Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött kommun med i stort sett bara ett problem: Folk flyttar därifrån Sidan 5 Sunne är en i raden av små och mycket välskötta kommuner. Man knackar på dörren till eliten och har toppbetyg i alla analysfrågor Sidan 14 Valdemarsvik har ett huvudproblem som stör bilden av en annars mycket välskött och stark kommun. Problemet heter utflyttning Sidan 22 Hallsberg har inte mycket att glädja sig åt. De grundläggande problemen är många: Hög kommunskuld, dålig finansiell hälsa, påfallande finansiella risker Sidan 28 Herrljunga är nära A-nivå och därmed eliten bland Sveriges kommuner. Man har ett rikt näringsliv med många privata företag bland de tio största Sidan 35 Sundsvall har två ansikten: Ibland visar man handlingskraft, ibland händer inget utan man tycks hoppas på under och automatiskt bättre tider Sidan 44 Är Skurup Sveriges bästa kommun? Ja, inte är det många som kan konkurrera med Skurup när det gäller generationssolidarisk framtidsplanering, stabil ekonomi och låg skuldsättning Sidan 51 Haninge har klarat det som ingen kommun gjort i Sverige; att betala tillbaka en skuld på två miljarder kronor. Nu är man hyfsat stabil B-kommun Sidan 57 Så fattar du lönsamma investeringsbeslut Det går att öka lönsamheten i investeringsbesluten. Man gör det genom att ägna några timmar åt finansiella fundamentala analyser av de kommuner man valt som lokaliseringsalternativ. Det finns nämligen möjlighet att på fundamentala grunder välja de kommuner som har bäst framtidsutsikter, något vi kan kalla local-government-picking. Sidan 12 Är kommunerna bra försäkringsbolag? I Sverige saknas ideologiska och författningsmässiga institutioner som främjar och slår vakt om pensionssparandet. Det innebär att man idag inte fattar de beslut som garanterar de framtida pensionerna. I princip är kommunerna försäkringsbolag för personalens avtalspensioner. Hur fungerar det? Förvaltar kommunerna de anställdas pensionspengar på ett bra sätt? Sidan 42

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Övertorneå... 5 Så här fattar du lönsamma investeringsbeslut Sunne Analysfrågan Finansiell hälsa... 2 Valdemarsvik Hallsberg Finansiell elitlicens Herrljunga Vet du var du ska investera? Är kommunerna bra försäkringsbolag? Sundsvall...44 Skurup Haninge Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Inom kort kommer det också finnas debattsidor in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Begreppet tidning förvirrar Du håller nummer fyra av analystidningen Kommunexperten i din hand. Vi har märkt en viss förvirring när det gäller begreppet tidning. Kommunexperten är en analystidning en experttidning för alla som vill veta lika mycket om en kommuns ekonomi och finanser som kommunledningen. Den kostar därför därefter. Förvirringen gäller ordet tidning eftersom det antyder något som inte kostar så mycket. Men vad skulle vi kalla vår publikation? Tidskrift? Rapporttidning? Analysskrift? Hittar du ett bättre begrepp än analystidning låt oss få veta det! Tala sedan om för andra att innehållet är värt pengarna. Det har vi i varje fall fått kvitto på i vår dialog med läsarna. Investerarnas nya analys tidning Detta nummer, nummer fyra, inleder kontakten med en ny kundgrupp: investerarna. Innehållet i Kommunexperten gör att marknaden för tidningen är stor. Därför är det inte enbart kommunfolk som är typiska läsare. Också investerare hör till läsekretsen. Det innebär inte att våra säljare slutar ringa till kommuner och banker: Istället öppnas en ny delnisch i och med att analyser av 24 kommuner publicerats under första kvar talet och åtta till i det här numret. Det finns med andra ord material att referera till. Försök inte prata med marknaden! Samtidigt kanske du som kommunal läsare upptäcker att du blir behandlad i tredje person i texten. Men det kan väl vara en intressant upplevelse att få se sig bespeglad i tredje person när vi adresserar investerarna? Det finns en och annan i kommunerna som tänt lite snett på Kommun experten och menat att i en demokrati ska inte kommuner granskas av externa experter. Hur det är i kommunen vet man i kommunen allra bäst. Att vända sig direkt till kommunens intressenter kan kanske irritera ännu mer, men vårt råd är att inte försöka prata de finansiella aktörerna på finansmarknaderna till rätta. Under finans- och fastighetskrisen i början av 199-talet reste vår före detta statsminister Göran Persson ut i världen för att försöka sätta finansvalparna på plats. Vi vet hur det gick! Det var bara att resa hem och producera bra siffror för statsfinanserna och landet. Man kan inte prata med marknader. Hur gör investerare? Vi pratar inte heller med marknadens aktörer. Nu finns 36 fundamentala finansiella kommunanalyser publicerade, och om tre år är alla kommuner analyserade. Vill du veta hur en investerare använder en fundamental analys besöker du och klickar på För investerare. Första kriskommunen analyseras i detta nummer Det finns finansiella kriskommuner i Sverige. I det här numret publiceras en analys av den första kriskommunen för första gången i analystidningens korta historia. Det är Hallsbergs kommun. Det ska bli spännande att se hur det tas emot. Det är en kommun som två stora kreditgivare har hållit igång alldeles för länge. Kommunen har kunnat vandra hela vägen in i den finansiella återvändsgränden till dess slut. Den bristfälliga kreditprövningen borde leda till att de två kreditgivarena tar minst hundra miljoner kronor var i kreditförluster. De två är Swedbank och KommunInvest. Om rikspolitikerna inte