Utredning av svenska skolnätet i Borgå

Transkript

1 Utredning av svenska sklnätet i Brgå

2 Innehåll Inledning... 3 Sklnätet idag 4 Utgångspunkter för utredningen. 5 Utmaningar i sklfastigheter. 5 Elevantal 6 Eknmi. 6 Sklskjuts. 7 Sammanfattning. 7 En kvalitativ bra inlärningsmiljö 8 Fysisk inlärningsmiljö. 8 Krav på gd inlärningsmiljö... 8 IKT aspekter 9 Bendehälsa... 9 Kvalitativt byggande 10 Föräldraenkät.. 11 Elevåsikter.. 12 Tillgång till behöriga lärare. 12 Rektrsseminarium.. 12 Visin. 13 Framtid. 14 Elevprgnser 14 Investeringar.. 16 Driftseknmi 18 Andra pågående utredningar 20 Bystrukturutredning ch stadsplanering 20 Kmmunfusiner. 20 Daghemsutredning Stadens strategi för Centralköksutredning.. 20 Utredningens framskridande 21 Arbetsgruppens förslag 22 Allmänna linjer. 22 Knkreta förslag.. 22 Övriga åtgärdsförslag.. 23 Mtiveringar till åtgärder. 23 Bilagr

3 Inledning Arbetsgruppens tanke med utredningen av det svenska sklnätet är att påvisa var vi finns idag, var vi vill vara genm att beskriva vilka faktrer sm bör tas i beaktande för ett fungerande sklnät ch att därefter kmma med knkreta förslag sm för ss till målet. I den av stadsfullmäktige gdkända budgeten för 2013 står skrivet för uppgiftsmrådet svenskspråkiga utbildningstjänster att målet är att skapa kvalitativt bra ch välutrustade svenskspråkiga inlärningsmiljöer. Strömbrgska ch Näse behöver nya utrymmen. Stadsfullmäktige har fattat beslut m att grunda Västra Enhetssklan. I samband med det bör elevupptagningsmrådet granskas vilket innebär att ckså Saxby skla granskas. Grännäs skla växer ch behöver tilläggsutrymmen. Samtidigt granskas elevupptagningsmrådet, vilket kan påverka Kråkö skla vars fastighet är i behv av sanering. Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektin behandlade 12.3 behvet av förändringar i sklnätet utgående från sklfastigheternas knditin, behvet av sklinvesteringar samt sjunkande elevprgnser. Sektinen föreslg att en sklnätsutredning i rask takt görs för att kunna fungera sm beslutsunderlag inför budgetarbetet Sektrdirektör Hilding Mattssn tillsatte en arbetsgrupp för få till stånd välfungerande sklr ch för att gå igenm fastighetssituatinen ch uppgöra förslag till investeringar beträffande sklrna för årskurserna 1 6. Arbetsgruppens uppdrag utvidgades senare till att ckså mfatta årskurserna 7 9. Tidtabellen för utredningsarbetet anpassas till budgetarbetet 2014 ch eknmiplanen Sklnätsarbetsgruppen består av utbildningsdirektör Rikard Lindström (rdförande), utbildningsdirektör Jari Kettunen, prjektchef Tny Lökfrs, eknmiplaneringschef Jhnny Hlmström samt rektr/utredare Maria Malin (sekreterare). Möten har hållits 24.4, 21.5, 3.6, 18.6, 9.8, 3.9, 23.9, 30.9 ch Prtkllen finns till påseende på Bildningsbyrån. Natinellt kan man se behv av förändringar. I regeringsprgrammet för kan man läsa att den finländska grundsklan ska vara den bästa grundsklan i världen, garant för jämlika möjligheter samt jämlikt ch enhetligt tillgängliga för alla. Vidare hänvisas i undervisnings- ch kulturministeriets utvecklingsplan för åren till PISA-resultaten där man kan se skillnader mellan sklr. Barnets rätt till trygg ch högklassig undervisning i närsklan garanteras. Ökade skillnader mellan sklr skall förhindras. Sklrnas gymnastiklkaler ch andra lkaler utnyttjas i fritidsverksamhet. I undervisnings- ch kulturministeriets strategi för intelligent teknik anses att sklrnas ch läranstalternas IKT-beredskap skall förstärkas. Man vill öka utbildningsarrangörernas beredskap att ta i bruk digitala undervisningsarrangemang, metder ch inlärningsmiljöer för att inm grundskleundervisningen kunna utnyttja de möjligheter nätbaserad undervisning ger ch på så sätt skapa en mångsidigare undervisning. 3

4 Sklnätet idag Läsåret har Brgå 13 svenskspråkiga grundsklr, varav 11 sklr för åk 1 6 ch 2 sklr för åk 7 9. Antalet svenska elever under läsåret var Sklkrt med grundläggande infrmatin m de nuvarande sklrna finns sm bilaga till denna utredning. Ytterligare infrmatin m Brgås nuvarande grundsklr hittas på internet: prv/utbildningsvasendet. De nuvarande elevupptagningsmrådena ch sklrnas gegrafiska placering finns på Kartta.prv.fi. Fastställandet av sklplats för eleverna går till så att varje lärpliktig elev anvisas en närskla av sin hemkmmun. Enligt lagen m grundläggande utbildning skall undervisningen i en kmmun rdnas så att elevernas resr med hänsyn till bebyggelsen, sklrnas placering samt kmmunikatinerna är så trygga alternativt krta för eleverna sm möjligt. Enligt förvaltningsstadgan i Brgå fattar bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektin beslut m elevupptagningsmråden medan den svenska utbildningsdirektören fattar beslut m elevens svenska närskla. Svenskspråkiga sklr Elevantal Sklfastighet med både svensk ch finsk skla Elever i finskspråkig skla Ttala antalet elever i tvåspråkiga sklfastigheter Gammelbacka 108 Grännäs 77 Hindhår 63 Hinthaara Kråkö 45 Kull 43 Kull Kvarnbacken 347 Näse 134 Sannäs 105 Saxby 58 Tlkis 94 Vårberga 74 Kevätkumpu Lyceiparkens 336 Strömbrgska 234 Svenska sklr ttalt 1718 Brgå har sammanlagt femtn finskspråkiga grundsklr, varav 12 sklr för åk 1 6, 2 sklr för åk 7 9 ch 1 skla sm fungerar sm enhetsskla för åk 1 9. Finskspråkiga sklr Elevantal läsår Epn kulu 50 Hamarin kulu 145 Hinthaaran kulu 187 Huhtisten kulu 262 Illan kulu 53 Kerkkn kulu 76 Keskuskulu 481 Kevätkummun kulu 178 Kulln kulu 79 Peipn kulu 311 ( MAMU) Tlkkisten kulu 176 Turilan kulu 55 Linnanjen kulu (klasserna 7 9) 518 Pääskytien kulu (klasserna 7 9) 545 ( MAMU) Albert Edelfeltin kulu (klasserna 1-9) 602 Finska sklr ttalt

