Förord. Desirée Grahn, Biogas Syd April 2016

Transkript

1

2 Förrd Under 2013 drevs prjektet KmKm där man tg fram underlag till en gemensam kmmunikatinsstrategi för matavfallsinsamling i Skånes kmmuner. Genm prjektet bildades ett nätverk för matavfallsinsamling där majriteten av Skånes matavfallsaktörer deltg. Nätverket var mycket uppskattat av deltagarna ch man uttryckte att man gärna ville se ett frtsatt samarbete i Skåne. KmKm2 har därför varit en frtsättning på KmKm, en ny arena för utbyte inm det reginala nätverket. Målet med KmKm2 var att ta fram ett gemensamt kncept för matavfallskmmunikatin inm reginen sm ska innebära ett stöd i arbetet ch minska förvirringen för avfallsgenereraren. Resultatet av prjektet håller du i din hand med gemensamma kncept kring terminlgi, textmaterial, utbildningsmaterial, infrmatinskampanjer samt bildmaterial sm alla deltagande kmmuner ch blag har tagit fram tillsammans. Desirée Grahn, Bigas Syd April

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BESKRIVNING AV PROJEKTET KOMKOM Bakgrund Prjektets mål Prjektets syfte Metd INFORMATIONSPAKET BIOGASPROCESSEN I STORT I KÖKET INSAMLING PRODUKTIONSPROCESS BIOGÖDSEL ANVÄNDNING AV BIOGAS YTTERLIGARE ARGUMENT ATT VIDAREUTVECKLA

4 1 INLEDNING I många skånska kmmuner har matavfallsinsamling varit en självklar del av den hållbara avfallshanteringen i många år. Alla kmmuner strävar efter samma mål, att samla in 100 % av matavfallet sm genereras samt att denna fraktin ska vara så ren ch fri från annat avfall sm möjligt. För att kunna uppnå målet finns ett berende mt de sm genererar ch srterar avfallet. I arbetet med att öka insamlingen kan kmmunikatinen med hushållen vara en utmaning, ch att kmmunicera på ett lättförståeligt ch tilltalande sätt. Möjligheten i en liten regin sm Skåne, där människr fta krsar kmmungränserna, är däremt att kunna skapa ett samarbete ch gemensam kmmunikatin. Ur denna bakgrund föddes KmKm2, för en gemensam skånsk kmmunikatin kring matavfallsinsamling, sm en hjälp i arbetet att nå uppsatta natinella, reginala ch kmmunala mål kring matavfallsinsamling, ch prduktin av bigas ch bigödsel. Denna rapprt är ett verktyg med färdiga infrmatinspaket sm är klara att användas för kmmunikatinen kring matavfallsinsamling. Med utgångspunkt ur bigaskedjan är ett antal infrmatinspaket sammansatta med bildförslag, terminlgi, nyckeltal, förslag på förklarande text ch lämpliga argument för varje mråde. Infrmatinspaketen behandlar matavfallshanteringens lika delar ch är uppdelade i: utsrtering i köket, insamling, bigasprduktin, bigödsel samt användning av bigas. Ett infrmatinspaket behandlar även bigaskedjan i strt. Infrmatinspaketen kan användas sm underlag i framtagandet av nytt infrmatinsblad, faktablad eller kanske en hel kampanj. Bigaskedjan kan förenklat beskrivas med nedanstående bild: Figur 1. Schematisk bild över bigassystemet, från srtering i köket, insamling, prduktin till användning ch spridning av bigödsel. 4

5 2 BESKRIVNING AV PROJEKTET KOMKOM2 2.1 Bakgrund Skånes färdplan för bigas drivs av Regin Skåne sm har målet att göra Skåne till den ledande bigasreginen i Eurpa år Ett av delmålen är att Skånes bigasprduktin ska bli 3 TWh per år. Matavfall är en viktig resurs för att kunna öka prduktinen av bigas ch bigödsel. Ttalt 32 av 33 kmmuner i Skåne samlar in matavfall, varav några har gjrt det i flertalet år ch kmmit relativt långt i arbetet, medan några nyligen har startat eller står i begrepp att göra det. I dagsläget finns därför str ptential att öka insamlingen av matavfall. En av utmaningarna är däremt hushållens utsrtering av matavfallet, ch att få ett avfall av gd kvalitet sm inte riskerar att rsaka skadr vid prduktinsprcessen, ch sm framförallt ska resultera i ett gödselmedel av gd kvalitet. Ett delmål i Skånes färdplan för bigas är att öka renheten ch utsrteringen av matavfall från hushåll i Skåne. Det finns ckså ett natinellt mål sm säger att 50 % av matavfallet ska samlas in till av Skånes 33 kmmuner samlar in sitt matavfall. En viktig faktr för att kunna nå dessa mål är att öka intresset ch kunskapen hs avfallsgenererarna m hur ch varför matavfallet ska srteras ut. I dagsläget utfrmas kmmunikatinen kring matavfallsinsamling var för sig av respektive avfallsblag ch kmmun i Skåne, ch kmmunikatinen skiljer sig därmed åt. Eftersm Skåne till ytan är en liten regin, men med en hög beflkningstäthet, når kmmunikatinen även människr utanför den egna kmmunen. De varierande budskapen signalerar tydlighet ch kan skapa en säkerhet hs invånarna, ch i förlängningen skada förtrendet för matavfallsinsamling. Ett samarbete i Skåne är därför viktigt för att kunna uppnå en effektiv kmmunikatin ch säkerställa att infrmatinen i Skåne ser likadan ut. Under 2013 drevs prjektet KmKm (Kmmunal kmmunikatinsstrategi för ökad ch förbättrad insamling av matavfall) sm finansierades av Skånes utvecklingsmedel för bigas. Prjektet resulterade i en kmmunikatinsstrategi sm kan ligga till grund för framtagande av kmmunikatinsstrategier inm respektive kmmun ch avfallsblag. Genm prjektet bildades ett nätverk för matavfallsinsamling där majriteten av Skånes matavfallsaktörer deltg. Prjektet var mycket uppskattat av deltagarna ch ett frtsatt samarbete i Skåne var efterfrågat. KmKm2 är en frtsättning på KmKm med målet att ta fram ett baskncept för gemensamma kmmunikatinsmaterial inm reginen. Prjektet finansieras av Regin Skåne tillsammans med medfinansiärerna ÖKRAB, Vellinge kmmun, SYSAV Utveckling AB, VA Syd, Lmma kmmun, Svedala kmmun, NÅRAB, MERAB ch Ystad kmmun. 2.2 Prjektets mål Målet i prjektet är att ta fram ett gemensamt kncept för matavfallskmmunikatin i Skåne. En viktig del i prjektet är ckså samarbetet ch förankringen bland de skånska matavfallsaktörerna. I förlängningen är målet en ökad prduktin av bigas ch bigödsel, genm en ökad utsrtering av matavfall. 5

