Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Transkript

1 Bevakningsrapprt för pririterade EU-plicymråden: ktber 2015 Detta är årets åttnde rapprt m bevakning ch påverkan av de pririterade mrådena för Stckhlmsreginens Eurpaförening Under ktber månad har EU-plitiken frtsatt att dmineras av flyktingkrisen i Eurpa sm på många sätt tyvärr visar EU:s, ch därmed vår, ()förmåga att leverera kring de gemensamma överenskmmelser vi har ingått för att lösa de utmaningar Eurpa står inför. EU-kmmissinens rdförande Jean-Claude Juncker har sannerligen rätt när han säger att den närmaste tiden inte är business as usual för EU, utan nu testas uninen rdentligt. I den andan har nu EU-kmmissinen presenterat sitt arbetsprgram för 2016 sm håller fast vid devisen att EU ska ägna sig åt de stra viktiga strategiska frågrna ch inte lägga sig i allt hela tiden, vilket förstås är bra. Frågan är m man har valt rätt strategiska frågr? Frågr vi ser kmmer att pririteras ch sm ckså är av intresse för Stckhlmsreginen är bl.a. implementeringen av den digitala inre marknaden samt initiativ för bättre hantering av migratin. Asylfrågr, migratin ch fri rörlighet har ckså diskuterats av Strstckhlms plitiker i m deras besök i Bryssel den september. Under dagarna diskuterades även EU:s klimat- ch energiplitik samt svenska näringslivs- ch fackfrågr. De två dagarna avrundades med ett samtal med Eurpaparlamentariker med särskild kppling till Stckhlmsreginen; Christfer Fjellner (M), Jytte Guteland (S) ch Fredrick Federley (C). Västerås stads kmmunstyrelse var ckså i stan ett par veckr senare ch diskuterade bl.a. bstads- ch energifrågr med kmmissinen ch andra Brysselaktörer. Även Lidingö stads utbildningsförvaltning ch Arbgas kmmunstyrelseförvaltning hade besök anrdnat av Eurpakntret till Bryssel denna månad. Vi har dragit igång en hel del påverkansinsatser inm den digitala inre marknaden sm är en högaktuell fråga på EU-nivå ch där Stckhlmsreginen måste verka för att initiativ inte begränsar utvecklingen i Stckhlmsreginen utan ligger i linje med våra intressen, läs mer m detta i rapprten. Under ktber månad har Stckhlmsreginen även påverkat EU-plitiken genm att arrangera strategiska möten ch visa upp gda exempel i Bryssel. Under EU-kmmissinens Open Daysseminarium Inclusin f mbile EU citizens den 13 ktber, lyftes verksamheten Crssrads fram sm bra exempel på arbete med inkludering av utsatta rörliga EU-medbrgare. Crssrads är en råd-, ch stödverksamhet för EU-medbrgare sm lever i fattigdm eller hemlöshet i Stckhlm, ch drivs av Stckhlms Stadsmissin med verksamhetsbidrag från Stckhlms stad. Karlinska institutet ch Stckhlms läns landsting arrangerade seminariet "Saving lives while maintaining intergrity". Seminariet ägde rum i Eurpaparlamentet med de svenska eurpaparlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) ch Jytte Guteland (S) sm värdar. Syftet med seminariet var att infrmera m hur 1

2 registerbaserad frskning bedrivs i Sverige ch varför EU:s dataskyddsregler bör utfrmas så att svensk frskning inte htas. Sm jag nämnt tidigare ser vi nu över kmmunikatinskanalerna ch tänker återkmma i ny skrud till våren, men till dess kmmer här rapprtering m senaste utvecklingen i vårt arbete med de pririterade mrådena för Stckhlmsreginens Eurpaförening. Övriga nyheter hittar ni sm vanligt på kntrets Facebk-sida ch hemsidan. Trevlig läsning, Per Splander, VD 2

3 Innehållsförteckning Inre marknad ch knkurrens... 4 Färdplan m att uppgradera den inre marknaden (ny)... 4 EU:s digitala inre marknad... 5 Samråd m bredbandsbehven efter 2020 (ny)... 8 Miljö, energi ch klimat... 8 Översyn av direktivet m mgivningsbuller... 8 Paketet m cirkulär eknmi... 9 Paketet för renare luft i Eurpa EU:s vattenplitik Energiuninen Frskning ch innvatin Transprt Samråd m multimdal reseinfrmatin i EU (ny) Övriga frågr EU:s urbana agenda

