MÅNGDUBBLA STADENS BIOGASPRODUKTION ANVÄND MATAVFALLET SOM RESURS DNR /2008

Transkript

1 SHMF101 v , \\web02\inetpub\insyn.stckhlm.se\wrk\milj\ \dagrdning\tjänsteutlåtande\17.dc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) MHN p17 Björn Hugssn Prjektledare Telefn , bjrn.hugssn@milj.stckhlm.se Till Miljö- ch hälsskyddsnämnden MÅNGDUBBLA STADENS BIOGASPRODUKTION ANVÄND MATAVFALLET SOM RESURS DNR /2008 SKRIVELSE FRÅN MILJÖPARTIET TILL KOMMUNSTYRELSEN REMISS FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Förslag till beslut 1 Överlämna Miljöförvaltningens svar på vannämnda skrivelse till Kmmunstyrelsen Gunnar Söderhlm Gustaf Landahl Sammanfattning Miljöförvaltningen har tidigare varit behjälplig i att ta fram stadens bigasstrategi sm en respns på den kraftigt ökade efterfrågan. Strategin genmförs i samarbete med bigasmarknadens aktörer, men staden har ckså egna viktiga satsningar sm t ex ptimering av prduktinen, mål m insamling av restaurangavfall, bidrag till gasfrdn ch skyltning till tankstatiner. Bigassituatinen i Stckhlm är betydligt mer psitiv idag än för ett par år sedan. Tankstatinerna fungerar tillfredsställande ch flera prduktinsanläggningar planeras, såväl kmmersiella sm kmmunala. Ungefär en tredjedel av bigasstrategin har genmförts. Miljöförvaltningen ser psitivt på en utökad användning av matavfall sm råvara till bigasprduktin. Det föreslagna målet på 70% verkar dck ptimistiskt mt bakgrund av de utredningar sm gjrts. Ett realistiskt mål bör sättas, ch ett beslut bör fattas m hur staden går vidare med system för insamling ch förbehandling. De tekniska ch Bx 8136, Stckhlm. Telefn Fax registratr@milj.stckhlm.se Besöksadress Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4

2 SID 2 (8) rganisatriska lösningarna överlåter Miljöförvaltningen åt Stckhlm Vatten ch Trafikkntret Avfall att uttala sig m. Man bör ckså beakta att det pågår en kmmersialisering av bigasen sm bränsle även vad gäller prduktinen. Å andra sidan visar erfarenheterna från andra kmmuner att kmmunen har en mycket viktig rll sm drivande ch initiativtagande när det gäller rötning av matavfall. Genm samarbetsplattfrmen Bigas Öst medverkar Miljöförvaltningen till att bigasaktörer i Östra Mellansverige samarbetar ch att marknaden för bigas växer. Bakgrund SKRIVELSEN En skrivelse har inkmmit till Kmmunstyrelsen från Miljöpartiet avseende mångdubbling av stadens bigasprduktin utnyttja matavfallet sm resurs. Förslaget går i krthet ut på att Stckhlm år 2015 ska samla in 70% av matavfallet, att pröva m avfallskvarnar i hushållen kan användas för att sedan transprtera matavfallet via ledningar till avlppsreningsverken för rötning, ch att planera för en separat anläggning för bigasprduktin från rganiskt avfall. Kmmunstyrelsen har remitterat skrivelsen till Miljö- ch Hälsskyddsnämnden med svarstid till 23 ktber Skrivelsen är även remitterad till Trafik- ch renhållningsnämnden, Explateringsnämnden, Stadsledningskntret, Stckhlms Stadshus AB ch Stckhlm Vatten AB. MILJÖFÖRVALTNINGENS ENGAGEMANG I BIOGASFRÅGAN Bigas är ett viktigt bränsle för Stckhlm. Det prduceras ur lkala avfallsprdukter ch har utmärkta miljöegenskaper t ex en kraftig reduktin av utsläppen av växthusgaser ch renare avgaser. Dessutm ersätter bigas ljebaserade bränslen ch gör därför Stckhlm mindre ljeberende ch mindre sårbart för ljeprishöjningar. Miljöförvaltningen har genm Miljöbilar i Stckhlm alltsedan starten 1995 aktivt arbetat för att främja användningen av bigas sm frdnsbränsle. Insatserna