6 2.3 Prjektets syfte Syftet med prjektet är att samrdna ch likrikta kmmunikatinen kring matavfall i Skåne. Genm att ta fram ett gemensamt kmmunikatinsmaterial ch säkerställs att infrmatinen till medbrgarna ser likadan ut i Skåne. 2.4 Metd Eftersm samsyn är viktig för att arbetet ska förankras bland de skånska matavfallsaktörerna, har ett strt fkus varit på wrkshpar ch referensgruppsmöten. Fyra wrkshps ch ett seminarium har arrangerats, en för vardera av indikatrerna terminlgi, textmaterial/argument, bildbank ch infrmatinspaket. Resultatet har sedan stämts av med referensgruppen. Wrkshparna har arrangerats i samarbete med nätverket för matavfall sm bildades i samband med KmKm-prjektet, i vilket majriteten av matavfallsaktörerna i Skåne finns representerade. Under wrkshparna förs en dialg, synpunkter inhämtas ch beslut m inriktningar tas. Genm de fyra wrkshparna har förslag på terminlgi, textmaterial, bilder ch infrmatinspaket tagits fram. En str del av infrmatinen fanns redan bland deltagarna ch det var en fråga m att samla in, utvärdera, välja ut ch kmplettera. 6

7 3 INFORMATIONSPAKET Nedan följer sex stycken infrmatinspaket sm berör hela eller delar av bigaskedjan. Dessa kan användas sm en kunskapsbank för att besvara frågr, sm ett underlag till ett infrmatinsblad, sm en grund till en kampanj etc. Varje infrmatinspaket innehåller terminlgi, beskrivande texter, argument, nyckeltal ch exempelbilder. Följande paket finns med i rapprten: Bigasprcessen i strt Sidan 7 I köket Sidan 11 Insamling Sidan 15 Prduktinsprcess Sidan 17 Bigödsel Sidan 19 Användning av bigas Sidan 21 Varje infrmatinspaket nedan är uppdelat enligt nedanstående rubriker. Berende på vilken del av bigaskedjan infrmatinen berör ch hur många frågr de deltagande aktörerna brukar få m respektive del så varierar mfattningen av infrmatinen i de lika delarna: TERMINOLOGI: har arbetats fram genm wrkshps i prjektet. Till varje infrmatinspaket finns lämplig terminlgi sm har beslutats i prjektgruppen. HUR & VAD: är exempel på beskrivande texter sm förklarar vad sm händer i de lika stegen, beskriver exempelvis hur maten ska srteras, vad bigödsel är etc. Till skillnad från argument så används inte dessa texter till att diskutera en fråga utan endast för att förklara hur det går till.. ARGUMENT: är framarbetat genm wrkshps i prjektet. Här finns svar på de vanligaste argumenten emt matavfallinsamling eller de vanligaste myterna m bigas. NYCKELTAL: är framräknade genm ett prjekt sm leddes av Bigas Syd under Rapprten finns för nedladdning här. Nyckeltalen är srterade utifrån vilket infrmatinspaket sm det passar in på ch även i vissa fall, i vilken del av kedjan infrmatinen passar in. EXEMPELBILDER: har samlats in från de deltagande aktörerna ch finns tillgängliga via Bigas Syds hemsida. Maila inf@bigassyd.se för länk ch inlggningsuppgifter. 7

8 4 BIOGASPROCESSEN I STORT 4.1 Terminlgi Prcessen där bigas ch bigödsel bildas: Återvinning av matavfall till näring ch energi eller bilgisk nedbrytning av matavfall i frm av rötning. 4.2 Hur & vad? Vad sm händer i bigasprcessen kan beskrivas på flera lika sätt, med få eller flera rd. Här följer några exempel: Återvinning av matavfall till energi ch näring. Näring ch energi tas tillvara. Matavfall är inte bara rester utan även en resurs. Maten innehåller näring ch energi sm vi kan ta tillvara på. Med bigas skapas ett kretslpp av energi ch näring. Förnybara råvarr från stad ch land används ch mvandlas till en förnybar energikälla, ch näringen återförs till åkermarken genm bigödseln. Bigas prduceras genm anaerb nedbrytning av rganiskt avfall. Gasen kan användas sm ett alternativ till fssila bränslen för drivmedel i frdn, elprduktin ch värmeprduktin. Bigasprduktin leder därmed till minskade utsläpp av växthusgaser ch mvandlar ett avfall till en energikälla. Ur prcessen får man även bigödsel, sm är ett utmärkt gödselmedel, sm kan ersätta handelsgödsel, ch på så sätt återförs näring till jrden. Med bigas skapas lkala arbetstillfällen, det gynnar svensk teknikexprt samt ökar Sveriges försörjningstrygghet ch berende när det gäller energitillförsel. Skåne har unika förutsättningar för bigasprduktin med bland annat stra lantbruksarealer, tillgång till distributinsnät i stra delar av reginen samt frskning inm mrådet. 4.3 Argument Argumenten för bigasprcessen rör systemet i strt ch berör bigasens samhällsnyttr i en bredare bemärkelse. Eftersm argumenten är så många i detta fall har de tre starkaste argumenten valts ut. Därefter följer en förteckning på alla argument sm skulle kunna användas. Pririterade argument: - Bigas är ett förnyelsebart bränsle sm minskar vår påverkan på klimatet. - Bigas är ett enkelt sätt att bidra! Det är ett förnyelsebart bränsle sm kan ersätta fssila drivmedel, det återför näring till åkermark ch kan driva bussar vilket ger lägre partikelutsläpp i städerna. - Bigas är ett av få drivmedel sm kan prduceras lkalt med lkala råvarr ch därmed kan skapa lkala arbetstillfällen. Ytterligare argument: - Bigas ger klimatnytta: 8