4 Inre marknad ch knkurrens Färdplan m att uppgradera den inre marknaden (ny) Kmmissinen presenterade den 28 ktber en färdplan 1 för att genmföra rdförande Jean-Claude Junckers plitiska åtagande m att bättre utnyttja den inre marknadens hela ptential ch utveckla EU:s inflytande i den glbala eknmin. I färdplanen presenteras en rad lika initiativ eller s.k. åtgärder sm kmmer presenteras åren för att uppgradera den inre marknaden. Åtgärderna kmmer fkusera på fyra lika mråden: Knsumenter. Kmmissinen kmmer att vidta åtgärder för att knsumenter sm vill köpa tjänster eller prdukter i ett annat medlemsland, på nätet eller i butik, inte ska råka ut för skillnader i pris, försäljningsvillkr eller leveransalternativ m det inte är mtiverat av bjektiva ch kntrllerbara skäl. Små ch medelstra företag ch nystartade företag. Nystartade företag har mycket att bidra med till eknmin, men många entreprenörer lämnar EU eftersm de inte lyckas få ut sina innvativa idéer på marknaden. För att underlätta för små ch medelstra företag att få tillgång till finansiering håller man nu på att utfrma åtgärder inm ramen för bl. a. Junckers investeringsplan. Kmmissinen tänker ckså förenkla reglerna för mervärdesskatt ch minska kstnaderna för företagsregistrering, Innvativa tjänster. Kmmissinen kmmer att ta fram en eurpeisk agenda för delningseknmin. Nya företagsmdeller ger fördelar till såväl invånare sm företag ch bidrar till att ptimera användningen av befintliga resurser, samtidigt frågar sig kmmissinen m befintliga bestämmelser frtfarande är lämpliga för ändamålet eller m det behövs nya regler ch detta vill man diskutera. Arbete ch tjänster. Kmmissinen vill förbättra möjligheterna att arbeta ch driva företag i andra länder. Man vill förbättra erkännandet av yrkesmässiga kvalifikatiner ch göra det lättare att tillhandahålla tjänster över gränserna, såväl företagstjänster sm tjänster inm byggsektrn ch andra sektrer sm skapar tillväxt. Tillsammans ska de här åtgärderna göra det enklare för företag ch yrkesverksamma att få tillgång till nya marknader, så att de kan växa från små natinella aktörer till stra EU-aktörer. Speciellt fkus kmmer även att ges till tjänstesektrn ch till ffentlig upphandling. Vad gäller upphandling vill kmmissinen göra den mer transparent ch effektiv ch här ser kmmissinen bristen på data ch analysverktyg sm ett prblem. Kmmissinen vill därför införa ett verktyg sm möjliggör för kmmissinen att inhämta mfattande ch berende infrmatin m marknaden ch relevanta aktörer för att säkerställa att EU:s regler följs. Även ett initiativ sm fkuserar på upphandling av större infrastrukturprjekt kmmer att presenteras, detta därför att man ser att kmplexitet ch långa upphandlingsprcesser fta leder till nödiga förseningar. Kmmissinen vill även mdernisera arbetet med att ta fram gemensamma standarder, i detta arbete deltar redan Eurpaföreningen genm det pågående arbetet att ta fram synpunkter till samrådet m standarder på den digitala inre marknaden sm redvisas längre ner i denna rapprt. 1 Färdplan m att uppgradera den inre marknaden: 4

5 Eurpakntret kmmer bevaka utvecklingen av färdplanen ch återkmmer ifall någt av initiativen när de presenteras uppfattas sm intressant. 28 kt Färdplanen presenteras De lika initiativen presenteras. EU:s digitala inre marknad Kntaktpersn på Eurpakntret: eller EU:s ambitin för den digitala inre marknaden är mfattande ch en av den nya EU-kmmissinens viktigaste pririteringar. En fråga av särskilt intresse är kmmissinens förslag m en ny dataskyddsförrdning sm ska ersätta direktivet från Berende på hur förrdningen utfrmas kan den få knsekvenser för exempelvis bedrivandet av häls- ch sjukvård samt klinisk frskning i reginen, detta genm möjliga inskränkningar i hanteringen av persnuppgifter. Andra initiativ sm kan vara av intresse är det nu aktuella samrådet m bredbandsutbyggnad, kmmissinens förslag m en ny handlingsplan för e-förvaltning ch arbetet med standarder på den digitala inre marknaden. Den 6 maj presenterades strategin för den digitala inre marknaden 2. Strategin mfattar 16 initiativ med nya lagförslag, översyner samt andra icke-lagstiftande åtgärder. Varje initiativ ska presenteras separat under 2015 ch Samråd m standarder i den digitala inre marknaden En viktig del för att förverkliga den digitala inre marknaden är att förbättra interperabiliteten mellan lika tekniska system ch ta fram standarder för viktigare mråden. Kmmissinen har därför publicerat ett samråd 3 där man önskar få in synpunkter från berörda parter för att kmma överens m ett antal pririterade standarder inm viktiga teknikmråden sm är tillräckligt mgna ch kritiska för att uppnå den digitala inre marknaden. Kmmissinen vill ckså ta fram tidsplaner för deras utveckling. I samrådet frågas bl. a: Vilka är de pririterade teknikmrådena där standarder behövs? (Kmmissinen ger själva förslag på ti mråden, bl. a. e-hälsa, intelligenta transprtsystem, smart ch effektiv energianvändning, Smart Cities, sakernas internet, mlntjänster, 5G) Vilken rll ska EU spela? Vilka initiativ/instrument bör tas fram? 2 Meddelande m strategin för den digitala inre marknaden: 3 Samråd m standarder i den digitala marknaden: 5