har t ex handlat m upphandlingar av gasdrivna frdn, förmedlande av EU-bidrag ch LIP/KLIMP-bidrag till företag sm köper gasdrivna frdn eller sätter upp tankstatiner för bigas. Även infrmatinsinsatser har gjrts t ex fakta m bigas ch kampanjer för ökad försäljning av miljöbilar. Sedan 2003 har Miljöförvaltningen bidragit till att Stckhlm Vatten kunde skriva avtal med AGA Gas AB sm distributör av bigasen till privatmarknaden samt initierat, tillsammans med bränsleblag ch biltillverkare, en PR-kampanj för att få fler företag att välja miljöbilar. En riktad satsning mt taxisektrn har ckså genmförts med såväl förmedlande av KLIMP-bidrag till miljöbilar sm rådgivning till taxiblagen ch utfrmning av miljökrav i Stckhlms stads upphandling av taxitjänster.

3 SID 3 (8) Under 2006 lssnade taximarknaden samtidigt sm de eknmiska incitamenten från stat ch kmmun började få full verkan t ex befrielse från trängselskatt, gratis bende- ch nyttparkering ch reducerat förmånsvärde. Resultatet blev en kraftig ökning av försäljningen av gasbilar. Distributinssystemet blev snabbt överbelastat med underdimensinerade gasmackar, tillräcklig försörjning av gas ch missnöjda användare sm följd. I stadens budget för 2007 gavs nämnden i uppdrag att ta fram en strategi med syftet att få bigassystemet att fungera. Strategin beslutades i MHN Strategin är upplagd så att den genmförs av staden ch bigasmarknadens parter i samarbete. Resultatet avrapprteras på rundabrdssamtal under ledning av Miljö- ch Trafikbrgarrådet ca var 6:e månad. Strategins huvudpunkter är att gasmackarna ska fungera ch bli fler, att prduktinen av bigas ska öka ch att fler bigasfrdn ska köpas. Förvaltningens synpunkter Att öka stadens bigasprduktin är psitivt ur miljösynpunkt. Bigas ersätter fssila drivmedel ch minskar därmed utsläppen av växthusgaser. Avgaserna från gasfrdn är renare än för mtsvarande knventinella frdn ch därför bidrar användningen av bigas till en renare luft i Stckhlm vilket underlättar för staden att uppfylla miljökvalitetsnrmerna för NOx ch partiklar. Det skulle ckså underlätta för den framväxande privata bigasmarknaden m större vlymer gjrdes tillgängliga. Matavfall är en viktig råvara för bigasprduktin ch Stckhlm har i förhållande till många andra kmmuner relativt stra mängder rganiskt avfall. Det finns ett natinellt mål att 35% av det rganiska avfallet skall behandlas bilgiskt till 2010, ch för en stad med en växande marknad för bigasdrivna frdn är rötning till bigas det naturliga valet av behandlingsmetd snarare än kmpstering. Den bilgiska behandlingen medför att rötresten (eller kmpsten) kan återföras till jrdbruket vilket sluter kretslppet för näringsämnena. Användningen av fssilt baserad knstgödning minskar därmed vilket är ett viktigt instrument i jrdbrukets klimatanpassning. År 2006 gick endast ca 4% av det rganiska avfallet i Stckhlm till bilgisk behandling, ch det framstår därför sm viktigt att frågan förs framåt ganska raskt. Ett system för utsrtering ch insamling av rganiskt avfall behöver kmma på plats. Dessutm behöver avfallet göras pumpbart innan det kan matas in i en rötkammare. Frågan m insamling ch förbehandling av matavfall har studerats ingående av Stckhlm Vatten ch Trafikkntret Avfall. Miljöförvaltningens vill därför inte i detalj gå in på detta mråde sm behärskas bättre av vanstående rganisatiner. Vi väljer därför att ge övergripande kmmentarer med utgångspunkt från Stckhlms nuvarande bigasstrategi ch vilken väg framåt sm vre bäst ur miljösynpunkt.