9 Bigas är ett förnyelsebart bränsle sm minskar vår påverkan på klimatet. Bigas ger inget nettutsläpp av kldixid till atmsfären eftersm det är tillverkat av förnyelsebara råvarr. Prduktinen av bigas skapar ett lkalt kretslpp sm ger glbal miljönytta Exempel på knsekvenser av klimatpåverkan: Vasalppet regnar brt (kppla klimatförändringarna till någn aktuell händelse). Vardagliga situatiner sm förändras. - Bigas ger miljönytta: Bigas sägs ha direkt eller indirekt påverkan på uppfyllandet av sju av de sextn natinella miljömålen 1 : - Hållbar avfallshantering Minskad klimatpåverkan. Se punkten van. Frisk luft. Bigas minskar emissinerna av kvävexider (NOx) ch skadliga partiklar 2 ch bidrar därmed till att uppfylla miljökvalitetsnrmer för utmhusluft. Ingen övergödning. Bigasen bidrar till cirkulatin av näringsämnen, rötning av gödsel minskar näringsläckaget, nedfall av kväveföreningar från transprternas utsläpp minskar. Gd bebyggd miljö. Tunga bigasfrdn bullrar mindre än mtsvarande dieselfrdn 3 ch släpper ut mindre hälsskadliga partiklar 4. Hållbar bilgisk avfallshantering sm knyter samman stad ch land. Bara naturlig försurning. Utsläpp av försurande ämnen sm SO2 minskar då bigas ersätter bensin eller diesel. 5 Giftfri miljö. Certifierad bigödsel från bigasanläggningar kan användas sm alternativ till handelsgödsel vid eklgisk dling, ch möjliggör därmed mer eklgisk dling. 6 Ett rikt dlingslandskap. En av indikatrerna för detta miljömål är andelen eklgiskt dlad mark. I en eklgisk dling får inte handelsgödsel användas, där är bigödseln ett bra alternativ. 7 Att prducera bigas innebär att ett avfall mvandlas till en resurs 1 Energigas Sverige et al, Förslag till natinell bigasstrategi. 2 Internatinal Gas Unin, Bigas frm refuse t reuse (sidan 7). 3 Ectraffic, 2015 Kunskapssammanställning Eur VI stadsbussar (sidan 30) 4 Energigas Sverige et al, Förslag till natinell bigasstrategi. (sidan 21) 5 Energifrsk 2015, Gasens rll i det framtida energisystemet (sidan 13) 6 Den svenska miljömålsprtalen, , Eklgiskt dlad mark 7 Den svenska miljömålsprtalen, , Eklgiskt dlad mark 9

10 - Näring i kretslpp ch flyttas uppåt i avfallshierarkin. Natinellt mål: 2018 ska 50 % av matavfallet tas mhand så att växtnäring utnyttjas, där minst 40 % behandlas så att även energin tillvaratas. 8 Genm bigödseln tas näringsämnena i avfallet mhand ch återförs till åkermark där den kan ersätta handelsgödsel. 9 - Levande landsbygd ch ökat samspel stad-land Ett ökat användande av samhällets restprdukter sm gödningsmedel kan stärka kpplingen mellan stad ch land ch öka insikten m samspelet dem emellan. - Buller & vibratiner Gasdrivna frdn ger upphv till mindre buller ch vibratiner än mtsvarande dieselfrdn, framför allt när det gäller tunga frdn Lkala arbetstillfällen Bigas är ett av få drivmedel sm kan prduceras lkalt med lkala råvarr ch därmed kan skapa lkala arbetstillfällen. - Bruttreginalprdukt (BRP) BRP är värdet av alla varr ch tjänster i en viss regin. Eftersm bigasprduktin antas ha ett högt förädlingsvärde medför en relativt sett str påverkan på BRP. Lkal prduktin innebär att skattepengar stannar inm en regin. - Försörjningstrygghet Lkal framställning av förnybar energi sm ersättning till imprterad fssil energi bidrar till ökad försörjningstrygghet ch gör ss mindre berende av andra länder. 4.4 Nyckeltal Nyckeltal för bigassystemet 11 : - Den ttala bigasptentialen från hushållens matavfall ( tn per år) beräknas till 930 GWh per år. - Inkluderas även matavfall från livsmedelsbutiker, restauranger ch strkök ( tn) uppgår bigasptentialen till GWh per år. - Varje TWh bigas sm prduceras mtsvarar minst arbetstillfällen. - Varje TWh bigas sm prduceras mtsvarar en psitiv påverkan på 8 Naturvårdsverket, , Ökad återvinning av matavfall, 9 Bigasprtalen, , Rötrest, Ectraffic, 2015 Kunskapssammanställning Eur VI stadsbussar (sidan 30) 11 Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 7) 10

