genm investeringar i andra länder samt avskiljning samt lagring av bigen kldi:xid1 tar lång tid att bygga upp. De kmpletterande åtgärderna bör beräknas enligt internatinellt gdkända regler. Kmpletterande åtgärder bör planeras i så gd tid att det senast 2045 finns utsläppsminskningar mtsvarande minst mellanskillnaden mellan de faktiska utsläppen inm landet ch nll, (11 miljner tn kldixidekvivalenter m 85 prcent av utsläppen inm landet reducerats). De kmpletterande 40

21 ' su 2016:47 Sammanfattning åtgärderna behöver öka över tid efter 2045 för att uppnå "negativa utsläpp". Kmmande regeringar kan även behöva överväga etappmål för kmpletterande åtgärder) till exempel med tanke på den flexibilitet sm byggts in i förslaget till etappmål Förbättrad uppföljning av utsläpp kpplade till imprt ch exprt Statistiken över de knsumtinsbaserade utsläppen av växthusgaser utgör ett viktigt kmplement till den fficiella statistiken över de natinella utsläppen av växthusgaser sm rapprteras till UNFCCC. Uppföljningen av växthusgasutsläpp kpplade till imprt ch exprt kan förbättras genm fördjupade analyser inm mråden med särskilt str klimatpåverkan samt genm användning av fler indikatrer. I enlighet med generatinsmålet ch miljömålet Begränsad Mimatpåverkan behöver Sverige överväga att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kpplat till knsumtin. Utrikes flyg ch sjöfart Flyg ch sjöfart står för en växande andel av de glbala utsläppen) ch enligt prgnser förväntas utsläppen öka kraftigt till 2050 m inga åtgärder vidtas. Beredningen kan därför enas m att ytterligare åtgärder behövs inm de mråden sm i dag inte fullt ut hanteras. Beredningens bedömning är att även sjöfarten ch flyget ska bära kstnaderna för sina utsläpp ch klimatpåverkan. Därför bör utsläpp från internatinellt flyg ch sjöfart skyndsamt mfattas av internatinella överenskmmelser. Sverige ska vara pådrivande inm ICAO, IMO ch EU för internatinella lösningar. I väntan på, ch sm kmplement till glbala överenskmmelser bör EU kunna vidta fler åtgärder för att minska utsläppen från flyg ch sjöfart. På sikt kmmer Sverige) liksm världens övriga länder, att behöva ta sitt ansvar för utsläppen från internatinellt flyg ch sjöfart. Åtgärder ch styrmedel sm kan användas för att minska ut- 41

22 Sammanfattning su 2016:47 släppen från utrikes flyg är eknmiska styrmedel för att prissätta flygets klimatpåverkan, en strategi för hållbara bränslen inm flygsektrn, ch investeringar i mer miljöanpassade alternativ till flygresr. Åtgärder ch styrmedel sm kan användas för att minska utsläppen från utrikes sjöfart är eknmiska styrmedel, bättre tillgänglighet till alternativa drivmedel samt stöd till frskning ch utveckling. Sjöfarten behöver dck ses sm en del i ett större transprtsystemperspektiv, där en överflyttning av gdstransprter från väg till sjöfart är önskvärt för att minska utsläppen från vägtransprterna:. Knsekvenser av beredningens förslag till etappmål på klimatmrådet ch sektrmål för inrikes transprter De samhällseknmiska knsekvenserna av beredningens förslag till etappmål ch utsläppsmål för inrikes transprter bestäms i hög grad av mständigheter i Sveriges mvärld. Beredningens utgångspunkt är att även resten av världen, inklusive EU agerar kraftigt för att den glbala temperaturökningen hålls väl under 2 grader. Beredningen har låtit ta fram flera lika underlag till stöd för knsekvensbedömningen ch de samhällseknmiska knsekvenserna av förslagen har därigenm kunnat belysas ur flera lika per~ spektiv. Kvalitativa analyser av större samhällsmställningar visar hur det ständigt pågår en strukturmvandling i eknmin ch att staten kan spela en viktig rll i mställningen genm en aktiv närings~, innvatins- ch frskningsplitik. Analyser gjrda av Knjunkturinstitutet tyder på att det finns förutsättningar att nå målen till en samhällseknmisk kstnad sm för år 2030 skulle innebära att BNP kan vara 0,2 till 1,5 prcent lägre relativt referensscenarit. Att uppskatta de årliga kstnaderna under periden fram till 2030 har inte varit möjligt, bland annat därför att kstnaderna i hög utsträckning kmmer att avgö~ ras av hur den praktiska plitiken utfrmas i detalj. I samband med att förslagen bereds vidare krävs en frtsatt utredning av de samhällseknmiska knsekvenserna för lika aktörsgrupper i syfte att belysa frågr sm t ex fördelningsplitiska 42