5 Utgångspunkter för utredningen Enligt lagen m grundläggande utbildning, de enhetliga natinella grunderna för lärplanen ch paragrafen m särskilt stöd för elever, är sklans uppgift att förmedla kunskap på ett likvärdigt sätt så att alla elever ges samma möjligheter att uppnå målen. Det svenska rektrskllegiet framförde på ett rektrsseminarium m sklnätet i maj 2013 en r för att så inte är fallet i Brgå idag. Flera av de svenska sklfastigheterna har utmaningar med inneluftens kvalitet. Vidare är flera av sklfastigheterna gamla ch dåligt anpassade för de krav dagens pedaggik ställer; flexibla undervisningsutrymmen ch specialsalar saknas i flera sklr ch lärarnas möjligheter till mångsidig undervisning ch lika undervisningsmetder är mycket varierande. Under läsåret fungerar Hindhår skla, Kull skla ch Kvarnbackens skla i ändamålsenliga ch nyligen renverade utrymmen. Investeringsbehv av varierande strlek finns i Gammelbacka skla, Grännäs skla, Kråkö skla, Sannäs skla, Saxby skla, Vårberga skla ch Lyceiparkens skla samt Brgå gymnasium. Sklbyggnaden i Tlkis kan inte användas ch sklan fungerar i baracker. I enlighet med stadsstyrelsens beslut flyttar Strömbrgska sklan ch Näse skla till Västra enhetssklan sm enligt den aktuella prjektplanen får utrymmen i nuvarande Pint Cllege i Näse. Utmaningar i sklfastigheter En str del av de svenskspråkiga sklrna i Brgå har en str saneringsskuld ch funktinella brister. Av lågstadiesklrna är det endast tre sklr där det inte finns brister eller akuta behv av sanering. Dessa sklr är Hindhår skla, Kull skla ch Kvarnbackens skla. I de här tre fastigheterna har man antingen genmfört en sanering eller så fungerar sklan i ett nybygge. Brgå gymnasium är ckså till största delen sanerad, där finns behv av sanering endast i sklans gymnastiksal. Nedan en beskrivning av de resterande sklrnas funktinella brister ch de största byggnadstekniska prblemen. Nedan Lkalitetsledningens sammanfattning av utmaningarna angående sklfastigheterna idag. Gammelbacka skla - Sklans kök fungerar i tillfälliga utrymmen - Sklan fungerar i tre lika byggnader sm varken uppfyller dagens tekniska eller funktinella krav på klassrum - Fastighetens husteknik bör förnyas inm en snar framtid Grännäs skla - Sklan fungerar i tre lika byggnader sm varken uppfyller dagens tekniska eller funktinella krav på klassrum - Köks- ch matsalsutrymmena är för små ch fungerar inte på ett kstnadseffektivt sätt - Gymnastik- ch slöjdsalsbyggnaden har fuktprblem ch bör rivas Kråkö skla - Sklan fungerar i tre lika byggnader sm varken uppfyller dagens tekniska eller funktinella krav på klassrum - Två av fastigheterna saknar maskinell ventilatin ch i dem har det även förekmmit fuktprblem Näse skla - Livslängden för fastighetens tekniska system håller på att ta slut - Sklan har haft prblem med inneluften - Fastigheten är svår att sanera till sklutrymmen p.g.a. str stmbredd ch låg våningshöjd Sannäs skla - Huvudbyggnaden är i ganska gtt skick. Två klasser finns i tillfälliga utrymmen. - Behv av ett tillbygge med specialutrymmen. Saxby skla - Sklan fungerar i flera lika byggnader. - Hustekniken i byggnaderna bör förnyas inm en snar framtid. - Brister i fråga m specialutrymmen finns 5

6 Tlkis skla - Sklan är stängd p.g.a. inneluftsprblem ch undervisningen sker i tillfälliga utrymmen - Fastigheten har ingen ventilatin eller annan teknik för ett mdernt sklhus - Det är inte eknmiskt lönsamt att sanera byggnaden Vårberga skla - En del av utrymmena har prblem med inneluften ch en klass är i tillfälliga utrymmen - Fastighetens livslängd håller på att ta slut. Fastigheten är byggd med elementteknik ch det är inte möjligt att sanera fastigheten Lyceiparkens skla - I sklans äldre del har det funnits vissa prblem med inneluften ch en sanering av dessa utrymmen måste göras - Det krävs även små funktinella ändringar i sklan för att t.ex. få matsalen att fungera bättre - Det finns tilläggutrymme att få när medbrgarinstitutet flyttar ut ur en del av sklan Strömbrgska sklan - Sklan är i väldig dåligt skick. Ventilatin är föråldrad, fönster ch dörrar bör förnyas ch alla ytr i huset är slitna. - Huset anpassar sig inte för dagens sklverksamhet. Våningshöjden är för liten med tanke på en sanering av ventilatinen ch det är eknmiskt lönsamt att sanera byggnaderna Förutm prblem med inneluft ch fastigheternas skick så finns det ckså stra brister i fastigheternas klassrum ch specialämnenas undervisningsutrymmen. I gamla fastigheter är det fta ckså brister i belysningen av klassrummen. Många klassrum är byggda i utrymmen sm ursprungligen varit bstäder ch kmprmisser gjrdes när de sanerades till klassrum. De akustiska krav sm ställs på klassrum idag uppfylls sällan i de äldre sklfastigheterna. Det är dck en sak sm går att åtgärda i efterhand, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en full sanering av fastigheten för att förbättra akustiken i klassrummen. Många klassrum saknar den teknik sm man idag anser höra till ett mdernt klassrum såsm dataprjektr, dkumentkamera ch möjligtvis smartbard. I 6 en del fastigheter finns det inte datanät så att man kan installera dessa datatekniska hjälpmedel. Datrerna i sklrna förnyas enligt ett rullande system så att varje skla får nya datrer vart fjärde år. Nrmen i sklrna i Brgå i dag är 0,15 datrer per elev ch där är själva hårdvaran inte ett prblem. Alla sklr har inte tillgång till snabb Internetförbindelse via ptisk fiber eftersm det inte finns att få snabba förbindelser i alla delar av staden. Detta skapar ett pedaggiskt jämlikhetsprblem. Största delen av sklrna utanför centrum har även stra brister i sina specialklassrum. Slöjdsalarna är inte utrustade med de maskiner ch det spånutsug sm behövs. Separata klassrum för textilslöjd eller musik finns sällan, vilket innebär prblem med att följa lärplanen. Bristerna i slöjdsalarna ch textilutrymmen kan i vissa fall utgöra en lycksrisk. Elevantal Under läsåret gick ttalt 1391 lågstadieelever i 17 svenskspråkiga sklr i Brgå. I början av innevarande läsår ( ) var mtsvarande antal 1154 elever i 11 sklr. Under ti år har elevunderlaget sjunkit med 237 elever ch sklrna i Ebb, Illby, Nygård, Pellinge, Svartså ch Veckkski stängts. I flera av de nuvarande sklrna har elevantalet varierat kraftigt till följd av allmänt sjunkande elevantal ch sklstängningar. Under nämnda tiårsperid har elevantalet i Näse skla (+91), Hindhår skla (+37), Tlkis skla (+21) ch Sannäs skla (+18) ökat mest. Elevantalet har minskat kraftigast i Kvarnbackens skla (- 121), Gammelbacka skla (-23) ch Kull skla (-12). I övriga sklr (Grännäs, Kråkö, Saxby, Vårberga) har variatinen varit liten, dvs. högst ± ti elever. Elevprgnserna visar att antalet svenska elever kmmer att minska. Sm mest fanns det över 2000 svenska grundsklelever i Brgå, medan det enligt prgnserna kan sjunka till 1600 innan Eknmi Under periden investerades ttalt knappa 30 miljner eur i svenska sklr i Brgå. Under de senaste fyra åren ( ) har stadens ttala nettinvesteringar underskridit 20 miljner per år. Denna trend, tillsammans med de övriga investeringsbehv staden har samt den allmänna ekn-