11 bruttreginalprdukten på miljner ch drygt 500 miljner för det samhällseknmiska värdet av de miljöeffekter sm uppstår till följd av prduktin ch användning av bigas sm frdnsbränsle. - Om 70 % av allt matavfall från hushåll samlas in ch rötas så skulle den prducerade bigasen kunna ersätta 73 miljner liter bensin. Det räcker till årsförbrukningen för bilar ch därmed minskar utsläppen av fssil kldixid rsakad av biltrafiken med tn kldixidekvivalenter fanns det 264 bigasprducerande anläggningar i Sverige sm prducerade 1,7 TWh vilket mtsvarar nästan 190 miljner liter bensin. 4.5 Exempelbilder Figur 2. Så här blir matavfall bigas ch bigödsel. Källa: SYSAV. Figur 3. Bigaskedjan. Källa: Bigas Syd. Figur 4. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. 11

12 5 I KÖKET 5.1 Terminlgi Gruppen beslutade att det bästa rdet att använda är matavfall. Matavfallet srteras i påsen sm står i en hållare eller påshållare. 5.2 Hur & vad? Matavfall är allt sm blir över ch inte kan sparas, när du lagat eller ätit mat. Rester, både tillagade ch råa av: kött, st, pasta, ris, grönsaker, rtfrukter, frukt, bröd, kakr, fisk ch skaldjur, äggskal, te (även påsar), kaffe (även filter), lite hushållspapper eller servetter. 12 Använd matavfallspåsarna ch ställ alltid påsen i hållaren så ventileras den bättre. Vik ner kanten så blir den stadigare. Om påsen ställs i en hink eller på glvet blir den blöt ch går sönder. Fyll påsen till den streckade kanten, vik ihp påsen ch kasta påsen i kärlet för matavfall. 13 Matavfall definieras sm allt bilgiskt nedbrytbart avfall sm uppkmmer i ch med livsmedelshanteringen ch sm skulle kunna användas sm livsmedel. I termen matavfall ingår även avfall sm hälls ut i vasken, exempelvis mjölk eller livsmedel sm sköljs ur förpackningar. Dessutm ingår skal ch ben mm. sm visserligen inte är mat men ändå är intimt förknippat med det. Fett inkluderas i definitinen, däremt exkluderas fettavskiljarslam Argument Argumenten för insamling av matavfall kan inriktas mt att näringen i matavfallet återförs till jrden, vikten av att srtera ut rena fraktiner, att varje kg matavfall kan bidra till att bigas prduceras sm kan driva frdn, att även m målen med minskat matsvinn kmmer uppnås så kmmer en viss del matavfall (i frm av ptatisskal, bananskal etc) alltid finnas, eller så kan argument för hela bigassystemet med kretslppet användas. Pririterade argument: - Har du inte plats för matavfallsinsamling i köket? Det finns alltid plats för en påse! - Påsen läcker inte srtera rätt! Alternativt: Srtera rätt så läcker inte påsen! (sm svar på frågr m läckande påsar) - Om du har någt - släng det i påsen! Alla kan bidra med någt! (sm svar på påståendet jag har inget matavfall ) 12 VA Syd, Tack för maten Srtera ut VA Syd, Tack för maten Srtera ut Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 5) 12

13 Ytterligare argument: - Varje kg matavfall kan mvandlas till bigas sm kan driva en bil nästan 2 km (se nedan för fler nyckeltal). - Genm att srtera ut ditt matavfall bidrar du till att det prduceras mer bigas, en energikälla sm kan användas istället för fssila drivmedel. - Genm att srtera ut ditt matavfall bidrar du till att näringen i maten återförs till jrdbruksmark genm bigödsel, en restprdukt från prduktinen. - Att srtera ut ditt matavfall är ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö! - Matavfallet måste samlas in för att nå det natinella målet på 50 % insamling senast Svar gällande läckande påsar: - Svar på frågr m varför man använder papperspåse ch inte plastpåse 15 Insamling i papperspåsar ger 39 % mer metanutbyte vid bigasprduktin på grund av en högre utsrteringsgrad. 16 Papperspåsar ger ett effektivare insamlingssystem med 50 % högre utsrteringsgrad från hushållen jämfört med plastpåsar. 17 Papperspåsar rsakar inte någn materialförlust på behandlingsanläggningen under förutsättning att dessa påsar inte behöver avskiljas från sitt matavfall vid förbehandlingen (rejekt) Dricker du kaffe? Äter du banan, ptatis eller mrt? Då har du matavfall! (sm svar på påståendet jag har inget matavfall ) 5.4 Nyckeltal Nyckeltal för köket 19 : - Persnbil: 7,5 kg matavfall 1 liter bensin 0,7 kg bigas. Kmmentar: Dck kan det vara rimligt att ange 10 kg matavfall sm avrundad siffra m man tar hänsyn till viss brtsrtering i förbehandlingsanläggning. För varje kg matavfall kan man köra nästan 2 kilmeter. 5 kg matavfall kan ge bränsle för att åka nästan 1 mil med en persnbil. En persnbil kan köra nästan 4 km på bigasen från matavfallet i en matavfallspåse m en påse antas väga 2 kg. 15 SanSac, Rger Ferm, , rger.ferm@sansac.se 16 Rapprt U2010:10 Viktreducering, energiförlust ch gasemissiner vid lika insamlingssystem av matavfall från hushåll, sidan 5, 2010, Avfall Sverige. 17 Rapprt U2010:10 Viktreducering, energiförlust ch gasemissiner vid lika insamlingssystem av matavfall från hushåll, 2010, Avfall Sverige. 18 Kartläggning av utvecklingsarbete samt prblem vid lika insamlingstekniker för matavfall, 2010, Waste Refinery/Gunilla Henrikssn. 19 Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 7) 13