23 su 2016:47 Sammanfattning effekter så att dessa kan förebyggas eller hanteras genm andra plitiska förslag i särskild rdning. Förslag till strategi för en samlad luftvårdsplitik Beredningen föreslår att det införs en strategi för en samlad luftvårdsplitik sm bidrar till att relevanta delar av generatinsmålet ch de berörda miljökvalitetsmålen nås samt att Sverige kan infria internatinella åtaganden rörande utsläpp av luftförreningar ch luftkvalitet. Förslaget tillluftvårdsstrategi mfattar: 0 etappmål för luftförreningar i miljömålssystemet, (kapitel15) styrmedel ch åtgärder för att nå luftrelaterade miljömål ch infria internatinella åtaganden, (kapitel16) samt bedömning av knsekvenser av beredningens förslag till luftvårdsstrategi. (kapitel17). Förslag till etappmål för luftförreningar De tre befintliga etappmålen för Juftförreningar i miljömålssystemet är inaktuella eller redan uppfyllda. Beredningen lägger i detta betänkande därför förslag på nya etappmål för luftförre~ ningar, sm knkretiserar den samhällsmvandling sm behöver ske för att generatinsmålet ch de Juftrelaterade miljömålen ska kunna nås. Beredningen föreslår fyra nya etappmål för luftförre~ ningar enligt följande: 43

24 Sammanfattning su 2016:47 Begränsad.e utsläpp från vägtrafik i tätrt Andelen persntransprtresr med kllektivtrafik, cykel ch gång i Sverige ska vara minst 25 prcent 2025, uttryckt i persnkilmeter, i riktning mt målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel-, ch kllektivtrafik. Begränsade utsläpp från småskalig vedeldning e Utsläppen av bens(a)pyren, partiklar PM 2, 5 ch st från småskalig vedeldning ska minska kntinuerligt till år e Senast år 2019 ska det vara klarlagt hur stra utsläppsminskningar från småskalig vedeldning sm krävs för att preciseringarna i miljömålet Frisk luft ska nås. Utsläppsminskningarna ska anges i termer av minskade utsläpp av bens(a)pyren, partiklar PM 2,s ch st. Begränsad intransprt av luftförreningar e Utsläppen av kvävexider från sjöfarten i Östersjön ch Nrdsjön ska ha halverats till år 2025 jämfört med Sverige ska till år 2020 ha genmfört riktade insatser mt de stra utsläpparländerna öster m EU (Ryssland, Vitryssland ch. Ukraina) i. syfte att minska intransprten av luftförreningar därifrån. Uppfylla takdirektivets utsläppsåtaganden 0 Utsläppen av kvävexider, svaveldixid, flyktiga rganiska ämnen, ammniak ch partiklar PM 2,s ska senast år 2025 mtsvara de indikativa mål för sm framgår av det reviderade takdirektivet. 2 Då direktivet ännu inte är färdigförhandlat lir varken de bindande eller de indikativa målen fastställda. Då dessa fastställs bör etappmålet frmuleras med de prcentsatser sm kmmer ntt gälla sm reduktinsnivåer för svaveldixid, kvävexider, flyktiga rganiska föreningar, ammniak ch partiklar PM 2,s. 44