7 miska situatinen, medför att det är realistiskt att ha sm mål att renvera alla svenska sklfastigheter inm en snar framtid. Sklskjuts Villkren för sklskjuts styrs av lagen m grundläggande utbildning, de principer sm bildningsnämnden i Brgå stad fastställt ( ) samt planen för förskle- ch sklskjutsar. Avgiftfri sklskjuts arrangeras till elevens närskla m sklvägens längd överskrider tre kilmeter (årskurs 1-2) eller fem kilmeter (årskurs 3-9). Elevens dagliga sklresa med väntetider inberäknade får ta högst två ch en halv timme i anspråk. Sklskjutsen sker i första hand med allmänna färdmedel ch det billigaste alternativet. Det är inte nödvändigt att arrangera sklskjuts under hela sklvägen, utan den kan även mfatta vägavsnitt sm eleven går själv. Sammanfattning Sammanfattat kan man alltså knstatera att staden står inför tre utmaningar visavi de svenska sklfastigheterna: 1. Det finns ett strt behv av investeringar. 2. Elevantalet är sjunkande, vilket medför ett behv av förändringar för att utbildningstjänsterna ska vara kstnadseffektiva. 3. Stadens eknmiska läge medger inte de investeringar sm skulle behövas för att sätta alla nuvarande fastigheter i skick. 7

8 En kvalitativt bra inlärningsmiljö Fysisk inlärningsmiljö Till den fysiska inlärningsmiljön räknas lkaler, utrustning ch material. I lagen m grundläggande utbildning (1136/2003) ch undervisningsministeriets kvalitetskriterier för grundundervisningen (2010) beskrivs det sm är viktigt att beakta vad beträffar verksamhetsmiljön: Inlärnings- ch arbetsmiljön bör vara hälssam ch trivsam. Man bör årligen planenligt granska ch utföra service på lkaler ch material. Den fysiska verksamhetsmiljön bör vara funktinsduglig, trygg ch ändamålsenlig. Verksamhetsmiljön skall vara anpassningsbar efter lika behv för såväl undervisning sm annan användning. Lkalerna ska gå att anpassa för gruppundervisning, grupparbeten ch elevcentrerad inlärning. De infrmatins- ch kmmunikatinstekniska (IKT) lösningarna bör vara välplanerade ch tidsenliga med tanke på den digitala utvecklingen. Lärarna ch eleverna skall kunna påverka planeringen ch lkalerna. De tekniska lösningarna skall följa nutida bestämmelser; elevernas ch persnalens säkerhet ch arbetarskydd skall beaktas. Skllkalerna bör vara tillgängliga ch passa lika slags användare såsm rörelsehindrade. Då sklbyggnader repareras ch då nya sklr byggs ska man ta i beaktande att de bör vara i effektiv användning; under dagtid kan man rdna mrgn- ch eftermiddagsvård, under andra tider på dygnet kan utrymmena användas för kultur- ch fritidsverksamhet. 8 Krav på gd inlärningsmiljö Allmänt Till inlärningsmiljön hör ckså sklgården sm skall vara trygg ch tillräckligt str. Trafiken sm uppstår vid transprter skall inte ledas via gården. Viktigt är att sklgården möjliggör många lika slags aktiviteter för eleverna, men ändå inte innehåller gömställen (skrymslen) sm är möjliga att övervaka. I klassrummen behövs pulpeter ch stlar, men även flexibla ch justerbara brd (både vad gäller frm ch höjd - man ska kunna stå vid brdet). Det skall finnas möjlighet att prjicera på tavlr (vita ch krittavlr) ch att använda audiutrustning. En myshörna med mjuka möbler/dynr (hygieniska) finns med på listan. Datrer/pekplattr med tangentbrd för åtminstne en del av eleverna (gärna ⅓) är ett krav i en skla sm följer med sin tid. Bra är m klassrummet består av flexibla väggar så man kan avskärma delar av klassrummet. Vidare behövs gda förvaringsmöjligheter ch utrymme för labrativa material ch undervisningsmaterial, med tillräckligt stra anslagstavlr för elevernas alster. Gymnastiksalen behöver utrustas med mångsidiga redskap för lika idrttsgrenar, bllar, madrasser, dynr, audiutrustning samt vara tillräckligt str för att kunna dela in i sektiner. Avhandling m framtidens skla Mark Kuuskrpi, rektr för enhetssklan i Pikis, disputerade kring framtidens skla 18 maj Kuuskrpi har föreläst med samma tema för Brgå fullmäktige i samband med ett kvällsseminarium våren Studien är uppgjrd i sex lika länder med nästan 300 intervjuer av studeranden. Enligt avhandlingen har den finska sklklassen varit likadan i nästan 200 år ch den traditinella klassrumsmiljön brde refrmeras. Enligt avhandlingen kräver nya tider ckså nya undervisningsmetder. Mängden data ökar ch tavla ch lärböcker räcker inte längre. Nu behövs anpassningsbara utrymmen vilket möjliggör en mångsidig undervisning. Avhandlingen talar sm exempel m 80 kvadratmeters klassrum (idag vanligtvis

9 60 m 2 ), vilket medför att sklan kan använda två lärare för att undervisa ch samtidigt ha mellan 20 ch 40 elever. Vidare påpekas att dagens elever har vuxit upp i infrmatinssamhället ch världen av datrer är en naturlig plats för dem, medan det för lärare kan vara en utmaning. Kuuskrpi påpekar på flera ställen hur viktigt det är att elever ch persnal tas med i planeringen av sklans inlärningsmiljö. IKT-aspekter Till ett mdernt klassrum hör dataprjektr, dkumentkamera ch i vissa fall någn frm av så kallade smartbards. Vidare behövs det naturligtvis datanät så att man kan installera dessa datatekniska hjälpmedel. Snabbheten på nätförbindelserna får inte vara en flaskhals i sklrna, vilket kan medföra utmaningar för speciellt sådana sklr sm finns ute på landsbygden eller i skärgården. Detta gäller då man vill använda sig av nätpedaggik, göra infrmatinssökning, utnyttja t.ex. Vetamix (Yles videbiblitek för undervisning) eller då eleverna ska lagra sina egna arbeten på Internet, t.ex. i lika mlntjänster. Det blir ckså allt vanligare att eleverna använder sina egna smarttelefner i infrmatinssökningen ch till det behövs ett snabbt trådlöst nätverk för att betjäna även de elever sm inte har ett datapaket på sin smarttelefn. Nu har Brgå stad endast ett gemensamt gästnätverk, men i framtiden behöver man bygga upp en snabbare ptisk fiberkapacitet sm ckså medger en större trådlös nätkapacitet. Bendehälsa Bendehälsa mfattar även de sanitära förhållandena i sklutrymmen ch mtsvarande vistelseutrymmen. Med sanitär lägenhet avses till exempel en sjukdm eller en hälsstörning sm förrsakas av en faktr eller mständighet i livsmiljön. Sm sanitär lägenhet enligt lagen anses även expnering för ett ämne eller en mständighet sm är skadlig för hälsan ch eventuellt förrsakar sjukdm eller sjukdmssymtm. Med stöd av 32 i hälsskyddslagen kan scial- ch hälsvårdsministeriet meddela närmare anvisningar m fysikaliska, kemiska ch bilgiska faktrer i en bstad ch annat vistelseutrymme. Anvisningarna ges i scial- ch hälsvårdsministeriets Anvisning m bendehälsa. Förändringen av lagstiftningen är på slutrakan, ny förrdning m bendehälsa planeras träda i kraft från Anmälningsplikten enligt hälsskyddslagen gäller bl.a. annan lkal eller inrättning, för vars hygieniska förhållanden med beaktande av besökarantalet eller verksamhetens karaktär måste uppställas särskilda krav. Lkaler ch verksamheter av sådan art är t.ex. sklr eller lärinrättningar. De sanitära förhållandena i bstäder ch andra vistelseutrymmen påverkas både av kemiska ch fysikaliska förhållanden. Till de fysikaliska förhållandena hör bl.a. inneluftens temperatur ch fuktighet, buller (ljudförhållanden), ventilatin (luftens kvalitet), strålning ch belysning. Om rumsluftens temperatur är för hög, luften är fuktig eller ventilatinen är fel planerad så att den förrsakar drag, kan dessa faktrer sm sådana förrsaka symptm eller sanitär lägenhet hs människr eller få dem att uppleva sin bendemiljö sm trivsam. Å andra sidan känner man ännu inte till alla effekter sm inneluftens fysikaliska egenskaper har på människans hälsa. Riktvärdena för temperaturer hs rumsluft ch på innerytr är enligt Scial- ch hälsvårdsministeriets Bendehälsanvisning indelade i två grupper: försvarlig ch gd nivå på temperaturen: Försvarlig nivå ºC Gd nivå ºC Rumsluftens temperatur Väggens temperatur Glvets temperatur Här anges de värden sm gäller i servicehus för äldre, daghem för barn, läranstalter ch liknande utrymmen. Rumsluftens temperatur får inte stiga över 26ºC, m inte den höga temperaturen berr på att uteluften är så varm. Teknisk utrustning sm kan förrsaka buller i vistelseutrymmen är bl.a. ventilatinsanläggningar, hissar, vatten- ch avlppsledningar eller lika maskiner. Akustiken spelar även en str rll för trivseln i t.ex. sklklasser. Avsikten med ventilatin är att avlägsna förreningar, fukt ch överlppsvärme i inneluften i bstäder ch andra vistelseutrymmen, ch samtidigt se till att ren 9