14 - Buss/spbil: På 1000 bananskal kan man köra 75 km. Kmmentar: Bananskal antas väga 50 gram. Bigasptentialen i en matavfallspåse mtsvarar drygt 2 kwh. På 2 kwh kan man köra nästan 4 km. Ett tn rötat matavfall ger 1200 kwh bigasenergi. Det kan driva en bigasbil 1900 km. Av det utsrterade matavfallet från ett hushåll med 4 persner kan man prducera gas sm räcker för att köra bil 12 km per vecka. För att köra en genmsnittlig buss under ett år behövs det matavfall från cirka 3000 persner. Matavfallet från 3000 persner räcker för att köra en stadsbuss i ett år. Ett tn matavfall kan driva en genmsnittlig buss 220 km (1200 kwh/5.5 kwh per km). En buss sm har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall sm passagerarna genererar per år. Ttala årliga mängden matavfall från hushållen i Stckhlms län skulle kunna användas för att prducera bigas mtsvarande förbrukning för ca 700 bussar eller ca 1800 spbilar. Matavfallet från 1200 persner räcker för att driva en spbil under ett helt år. - Minskad klimatpåverkan: Om 70 % av allt matavfall från hushåll samlas in ch rötas så skulle den prducerade bigasen kunna ersätta 73 miljner liter bensin. Det räcker till årsförbrukningen för bilar ch därmed minskar utsläppen av fssil kldixid rsakad av biltrafiken med tn kldixidekvivalenter. En bil sm kör på bigas undviker 2600 kg växthusgasutsläpp per år jämfört med en bensindriven bil (bensin med 5 vlyms% etanl) För varje kil matavfall sm rötas till bigas undviks 0,3 kg CO2- utsläpp, eftersm de ersätter fssila bränslen. 5.5 Exempelbilder Figur 5. Matavfall. Ft: Anna Tredssn, Bigas Syd. Figur 6. Bananskal. Källa: MERAB. 14

15 Figur 7. Matavfall. Källa: MERAB. Figur 11. Fisk. Källa: MERAB. Figur 8. Matavfallspåse. Källa: MERAB. Figur 12. Matavfallspåse i påshållare. Källa: MERAB. Figur 9. Matavfall. Källa: MERAB. Figur 13. Tepåse. Källa: MERAB. Figur 14. Äppelskrutt. Källa: MERAB. Figur 10. Matavfall. Källa: MERAB. Figur 15. Äppelskrutt. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. 15

16 Figur 16. Kaffefilter ch äggskal. Källa: MERAB. Figur 20. Matavfall. Källa: Vellinge kmmun. Figur 17. Matavfallspåse i påshållare. Källa: Vellinge kmmun. Figur 21. Matavfall. Källa: Vellinge kmmun. Figur 22. Matavfall. Källa: Vellinge kmmun. Figur 18. Kastar banan i matavfallspåsen. Källa: Vellinge kmmun. Figur 23. Matavfall. Källa: Vellinge kmmun. Figur 19. Kastar äppelskrutt i matavfallspåsen. Källa: Vellinge kmmun Figur 24. Matavfallspåse. Källa: Ystad kmmun. 16

17 6 INSAMLING 6.1 Terminlgi Matavfallspåsen läggs i ett kärl (eller i vissa fall en tunna) sm fraktas med en avfallsbil sm körs av en avfallshämtare (eller eventuellt en avfallschaufför). 6.2 Hur & vad? Kasta matavfallspåsen i kärlet för matavfall. Även m påsen inte är full är det bra att slänga den var tredje dag. Kärlet för matavfall töms varannan till varje vecka. Då används tvåfacks- alternativt fyrfacksbilar med skilda fack för matavfall ch restavfall. Olika typer av avfall blandas aldrig med varandra! 6.3 Argument Argumenten för insamlingen kan handla m hur enkelt det är att srtera ut matavfall när det hämtas utanför din dörr, att avfallsbilarna drivs av ditt matavfall (berr på kmmun), eller så kan argument för hela bigassystemet med kretslppet användas. Pririterade argument: - Larva dig inte! Larverna försvinner med lite ättika ch vatten! - Avfallsbilarna har lika fack så att fraktinerna inte blandas (sm svar på frågan att allt avfall blandas ändå i bilen ). Ytterligare argument: - Att srtera ut sitt matavfall är smidigt eftersm matavfallspåsarna kan lämnas i kärl utanför din dörr eller i ditt miljöhus. - Visste du att avfallsbilarna sm hämtar ditt matavfall körs på bigasen sm prduceras av ditt utsrterade matavfall? (berr på lkala förutsättningar) - Genm att srtera ut ditt matavfall bidrar du till att det prduceras mer bigas, en energikälla sm kan användas istället för fssila drivmedel. I prduktinen bildas även en bigödsel sm kan användas sm gödselmedel på åkermark. - Att srtera ut ditt matavfall är ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö! - Svar på frågr m larver: Det är enkelt att bli av med dem. 6.4 Nyckeltal Nyckeltal för insamling av matavfall 20 : - Matavfallet från 1200 persner räcker för att driva en avfallsbil under ett helt år. 20 Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 9) 17

18 6.5 Exempelbilder Figur 25. Insamlat matavfall. Källa: MERAB. Figur 29. Kärl eller tunna. Källa: ÖKRAB. Figur 26. Avfallsbil, 4-fack. Källa: MERAB. Figur 30. Kärl eller tunna. Källa: ÖKRAB: Figur 27. Kastar matavfallspåsen i ett kärl/tunna. Källa: Vellinge kmmun. Figur 31. Avfallsbil. Källa: ÖKRAB Figur 28. Kastar matavfallspåsen i kärl/tunna. Källa: Ystad kmmun. 18