6 Då Stckhlmsreginen ligger långt framme i digitala frågr ch har en betydande digital sektr ch även kan uppvisa många gda exempel på mrådet, beslutade Eurpaföreningens styrelse vid det senaste styrelsemöte att reginen skulle delta i samrådet. Eurpakntret fick därefter i uppdrag att tillsammans med medlemmarnas tjänstemän ta fram ett förslag på yttrande, vilket sker under nvember månad. 23 sept dec Samrådet är öppet. Samråd m en ny handlingsplan för e-förvaltning Sm tidigare rapprterats arbetar kmmissinen med att ta fram en ny handlingsplan för e- förvaltning för åren I samband med det hör man med intressenter hur den nuvarande planen för åren har fungerat ch vilka förbättringar man skulle vilja se i nästa plan. Nuvarande plan bygger på idén m att myndigheter ska vara öppna, flexibla ch samarbetsvilliga i relatinerna med privatpersner ch företag. I kmmissinens halvtidsöversyn sm gjrdes 2014 framkm att mycket ännu måste göras för att nå upp till medbrgares ch företags förväntningar på myndigheters e-tjänster. Översynen ledde till fyra rekmmendatiner sm nästa handlingsplan bör fkusera på: Öppen data ch dess enrma ptential för att bygga starkare, mer sammankpplade samhällen. Medbrgarnas delaktighet i utvecklingen av digitala samhällstjänster. Interperabilitet ch återanvändning av infrmatin från den ffentliga sektrn. Tillämpning av principen m "endast en gång " (medbrgarnas rätt att lämna persnuppgifter endast en gång till myndighet). I samrådet 4 för den nya planen frågar kmmissinen bl. a.: Vilka lärdmar kan man dra av den nuvarande e-handlingsplanen Vilka faktrer hindrar användningen av digitala samhällstjänster? Hur kan man förbättra e-förvaltningstjänster? Hur kan man öka rörlighet ch gränsöverskridande ffentliga tjänster inm EU? Hur kan förvaltningstjänster mderniseras inm EU? Vilken rll kan kmmissinen spela? Hur kan medbrgarnas engagemang öka? Kmmissinens huvudansvar på mrådet är inte direkt lagstiftande men kmmissinen kan samrdna arbetet, utvärdera framsteg ch förbättra villkren för utvecklandet av gränsöverskridande e-förvaltningstjänster. Det sistnämnda mfattar att skapa förutsättningar för 4 Samråd m handlingsplan för e-förvaltning : 6

7 interperabilitet, e-signaturer ch e-legitimatin. Handlingsplanen bygger ckså vidare på medlemsstaternas ambitin från 2009 (Malmödeklaratinen) m att ha en gemensam e- förvaltningsplitik. Då e-förvaltning är en aktuell ch pririterad fråga i Stckhlmsreginen, där dessutm reginen ligger i framkant, kan det vara intressant att delta i samrådet. Eurpakntret stämmer just nu av med Eurpaföreningens beredningsgrupp ifall samrådet kan vara av intresse att föreslå till föreningsstyrelsen att yttra sig i. 30 kt jan Samråd är öppet. Dataskyddsförrdningen 5 För närvarande pågår trepartsförhandlingar (så kallade trilger) mellan EU:s ministerråd, Eurpaparlamentet ch kmmissinen. Målet är att få till stånd en överenskmmelse innan årsskiftet. Håller tidsplanen, vilket många ställer sig tveksamma till, kmmer de nya reglerna att börja gälla i början av SLL ch KI anrdnar seminarium: Saving lives while maintaining integrity Under pågående trepartsförhandlingar m dataskyddsförrdningen anrdnade Stckhlms läns landsting ch Karlinska Institutet ett seminarium i Bryssel med titeln Saving lives while maintaining integrity. Värdar för seminariet, sm ägde rum i Eurpaparlamentet, var de svenska eurpaparlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) ch Jytte Guteland (S). Seminariet handlade m vikten av register för medicinsk frskning, hur arbetet med dessa ser ut idag ch det stra värdet av att arbetet får frtsätta även i framtiden. Diskussinerna ägde rum i ljuset av pågående förhandlingar m dataskyddsförrdningen, där Eurpaparlamentets nuvarande psitin kan innebära inskränkningar i hanteringen av de stra mängder persndata sm registren bygger på, bl. a. genm utökade krav på individens samtycke för vidare användning av data. Framstående frskare delade med sig av sina erfarenheter, både från Karlinska Institutet ch Harvard T.H. Chan Schl f Public Health ch även Eurpaparlamentarikerna deltg i diskussinerna. Ett videmeddelande lämnades av Nbelkmmitténs rdförande för fysilgi eller medicin Juleen Zierath m den rll registerbaserad frskning har för att göra framsteg inm frskning. För prgram, se här. Årsskiftet 2015/2016: Målet är att dataskyddsförrdningen ska vara slutförhandlad, men sannlikt är att förhandlingarna drar ut på tiden. 5 Kmmissinens förslag till dataskyddsförrdning: 7