10 tilluft tillförs. Ventilatinen i vistelseutrymmen fyller kraven i hälsskyddslagen då den överensstämmer med del D2 Byggnaders inmhusklimat ch ventilatin i byggbestämmelsesamlingen. Ventilatinsanläggningen skall rengöras regelbundet. Smutsiga ventilatinsventiler ch -kanaler minskar luftmsättningen i utrymmen. En smutsig tilluftsanläggning försämrar dessutm inneluftens kvalitet. Bygg- ch ytmaterial såsm möblemang ch lösegendm förrsakar materialutsläpp i inneluften. Orenlighetsutsläpp av material består av rester av lösningsmedel ch råvarr, reaktins- ch sönderfallsprdukter från tillverkningsprcesser samt tillsatsämnen. I knstruktiner sm permanent eller med jämna mellanrum blir fuktiga, ch på ytan till sådana knstruktiner, kan växa mikrber: mögel, jäst eller bakterier. Orsaken till mikrbhärdar i en lkal är i allmänhet fuktskada. Mikrbsprer kan spridas till inneluften genm knstruktinerna från t.ex. underbyggnadens jrdmån eller väggens islatinsutrymme, ifall knstruktinerna inte är tillräckligt täta ch lågtrycket inmhus är för strt. Med luftströmmar kan mikrber (såsm sprer ch stycken av sprer) ch nedbrytnings- ch ämnesmsättningsprdukter av sådana, spridas från mikrbhärdar till inneluften. Persner sm vistas inmhus kan expneras för dessa. Om en mikrbhärd inte avlägsnats, kan den förrsaka sanitär lägenhet ännu efter det att byggnadsmaterialet trkat eller trkats. Därför måste fuktskadr medelbart åtgärdas ch rsakerna till skadrna elimineras. Typiska symptm hs människr sm expnerats för mikrber eller ämnesmsättningsprdukter av mikrber är irritatinssymptm i ögnen, på huden ch i andningsvägarna, särskilt nattlig hsta ch lika allmänsymptm såsm febrighet. Symptmen blir i allmänhet lindrigare eller försvinner när expneringen avbryts eller upphör. På grund av expneringen kan det även förekmma upprepade infektiner i andningsvägarna eller utvecklas en långtidssjukdm såsm astma. Expnering har knstaterats öka risken för bihåleinflammatin ch brnkit. Orsaker till fuktskadr kan vara t.ex. läckage i rör, bristfälligt eller fel gjrda fuktisleringar i våtutrymmen, tillräcklig ventilatin eller byggfel, sm möjliggör att fukten kmmer in eller kndenseras i knstruktinerna. Fuktskadr kan förrsakas ckså av användaren av utrymmen. Städning av utrymmena påverkar i hög grad även inneluftens kvalitet. Viktigt är även att rdna utrymmet så att städning går lätt att utföra. Kvalitativt byggande Ofta tänker man att kvalitet i byggande av sklbyggnader mfattar endast det sm händer på den egentliga byggplatsen. Då handlar det t.ex. m att man följer alla bestämmelser sm finns m byggande, ser till att knstruktinerna inte blir våta under byggskedet ch använder material av gd kvalitet. Dessa på byggen gjrda beslut m arbetsmetder ch val av material är en viktig del av att bygga med gd kvalitet men till kvalitativt byggande hör ckså andra saker. Allt börjar med byggherrens vilja ch tankar, frtsätter under val av planerare ch själva planeringen för att till sist styra det sm händer på byggplatsen. Här under en beskrivning av de viktigaste sakerna man bör tänka på när man talar m att bygga sklhus med gd kvalitet. I början av planeringen av ett nybygge eller sanering måste man avgöra för hur lång tidsperid man planerar huset. Man måste beskåda fastighetens hela livslängd, göra val av material ch andra beslut utgående från hur länge man tänker sig att den nya fastigheten skall hålla. Det är vettigt att planera för fastigheter vars livscykel är minst 50 år ch göra valen enligt detta. Energiförbrukningen är en sak sm i dagens läge är en viktig sak med tanke på kvalitativt byggande. Det lönar sig att försöka bygga så energisnålt sm möjligt. Fastigheter sm är energisnåla kmmer i framtiden att vara mera värda än byggnader sm använder mycket energi. Förutm mängden energi byggnaden använder måste man tänka på vilken frm av energi sm används i byggnaden. I mån av möjlighet brde man använda förnybara energikällr. Energiförbrukningen skall vara i fkus både vid val av byggknstruktiner ch hustekniska lösningarna. Brgå stad varken planerar eller bygger nybyggen eller saneringar i egen regi. Planeringen ch byggande sköts sm köptjänster. Val av entreprenörer ch planerare har ckså en str rll på kvaliteten i den fär- 10