19 7 PRODUKTIONSPROCESS 7.1 Terminlgi Prduktinen kan beskrivas sm: Bilgisk nedbrytning av matavfall i frm av rötning. 7.2 Hur & vad? Bigas bildas när rganiskt material bryts ner av mikrrganismer i syrefri miljö, så kallad anaerb rötning. I en bigasprcess deltar en mängd lika mikrrganismer i ett kmplicerat samspel sm leder till att sammansatta rganiska föreningar (till exempel klhydrater, fetter ch prteiner) bryts ner till bland annat slutprdukterna metan ch kldixid. Denna prcess sker naturligt i många miljöer med begränsad tillgång på syre, till exempel i sumpmarker, risfält ch i magen på idisslare. 21 I en bigasanläggning utnyttjas den naturliga prcessen genm att rganiskt material sm avlppsslam, gödsel, lantbruksgrödr ch matavfall läggs eller pumpas in i en rötkammare, sm är en helt lufttät behållare. I rötkammaren bildas rå bigas sm huvudsakligen består av metan ch kldixid, men även små mängder av kvävgas, ammniak ch vätesulfid. Gasen är ftast mättad med vattenånga. I rötkammaren bildas förutm bigas en näringsrik bigödsel sm kan användas sm gödningsmedel Argument Det upplevs inte behövas så mycket argument för själva prduktinsprcessen. Ett av argumenten kan gälla varför rötning väljs framför kmpstering av matavfallet eller argument sm rör hela bigassystemets fördelar, se tidigare kapitel m bigasprcessen. Varför rötas matavfallet istället för att kmpsteras? Rötning av insamlat matavfall innebär större fördelar än vad kmpstering gör genm att både näringen ch energin i matavfallet utnyttjas. 23 Vid kmpstering luftas avfallet ch mikrrganismerna bryter ner materialet. Prcessen sm sker i en bigasanläggning kallas rötning ch sker utan tillgång på syre. Då bildas metangasen sm samlas upp ch kan användas sm en energikälla. Större del av näringen blir även kvar i restprdukten, sm i bigasprcessens fall är bigödsel ch i kmpsterings fall är kmpstjrd. Bigasen har alltså en dubbel nytta ch möjliggör att en större del av näringen kan återanvändas. 7.4 Nyckeltal Det finns inte så många tillgängliga nyckeltal på prduktinen enbart. - Relevant för SYSAV-kmmunerna: 3 % av energin i matavfallsslurryn sm 21 Bigasprtalen.se, Bigasprtalen.se, Låt matavfall bli smart avfall, Jrdbruksverket, Livsmedelsverket & Naturvårdsverket, ( vfall+bli+smart+avfall.pdf) 19

20 tillverkas på Spillepengen går åt i transprten till prduktinsanläggningen i Kristianstad Exempelbilder Figur 32. Bigasanläggning, Wrams Gunnarstrp. Ft Mårten Ahlm, Bigas Syd. Figur 33. Bigasanläggning, Karpalund, Kristianstad. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. Figur 34. Uppgraderingsanläggning, Källbyverket, Lund. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. 24 Kjerstin Ekvall, SYSAV

21 8 BIOGÖDSEL 8.1 Terminlgi Gruppen har beslutat att det bästa rdet att använda är: Bigödsel. 8.2 Hur & vad? Bigödsel från matavfall har högt näringsvärde ch en bra sammansättning av de ämnen sm grödrna behöver. Bigödseln, sm brukar spridas med samma teknik sm flytgödsel, innehåller dessutm humus ch för jrden nyttiga mikrrganismer. Bigödsel bildas under rötningen. Bigödsel är ett utmärkt medel för gödsling på åkermark ch för återföring av näringsämnen, särskilt mineraliserat kväve ch fsfr. 25 Det rganiska materialet bryts sällan ner fullständigt utan det bildas en slutprdukt, den så kallade bigödseln, sm förutm vatten ch rganiskt material även innehåller mikrrganismer ch diverse näringsämnen ch kan med fördel utnyttjas sm gödningsmedel. När bigödseln lämnar rötkammaren samlas det upp i ett bigödsellager. Oftast är det nödvändigt med någn typ av täckmaterial, till exempel hackad halm eller ett gastätt membran, för att förhindra att gaser sm till exempel lustgas ch ammniak läcker ut från lagret. Ibland kmpsteras bigödseln efter fasseparering för tillverkning av jrdförbättringsmedel Argument Bigödselanvändningen är ett starkt argument för hela bigassystemet. Pririterade argument: - Från brd till jrd. Matavfallet mvandlas till näring sm används för att dla ny mat. Ytterligare argument: - Matavfallet sm samlas in blir till återvunnen näring på åkrarna. - Bigasprcessen. Från bigasprcessen får man bigödsel sm kan ersätta imprterad handelsgödsel. På så sätt återförs näringsämnena i maten till åkermark. - Finns ett etablerat certifieringssystem för bigödsel, SPCR Nyckeltal Nyckeltal för bigödsel 27 : - En påse matavfall (vikt 2 kg) ger kväve från bigödseln sm räcker för att dla havre till cirka 18 prtiner havregrynsgröt. 25 Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 6) 26 Bigasprtalen.se, ( 27 Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 6) 21

22 - En påse matavfall (vikt 2 kg) ger fsfr från bigödseln sm räcker för att dla havre till cirka 11 prtiner havregrynsgröt. - Om allt matavfall från hushållen används sm växtnäring räcker det för att ersätta 7 % av den fsfr sm imprteras i frm av handelsgödsel. 8.5 Exempelbilder Ett tmrum har identifierats för infrmatinsspridningen kring denna del av bigaskedjan. Det finns begränsat med tillgång till bilder sm beskriver kretslppstanken kring bigödseln ch återföringen av näringen sm matavfallsinsamlingen innebär. Förslag från prjektgruppen innefattar en lantbrukare med en påse med matavfall i handen ch citatet Tack för ditt bidrag! eller Tillsammans för miljön! ch en matavfallspåse i en åker med en växande gröda inuti. Figur 35. Gödselbrunn. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. Figur 36. Gödselspridare, Ft: Anna Hanssn, Bigas Syd. 22