blandar sig i det spel som förestår, kommer det att stärka det kommunala självstyret på längre sikt. Och en före detta kriskommun I det här numret har vi också valt att analysera en före detta kriskommun, Haninge. Det kan vara upplysande att se vad Hallsberg har framför sig. Speciellt intressant är hur Hallsberg kommer att hanteras, eftersom staten faktiskt inte spelade så stor roll vid saneringen av Haninges ekonomi som många tror. Det var alla andra kommuner som fick betala. Staten har kanske lärt sig hur man ska agera för att inte bli inblandad. Då var det landshövdingen i Stockholm, Ulf Adelsohn, som omedelbart intervenerade och staten kom in tidigt på ett oönskat sätt. Landshövdingen i Örebro får kanske order, när det gäller Hallsberg, att stanna kvar hemma vad som än sker? Kommunalt norrsken En annan intressant kommun är Övertorneå. Den har stora kassabalanser som byggts upp av många års överskott i driften. Det är avtalspensionsfonder för kommunens anställda. Nu är både Övertorneå och Hallsberg med i KommunInvest. Där finns solidarisk borgen mellan medlemmarna. Det ska bli intressant att se om och hur den ska användas när kretsen kring KommunInvest ska sanera sina kriskommuner. Läs analysen för Övertorneå och notera att det finns välskötta kommuner i norr. Men hur saltar man ner bäck öringarna så att ingen annan knycker dem? Jag avslutade förra numrets kommentar med att nu är det sakligt allvar. Det är det i högsta grad nu också. Läs och begrunda. Hans Jensevik, chefredaktör Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Övertorneå Övertorneå rik kommun i norr Övertorneås problem är att folk flyttar från kommunen. Inte minst samhällsbyggargeneration ger sig iväg. Det gör att man tappar skattekraft och att allt fler lägenheter i allmännyttan står tomma. Därför gäller det för kommunledningen att vända flyttrenden och göra Övertorneå attraktivt. Det gör man bland annat genom att marknadsföra Övertorneå som en av Sveriges bästa skolkommuner, en satsning som lönat sig eftersom man fått utmärkelsen Sveriges bästa skolkommun. Om Övertorneå löser befolkningsproblemet är det svåraste problemet löst; man är annars en mycket bra och välskött kommun med högsta betyg i både kommunskuld och finansiell hälsa. Mediabild och bakgrund Övertorneå ligger i Tornedalen och har en historia som går långt bak i tiden; man vet att det i själva älv dalen fanns fast bebyggelse, troligen samisk, redan på 1- och 11-talen. Nybyggarna kom från öster. I Övertorneå dominerar den över 5 mil långa Torneälven och polcirkeln skär igenom kommunen i norr. Förutom att fungera som gräns mot Finland har Torneälv genom historien haft stor betydelse, inte minst för fisket men också för skog- och jordbruk och som kommunikationsled. Gränshandeln har traditionellt varit stark och Övertorneå samarbetar intimt med den finska grannkommunen Ylitornio (som betyder just övertorneå ). I nuvarande form är kommunen inte gammal; den bildades så sent som 1969 som en sammanslagning av kommunerna Hietaniemi och Övertorneå. Man har en egen variant av finska meänkieli ( vårt språk ) som talas på bägge sidorna gränsen. Media har på senare tid gjort Övertorneå riksbekant för den egensinnige kraftbolagsdirektören Mikael Styrman på Ekfors Kraft. Konflikten mellan Övertorneå och Ekfors har gjort det mörkt på kvällarna eftersom Styrman vägrat att leverera el. Enligt Styrman beror det på att Övertorneå inte betalt sina elräkningar. Ett område som Övertorneå satsar på är skolan. Lokala media berättar stolt att Lärarförbundet år 26 utsåg kommunen till Sveriges bästa skolkommun, för att året efter belägga fjärde plats. Pressen informerar också om en satsning som syftar till att förbättra näringslivsklimatet i kommunen där bland annat ÖUAB (Övertorneå Utveckling AB) ingår. Övertorneå är en kommun med stor potential; man har exempelvis högsta betyg i både kommunskuld och finansiell hälsa. Kommunledningen vet vilka problem man har och arbetar mycket målmedvetet med att lösa dem. Skulle man ge betyg efter ansträngning, skulle Övertorneå få toppbetyg! Fakta Övertorneå Betyg: C (indikativt 28) Befolkning: 5 92 (27) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 21,53 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 7 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 36 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 5

6 Övertorneå Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Övertorneå har en traditionell orga nisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Kommunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kommun 219 efter storlek på bruttoförpliktelserna Övertorneå kommun Kommuner Kommuner listade efter listade storlek efter storlek pâ fˆ rpliktelsebeloppet, på förpliktelsebeloppet, s mst sämst kommun (29) kommun l ngst (29) till v nster längst till vänster 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp För Övertorneå ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 73 kronor per invånare och det är en hel del över medeltalet för kommuner, men ändå långt från den med den största skulden (12 kronor per invånare. Med det beloppet hamnar Övertorneå på plats 219 av Sveriges 29 kommuner, dvs det finns 71 kommuner med högre belopp. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Övertorneås fall ger en försiktig värdering av de kommunägda företagen ett värde på något över 26 kronor per invånare. Tillgångar i olika placeringar uppgår till cirka 19 kronor per invånare och det ger ett netto förpliktelsebeloppet på cirka 27 kronor, vilket med marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför ges nyckel talet förpliktelsebelopp betyget. Övertorneås amorteringsförmåga är också. Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 1 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Övertorneå delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Sparandet i Övertorneå får betyget. År 26 är sparnivån 9,9 procent av de totala intäkterna och mycket över nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 8,2 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 1 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget för skuldflödesgraden för Övertorneå. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Övertorneå betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa och korta skulder är skuldbalans graden just under 2 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger mer än tre gånger så högt (6 procent). För nyckel talet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. 6 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Övertorneå Kapitalbildningen får i Övertorneå betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Övertorneå under den senaste nioårsperioden 7,51 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,2 procent. Det ger ett årligt låne behov på -1,3 procent. Det innebär utrymme att amortera långa lån och det har man också gjort. Finansiell hälsa För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras en sådan risk och Övertorneå får delbetyg C på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckel talet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,5 procent av de totala intäkterna och över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som har en utveckling sämre än -5 procent de senaste tio åren. Befolkningsförändringen de senaste tio åren är -13,9 procent. Det finns således en tendens till att man ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,6 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker Skillnaden i andel invånare: kommunen minus riket 26 8 w ANAlysfråga iii Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk Skillnaden kommunen minus riket 26 (dec) Kritisk nivå % -8% -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% Tendens under 3 år dvs dec 23 6 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 7

8 Övertorneå drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Skattekraften anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 78 till 79 procent av rikssnittets nivå får skattekraften betyget. När det gäller nyckel talet befolkning får Övertorneå betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod har minskningen förstärkts för varje sådan period tjugo år tillbaka i tiden. Nu ligger minskningen på 13,9 procent för de senaste tio åren. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolk ningspyramiden för riket. Befolk ningen åldras snabbt. Det är samhällsbyggargenerationen år som i snabb takt flyttar från kommunen. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av en potentiell ålderspuckel i åldersgruppen år och en yngre äldrepuckel år. Det sker även en utflyttning i utbildningsgenerationen år och med nuvarande tendens indikeras snart en äldre äldrepuckel i intervallet 8 w. När det gäller nyckel talet sysselsättning uppvisar Övertorneå en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Dessutom finns en belastning som gäller för stor Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Övertorneå potential 49,8 Mkr variation över tid. Nyckel talet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Övertorneå får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns ett antal tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 3 kronor per invånare, vilket är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Det finns även en låg borgen mot bostadsrättsföreningarna på 5,8 miljoner kronor (1 118 kronor per invånare). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analys frågan Finansiella risker. Den risk som nyckeltalen speglar är långsiktig svikt i det lokala näringslivet. Konsekvenserna är snabb utflyttning av befolkningen, något som tenderar att ge tomma lägen heter i allmännyttan. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckel talet skattehöjning är uppbyggt så att Övertorneås skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Hapa randa) år 26. Eftersom Övertorneå har lägre skattesats 26 ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress med,75 procent finns en potential på 5,3 miljoner kronor. Den risk, som indikeras och behöver hanteras, ges ett åtgärds belopp på 2 miljoner kronor per år. Det ryms inom potentialen på 5,3 miljoner kronor och därför blir betyget på skattehöjning. År 1999 höjde Övertorneå skatten senaste gången, och då med,6 procent (förmodligen en skatteväxling med landstinget). När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handi kappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Det indikeras även en stor potential inom affärsverksamheten. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 5 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Övertorneå på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor vardera inom äldre omsorg och grundskola och 5 miljoner vardera inom förskola 5 år, politik, fritid och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 7 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 5 miljoner en sänkt skatt på cirka 7,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 122 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet för handikappade borde 9 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då blir övertaligheten till cirka 166 personer. Övertorneå får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt 8 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Övertorneå ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckel talet majoriteter och här är betyget för Övertorneå (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandat perioderna har det i genomsnitt funnits stabila underlag för majoritetsblock men blocken minskar i betydelse. Nu indikeras en belastning för vågmästarläge och Socialdemokraterna har fortfarande makten med (v) och Övertorneå alternativet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckel talet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 122 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga poli tiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och LedningsförmågA nyckel talet avgiftspolitik får betyget. Övertorneå det speciella Det finns kommuner som förtjänar ett bättre betyg än vad man kan få. Övertorneå är en sådan kommun. Det gör nästan ont att sätta ett indikativt C när man ser hur de jobbar och sliter hårt för att bli bättre. Men trots allt är verkligheten som bedöms inte ansträngningarna. Betygsmatrisen visar att man har en allvarlig risk som måste hanteras. Det gäller analysfrågan finansiella risker. Betyget där, C, gör att Övertorneå inte få ett bättre betyg på hela analysen än indikativt C. Riskhantering tar tid, är tålamodsprövande, kostar pengar och ger ibland klent resultat. Nu får inte den här inledningen tolkas som att en analytiker sitter och gråter tillsammans med en drabbad kommunledning. Det finns inget i analysen som indikerar att man i Övertorneå ser sig som offer för onda externa makter. Tvärtom. Det är inte så att man behöver klistra fartränder på personerna i kommunledningen. De finns där redan och det tjuter om dem. Man vill ligga i topp när det gäller olika rankningar och man gör det. Under många år erövrades exempelvis andraplatsen som Årets skolkommun och 26 toppades den listan. Det finns fler topplaceringar och man skryter med dem på ett närmast osvenskt sätt. Den som gör det är Övertorneås starke man sedan många år Arne Honkamaa (s). Honkamaa har varit lärare och rektor, så det kanske inte är så konstigt att det finns stora överkostnader inom grundskola (9 16 kronor per elev år 26, och kronor högre än kommunen med lägst elevkostnad) och gymnasieskola (13 81 kronor per elev år 26, och kronor högre än kommunen med lägst elevkostnad). Det märkliga är inte de höga överkostnaderna utan att man får valuta för pengarna. Man är bäst i Sverige. Det är en ledarprestation att få ut kvalitet där pengar stoppas in. Det vanliga är att tempot sjunker. Övertorneå är en glesbygdskommun. Då är det tillåtet med lite onormalt höga överkostnader, är nog uppfattningen. Det indikeras överkostnader motsvarande en skattesänkning på 7,1 procent. Vi räknar med att normala överkostnader ANAlysfråga v % Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 9

10 Övertorneå passeras vid 3 procents möjlig skattesänkning. Det återstår i Övertorneå hela 4,1 procent och det är en hel del övertalighet i personal. Den minskas en del om man räknar om det i årsarbetare, men inte så mycket att man kan säga att Övertorneå har extremt många deltidare. Kalkylmässigt borde det gå att inom några år genom kostnadspress få ner överkostnaderna från 7,1 procent till 5,1 procent i möjlig skattesänkning. Vi påför vår kalkyl en möjlig skattesänkning på 2 procent. Analysfrågan finansiell hälsa visar att sparnivåerna ligger mycket över lagens krav för god ekonomisk hushållning. Faktiskt är sparnivåerna för åren 25 och 26 1 procent av de totala intäkterna mot kravet 5 procent. Varje procent är 3,6 miljoner kronor, vilket framgår av fakta rutan (1 procent av totala intäkter är 36 miljoner). Det innebär ett överskott på (3,6 5 =) 18 miljoner kronor. En procent i förändrad skatt är 7 miljoner kronor. Här finns således en kalkylmässig skattesänkning på 2,5 procent. Vår kalkyl för möjlig sänkt skatt ligger på 4,5 procent. Det förvånar väl ingen att de fem nyckeltalen under finansiell hälsa alla har betyget. Vi kan konstatera att alla nyckeltalsbetygen under analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter också är. Till och med nyckeltalet skattehöjning har betyget. Det innebär att man har lägre skatt än någon av kommungrannarna. Lite forskning visar att Övertorneå har bland de lägsta skatterna i Norrland. Och ändå finns ett kalkylmässigt utrymme för att sänka skatten på 4,5 procent. I januarinumret analyserades Bräcke och de uppvisade motsvarande siffror i en kalkyl. Reaktionen från Bräcke med kommungrannar var att kalkylen inte var trovärdig. Ja, syftet här är att öka det sakliga tempot i kommunalpolitiken. Vem har bevisbördan, verkligheten eller den allmänna meningen? För fyra hundra år sedan var den allmänna meningen att jorden var platt. Vad finns det att säga om analysfrågan Kommunskuld? Bruttoförpliktelsebeloppet är högt. Finns det inget av värde utanför kärnverksamheten, skulle delbetyget vara D. Men räknat netto är det A. Övertorneå är en mycket rik kommun. Men inte så mycket i värden i egna ägda företag och fast kapital, utan det finns stora kassabalanser placerade i värdepapper hos externa förvaltare. Solna, som analyserades i februarinumret, är i samma predikament. Där finns 1,25 miljarder placerade, vilket utslaget blir kronor per invånare. Fördelas den likvida förmögenheten i Övertorneå på samma sätt blir det kronor per invånare. Övertorneå bon är nästan