11 diga byggnaden. Man bör försäkra sig m att alla aktörer sm väljs har rätt kmpetens för att utföra jbbet, att företagen ch ansvarspersnerna har referensbjekt ch att alla har behörighet till sin uppgift. En betydande del av hur den här biten lyckas är knkurrensutsättningen. Här bör man vara nggrann ch sätta str vikt på att man får sådana aktörer sm man vill ha. Att välja den billigaste medför sällan den bästa kvaliteten. Stadens behv av utrymme ändrar hela tiden ch även inm en enskild skla kan behvet av utrymmen ändra avsevärt under en fastighets livcykel. Därför skall alla utrymmen planeras så att de är lätta att ändra. Viktiga saker att ta hänsyn till med tanke på fastigheternas anpassningsförmåga är de bärande knstruktinernas placering, fastigheternas stmbredd ch knstruktinernas material. Byggandet av ffentliga byggnader för med sig krav av lika myndigheter. I planeringen ch byggandet är det viktigt att alla dessa krav beaktas. I nybyggen ch saneringar bör man försäkra sig m att alla byggskeden görs enligt dessa krav för att undvika prblem i fastigheten. Exempel på byggskeden sm bör kntrlleras extra nga för att undvika prblem är installatin av hustekniken ch installatin av våtutrymmenas vattenislering. Det är även mycket viktigt att försäkra sig m att alla knstruktiner är trra innan de ytbeläggs. Man måste ckså försäkra sig m att allt byggnadsmaterial sm används har de gdkännanden ch certifieringar det krävs. De funktinella lösningarna spelar en str rll hur fastigheten kmmer att fungera under sin livscykel. Utrymmen måste vara rätt placerade i förhållandet till varandra, de måste vara av rätt strlek ch uppfylla de krav användaren har på utrymmen. Belysning, akustiska lösningar, ventilatin, val av värmekälla ch även färgval är saker sm bör beaktas när man utreder utrymmenas funktinsduglighet. I dagens byggande spelar de infrmatins- ch kmmunikatinstekniska lösningarna en str rll i hur funktinella utrymmena blir. Användarens rll är str i planeringsskedet för att uppnå gd kvalitet med tanke på de funktinella lösningarna. Det är även viktigt att redan i byggskedet tänka på fastighetens kmmande servicebehv. Materialen bör väljas så att de är hållbara, lätta att städa ch vid 11 behv går att byta ut eller reparera. I planeringen av byggnaden måste man ta i beaktande servicebehvet med att planera tillgång till alla rör ch kanaler sm finns i huset. På gårdarna måste man förutm säkerheten ckså tänka på servicebehvet med snöplgning ch gräsklippning. En gd planering av fastigheten med tanke på servicen kan minska fastighetens livscykelkstnader avsevärt. Att i planeringsmaterialet kräva att vissa skeden av byggandet görs med vissa metder ökar kvaliteten på byggandet. Den här typen av krav kan vara att vattentaksjbben måste göras under ett tält där det är möjligt eller att fastighetens glvvärme inte får användas till att värma upp huset under byggnadsskedet. Man bör nga fundera på vilka krav sm passar till ett enskilt prjekt. Alla dessa krav höjer investeringskstnaderna för ett prjekt men m kvaliteten av byggandet blir bättre brde alla tänkbara metder användas. Sm sagt är det viktigt att under byggskedet försäkra sig m att allt går rätt till. Till det finns det många lika metder. Varje investeringsprjekt i Brgå stad har en övervakare sm besöker bygget regelbundet. Det finns även skilda övervakare för VVSE-tekniken. Andra metder sm används för att säkerställa att byggandet uppnår den krävda kvaliteten är filmning av dräneringsrör ch avlppsrör, värmekamerafilmning, tryckprv över byggnadens täthet, fuktmätningar före ytbeläggningen, prv på vattenisleringen i våtutrymmen. Det är viktigt att mäta kvaliteten med dessa metder eftersm övervakaren möjligt kan inspektera varje liten detalj ch rör sm installeras. Kvalitet i byggandet är en blandning av många lika saker. Alla dessa lika metder för att uppnå kvalitativt byggande är på en bra nivå i Brgå stad. Det är ändå viktigt att man tar i bruk nya metder ch förädlar de redan använda metderna för att säkerställa kvalitativt byggande ckså i framtiden. Föräldraenkät I maj 2013 meddelades vårdnadshavare ch persnal via sklrnas infrmatinskanal Wilma m att en sklnätsutredning görs. En enkät riktades sedan under periden via Wilma till de nuvarande vårdnadshavarna. Enkäten besvarades av 244 persner. Nedan en sammanfattning av de åsikter sm ftast förekm i föräldraenkäten.

12 En skla ska vara mellanstr, trygg, lugn ch trevlig. Eleven ska bli sedd sm individ. Sklan skall finnas så nära hemmet ch naturen sm möjligt. Det skall finnas tillräckligt med mtiverad ch kunnig persnal, sm snabbt ingriper mt mbbning ch samarbetar med föräldrarna. Det måste vara möjligt för familjer att leva en bra vardag ckså ute på landsbygden. Hellre tvåspråkiga enheter eller kmbinerad service såsm daghem, förskla, eftis ch åldringsvård i kmbinatin med mellanstra landsbygdssklr än att placera alla sklr i centrum. Sklfastigheten skall ha frisk inmhusluft, ändamålsenliga ch flexibla utrymmen. Tre stra enhetssklr är en dålig idé. Det är ckså en dålig idé att stänga fungerande friska sklr med gda pedaggiska resultat eftersm det regelbundet uppstår mögelprblem ch därför kan behövas reservplaceringar. Det finns en ökad förståelse för att alla sklr inte kan renveras eftersm elevantalet sjunker. Krt sammanfattning. Föräldrarna vill helst ha kvar sin nuvarande skla i upprustat skick, men en ny skla är k förutsatt att den inte blir så str att eleven kan försvinna i mängden ch att lgistiken fungerar, speciellt med tanke på skldagens längd. Elevåsikter Medlemmarna i ungdmsfullmäktige gav på sitt möte sina synpunkter på vad sm förbättrar en skla. Utgångspunkten för diskussinen var att få reda på vilka förbättringar sm åstadkmmer en idealskla. Åsikterna baserar sig på ungdmarnas egna erfarenheter från de sklr de går eller har gått i. A ch O är att ventilatinen fungerar ch inmhusluften är frisk. Varken lärare eller elever rkar genmföra skldagen med huvudvärk, trötthet ch kliande ögn. Att inreda med mera färg, med mjuka stlar ch sffr i krridrerna ch med inmhusväxter skapar trivsel. För trivseln i matsalen är det viktigt att det finns tillräckligt med sittplatser. Förbättring av idrttsredskapen förbättrar gymnastikundervisningen. 12 Sklgården kan förbättras med hjälp av bänkar, träd, växter ch en knstgjrd gräsmatta att sitta på. Ungdmsfullmäktiges medlemmar ansåg ckså att det behövs flera övervakare ute på rasterna. En fråga sm ställdes var: varför finns det klätterställningar för de yngsta men enbart bänkar ch parkeringsplatser för äldre elever. Är det meningen att man ska sluta röra på sig när man blir äldre? Förbättringsförslag för pedaggiken var att se till att lärarna är bra, att man får mera studiehandledning ch att lärarna i högre grad beaktar lika inlärningsstilar, använder lika undervisningsmetder, rdnar praktiska prv ch använder en mångsidigare undervisningsteknik. Andra förbättringsförslag är att erbjuda öppen WiFi ch erbjuda tabletter eller bärbara datrer åt dem sm hellre arbetar digitalt än med papper ch penna. Tillgång till behöriga lärare Under läsåret arbetar 17 behöriga lärare i åk 1-6 i de svenska sklrna i Brgå, 15 klasslärare ch 2 speciallärare. Under periden uppnår 13 prcent eller 30 anställda i de svenskspråkiga grundsklrna i Brgå pensinsåldern. Med tanke på en kvalitativ inlärningsmiljö ch gda inlärningsresultat är det viktigt att kunna rekrytera tillräckligt med behörig persnal. Detta har visat sig vara mera utmanande för svenskspråkiga än för finskspråkiga sklr i vårt land. Hänvisande till utbildningsmbudsman Vernica Granö-Sumalainen, så visade en utredning gjrda av Svenska kulturfnden att nyutbildade behöriga lärare hellre söker arbete i större sklr. Orsaken var dels att de vill ha mera kllegialt stöd i arbetet ch dels att de vill ha tillgång till mdern ch ändamålsenlig utrustning ch material. Rektrsseminarium Ett rektrsseminarium för de svenskspråkiga rektrerna inm grundläggande utbildning rdnades på Knstfabriken. Temat för seminariet var det framtida sklnätet ch majriteten av rektrsgruppen var enig m följande punkter: Att sklrna hellre skall arbeta med en årsklass/grupp än med sammansatta grupper. Att det inte går att hålla fast vid de gamla bysklrna m de inte repareras ch utrustas bättre.