23 9 ANVÄNDNING AV BIOGAS 9.1 Terminlgi Gruppen har beslutat att det bästa rdet att använda är: Bigas. 9.2 Hur & vad? Då bigas förbränns är utsläppen av stft ch partiklar i miljön försumbara. Avgaserna från ett gasfrdn luktar mindre ch gasmtrn är tystare samt vibrerar mindre än en dieselmtr. Emissinerna av klmnxid, klväten, svavelföreningar ch kvävexider är lägre än vid bensin- ch dieseldrift. När det gäller klimatpåverkan har bigasen en klar fördel eftersm förbränningen av denna inte medför någt netttillsktt av växthusgaser till atmsfären. 28 Bigas är lättare än luft ch vid ett utsläpp stiger gasen uppåt. Gasen har högre antändningstemperatur än bensin ch diesel, vilket gör att risken för brand eller explsiner är mindre vid trafiklyckr där bigas används sm drivmedel än med bensin ch diesel. Gastankar i frdn är rbusta i sin knstruktin vilket gör att de tål betydligt mer påfrestningar än en knventinell bensintank Argument Argumenten för att använda bigas sm drivmedel rör minskade partikelutsläpp, ökat fssilberende, en tillgänglig lösning för en sektr med prblem att hitta förnybara alternativ etc. Eftersm argumenten är så många i detta fall har de två starkaste argumenten valts ut. Därefter följer en förteckning på övriga argument sm skulle kunna användas. Pririterade argument: - Fssilfritt Oljefritt. Det tar år att tillverka lja 30, men bara dagar att tillverka bigas. Bigas består till 97 % av metan. Frdnsgasen, sm du tankar i din bil, består av en blandning av naturgas ch bigas. Hur mycket bigas du tankar kan du vanligtvis själv reglera med ditt energiblag. Den sm vill köra ptimalt miljövänligt kan köpa prdukter sm garanterar att det förs in lika mycket bigas i systemet sm du tankar. Det innebär att gasen vid det enskilda tankstället kan innehålla lika mycket bigas men genm att välja miljömärkt bidrar du aktivt till att mtsvarande mängd bigas sm du tankar förs in i gasnätet. Allt enligt samma princip sm när du köper 28 Bigasprtalen, Bigasprtalen, Olje ön, , Oljans histria, 23

24 - Bigas finns här ch nu! Ytterligare argument: miljömärkt el. 31 Bigasbilar finns ch fungerar! Tankställen finns ch fungerar! Det finns 26 tankställen i Skåne, 7 stycken enbart i Malmö. - Förnybar energi. Mindre kldixidutsläpp jämfört med fssila bränslen, exempelvis bensin eller diesel. Bidrar inte till växthuseffekten, ch ger mindre utsläpp av kldixid till atmsfären. Bigas är en förnybar energikälla. Begränsat nettutsläpp av kldixid till atmsfären. Med fssil naturgas i tanken minskar utsläppen av kldixid med 23 prcent per energienhet med bigas hela 93 prcent. 32 Ur miljösynpunkt har bigasen stra fördelar då det är ett 100 prcent förnybart bränsle. En vanlig miljöbil får högst släppa ut 120 gram kldixid per kilmeter. Kör du på ren bigas, Bigas 100, släpper du bara ut mellan 8 till 15 gram. 33 Kör du på lika blandning bigas/naturgas, Bigas 50, är mtsvarande siffra cirka 65 gram. Med bigas i tanken kan du köra tlv gånger mellan Stckhlm ch Malmö innan du har släppt ut samma mängd kldixid sm en dieselbil gör på en enda resa Renare luft, mindre partiklar Färre skadliga partiklar i luften jämfört med fssila bränslen, exempelvis bensin ch diesel. Bigas ersätter diesel i många av våra bussar, vilket genererar mindre partikelutsläpp. Förbränning av bigas ger mindre utsläpp av skadliga partiklar jämfört med fssila energikällr. - Buller ch vibratiner Gasdrivna frdn ger upphv till mindre buller ch vibratiner än mtsvarande dieselfrdn, framför allt gäller detta för tunga frdn. Detta är psitivt för såväl förare/passagerare i frdnet, sm för miljön utanför frdnet. Buller påverkar hälsa ch välbefinnande ch hamnar högt på listan över allvarligare störningar i samhället. Störningarna har både en direkt ch en långsiktig påverkan. Vägtrafiken är en str bullerkälla ch enligt Trafikverket sker minst 300 för tidiga dödsfall per år i Sverige till följd av buller från vägtrafiken. Minskade vibratiner påverkar miljön i frdnet vilket är betydelsefullt för yrkeschaufförer sm tillbringar mycket tid 31 BIOGASSYS, 2015, Bigas smarta energivalet sm öppnar nya vägar 32 BIOGASSYS, 2015, Bigas smarta energivalet sm öppnar nya vägar 33 E.ON, 34 E.ON, 24