8 Samråd m bredbandsbehven efter 2020 (ny) EU-kmmissinen inledde den 11 september ett nytt samråd 6 sm rör EU:s bredbandsbehv efter 2020 vad gäller snabbhet ch kvalitet. Syftet med samrådet är att kmmissinen ska kunna få en bra bild av framtida behv av fasta ch mbila digitala nät. Man vill därefter kunna föreslå lämpliga insatser för att stödja utbyggnaden av framtidssäkrade nät ch se till att alla användare, d.v.s. hushåll, företag ch myndigheter, kan ta del av den digitala eknmin ch det digitala samhället. Samrådet kmmer även att ligga till grund för EU-initiativ, lagar ch finansieringsinstrument sm kan bidra till utbyggnaden av bredbandsnätet i Eurpa. Samrådet är ckså en del i det större arbetet med den digitala inre marknaden sm är en av kmmissinens allra viktigaste pririteringar f.n. Då styrelsen för Stckhlmsreginens Eurpaförening träffades den 20 ktber fick Eurpakntret i uppdrag att ta fram ett samrådssvar tillsammans med medlemmarna. Reginen ligger i framkant i dessa frågr ch kan uppvisa flertalet gda exempel. Då deadline för att svara är den 7 december kmmer styrelsebeslut att ske per capsulam. Exempel på viktiga frågr att ta upp i yttrandet är: - Vilka är bredbandsbehven i Eurpa, Sverige ch Stckhlmsreginen efter 2020 när det gäller snabbhet ch kvalitet? - Vad ska EU föreslå för insatser på mrådet? 7 december: Deadline för att svara på samrådet. Miljö, energi ch klimat Översyn av direktivet m mgivningsbuller Kntaktpersn på Eurpakntret: gustaf.lundgren@stckhlmregin.rg Direktivet m mgivningsbuller befinner sig f.n. i en s.k. REFIT-fas ch utvärderas under En översyn gjrdes under 2012 sm Eurpaföreningen deltg i. Bullerdirektivet befinner sig f.n. i en REFIT-fas sm innebär att man ser över nyttan ch rimligheten med direktivet. Stckhlms stad ch Stckhlms läns landsting har varit med ch bidragit med åsikter i detta arbete. Sm tidigare rapprterats arrangerade kmmissinen även en teknisk wrkshp den 23 september sm en del i REFIT-prcessen där Stckhlms stad deltg i wrkshpen ch delade med sig av sina erfarenheter. Om ni vill ta del av dkumentatin ifrån wrkshpen, kntakta Eurpakntret