13 Att föreslå sklr med elever sm en ptimal sklstrlek ur pedaggisk ch eknmisk synvinkel. Rektrsgruppen ansåg att man genm att förändra sklnätet ch elevupptagningsmrådena kan få en jämlikare sklgång för alla barn i Brgå. Sklrna får flera specialklassrum (t.ex. för gymnastik ch teknisk slöjd) ch det kan leda till att antalet vuxna i sklvardagen ökar. Arbetsgemenskapen ch pedaggiken kan påverkas psitivt genm att kllegiet får en breddad lärarkmpetens. Här får rektrerna stöd av frskning ch bland annat den kända sklutvecklaren Michael Fullan tg på ett seminarium i Helsingfrs 25.9 fasta på vikten av det kllegiala samarbetet i utvecklandet av sklan. Ett nytt sklnät kan ckså innebära nya möjligheter, till exempel i frm av samarbete med andra sektrer inm staden. Sm nackdelar såg rektrerna risken för att ännu flera barn måste skjutsas ch att skldagen därför förlängs av en lång restid. Rektrerna ansåg ckså att förändringarna i sklnätet kan inverka negativt på byagemenskapen ch knstaterade att det tar tid för lika verksamhetskulturer att smälta samman då flera lika sklr sammanslås till en enhet. Rektrerna var nöjda med att kunna medverka i planeringen från första början. Visin Sklnätsarbetsgruppens visin: Vi vill under talet ha ett svenskt sklnät sm består av enbart välfungerande ch inspirerande lärmiljöer i friska sklhus årtinden framåt, där persnal ch elever trivs. 13

14 Framtid Elevprgnser Elevprgnserna har uppgjrts utgående från Beflkningsregistercentralens uppgifter. För varje sklas elevupptagningsmråde har man tagit ut uppgifter m antalet svenskregistrerade barn under sklålder för respektive åldersklass. Med svenskregistrerad avses barn vars mdersmål är svenska enligt beflkningsdatasystemet. Elevprgnserna i denna utredning sträcker sig fram till läsåret Barn sm föddes år 2012 inleder sin sklgång på hösten För att kunna göra upp prgnser sm sträcker sig längre än nämnda läsår måste man uppskatta antalet födda barn i Brgå år 2013 ch därpå följande år. En prgns av detta slag blir betydligt mer säker, eftersm den endast delvis baserar sig på verkliga beflkningsuppgifter. Under läsåret gick 135 finskregistrerade barn i svenska lågstadiesklr i Brgå. På mtsvarande sätt gick 20 svenskregistrerade barn i finska lågstadiesklr. Nettt är därmed 115 elever eller ungefär 19 elever per årskurs. Barnens föräldrar kmmer även framöver att kunna anhålla m sklplats över språkgränsen. I hur str utsträckning detta kmmer att ske är svårt att förutspå. I prgnserna ingår 20 finskregistrerade elever per årskurs, vilket i strt sätt mtsvarar dagens läge. I de sklvisa prgnserna har dessa elever placerats ut i enlighet med situatinen under läsåret I kalkylerna har man beaktat flyttningen (nettantalet) i bägge riktningar inm varje elevupptagningsmråde. Högsta antalet finskregistrerade elever förutspås finnas i Kvarnbackens skla, Näse skla ch Tlkis skla. I Grännäs skla, Hindhår skla ch Saxby skla förväntas antalet finskregistrerade elever vara lågt. I svenska lågstadiesklr i Brgå gick under läsåret ttalt 13 barn sm var bsatta i andra kmmuner än Brgå, dvs. ca två elever per årskurs. Även denna utveckling är svår att förutspå. I prgnserna ingår 12 elever från andra kmmuner, vilka fördelats enligt situatinen under läsåret Detta leder till en liten ökning i elevprgnsen för Saxby skla, Näse skla, Kvarnbackens skla ch Gammelbacka skla. Under periden har nettflyttningen till Brgå (skillnaden mellan inflyttning ch utflyttning) i medeltal varit cirka 170 persner per år. Enligt stadsplaneringens uppskattning har ungefär en femtedel av dessa varit svenskspråkiga, vilket innebär ett medeltal på 34 nya svenskspråkiga invånare per år. Tim Ar utförde år 2011 en utredning m inflyttarnas demgrafiska prfil ch km fram till att % är barn under 15 år. Den kmmande utvecklingen påverkas av faktrer sm tillgång på bstäder, sysselsättningsläge, stadens tmtförsäljning ch planläggningssituatin. I prgnserna räknar man med att nettflyttningen uppgår till fem nya inflyttade svenskspråkiga lågstadieelever per år. Dessa elever har inte placerats ut i de sklvisa prgnserna, utan finns enbart med i den ttala elevprgnsen. Andra faktrer sm kan påverka de sklvisa elevprgnserna är intern flyttning inm Brgå. En närskla anvisas för alla elever, men vårdnadshavarna har möjlighet att söka sig till en annan skla (sekundär skla). Intern flyttning har inte beaktats i de sklvisa prgnserna. 14

15 1400 Faktiskt elevantal/beflkningsregistret Elever från andra kmmuner Finskregistrerade barn Inflyttare Figur 1: Ttala antalet elever i årskurs 1-6 (2002 avser läsåret s.v.), * = prgns Skla * 16* 17* 18* 19* 20* Ebb Gammelbacka Grännäs Hindhår Illby Kråkö Kull Kvarnbacken Nygård Näse Pellinge Sannäs Saxby Svartså Tlkis Veckkski Vårberga Alla sklr Inflyttare TOTALT Figur 2: Sklvisa elevantal ch prgnser (i prgnserna ingår beflkningsregistrets uppgifter för respektive elevupptagningsmråde samt uppskattat antal finskregistrerade elever ch elever från andra kmmuner) 15