4 SID 4 (8) STOCKHOLMS BIOGASSTRATEGI I skrivelsen står att Stckhlms nuvarande bigasstrategi beskriver vad andra aktörer gör snarare än vad staden gör. Det är en inte helt riktig beskrivning. I strategin ingår flera viktiga insatser sm staden gör sm på lika sätt för bigasen framåt: Tagit initiativ till rundabrdssamtal ch uttalat en tydlig vilja att staden ska stötta bigasmarknaden så att den växer ch fungerar för användaren. Denna signal har varit viktig för att bigasmarknadens aktörer ska våga gå vidare ch investera i frdn ch anläggningar. Ansökt m ch erhållit KLIMP-bidrag för periden där en utbyggnad av bigassystemet är en str ch bärande del. Förutm investeringar i t ex Henriksdals-anläggningen ingår ckså att staden sökt medel å privata företags vägnar eftersm de inte är berättigade att söka KLIMP-medel själva, exempelvis AGA Gas AB ch Scandinavian Bigas Fuels AB. Optimering av bigasprduktinen i Henriksdals reningsverk i samarbete med Tekniska Verken i Linköping ch med stöd från EU-prjekt Bigasmax. Denna ptimering gör det bl a möjligt att öka behandlingen av externt rganiskt material t ex matavfall. Satt upp ett mål i miljöprgrammet att 35% av matavfallet från strkök ch restauranger skall samlas in ch användas till bigasprduktin. 1 Stöttat den privata bigasmarknaden genm att förmedla EU-bidrag för gasfrdnsinköp, satt upp vägskyltar till tankstatinerna i staden ch infrmerat m bigas ch frdnsmdeller både internt ch externt. Satt upp ett mål att 100% av stadens frdn skall vara miljöbilar Deltar i styrgruppen för Bigas Öst, en reginal samverkansplattfrm med syfte att öka användningen av bigas i Östra Mellansverige. Sant är dck att det är stadens uttalade strategi att det är marknadens parter sm ska göra huvuddelen av jbbet. Bigas är ett bränsle sm har sitt ursprung i kmmunal avlppsrening, men det är till syvende ch sist drivmedelsmarknaden sm ska förse kunderna med framtidens drivmedel. För att möta klimathtet ch ersätta ljan krävs mycket stra vlymer förnybart bränsle. Bigas är ett viktigt alternativ vid sidan m etanl, bidiesel ch el. Ptentialen i bigasanvändningen är betydligt större än vad de råvarr kmmunerna råder över kan medge. Strskalighet kräver att råvarr från industri ch jrdbruk används, ch då är gasindustrins engagemang viktigt för att bygga upp en kstnadseffektiv prduktin ch infrastruktur för tankning. Kmmunerna kan med sin 1 Med vlymer hämtade från rapprten Förbehandling av matavfall från hushåll ch restauranger från Trafikkntret Avfall 2006 innebär detta mål att ca tn matavfall samlas in vilket skulle ge 1-1,3 MNm3 frdnsgas.