25 bakm ratten. Sådana effekter har dkumenterats för busschaufförer i bland annat Trllhättan Närprducerat bränsle Lkalprducerat, skapar arbetstillfällen. Närprducerat av mig. Gjrt hemmavid/närprducerat/gjrt i Skåne av skåningar. Ger nya lkala arbetstillfällen. Inga långa transprter. Ren prduktinsprcess. Hur många nya arbetstillfällen: Når vi målet m 3 TWh bigas skapas uppskattningsvis 3000 nya jbb i Skåne Nyckeltal Nyckeltal för användning av bigas 37 : - Persnbil För varje kg matavfall kan man köra nästan 2 kilmeter. Bigasptentialen i en matavfallspåse mtsvarar drygt 2 kwh. På 2 kwh kan man köra nästan 4 km. En bigasbil kan köra nästan 2 km på 1 kg matavfall. På 1 kg matavfall kan man köra nästan 2 km med en bigasdriven bil. 5 kg matavfall kan ge bränsle för att åka nästan 1 mil med en persnbil. En persnbil kan köra nästan 4 km på bigasen från matavfallet i en matavfallspåse m en påse antas väga 2 kg. En bil sm kör på bigas undviker 2600 kg växthusgasutsläpp per år jämfört med en bensindriven bil (bensin med 5 vlyms% etanl) På 1000 bananskal kan man köra 75 km. Kmmentar: Bananskal antas väga 50 gram. Av det utsrterade matavfallet från ett hushåll med 4 persner kan man prducera gas sm räcker för att köra bil 12 km per vecka. Ett tn rötat matavfall ger 1200 kwh bigasenergi. Det kan driva en bigasbil 1900 km. 7,5 kg matavfall 1 liter bensin 0,7 kg bigas. Kmmentar: Dck kan det vara rimligt att ange 10 kg matavfall sm avrundad siffra m man tar hänsyn till viss brtsrtering i förbehandlingsanläggning. Jämfört med bensin mtsvarar en kubikmeter bigas 1,08 liter bensin ch en kubikmeter naturgas 1,23 liter bensin. Kmmentar: 1 kg bigas 1 kg naturgas, mtsvarar cirka 1,5 liter bensin. 35 Miljö- ch hälsvinster vid användandet av bigasbussar i Trllhättan Regin Skåne/WSP, juni 2012 Bigas, tillväxt ch sysselsättning effekter av färdplanen på prduktin ch från användning 37 Avfall Sverige, 2014 Nyckeltal för kmmunikatinsinsatser inm matavfall, bigödsel ch bigas.(sidan 7) 25

26 - Spbil/buss För att köra en genmsnittlig buss under ett år behövs det matavfall från cirka 3000 persner. Ett tn matavfall kan driva en genmsnittlig buss 220 km (1200 kwh/5.5 kwh per km). En buss sm har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall sm passagerarna prducerar per år. Matavfallet från 3000 persner räcker för att köra en stadsbuss i ett år. Matavfallet från 1200 persner räcker för att driva en spbil under ett helt år. Ttala årliga mängden matavfall från hushållen i Stckhlms län skulle kunna användas för att prducera bigas mtsvarande förbrukning för ca 700 bussar eller ca 1800 spbilar. - Minskad klimatpåverkan För varje kil matavfall sm rötas till bigas undviks 0,3 kg CO2- utsläpp, eftersm de ersätter fssila bränslen. Klimatnyttan för bigas jämfört med fssila drivmedel: 148 % m gödsel används sm substrat, 119 % när livsmedelsindustriavfall använts sm substrat, 103 % med rganiskt hushållsavfall, 86 % med vall, 85 % med betr (inkl. blast), 75 % med majs. 9.5 Exempelbilder Figur 37. Äppelbil. Ft Anna Tredssn, Bigas Syd. Figur 38. Tankattrapp. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. 26

27 Figur 39. CNG-skylt. Figur 41. Tankning av gasbussar. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. Figur 40. Taxibil. Ft: Mårten Ahlm, Bigas Syd. 27

28 10 YTTERLIGARE ARGUMENT ATT VIDAREUTVECKLA I prjektets wrkshpar km det även fram idéer på eventuella andra argument, sm kan passa in i flera delar av bigaskedjan, sm kunde vara intressanta att vidareutveckla. De är listade nedan: - Energisäkerheten i Sverige. Vi behöver ökad prduktin av inhemsk energi för att inte vara för berende av imprt av bränsle från andra länder. Exempel: Vi kan inte lita på Putin. Vi måste göra ss berende av Putin. Om vi blir attackerade av zmbies måste vi kunna prducera vår egen energi. - Miljöteknik sm framtidens industri. Utveckling av miljöteknik i Sverige kan bli en ny industri ch en möjlighet till nya arbetstillfällen Utvecklingen ger även en möjlighet till exprt av svensk teknik. - Sverige är bäst i världen på att srtera sitt avfall ch på att använda bigas i sina transprter Sverige kan lära andra länder. - Bigasen är framtidens lösning sm är tillgänglig här ch nu. Exempel: Framtiden är här! - Det är ett intelligent val att srtera matavfall. Exempel: Smart avfallshantering - Vill vi gå tillbaka till att inte ta tillvara på resurserna i matavfallet? Exempel: Slöseri att inte srtera ut matavfallet

29 Bilaga 1 Statistik för insamling av matavfall i de skånska kmmunerna I Sverige samlar ttalt 197 kmmuner i matavfall. I Skåne srterar 32 av 33 kmmuner. Källa: Avfall Sverige, 2016, Kmmuner i Sverige sm samlar in matavfall ( 1

30 2

31 Bilaga 2 - LÄNKTIPS För mer infrmatin m bigas, se någn av nedanstående länkar: Bigasprtalen Allmän infrmatin m bigas i Sverige, antal bigasanläggningar, nyheter etc. Gasbilen Infrmatin m att köra på bigas, var finns tankställen, vilka bilmdeller finns, hur fungerar det, vad kstar det etc. Bigasakademin Allmän infrmatin m bigas. Bienergiprtalen Nyhetsflöde m utvecklingen för bienergi i Sverige. Smart med mat Interaktivt verktyg för lärare ch elever med syfte att frtbilda kring matavfallsinsamling. Bigödselprtalen Samlad infrmatin m bigödsel riktat mt lantbrukare ch lantbruksrådgivare. 3