25 su 2016:47 Sammanfattning Förslag till styrmedel ch åtgärder för en samlad luftvårdsplitik För att nå luftrelaterade miljömål ch klara Sveriges internatinella åtaganden bedömer beredningen att det behövs ytterligare insatser på såväl natinell sm lkal nivå. Därtill bedömer beredningen att Sverige frtsatt behöver vara drivande inm EU, FN:s luftvårdsknventin ch i andra internatinella sammanhang för att påverka andra länder att minska utsläpp så att intransprten av luftförreningar till Sverige minskar. Kpplat till respektive etappmål för luftförreningar föresur beredningen ett antal förslag till styrmedel ch åtgärder. Begränsade utsläpp från vägtrafik i tätrt Ett flertal av de klimatplitiska förslag sm beredningen förrdar rörande transprteffektivt samhälle samt energieffektivare frdn bidrar även till att klara luftkvalitetsdirektivets gränsvärden ch miljökvalitetsnrmer samt möjligheterna att nå miljömålet Frisie lufts preciseringar för kvävedixid, partiklar (PM 2,5 ch PM 10 ) ch marknära zn. Eftersm prblem med luftförreningar varierar kraftigt runtm i landet ch de största prblemen i huvudsak återfinns i närheten av högtrafikerade vägar i ch kring större städer behövs flexibilitet ch anpassning efter lkala förhållanden i styrningen mt lägre halter. Därför bör kmmunerna, sm även har huvudansvaret för luftkvaliteten på lkal nivå, få ökade möjligheter att med lkala styrmedel åtgärda de luftkvalitetsprblem sm finns. Beredningen anser att en skatt är ett mer flexibelt styrmedel än lkala förbud mt trafik med dubbdäck. Samtidigt bedömer beredningen att en natinell skatt för att åtgärda lkala prblem av denna typ inte är självidar utan ckså har klara nackdelar. Beredningen anser därför att kmmuner med höga PMw-halter främst bör frtsätta att tillämpa möjligheten att förbjuda dubbdäcksanvändning, alternativt använda andra lkalt anpassade åtgärder, för att sänka partikelhalterna inm vissa mråden. Ett centralt styrmedel för att kmma tillrätta med överskridanden av miljökvalitetsnrmer ch luftkvalitetsdirektivets gränsvärden är de åtgärdsprgram för luft sm ett drygt tital kmmuner 45

26 Sammanfattning su 2016:47 antagit. Ett flertal av åtgärdsprgrammen har dck visat sig brista i utfrmning, genmförande ch uppföljning. Beredningen anser därför att systemet med miljökvalitetsnrmer ch i!.tgärdsprgram för luft behöver ses över ch förbättras. Miljömålsberedningens förslag: r den mån stadsmiljöavtal ingås bör de utvecklas till ett instrument för Milbart samhällsbyggande ch förtätning sm kmbinerar bstadsbyggande, infrastruktur, kllektivtrafik ch minskad biltrafik ch läggas in sm en del i den natinella infrastrukturplanen för e Trafikförrdningen respektive lag m rätt för kmmun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av ffentlig plats, m.m. bör ändras så att kmmuner ges möjlighet att införa miljözn för lätta frdn ch differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån frdns miljöegenskaper. Vidare bör ytterligare möjligheter att delegera viss beslutsrätt till kmmunerna vad gäller införande av lkala styrmedel på trafikmrådet utredas. (l Reseavdragsystemet bör ses över i syfte att i högre grad gynna resr med låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar samtidigt sm avdraget fyller sitt ursprungliga syfte. m Sverige ska frtsätta vara pådrivande för att kldixidkrav på persnbitar ch lätta lastbilar stegvis skärps jämfört med nu beslutade nivåer. Dessa krav bör på sikt innebära att nya. frdn ska klara nllutsläpp räknat i ett livscykelperspektiv. Beskattnings- ch förmånsreglerna för bilar bör utfrmas så att de stödjer en snabb svensk intrduktin av frdn med särskilt låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar. Reglerna bör successivt skärpas. Beredningen ser psitivt på att dessa regler utfrmas i frm av ett s.k. bnus-malus-system, men tar inte ställning till det nu aktuella förslaget från Bnus-malus-utredningen. Utsläppskrav i ffentlig upphandling bör utvecklas så att de stödjer utvecklingen a.v energieffektiva tunga frdn med sär- 46

27 su 2016:47 Sammanfattning skilt låga utsläpp av växthusgaser ch luftförreningar räknat i ett livscykelperspektiv. r Genmför riktade infrmatinsinsatser m vinterdäcks egenskaper, särskilt mt ansvariga för ffentlig upphandling ch återförsäljare av däck ch bilar. Utred skyndsamt rsakerna till bristerna i systemet med miljökvalitetsnrmer ch åtgärdsprgram för luft ch ta fram förslag till förbättring av systemet. Begränsade utsläpp från småskalig vedeldning För att nå det föreslagna etappmålet att utsläppen av bens(a)pyren, partiklar PM 2, 5 ch st från småskalig vedeldning ska minska kntinuerligt krävs insatser för att få ner utsläppen. Det finns stra möjligheter att minska luftförreningarna från småskalig vedeldnmg. Den mest fördelaktiga åtgärden att minska utsläpp från småskalig vedeldning är att fasa ut befintlig eldningsutrustning med höga utsläpp mt renare värmekällr eller eldningsutrustning med låga utsläpp. Ett strt ansvar för att åtgärda prblemen med utsläpp från småskalig vedeldning ligger på kmmunerna. Befintlig lagstiftning ch praxis ger kmmunerna stra möjligheter att ingripa för att stävja lkala prblem med vedrök Kunskapen hur lagstiftningen kan användas behöver dck ökas hs kmmunerna. Det saknas ett natinellt stningsregister, sm kan utnyttjas för att få förbättrad data gällande antalet installatiner, typ ch ålder på pannr ch rumsvärmare, hur mycket de nyttjas m.m. Ett sådant bör därför inrättas. Miljömålsberedningens förslag: e Tidigarelägg införande av ekdesignkraven för vedpannr enligt Bverll:ets förslag ch snabbutred möjligheterna att även tidigarelägga införandet av ekdesignkraven för rumsvärmare. 47