9 I övrigt inget nytt att rapprtera. 2016: Utvärderingen av EU:s bullerdirektiv förväntas bli klar. Paketet m cirkulär eknmi Kntaktpersn på Eurpakntret: madelen.charysczak@stckhlmregin.rg Den 2 juli 2014 antg EU-kmmissinen ett paket innehållande lika förslag för att skapa en mer cirkulär eknmi i EU. I paketet ingår lagförslag i syfte att skärpa avfallsmålen i befintliga direktiv, ett meddelande m cirkulär eknmi (även kallad kretslppseknmi), samt kmpletterande kmmunikatiner m initiativ för grön sysselsättning, en grön handlingsplan för små ch medelstra företag, ch möjligheter till resurseffektivitet i byggnadssektrn. Förslagen har nu fficiellt dragits tillbaka ch EU-kmmissinen aviserar istället att man kmmer att lägga fram ett nytt, mer ambitiöst förslag i slutet av 2015, ett förslag sm bl.a. kmmer att innehålla lagstiftningsförslag på avfallsmrådet. Eurpakntret har tagit del av ett utkast till handlingsplan för cirkulär eknmi sm kmmer att vara en del av det kmmande paketet tillsammans med lagstiftning på avfallsmrådet. I dkumenten kan man läsa att paketet även kmmer att inkludera lagstiftning m gödningsmedel, återanvändning av vatten, starka krav på ek-design, strategier för hantering av plast ch kemikalier samt betydande finansering av innvatiner. Dessa satsningar är en del av kmmissinens visin m att få Eurpa att röra sig mt en kretslppseknmi, det vill säga, ett tillstånd där så lite avfall sm möjligt prduceras ch majriteten återanvänds. Föregående kmmissin presenterade ett förslag m den cirkulära eknmin men initiativet drgs tillbaka av nuvarande kmmissinen sm menade att förslaget inte var tillräckligt ambitiöst. Det nya förslaget verkar i större grad fkusera på ek-design ch då inte bara avseende energieffektivitet. Inm den nya definitinen för ek-design inkluderas även ett fkus på reparatiner, hållbarhet ch återvinning, med andra rd innebär det ett större helhetstänk. Sm väntat kmmer även kmmissinen föreslå ändringar av avfallslagstiftningen sm kan kmma att ändra de kmmunala avfallsmålen. Kmmissinen kmmer ckså se över bimassa ch m denna energikälla kan vara kmpatibel med EU:s energiunin. Hrisnt 2020-prgrammet förväntas få en str rll i att driva investeringen i innvatinen sm krävs för att övergå till en kretslppseknmi. Dkumenten sm läckts är inte de slutgiltiga dkumenten, utan lanseringen av förslagen väntas ske först 2 december. För att ta del av det läckta dkumentet går det bra att kntakta Eurpakntret. 2 december 2015: Nytt cirkulär eknmi-paket ska presenteras. 9

10 Paketet för renare luft i Eurpa Kntaktpersn på Eurpakntret: madelen.charysczak@stckhlmregin.rg EU-kmmissinen presenterade den 18 december 2013 ett paket med förslag till åtgärder för renare luft i Eurpa. Stckhlmsreginens Eurpakntr var under arbetet med att ta fram förslag till ny lagstiftning i tät kntakt med kmmissinen för att lyfta fram Eurpaföreningens åsikter m ny lagstiftning samt för att infrmera m de åtgärder med att förbättra luften sm pågår i reginen. Kmmissinens förslag ligger i linje med reginens åsikter. Eurpakntret följer nu förhandlingarna sm mellan rådet ch Eurpaparlamentet gällande de två direktiv sm ingår i luftpaketet ch sm är intressanta att följa: Det s.k. takdirektivet sm rör natinella utsläppstak (NEC-direktivet) samt MCPdirektivet sm rör minskning av utsläpp från medelstra förbränningsanläggningar. Det senare kan kmma att få knsekvenser för bl.a. fjärrvärmeanläggningar i reginen. I slutet av 2014 la EU-kmmissinen fram ett förslag till revidering av det så kallade takdirektivet. Syftet var att skärpa utsläppsbegränsningarna för de fyra ämnen sm redan ingår ch att lägga till utsläpp av PM2,5 (bland annat st) samt metan. Enligt förslaget ska utsläppsbegränsningarna klaras till år Förhandlingar m ett nytt takdirektiv pågår sedan I slutet av ktber antg Eurpaparlamentet sin ståndpunkt. Ledamöterna röstade igenm utsläppstak för svaveldixid (SO2), kvävexider (NOx), flyktiga rganiska föreningar utm metan (NMVOC), metan (CH4), ammniak (NH3) ch luftburna miljöfarliga partiklar (upp till PM2,5 mikrmeter) till år 2020 ch 2030, i linje med EU-kmmissinens förslag. En majritet av ledamöterna ville ckså att det framtida direktivet m natinella utsläppstak ska innehålla gränser för utsläpp av kvicksilver (HG), men att en knsekvensbedömning ska göras innan nivåerna för EU-ländernas utsläppsminskningar av detta ämne avgörs. Dck avvisades ett förslag från EU-kmmissinen sm skulle tillåta att EU-länder kvittar minskade utsläpp av kvävexider, svaveldixid ch luftburna partiklar från internatinell sjöfart mt utsläpp på andra mråden. I stället bör EU-kmmissinen, enligt Eurpaparlamentet, överväga åtgärder för att minska sjöfartens inverkan på naturen, särskilt på EU-ländernas territrialvatten ch s.k. exklusiva eknmiska zner, samt överväga lagförslag m detta. Eurpaparlamentet inleder nu förhandlingar med ministerrådet i syfte att nå en överenskmmelse. Förhandlingarna förväntas dck bli tuffa. Hösten 2015: Trilgsamtal inleds kring NEC-direktivet. Hösten 2015: Den nya texten m MCP-direktivet förväntas antas i Eurpaparlamentets plenum samt av rådet. Årsskiftet 2015/2016: De nya reglerna för utsläpp ifrån medelstra förbränningsanläggningar förväntas träda i kraft. 10