5 SID 5 (8) begränsade rådighet aldrig förverkliga den ptential sm bigasen verkligen har, ch därför är en bärande del i bigasstrategin att aktivt stödja kmmersialiseringen. Samtidigt måste kmmunerna ta sitt ansvar vad gäller de avfallsvlymer de har ansvar för. System ch incitament för utsrtering ch lgistik för insamling är kmmunernas ansvar. Målet m 35% bilgisk behandling ligger på staden liksm ansvar för miljökvalitetsnrmer ch uppfyllande av klimatmål. BIOGASSITUATIONEN I STOCKHOLM UNDER 2008 De mest brådskande insatserna i bigasstrategin har genmförts dvs AGA har uppgraderat tankstatiner till högre kapacatiet ch de har tagit ett reservlager med flytande naturgas i drift för att säkra tillförseln av gas. Resultatet av detta är att tillgängligheten till bigas blivit betydligt bättre. AGA uppger att tankstatinerna nu har nrmal tillgänglighet, ch Miljöförvaltningen tar nu emt betydligt färre klagmål från missnöjda användare än tidigare. Tillståndsprcessen för ett prffstankställe för bigasspbilar vid Högdalen har ckså startat. Den prduktinsökning sm ligger närmast i tiden är Himmerfjärdsverket/Scandinavian Bigas AB sm beräknas tas i drift vintern 2008/2009. Både tankstället vid Högdalen ch prduktinsanläggningen vid Himmerfjärdsverket beviljades KLIMP-bidrag från Naturvårdsverket i maj Även medel till Stckhlm Vattens egna investeringar erhölls, ca 6,7 MSEK till minskade metanutsläpp ch ökad prduktin genm s k lysering av slam. Ttalt beviljade Naturvårdsverket ca 18 MSEK till lika bigassatsningar i Stckhlm. Miljöförvaltningen har förmedlat EU-bidrag ch KLIMP-bidrag till företag sm köpt bigasfrdn. Ca 350 frdn har köpts in inm ramen för denna satsning under Miljöförvaltningen har ckså genm medel från Miljömiljarden sett till att vägskyltning till bigastankstatiner inm Stckhlms stad satts upp. Det reginala samarbetet Bigas Öst går framåt med Mälardalens Energikntr sm huvudman. Miljöförvaltningen har aktivt deltagit i prjektplaneringen ch avser att bli rdinarie medlem från Sammantaget har en tredjedel av insatserna i bigasstrategin genmförts ch flera har startats upp. Genmförandet följs upp halvårsvis i samband med rundabrdssamtal. PRODUKTIONSPOTENTIALEN FRÅN MATAVFALL När det gäller möjligheten att öka bigasprduktinen har flera studier gjrts. Stckhlm Vatten ch Trafikkntret km 2006 fram till att ptentialen för allt matavfall i Stckhlms stad vid uppfyllande av 35%-målet ligger på 2,9-3,6 MNm3

6 SID 6 (8) (nrmalkubikmeter, ungefär lika med en liter bensin). Av denna vlym utgör ca 1/3 avfall från restauranger, strkök ch butiker medan 2/3 kmmer från hushåll. Jämfört med dagens prduktinskapacitet på ca 8 MNm3 utgör sålunda matavfallet sm staden idag råder över ca 35-45%. Om utsrteringen fördubblas till 70%, sm föreslås i skrivelsen, kan nuvarande prduktinen knappt fördubblas. Även m denna vlym skulle göra gd miljönytta handlar det inte m någn mångdubbling av prduktinen såsm sägs i skrivelsen. Uppskattningar av hela bigasptentialen i Stckhlms län har ckså gjrts. Ett examensarbete på KTH i samarbete med Miljöförvaltningen (2007) uppskattar ttala ptentialen i länet till ca 58 MNm3. I detta ingår ca 14 MNm3 från matavfall i länet ch resten är gas från avlppsreningsverk, grödr från mark i träda ch gödsel. Ptentialen från matavfall bygger på bedömningen att 55% av det ttala matavfallet kan samlas in. Svenska Gasföreningen/BiMil har ckså gjrt en