16 Läsår Svenskspråkiga elever Finskspråkiga elever Förändring Elevantalet har minskat med Elevantalet har minskat med 13,9 prcent eller 277 elever 1,5 prcent eller 58 elever Figur 3: Elevantalets utveckling över tid, årskurs 1-9 Investeringar Under läsåret fungerar Hindhår skla, Kull skla ch Kvarnbackens skla i ändamålsenliga ch nyligen renverade utrymmen. Investeringsbehv av varierande strlek finns i Gammelbacka skla, Grännäs skla, Kråkö skla, Sannäs skla, Saxby skla, Vårberga skla ch Lyceiparkens skla samt Brgå gymnasium. Sklbyggnaden i Tlkis kan inte användas ch sklan fungerar i tillfälliga utrymmen. I enlighet med stadsstyrelsens beslut flyttar Strömbrgska sklan ch Näse skla till Västra enhetssklan sm enligt den aktuella planen får utrymmen i nuvarande Pint Cllege i Näse. Investeringsbehvet har granskats närmare utgående från tre alternativ. Alternativen baserar sig på vanstående beskrivning av en kvalitativt bra inlärningsmiljö, rektrernas åsikt m lämpligt elevantal samt målsättningen med friska ch välfungerande utrymmen. I jämförelserna beaktas även bystrukturutredningen, de nuvarande fastigheternas skick, tidigare beslut m enhetssklan, sjukande elevprgnser, gegrafiska aspekter ch eknmiska realiteter. 16 Lkalitetsledningen ch finansieringsledningen har gjrt upp preliminära kstnadsberäkningar. Investeringssummrna påverkas av många faktrer, bl.a. sklans strlek, läge, m prjektet är ett nybygge eller renvering samt lika finansieringsalternativ. Stadens ttaleknmiska situatin påverkas även av m en stängd sklfastighet ch dess tmt kan användas för andra ändamål (t.ex. daghem) eller säljas. Nedan beaktas inte vad sm sker med de sklfastigheter sm inte längre behövs sm undervisningsutrymmen. Alternativ O: Nllalternativet, dvs. att iståndsätta alla nuvarande sklr ch bygga Västra enhetssklan enligt tidigare planer, skulle ksta cirka 36,1 miljner eur. Alternativ 1: Trettn grundsklr blir ni. Sklfastigheter sm utbildningstjänsterna gör sig av med är de i Gammelbacka, Kråkö, Saxby ch Näse. För att detta ska lyckas krävs nyinvesteringar i Tlkis, Vårberga ch Grännäs samt att Västra enhetssklan grundas. Utöver dessa måste Sannäs skla, Lyceiparkens skla ch gymnasiets gymnastiksal renveras. Det ttala investeringsbehvet är 32,4 miljner eur. Alternativ 2: Trettn grundsklr blir tre enhetssklr i fyra lika fastigheter. Investeringar krävs i två nya enhetssklr (Västra ch Östra enhetssklan). Västra enhetssklan måste i denna mdell bli större än i alternativ 1. För Centrala enhetssklans (Kvarnbacken ch Lyceiparken) del bör Lyceiparkens skla ch medbrgarinstitutets tidigare utrymmen renveras. Utöver dessa måste gymnasiets gymnastiksal renveras. Det ttala investeringsbehvet är 34,6 miljner eur.

17 Skla Investeringar Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Gammelbacka skla Grännäs skla Hindhår skla (bildningscentrum) Kråkö skla Kull skla (bildningscentrum) Kvarnbackens skla Näse skla Sannäs skla Saxby skla Tlkis skla Vårberga skla/skaftkärrin kulu Lyceiparkens skla Strömbrgska sklan Brgå gymnasium Västra enhetssklan Östra enhetssklan INVESTERINGAR TOTALT Figur 4: Investeringsalternativ ch preliminära investeringsutgifter (1000 ) ALTERNATIV 0 ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 Gammelbacka skla 88 Tlkis skla 160 Västra enhetssklan 609 Hindhår skla 68 Tlkis skla 100 Hindhår skla 68 Kull skla 44 Gammelbacka skla 60 Kull skla 44 Saxby skla 55 Hindhår skla 68 Tlkis skla 100 Tlkis skla 100 Kull skla 44 Gammelbacka skla 88 Västra enhetssklan 411 Västra enhetssklan 442 Näse skla 106 Näse skla 156 Näse skla 156 årskurs årskurs Saxby skla 20 Gammelbacka skla 28 Centrala enhetssklan 552 Grännäs skla 84 årskurs 7-9, alla elever väster m Brgå å 238 Kvarnbackens skla 263 Kråkö skla 55 Saxby skla 55 Kvarnbackens skla 263 Grännäs skla 139 Näse skla 50 Sannäs skla 87 Grännäs skla 84 årskurs Vårberga skla 76 Kråkö skla 55 Lyceiparkens skla 283 Kvarnbackens skla 298 Östra enhetssklan 453 Kvarnbackens skla 263 Vårberga skla 76 Saxby skla 35 Grännäs skla 84 Vårberga skla 76 Kråkö skla 55 Sannäs skla 87 Sannäs skla 87 Lyceiparkens skla - årskurs årskurs årskurs 7-9, alla elever öster m Brgå å Figur 5: Sklvisa elevprgnser enligt tre investeringsalternativ 17

18 Driftseknmi Driftsintäkterna för uppgiftsmrådet svenska utbildningstjänster dvs. alla svenskspråkiga sklr i Brgå uppgår till 0,77 miljner eur (M ) i budgeten för år De största intäktspsterna är statliga understöd ch bidrag (70 %) ch lika försäljningsintäkter (19 %). Uppgiftsmrådets utgifter är 18,54 M i budgeten för år De största utgiftspsterna är persnalkstnader (59 %), hyrr (22 %) ch köp av tjänster (17 %). Persnalkstnaderna mfattar alla löner, arvden ch bikstnader sm utbetalas till uppgiftsmrådets persnal. Enligt den aktuella persnalplanen mfattar persnalen ttalt 236,5 persner, varav 169 tjänster ch 67,5 anställningsförhållanden. Klasslärare 65 Sklkuratr 4 Lektr 58 Sklsekreterare 4 Sklgångsbiträde 57 Specialklasslärare 4 Timlärare 28 Sklpsyklg 2 Speciallärare 9 Utbildningsdirektör 1 Rektr 4 Planerare 0,5 Figur 6: Svenska utbildningstjänsternas persnal per yrkeskategri enligt persnalplanen för år 2013 Hyrrna består i strt sätt enbart av interna hyrr (3,97 M ) sm betalas till lkalitetsledningen. Intern hyra mfattar både kapitalhyra (ersättning för sysselsatt kapital ch reparatinsvederlag) samt hyra för underhåll ch drift. Grundregeln är att den interna hyran är högre i nya ch nyrenverade fastigheter, p.g.a. högre kapitalhyra. Däremt är underhållshyran vanligtvis lägre i nya fastigheter till följd av mdernare ch effektivare byggnadsteknik. Underhållshyran påverkas i sin tur av bl.a. fastighetens strlek ch prisutvecklingen för underhållskstnader såsm värme, el ch vatten. Köp av tjänster består till två tredjedelar av tjänster sm köps av affärsverket Brgå lkalservice. Sklmåltider (1,28 M ) ch städning (0,65 M ) är de största köpen. Till uppgiftsmrådets köp av tjänster räknas även sklskjuts (0,54 M ) ch interna förvaltningstjänster (0,16 M ). Under läsåret fick nästan tre av ti lågstadieelever sklskjuts till ch från svenska sklr i Brgå. Sklskjutskstnaderna varierar kraftigt från skla till skla. Andelen sklskjutsberättigade elever var störst i Kull skla, Kråkö skla ch Saxby skla. Lägst var andelen i Vårberga skla, Gammelbacka skla ch Kvarnbackens skla. Skla Elever Skjuts- Andel Kstnader Medeltal/ ttalt elever 2012 skjutselev Gammelbacka skla % Grännäs skla % Hindhår skla % Kråkö skla % Kull skla % Kvarnbackens skla % Näse skla % Sannäs skla % Saxby skla % Tlkis skla % Vårberga skla % ÅK % Lyceiparkens skla % Strömbrgska skla % ÅK % TOTALT % Figur 7: Elevantal ch sklskjutskstnader 18