11 EU:s vattenplitik Kntaktpersn på Eurpakntret: I slutet av ktber släppte EU-kmmissinen arbetsprgrammet för Det nya arbetsprgrammet frtsätter att fkusera på de ti övergripande pririteringar sm Junckerkmmissinen presenterade förra året. Miljöfrågr, ch däribland vatten, är inte bland dessa pririteringar. Trts detta pågår diskussiner ch prcesser kring en del vattenfrågr. När det gäller återanvändning av renat avlppsvatten kmmer det kmma ett initiativ till inrättande av en eurpeisk ram för återanvändning av vatten sm del i paketet för cirkulär eknmi senare i år eller under Kring dricksvattendirektivet pågår en prcess sm inleddes med medbrgarinitiativet Right2Water där 1,5 miljn underskrifter samlades in i syfte att göra vattentillgång till en mänsklig rättighet ch krav på en EU-lag sm säkerställer tillgång till rent dricksvatten för alla EU-medbrgare. Sm svar på medbrgarinitiativet öppnade EU-kmmissinen i juni 2014 ett samråd där man frågade medbrgarna m Eurpas dricksvatten. Syftet med samrådet var att få en bättre förståelse för medbrgarnas ch intressenternas synpunkter m behvet av ch vilka åtgärder sm skulle kunna vidtas för att förbättra tillgången till dricksvatten med hög kvalitet. Under 2015 har sedan EUkmmissinen gett i uppdrag till knsultbyrån Ecrys att utvärdera ch presentera lika plicyalternativ för att förbättra drickvattenslagstiftningen. Det arbetet ska presenteras i början av Ramdirektivet för vatten syftar till att nå en gd vattenkvalitet till år 2015, eller till senast Det så kallade vattendirektivet ska ses över under På EU-nivå diskuteras dck redan nu förändringar i direktivet. Diskussinerna sker i de arbetsgrupper sm leds av GD Miljö ch sm syftar till att förbättra infrmatinsutbytet mellan länder, EU: s institutiner ch lika aktörer kring implementeringen av vattendirektivet. En rganisatin sm ckså har börjat diskutera vattendirektivets framtid är de eurpeiska vattenblagens rganisatin EurEau. 8 Carla Chiaretti, handläggare på kntret i Bryssel berättade mer m detta under ett möte med de svenska reginkntren sm anrdnades den 2 nvember. Angående ramdirektivet för vatten har de eurpeiska vattenblagen kmmit fram till några första synpunkter. De psitiva inslagen med vattendirektivet har varit att vi har fått ökad kunskap m våra vattendrag ch hur lika sektrer (hushåll, industri, jrdbruk) påverkar vattendragens kvalitet, att övervakning ch analysmetder har förbättrats, att vattenkvaliteten faktiskt har förbättrats i många vattendrag jämfört med 90-talet ch att direktivet har gett mer plitisk uppmärksamhet till vattenfrågr ch lett till bättre samarbete i avrinningsmrådena. De mer prblematiska inslagen sm lyfts är först ch främst att 2027 inte är ett realistiskt slutdatum eftersm åtgärder tar lång tid att genmföra ch tiden för att eksystem ska återhämtas ännu längre. Det kan vara svårt att mtivera investeringar dels för att det läggs till nya parametrar inm