28 Sammanfattning su 2016:47 Ändra i Plan- ch bygglvsförrdningen så att även byte av eldstad mfattas av anmälningsplikt så att inga pannr eller rumsvärmare sm inte uppfyller gällande krav får installeras. " Infrmatinskampanj riktad såväl mt hushåll sm mt kmmuner m de skärpta kraven, deras respektive skyldigheter ch hur eldning sker med så små utsläpp sm möjligt. e Återinför ett natinellt stningsregister sm innehåller infrmatin m eldningsutrustning ch dess miljöegenskaper. Begränsad intransprt av luftförreningar Då den större delen av de luftförreningar sm depneras i Sverige transprteras hit med Juftströmmarna är det helt avgörande att intransprten av luftförreningar från utsläpp i andra länder ch från internatinell sjöfart minskar så att Sverige ska ha en möjlighet att nå de luftrelaterade miljömålen. A v det kväve sm depneras över Sverige härstammar 25 prcent från internatineii sjöfart. Sverige behöver därför agera aktivt för att utsläppen från sjöfarten i Östersjön ch Nrdsjön ska minskas ytterligare. Miljömålsberedningens förslag: "' e e Sverige tar en frtsatt aktiv rll inm EU, FN:s Juftvårdsknventin ch IMO i syfte att minska utsläppen ch därmed imprten av de långväga transprterade luftförreningarna. Sverige genmför riktade åtgärder mt de stra utsläpparländerna öster m EU. Stöd ges till frskning ch utveckling kring hur tekniker sm minskar utsläppen av luftförreningar från sjöfarten kan utvecklas ch implementeras. 111 En övergång från marina ljr till hållbara bränslen med låga utsläpp av luftförreningar ch växthusgaser påskyndas. 48

29 su 2016:47 Sammanfattning Uppfylla takdirektivets utsläppsåtaganden Ett reviderat takdirektiv kmmer att innebära att EU:s medlemsländer kmmer att få reviderade utsläppstak för svaveldixid, kvävexider, flyktiga rganiska ämnen, ammniak ch partiklar PM 2.;, sm ska uppnås till år För att nå reduktinsåtagandena för kvävexider ch flyktiga rganiska ämnen är ytterligare insatser för att få ner utsläppen nöd~ vändiga. Miljömålsberedningens förslag: <~> Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att, efter samråd med berörda myndigheter, ta fram natinellt prgram för att minska utsläpp av luftförreningar enligt det reviderade takdirektivet. Prgrammet ska senast vara fastställt av regeringen med syfte att klara utsläppstak ch bidra till att varaktigt klara miljökvalitetsnrmer för luftkvalitet. <~> skattenedsättningarna på diesel för arbetsmaskiner bör fasas Ut på ett sätt sm tar hänsyn till de negativa effekter sm kan uppstå på berörda näringars knkurrensförhållanden. <~~ Kartlägg utsläppen från de arbetsmaskiner vars utsläpp är dåligt kartlagda (sktrar, gräsklippare, småbåtsmtrer etc.), för att på sikt kunna införa styrmedel. sm leder till att maskiner med stora utsläpp fasas ut... Stöd branschgemensam frskning, utveckling ch demnstratin för att utveckla ch tillämpa prcess- ch reningsteknik sm leder till minskade utsläpp av luftförreningar från industri- ch energianläggningar. m Utred ch föreslå lämpliga styrmedel ch åtgärder utifrån den inventering av utsläpp av flyktiga rganiska ämnen från hushållens användning av lösningsmedel sm redvisas smmaren D~ rakdirektivet ~nnu inte är färdigförhandlat är det slutliga målåret för när de natinella prgrammen enligt direktivets artikel 9 ska vara p~ plats ännu inre fastställt. Målliret kan eventuellt behöva revideras efter ntt direktivet har färdigförhand lats. 49