lika rik som solna iten. Sett till kostnadsläge är det givetvis tvärt om Är det bra att ha så mycket pengar exponerade i placerade kassabalanser (redovisade som omsättningstillgångar)? Det kan konstateras att Över torneå är en transparent finansiell syltburk. Många skulle vilja leka med kommunens finansiella tillgångar, som riks poli tiker, penningför val tare, pensionsförvaltare, myndig heter och lokalpolitiker i andra kommuner som anser sig fattiga. Och KommunInvest önskar starka kommuner som går in och ökar kreditvärdigheten genom solidarisk borgen. Listan kan göras hur lång som helst. I ett land som Sverige där metaforen Robin-Hood ersatt Lyckoslantens skötsamhetsmoral är mycket tillåtet att ta pengar där pengar finns för allt från skojeri till politiskt angelägna verksamheter. Övertorneå har långa lån på cirka 6 miljoner kronor i förvaltningarna (26). Varför inte amortera bort dem? Det kanske inte är så lönsamt, men mycket säkert. Därefter upprustas kärninnehavet fastigheter. Det blir ändå mycket pengar över. Hur förvarar man dem så de blir kvar? Det är inga pengar man fått genom att kommunen sålt någon tillgång det är sparade överskott. Det är pengar som det gör mycket ont att förlora. Nu indikerar nyckel talet investeringsnivå höga investeringar i Övertorneå, också när man ser bakåt. Sett till tillgångarna bör kommunen vara färdiginvesterad för många år framöver. Kanske är det så att kostymen börjar bli besvärande stor? Lågt kapacitetsutnyttjande i nya anläggningar är dyrt och innebär överkostnader. Varför drar inte näringslivet i Över torneå? Varför flyttar folk därifrån? Varför skiljer sig nyckeltalen under finansiella risker så mycket åt från de övriga? Diagrammet under Finansiella risker visar hur dramatisk befolkningsförändringen är. Det är inte bara utbildningsgenerationen (19 25) som flyttar från kommunen. Det gör också samhällsbyggargenerationen (26 44). Det finns många arbetsställen i kommunen, 158 per tusen invånare. Skulle varje företag anställa en person till skulle 815 personer efterfrågas. Hur åstadkommer man det? För det första skulle en absolut komparativ fördel och en stark stimulans för det lokal näringslivet vara 4 procents lägre skatt. För det andra skulle ett lokalt bemanningsföretag, som minskade anställningsrisken för företagen i kommunen kunna öka efterfrågan på arbetskraft. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Kommunen har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria många framtida åtaganden, exempelvis: verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat Fortsätt kvalitetsvärdera verksamheterna så tufft som ni gör genom att ligga i topp på rankningslistor. Då visar ni invånarna och omvärlden att man får valuta för de höga överkostnaderna. 1 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Övertorneå Undersök möjligheterna att starta ett bemanningsföretag tillsammans med näringslivet i syfte att bättre hantera företagsriskerna i arbets rätten. Det ökar möjligheterna för samhällsbyggargenerationen att stanna i Övertorneå. Det skulle även hjälpa kommunen att anpassa sin personal vid kostnadspress och effektivi seringar av verksamheterna. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla konsekvent tomma lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Stiftelsen Matarengihem visar vinst. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är något för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för er alla. Det ligger i ditt sanna intresse att kommunen även i framtiden har dagens goda finanser. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Invånare: Du betalar en (kalkylmässigt) hög skatt till en finansiellt välskött kommun med mycket pengar i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en hög kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Kommunen har dock finansiella risker som kan vara svårhanterade och innebär en osäker framtid. Välj och stöd politiker som fortsätter hålla hårt i pengarna och visar viljan att hantera riskerna i kommunen. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens goda finanser vore mer allmänt kända och skatten lägre. Tänk på att skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter höjer värdet på din fastighet. Välj och stöd politiker som även i framtiden håller hårt i pengarna och visar viljan att hantera riskerna i kommunen. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare, som ser komparativa fördelar i Övertorneå kan det indikativa finansiella betyget C vara en negativ signal. Men har Övertorneå komparativa fördelar för ditt företag har kommunen goda finansiella möjligheter att skapa de förutsättningar och ge dig den offentliga service som du behöver. Det gäller också dig som vill investera i Övertorneå. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena finns det inga bättre kommuner i omgivningarna. Aktuellt från kommunerna Övertorneåföretag satsar hårt på Kina Kabeltillverkaren Kablia i Övertorneå har i snabb takt byggt upp handelsrelationer med monteringsfabriker i staden Guangzhou i södra Kina. Kablias vd Hans Mörtberg arbetar på heltid med marknadsföring i Kina. Kablia som har 16 anställda i Övertorneå gör specialkablar till datautrustningar, exempelvis taxametrar, kablar för satellitsändare med mera. I Övertorneå görs tekniskt sett mer komplexa kablar i små serier än de man nu lagt ut på montering i stora volymer i södra Kina. Kineserna vill ha stora beställningar, säger Hans Mörtberg. Sedan ett år har vi produktionssamarbete med några företag där. Inom vår bransch har många fått lägga ner, många jobb har försvunnit. Det här samarbetet säkrar jobb både här och där, säger han och berättar att en typ av kabel kostar sammanlagt 55 kronor att producera i Sverige, medan kostnaden blir 17 kronor i Guangzhou. Framtiden -Kan Kina bara klara den demokratiska övergången, som de måste göra, finns det 1,3 miljarder kineser som är på stormfart framåt! Och då gäller det att hänga med dem och inte gråta över att de tog över eller nåt sånt! Källa: SR Norrbotten. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 11