19 Kstnaderna för sklskjuts bkförs på ett gemensamt kstnadsställe ch finns inte med i de sklvisa kstnader sm presenteras sm bilaga. Driftskstnaderna uppgår till i medeltal eur per lågstadieelev. De sklvisa siffrrna varierar från Kråkö sklas eur till Tlkis sklas eur per elev. Skillnader förekmmer i synnerhet i fråga m persnalkstnader ch hyrr. Det investeringsalternativ sm väljs inverkar naturligtvis ckså på driftseknmin. Kstnader för bl.a. sklmåltider, material, specialundervisning ch interna förvaltningstjänster förväntas vara lika stra eller skillnaderna betydligt små för alla alternativ. Måltiderna faktureras enligt det verkliga antalet prtiner sm tillretts ch levererats. Affärsverkets nuvarande prissättning drar en gräns vid hundra måltider sklr med färre än hundra elever betalar ett högre måltidspris än sklr med fler än hundra elever. Affärsverkets eventuella nya matleverenssystem skulle sänka på kstnaderna berende av sklrnas antal ch läge. Generellt sett kmmer ett mindre antal sklr att leda till färre klasser med högre elevantal per basgrupp. Detta mtverkas av att det ttala antalet elever förväntas sjunka på lång sikt. Då antalet basgrupper sjunker leder det till inbesparingar i persnalkstnaderna. Enligt utbildningstjänsternas bedömning skulle antalet klasslärare vara 69 i alternativ 0, 62 i alternativ 1 ch 60 i alternativ 2. Antalet sklgångsbiträden skulle vara 57 i alternativ 0, 55 i alternativ 1 ch 55 i alternativ 2. År 2020 förväntas en klasslärare ksta eur/år ch ett sklgångsbiträde /år (lön, pensinsavgifter, bikstnader). Till följd av högre kapitalhyra stiger den interna hyran till en början då man investerar i det svenska sklnätet. Detta kan inte förhindras, eftersm alla presenterade alternativ kräver mfattande investeringar. En effektivare användning av sklfastigheterna, dvs. lägre antal kvadratmetrar ttalt, leder till lägre hyreskstnader. På längre sikt kmmer mderna byggnader att leda till inbesparingar i underhållshyran. Lkalitetsledningen har uppskattat att den interna hyran år 2020 uppgår till ttalt 5,43 M i alternativ 0, till 5,10 M i alternativ 1 samt till 4,58 M i alternativ 2. För sklskjutsens del har placeringen av nya sklr en avgörande betydelse. Utan att exakt känna till var sklrna kmmer att finnas kan endast riktgivande kalkyler på sklskjutskstnaderna göras. I alternativ 1 kmmer situatinen för elever vid Kråkö ch Saxby sklas del att ändra endast marginellt. Majriteten av eleverna i Kråkö skla ch Saxby skla skjutsas redan i dag. Däremt skulle den nya sklan i Tlkis leda till ett större antal sklskjutsberättigade elever berende var sklan placeras. Alternativ 1 skulle uppskattningsvis leda till 100 nya skjutsberättigade elever, vilket medför kstnader på cirka eur per år. I alternativ 2 skulle sklskjutskstnaderna öka mer än i alternativ 1. Berende på placeringen av de nya enhetssklrna skulle minst 200 nya elever vara berättigade till sklskjuts, vilket innebär cirka eur mer sklskjutskstnader per år. Städkstnaderna varierar i enlighet med sklfastigheternas strlek ch antalet städbjekt. Städningen är dyrast i alternativ 0 ( eur) där antalet städbjekt ch städytan är störst. År 2020 kstar städningen eur i alternativ 1 ch i alternativ 2. Jämfört med alternativ 0 förväntas driftskstnaderna vara eur lägre i alternativ 1 ch eur lägre i alternativ 2 år Utgiftspst Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Persnal klasslärare sklgångsbiträden ttalt Intern hyra Städning Sklskjuts TOTALT Figur 8: Driftskstnadsskillnader år 2020 (endast de utgiftspster där det finns variatin mellan alternativen) 19

20 Andra pågående utredningar Bystrukturutredning ch stadsplanering Bystrukturutredningen är ännu halvfärdig, men så här långt det framkmmit att Hindhår, Kull, Kerk, Illby ch Ebb fått stöd i bystrukturutredningen. En skla i Sannäs kan stöda en utvecklig av Illby, eftersm det inte finns en svensk skla i Illby. I utredningen har det starkt kmmit fram en önskan att skärgården ska ha en egen prfil. Sklan i Grännäs fungerar i skärgårdsmrådet ch kan ses stöda detta mråde på lång sikt. Även Bjurböle nämns i bystrukturutredningen, men en skla i Bjurböle med drygt 100 invånare kan ses splittra samhällsstrukturen. Vidare skulle en str del av eleverna i så fall skjutsas. Utbyggandet av Skaftkärrmrådet hämtar mera barn till Vårberga skla. I planeringen av Skaftkärrmrådet har staden valt att satsa på miljövänlighet, vilket kan tlkas sm att servicen skall finnas nära tillgänglig. Från bystrukturutredningens sida har alltså svenska sklr i Hindhår, Kull, Sannäs ch Grännäs stöd, medan det ur stadsplaneringssynvinkel utöver centrummrådet ckså är mtiverat med svenska sklr i Tlkis ch Vårberga. Kmmunfusiner Avsikten är att rätt snart inleda en mfattande utredning av den framtida kmmunstrukturen i Östra Nyland. Resultatet kunde vara en stark tvåspråkig kmmun med cirka invånare, sm skulle ta ansvar för utvecklingen av den östra delen av metrplmrådet. Den nya kmmunen skulle kunna ta ansvar för mrådets utveckling ch alla bastjänster för beflkningen även under de kmmande decennierna. För det nuvarande svenskspråkiga sklnätet kan en kmmande kmmunfusin med Lvisa påverka elevupptagningsmrådet för Sannäs skla, medan en fusin med Sibb skulle kunna påverka Hindhår ch Kull sklas elevupptagningsmråde. En sammanslagning med Askla skulle inte påverka elevupptagningsmrådena, eftersm de barn i Askla sm vill gå i en svensk skla redan idag finns i Brgå. De elever sm väljer att gå i en svensk skla hänvisas idag till Saxby skla (1-6) samt till Strömbrgska sklan (7-9). I framtiden skulle de med största sannlikhet hänvisas till Västra enhetssklan, vilket innebär några kilmeter längre sklväg för årskurs 1-6 eleverna jämfört med Saxby skla ch ingen märkbar skillnad jämfört med Strömbrgska sklan. Daghemsutredning Daghemsutredningen har behandlats i bildningsnämnden ch skickats till stadsstyrelsen. Dagsvårdsutredningen är en beskrivning av situatinen visavi fastigheterna idag. Vidare tas ställning till vilket behvet av dagvårdsplatser för framtiden är. Däremt ges inga knkreta förslag på var nya daghem skall byggas. Därmed ges gda förutsättningar för att krdinera dessa två utredningar då de knkreta prjektplanerna tar frm. Utredningen visar att speciellt på centrummrådet är daghemsfastigheterna i dåligt skick. Därutöver finns ett ständigt tryck på att utöka antalet dagvårdsplatser. Kmbinerat med ett sjunkande elevantal i svenska sklr ger detta en gd möjlighet att utreda försklrnas placering i samband med sklan. Stadens strategi för Brgå stadsstrategi gdkänns under hösten I förslaget till ny strategi påpekas att den eknmiska situatinen frtfarande är svår ch att saneringen av eknmin måste frtgå. Detta ska ske främst genm att utveckla serviceprduktinens kstnadseffektivitet ch prduktivitet. Målet är att minska skillnaderna i invånarnas välfärd ch göra serviceutbudet mer rättvist. Enligt strategin strävar staden efter att lcka nya invånare. Centralköksutredning Bildningsbyrån träffar regelbundet Lkalservice. På ett möte 27.8 diskuterades sklnätsutredningen ch man knstaterade i krthet att de förändringar sm varit aktuella endast i en liten utsträckning berör centralköksutredningen då ttala antalet elever är lika i alla tre alternativ. 20