12 ramen för den pågående prcessen vilket ger ett intryck av att aldrig nå målen ch dels för att man inte fkuserar på de verkliga förbättringarna utan enbart på måluppfyllelsen. Bristen på synergieffekter ch bidrag från annan EU-plitik ch sektrer, lika genmförande i medlemsstaterna ch att effekterna av klimatförändringar inte beaktas i direktivet anses även prblematiskt. Energiuninen Kntaktpersn på Eurpakntret: janna.szyfter@stckhlmregin.rg Den 25 februari i år presenterade EU-kmmissinen en strategi för genmförandet av Energiuninen, en unin sm enligt kmmissinen ska utgöra ett verktyg för att refrmera det sätt på vilket EU prducerar, knsumerar ch transprterar energi. Genmförandet av Energiuninen ska leda till att alla inm EU får tillgång till säker, hållbar, knkurrenskraftig ch eknmiskt överkmlig energi. Översyn av direktivet m byggnaders energiprestanda Sm tidigare nämnts utvärderar kmmissinen just nu EU-direktivet m byggnaders energiprestanda ch öppnade i samband med det ett samråd. I samrådet önskar kmmissinen få in synpunkter från bland annat natinella, reginala ch lkala myndigheter på hur man uppfattar att direktivet har fungerat, ch ifall uppsatta mål har nåtts. Resultaten från utvärderingen kan eventuellt leda till att direktivet marbetas ch att nya initiativ på mrådet föreslås. Direktivet m byggnaders energiprestanda är från år 2010 ch ett viktigt lagstiftningsinstrument vad gäller energieffektivisering av byggnader. I Sverige har direktivet genmförts bland annat genm införandet av systemet med energideklaratiner för byggnader samt genm förändringar i det svenska byggregelverket. Enligt direktivet ska EU-länderna införa nrmer för energiprestanda, utfärda energicertifikat ch se till att alla nya byggnader är nära-nllenergibyggnader senast 2020, för ffentliga myndigheter gäller december Genm direktivet införs ckså ett bedömningssystem sm ska se till att de natinella eller reginala nrmernas energiprestandakrav blir mer långtgående ch ses över med jämna mellanrum. Stckhlmsreginens synpunkter Eurpakntret har tillsammans med medlemmarnas tjänstemän tagit fram ett förslag till yttrande sm gdkändes på Eurpaföreningens styrelsemöte i ktber. Några viktiga synpunkter är att direktivet i praktiken har varit framgångsrikt för att skärpa kraven i nyprduktinen, men inte för att förbättra prestanda i det befintliga beståndet. Direktivet har inte heller skyndat på renveringstakten i befintliga byggnader, däremt har det varit bra med demnstratinsprjekt sm underlättar kunskapen m energieffektiva renveringar med natinell ch EU-finansiering. Stckhlmsreginen lyfte ckså fram några framgångsrika prjekt med fkus på 12

13 energieffektivisering i byggnader i reginen. Ett är stadsutvecklingsprjektet Hållbara Järva, ett annat strt prjekt är GrwSmarter, sm delfinansieras via EU:s prgram Hrisnt Prcessen framåt Eurpakntret har nu skickat in Stckhlmsreginens synpunkter till kmmissinen, dels genm den fficiella samrådssidan men ckså fått kntakt med den ansvariga enheten på kmmissinen sm tackat för vårt bidrag. Eurpakntret har ckså infrmerat ett urval av de svenska Eurpaparlamentarikerna m reginens synpunkter. Eurpakntret återkmmer då resultatet från samrådet publicerats. 30 juni 31 ktber 2015: Samråd är öppet m en översyn av direktivet m byggnaders energiprestanda. Frskning ch innvatin Ramprgrammet för frskning ch innvatin Hrisnt 2020 Kntaktpersn på Eurpakntret: janna.szyfter@stckhlmregin.rg Eurpakntret har under hösten frtsatt att rapprtera till medlemmarna m de nya utlysningarna i Hrisnt 2020 för åren Infrmatinen har baserats på de lika infrmatinsdagar sm kmmissinen anrdnat kring de lika samhällsutmaningarna i Hrisnt 2020, sm t.ex. hälsa, demgrafiska förändringar ch välbefinnande, säker, ren ch effektiv energi samt smarta, gröna ch integrerade transprter. Sammanlagt har sex lika infrmatinsdagar rapprterats ifrån. För att ta del av dessa rapprter, kntakta Eurpakntret. December 2017: Halvtidsöversyn av Hrisnt