12 Betydelsen av framtida restvärden Så här fattar du lönsamma investeringsbeslut Oavsett om man är investerare, företagare, villaägare eller äger fast egendom går det att öka lönsamheten i investeringsbesluten. Varje krona som investeras resulterar i något som är bundet till fast egendom i någon kommun. Man ökar lönsamheten genom att ägna några timmar åt finansiella fundamentala analyser av de kommuner man valt som lokaliseringsalternativ. När man investerar i aktier ökar lönsamheten med stock-picking, dvs urval av de aktier som bedöms ha bäst potential. Numera finns också möjlighet att på fundamentala grunder välja de kommuner som har bäst framtidsutsikter, något vi kan kalla local-government-picking. Varje månad publiceras den typen av finansiella fundamentala analyser i den här tidningen och ger dig de beslutsunderlag du behöver. Vad är ditt avkastningskrav? Hur mycket vill du tjäna på varje investerad insats om 1 kronor? Räcker 2,6 procent, 7 procent eller kanske 12,6 procent? Besök och klicka på För investerare. Där finns ett bildspel som tar cirka fyra minuter att titta på. Är du den seriösa investerare som vi tror att du är och verkligen upprättar investeringskalkyler för alla projekt bör du vara förundrad efter att ha sett bildspelet. Kalkylens restvärde bestämmer lönsamheten Som du ser av bildspelet är det inte bara de årliga avkastningarna som bestämmer lönsamheten, utan i hög grad kalkylens restvärde. Det är inte svårt att genom avtal och liknande åtgärder hantera osäkerheter när det gäller de årliga avkastningarna. Men hur gör du med restvärdet? Vad är med andra ord marknadsvärdet på tillgången om 1, 15, 2 år? Som du ser kan det slå mycket kalkylmässigt lätt mellan 2,6 och 12,6 procent med de enkla och fullt realistiska förutsättningar vi använder. Restvärdet är inte sällan en osäkerhet som är svår att hantera. Du får ofta välja att ta en okänd risk. Vi tycker att du i stället ska ta en kalkylerad risk, och det gör du med hjälp av fundamental finansiell analys av dina aktuella kommuner. Den kunskapen finns nu. Vid osäkerhet och risk har du normalt tre alternativ: inte göra något, gissa (ta en okänd risk) eller gardera dig, vilket här innebär att utreda och ta en kalkylerad risk. Numera finns hjälp att få med det senare. Kalkyler används inte vid beslut Du kanske säger att ni inte använder kalkyler vid investeringsbeslut. Förmodligen har du kastat dem i papperskorgen för länge sedan. Bildspelet ovan lärde dig inte något nytt. Du visste redan att det var restvärdet som bestämde större delen av avkastningen. Och varför använda kalkyler när den viktigaste posten i kalkylen inte kan bedömas? Då menar vi att det är dags att plocka fram kalkylerna igen. Det går från och med nu att bilda sig en sakligt grundad uppfattning om framtida restvärden. Ingångsvärdets betydelse Vill du tjäna mer än 12,6 procent? Betänk att ingångsvärdet också har betydelse. Det finns tillväxtaktier och det finns tillväxtkommuner. Du kan investera billigt i en kommun som marknaden ännu inte upptäckt är en mycket bra kommun. Under investeringens varaktighet upptäcker marknaden kommunens förtjänster. Det kan göra att värdeökningen blir 8 procent per år, dvs värdet fördubblas inom 1 år (8/1-regeln). Det räcker för avkastningen 12,6 procent enligt vår kalkyl. Men i en tillväxtkommun kan säkert värdeökningen bli mer än 8 procent per år och avkastningen större. Du hittar tillväxtkommunerna i den här analystidningen samti digt som vi pekar ut de svaga kom munerna. Det betyder att du kal kylmässigt faktiskt kan få mer än 12,6 procents avkastning! 12 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Betydelsen av framtida restvärden Vi jobbar med portföljer Du ska fortsätta jobba med portföljer av fastigheter spridda på många kommuner. Våra metoder ersätter inte de synsätt du tillämpar. Det är givet vis så att missköter politikerna finanserna i en kommun och priset på fast kapital börjar falla där, finns det i en större portfölj också kommuner som sköts väl och där värdena stiger. Vinster och förluster tar ut varandra. Men visst är det bättre att redan från början när portföljen utformas välja ut bra kommuner, för då ökar självfallet sannolikheten till högre avkastning. Men det behöver inte vara fråga om portföljer. Låt oss säga att du ska råda någon som vill köpa en fastighet i en pendlingsregion bestående av fem kommuner. Vad avgör vilken kommun du rekommenderar? Det bör väl vara ekonomiskt klokt att investera i den finansiellt starkaste av de fem kommunerna. I varje fall bör du åtminstone undvika den finansiellt svagaste. Marknadssurfing bygger bubblor När en fastighetsägare ska sälja sitt hus, anlitas normalt en mäklare som köper en värdering av fastigheten från ett företag med tillgång till marknadsstatistik över de lokala fastighetspriserna. Man jämför fastigheten med liknande fastigheter som just har bytt ägare och beräknar på det sättet ett marknadspris för fastig heten. Men man tar också hänsyn till tendensen på marknaden och vet om man ska lägga sig i över- eller