studie (2008) där ttala ptentialen från lika srters avfall bedömts. Sm avfall räknas avlppsslam, matavfall, park- ch trädgårdsavfall, restprdukter från livsmedelsindustri ch jrdbruk samt gödsel. Ttalbedömningen är att ca 75 MNm3 bigas teretiskt kan prduceras varav ca 50 MNm3 med dagens teknik ch förutsättningar. Om man antar att 35%-målet uppfylls utgör sålunda matavfallet i Stckhlms stad ca 6% av ttala prduktinsptentialen i länet. Lyckas man samla in 70% av matavfallet blir andelen sålunda 12%. En helhetsbild av bigasmarknaden i Stckhlm framgår av den efterfrågestudie sm Miljöförvaltningen gjrde Utgående från planerad anskaffning av gasfrdn bedömdes efterfrågan uppgå till ca 30 miljner Nm3 år Denna efterfrågan skulle kunna mötas m man lägger samman den befintliga prduktinskapaciteten hs Stckhlm Vatten med planerad användning av restaurangavfall ch nya prduktinsanläggningar (avlppsreningsverken Himmerfjärdsverket, Käppalaverket ch Frtums anläggning baserad på gröda). Himmerfjärdsverket är särskilt intressant eftersm man ingått ett samarbete med Scandinavian Bigas AB sm prducerar själva frdnsgasen ch även ansvarar för att skala upp vlymen genm ptimering ch tillförsel av externt rganiskt material t ex avfall från livsmedelsindustri. Frtum planerar en str anläggning för bigasbränsle i samband med mläggningen från stadsgas till naturgas. Tanken är att delar av stadsgasnätet skall nyttjas för distributin av bigas till tankställen. Av den bedömda marknadsstrleken år 2012 skulle matavfallet i staden kunna utgöra 10-25% av råvarubehvet förutsatt att system för utsrtering, insamling ch förbehandling hinner byggas upp. De riktigt stra vlymerna bigas kan bara förverkligas genm ett aktivt industriellt samarbete mellan gasindustri, livsmedelsindustri ch framför allt jrdbruk. Med detta sagt skall man naturligtvis inte förringa det bidrag sm matavfallet i Stckhlm kan ge. Det är en stabil ch växande råvarubas. Matavfall fungerar enligt

7 SID 7 (8) experter på anaerb rötning sm ett stabiliserande substrat dvs prcessen vinner på att man samrötar slam eller jrdbruksgrödr med matavfall. INSAMLING AV MATAVFALL Miljöförvaltningen samarbetar i EU-prjektet Bigasmax med Västerås ch i synnerhet bigasblaget Svensk Växtkraft AB. Västerås satsning är framgångsrik på flera sätt; deltagandet från medbrgarna när det gäller utsrtering av rganiskt avfall är mycket högt, prduktinen av bigas överträffar förväntningarna ch rötresten är certifierad för användning i eklgisk dling. En slutsats sm kan dras är att en hög insamlingsgrad kan erhållas tack vare att srteringen är frivillig men uppmuntras genm en differentierad taxa. Erfarenheterna från Västerås bör användas i det frtsatta arbetet i Stckhlm. När det gäller bruket av avfallskvarnar sm ett ratinellt sätt att transprtera matavfallet till rötningsanläggningen har Stckhlm Vatten nyligen behandlat frågan. Kntentan av Stckhlm Vattens beslut är att alla hushåll sm vill kan ansluta avfallskvarn till avlppsledningsnätet. Stckhlm Vatten bedömer att 0,5-1% av hushållen kmmer att ansluta sig varje år vilket gör att avfallskvarnar är ett ganska långsamt sätt att bygga upp vlymer på. När det gäller frågan m rötrestens användbarhet sm gödningsmedel i jrdbruket i det fall matavfall samrötas med avlppslam hänvisas ckså till Stckhlm Vattens utredningar. Det står dck klart att ett flertal kmmuner i Sverige t ex Uppsala, Brås, Västerås