14 Transprt Samråd m multimdal reseinfrmatin i EU (ny) Kntaktpersn på Eurpakntret: gustaf.lundgren@stckhlmregin.rg EU-kmmissinen har inlett ytterligare ett samråd 9 m multimdal reseinfrmatin i EU. Eurpaföreningen har tidigare varit aktiv i frågan ch Eurpakntret har fått i uppdrag att skicka in ett yttrande baserat på tidigare kända ståndpunkter, ett yttrande sm f.n. förbereds. EU-kmmissinen frtsätter sitt tidigare arbete med att inrätta en all-eurpeisk multimdal reseplanerare. Multimdala reseplanerare är intelligenta transprtsystem (ITS) ch handlar m hur man med hjälp av öppen data skapar smarta trafiklösningar över flera trafikslag ch hjälper passagerare att planera sin resa. Eurpaföreningen yttrade sig 2013 i ämnet ch menade då att: - Det är inte nödvändigt med ett all-eurpeiskt övergripande system sm trligtvis blir kstsamt att skapa samt att underhålla. - Det finns bra lkala system sm är pålitliga ch detaljerade. - Om åtgärder ändå ska rekmmenderas så bör man från kmmissinens sida uppmuntra öppen data ch utveckling av gemensamma standarder för datautbyte. Syftet med det nya samrådet sm kmmissinen utlyst är att samla in ytterligare kunskap inför utvecklandet av ett alleurpeiskt multimdalt transprtsystem, inm ramarna för ITS-direktivet. De frågr sm ställs i samrådet är följande: - Vilka hinder, eknmiska, juridiska, tekniska ch rganisatriska, finns för att inrätta ett alleurpeiskt multimdalt transprtsystem? - Bör rese- ch trafikdata vara kmpatibel inm hela EU? - Är dessas data redan tillräckligt kmpatibla? - Kan gemensamma datastandarder hjälpa till? Eurpaföreningen har redan kända synpunkter i ämnet. Föreningsstyrelsen gav därför Eurpakntret i uppdrag att ta fram ett yttrande baserat på dessa ståndpunkter. Eurpakntret kmmer därför att skicka in ett yttrande innan samrådstiden går ut den 24 nvember. 24 nvember: Deadline för att svara på samrådet. Övriga frågr

15 EU:s urbana agenda Kntaktpersn på Eurpakntret: EU-kmmissinen har inlett diskussiner m att ta fram en EU-strategi för städer eller urban agenda sm den även kallas. Bakgrunden är att trts att städers ch strstadsreginers betydelse för den eknmiska, sciala ch kulturella utvecklingen sedan länge är välkänd, har det plitiska gensvaret varit långsamt ch splittrat med många, dåligt samrdnade, sektriella initiativ. I juli 2014 antg EUkmmissinen ett meddelande ch öppnade samtidigt ett samråd. Baserat på föreningens tidigare antagna yttranden har Eurpakntret svarat på EU-kmmissinens samråd. 10 Samrådet avslutades under hösten 2014 ch i juni 2015 presenterade EU-kmmissinen resultatet av samrådet. Syftet med EU: s urbana agenda är att invlvera städer i utfrmningen av plitiken på EU-nivå ch natinell nivå samt att mbilisera dem i genmförandet av den eurpeiska ch natinella plitiken. Kmmissinen nu föreslagit att agendan ska fkusera på tlv viktiga pririterade mråden: sysselsättning ch färdigheter i den lkala eknmin, fattigdm i städer, bstäder, integratin av invandrare ch flyktingar, hållbar användning av mark ch naturbaserade lösningar, cirkulär eknmi, klimatanpassning, energiövergång, rörlighet i städer, luftkvalitet, digitalisering ch slutligen innvativ ch ansvarsfull ffentlig upphandling. Förslagen till pririteringar har tagits fram under en samrådsprcess ch har fått stöd från medlemsländer ch städer. För varje priritering ska partnerskap bildas mellan kmmissinen, medlemsländer ch representanter för städer ch nätverk. Dessa partnerskap kmmer att uppmanas att rapprtera tillbaka till medlemsstaterna ch kmmissinen. Inm ett år, med start 2016 eller 2017, ska varje partnerskap ha tagit fram en handlingsplan med knkreta åtgärder på eurpeisk, natinell ch lkal nivå för sitt mråde. Det kan ckså mfatta prjekt sm gda exempel. EU- kmmissinen har bekräftat att de tre första partnerskapen kmmer att starta i år ch kmmer att fkusera på bstäder, integratin av invandrare ch flyktingar ch fattigdm i städer. Partnerskapet m fattigdm i städer kmmer att ledas av Frankrike ch Belgien medan Slvakien har utryckt intresse att leda partnerskapet m bstäder. Under våren 2016 tar Nederländerna över sm rdförandeland för EU ch planerar då att anta den urbana agendan. Nederländerna har ett nyutnämnt urbana sändebud, Niclaas Beets, sm menar att förutm att lansera en s.k. Amsterdam-pakt m EU:s urbana agenda vill man även få till en överenskmmelse m hur man utvärderar ch övervakar implementering ch framsteg av agendan. Nvember 2015: Arbetet i partnerskapen m bstäder ch fattigdm i städer inleds. Februari 2016: Utkast till Amsterdam-pakten presenteras. 30 maj: EU:s urbana agenda ska antas. 10 Eurpakntrets svar finns att läsa här: nens+yttrande+ang%c3%a5ende+de+urbana+aspekterna+i+eus+plitik.pdf 15