ch Skellefteå samlar in ch rötar matavfall i större skala. Att göra detsamma i Stckhlm trde inte medföra några avgörande prblem. Även flera prjekt i Eurpa pågår, t ex i Osl ch i Lille. Gemensamt för dessa städer är att staden tagit en ledande rll för att säkerställa att insamling av matavfall ch nyttiggörande sm frdnsgas verkligen blir av. Ett mål på 70% utsrtering verkar högt med tanke på dagens låga nivå ch de utredningar sm gjrts av t ex KSL. Det vre bättre att sätta ett realistiskt mål ch därefter fatta de nödvändiga besluten kring avfallstaxa, utsrteringssystem ch förbehandling så att prcessen kan kmma vidare. Det kmmer trligen att ta tid att etablera en strskalig insamling av matavfall, ch det är bättre att systemet växer fram rganiskt i takt med marknadsutvecklingen. Tack vare de kmmersiella satsningarna står ch faller inte bigasmarknaden med att matavfallet utnyttjas. Men å andra sidan brådskar det med uppfyllande av 35%-målet vilket gör det viktigt att kmma igång. SEPARAT BIOGASANLÄGGNING Sm nämnts van pågår uppförande av två privatägda bigasanläggningar i strstckhlm (Scandinavian Bigas AB/Himmerfjärdsverket med start 2008 ch Frtum med start 2010). Båda dessa aktörer söker aktivt efter råvarr till prduktinen. Dessutm finns ledig rötningskapacitet på Henriksdal ch trligen även på Käppalaverket. Man kan därför fråga sig m ytterligare rötningskapacitet i Stckhlm verkligen behövs. Det sm det däremt är brist på är kapacitet för förbehandling av matavfallet. Huruvida en

8 SID 8 (8) förbehandlingsanläggning skall vara kmmunalt eller privat ägd ch driven är en svår fråga sm Miljöförvaltningen avstår från att bedöma. NATURGASENS ROLL Flytande naturgas (LNG) används sedan våren 2008 sm back-up till bigasen på privatmarknaden i Stckhlm. Detta har möjliggjrts av en ny anläggning sm AGA byggt i Knivsta. Genm denna möjlighet har bigassystemet blivit betydligt mindre sårbart ch Miljöförvaltningen har genm kntakter med användare märkt en msvängning till en mer psitiv attityd tack vare en tryggare tillgång på gas. Naturgasen behövs sm reserv ch för att göra systemet rbustare ch kstnadseffektivare. Däremt är det inte önskvärt att naturgasen tar över ch blir dminerande eftersm man då inte får de psitiva effekter på växthusgasutsläppen sm bigasen ger. De stra användarna av bigas har ftast höga miljömål uppsatta t ex SL, Trafikkntret Avfall ch taxiblagen. De avkräver därför en redvisning av AGA hur mycket naturgas sm blandats in. AGA säger att de vill hålla minst 70% bigas i frdnsgasen för att kunna kalla prdukten för bigas. Det verkar därför sm att AGA i sin kundrelatin söker att minimera naturgasanvändningen ch att det därför inte skulle vara nödvändigt att staden sätter upp ett begränsningsmål. Tekniken att tillverka flytande bigas genm sk cryanläggningar är mycket intressant. Flytande bigas kan transprteras betydligt längre sträckr med bibehållen lönsamhet ch kan hanteras med befintlig LNG-teknik sm används mycket i gasindustrin. När denna teknik blir kmmersiellt tillgänglig kan bigasmarknaden i Stckhlm utvecklas utan de restriktiner sm den lkala prduktinen sätter. Flytande bigas kan tillverkas där råvarrna finns ch transprteras till mråden där användarna finns. Bigas blir då mer sm andra bränslen t ex etanl. Bilaga Mångdubbla stadens bigasprduktin använd matavfallet sm resurs, Skrivelse från Miljöpartiet till Kmmunstyrelsen Slut