underkant av de historiska priserna. Man surfar fram ett pris på marknadsdata. Det är så institutionaliserat att det krävs för att en köpare ska få lån. Marknads priset på orten bestämmer till och med låne taket. Man behöver inte ha någon större fantasi för att förstå vad som händer den investerare som köper och belånar en fastighet, kanske maximalt, i en potentiell finansiell kriskommun. När kommunen tvingas sanera sin ekonomi faller fastighetspriserna och lånetaket sänks med uppsagda lån som följd. Det kan till och med vara så att kommunen byggt upp en överlägsen attraktivitet genom ett högkvalitativt kommunalt serviceutbud, ett utbud som kommungrannarna inte kan matcha, men som finansierats genom förskingring och belåning. Fastighetspriserna är sålunda uppblåsta och speglar kvaliteter som inte är långsiktigt finansierade. De metoder som aktörerna på fastighetsmarknaden tillämpar, marknadssurfingen, skapar en fastighetsbubbla. Fundamental analys punkterar bubblor Kan man fundamentalt räkna hem marknadsvärdet på aktien i bolaget X? Det är en fråga som företagsanalytiker ställer sig flera gånger dagligen. Idag kan kommunanalytiker svara på motsvarande fråga. Kan man fundamentalt räkna hem fastighetspriserna i kommun X? I kommuner där svaret är nej, vet man exakt vad man ger sig in på, om man ändå går vidare med en investering. Men man kan ju ännu hellre välja någon av de andra kommunerna där det inte finns bubblor. Samma verktygslåda fler verktyg Tesen är enkel: Det är lönsamt för investerare, företagare, rådgivare, kredit givare och liknande aktörer att komplettera sina traditionella metoder med fundamental analys av kommuner. Du byter alltså inte ut verktygslådan. Du kompletterar den och får redskap som gör att du fattar lönsammare investeringsbeslut. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 13

14 Sunne Sunne tillväxtkommun i högkultur Sunne är en i raden av små och mycket välskötta kommuner. Man knackar på dörren till eliten, och frågan är om man inte redan är där. Sunne har toppbetyg i alla analysfrågor och har försumbar kommunskuld, god finansiell hälsa, nästan inga finansiella risker och goda finansiella möjligheter. Man har stabila politiska majoriteter och det mesta pekar uppåt. Dessutom vågar man tala om för omvärlden att man är bra och ett exempel på det är den nyligen genomförda konferensen Det omöjliga är möjligt! på Selma Spa+ i Sunne. Den devisen sammanfattar andan i Sunne: En elitkommun där allt går att göra, bara man vill. Mediabild och bakgrund Sunne ligger mitt i Värmland i Fryksdalen, inte långt från Karlstad. Att namnet Sunne har med sund att göra är inte så konstigt. Orten ligger i ett sund som befinner sig mellan mellersta och övre Fryken. Det är en mycket gammal bygd och man har påträffat gravfält från järnåldern på Kolsnäsudden. Kyrkan på Kyrkberget byggdes redan på 13-talet och redan under vasatiden fanns en bro mellan västra och östra sidan av Fryken. På 16-talet bilades en köping i det som idag är Sunne. Sunne och Selma Lagerlöf går nästan hand i hand och det är inte långt till Selma Spa+. Man marknadsför sig med mottot Sagolika Sunne och förutom traditionell turism är Sunne också en sportort, i synnerhet när det gäller vintersport. Dessutom kommer allas vår Svennis, fotbollstränaren Sven-Göran Eriksson, från Sunne. En ganska nyöppnad attraktion är Sunne vattenpark vid sjön Fryken, som lär vara den största vattenparken i Sverige. Under de senaste tolv åren har Sunne haft ett starkt kommunalråd som sett till att sköta kommunens ekonomi. Han avgick förra året, så frågan är vad efterträdarna kommer att göra: Är det Slösa eller Spara som träder till? Man har minst sagt goda förutsättningar men risken finns att man känner sig rik och börjar slösa. Förhoppningsvis är den nya ledningen i Sunne lika ekonomiskt sinnad som den gamla, och då har kommunen stora möjligheter att fortsätta vara elitkommun. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Sunne har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder Fakta Sunne Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Övriga kommuner invånare Kommunalskatt: 21,8 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 19 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 77 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Sunne Kommunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kommun 6 efter storlek på bruttoförpliktelserna Sunne kommun Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Sunne ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 49 kronor per invånare. Det är lågt och mycket under medeltalet för Sveriges kommuner och långt från den med den största skulden (12 kronor per invånare). Med det beloppet hamnar Sunne på plats 6 av Sveriges 29 kommuner, dvs det finns 23 kommuner med högre belopp. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Sunnes fall ger en försiktig värdering av de kommunägda företagen ett värde på något över 14 kronor per invånare. Det ger ett nettoförpliktelsebelopp på cirka 35 kronor, vilket precis under stiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtions lån. Det finns således inga konsumtionslån och därför får nyckel talet förpliktelsebelopp betyget. Sunnes amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 2,5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Sunne delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörel sekapital och kapitalbildning. Sparandet i Sunne får betyget. År 26 är sparnivån 8,1 procent av de totala intäkterna och ligger mycket över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 6,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den är på 15 procent av intäkterna och trenden är stigande. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Sunne. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Sunne betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form. Med normalt mycket långa och korta skulder är skuldbalansgraden just under 45 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger något högre på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckel talet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår. Omsättningstillgångarna är mycket mindre än korta skulder. Kapitalbildningen får i Sunne betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempel vis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Sunne under den senaste nioårsperioden 5,93 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,97 procent. Under perioden växer också skulderna. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt sam Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 15

16 Sunne band. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras ingen sådan risk och Sunne får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckel talet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investe ringarna i genomsnitt cirka 8 procent av de totala intäkterna. I en be folk nings mässigt stabil kommun som Sunne bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Befolkningen minskade de Finansiell hälsa senaste tio åren med 1,3 procent. Det finns således en tendens till risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Skattekraften anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. I Sunne är den under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste 6 åren från 82 till 84 procent av rikssnittets nivå får skattekraften betyget. För nyckel talet befolkning får Sunne betyget. Man tappar befolkning långsiktigt. Nu ligger minskningen på 1,3 procent för de senaste tio åren. Även åldersstrukturen innehåller två snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Den ena är att befolkningen åldras. Den andra är att samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen. När det gäller nyckel talet sysselsättning uppvisar Sunne en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet sysselsättning får därför betyget. ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,8 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 15 1 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 5 % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Sunne De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Sunne får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns många tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på cirka 13 kronor per invånare, vilket är under den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare. Det finns även borgen mot bostadsrättsföreningar på 17 miljoner kronor (1 246 kronor per invånare). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckel talet skattehöjning är uppbyggt så att Sunnes skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Arvika) år 26. Eftersom Sunne har högre skatte sats 26 med,9 procent finns ingen potential. Därför får Sunne på skattehöjning betyget. Sunne höjde skatten senaste gången år 1999 med,2 procent (förmodligen en skatteväxling med landstinget). När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Sunnes potential 62,7 Mkr Det gäller avgifterna inom äldreoch handi kappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Det indikeras även en stor potential inom affärsverksamheten. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 63 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Sunne på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom äldreomsorg och med 1 miljoner kronor vardera inom grundskola, gymnasieskola och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 19 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 63 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 17 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksam heter i egen regi och bidrag enligt LSSsyste met för handikappade borde 86 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då blir övertaligheten till cirka 285 personer. Sunne får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckel talet majoriteter och här är betyget för Sunne (här finns bara betygen och ). Skälet är att det finns stabila majoriteter i och med att centern traditionellt varit borgerlig och är största parti. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckel talet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 17 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Det finns också en belastning som avser för många partier i fullmäktige. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckel talet avgiftspolitik får betyget. Sunne det speciella Fråga en icke-värmlänning vad kultur är och snart handlar det om Sunne med omnejd. Fråga en värmlänning vad kultur är och snart handlar det bara om idrott. Men Sunne är så mycket mer, och framförallt har Sunne under en längre tid varit en finansiellt stark kommun. Som framgår av betygsmatrisen har Sunne det finansiella indikativa betyget A. Man vet om att man är bra. Det framgår bland annat av kommunens agerande. När denna tidning skickas ut har Sunne kommun just stått värd för en konferens med mottot Det omöjliga är möjligt! på Selma Spa+ i Sunne. Huvudnumret är att kommunen vågar erbjuda, som enda kommun Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 17

18 Sunne LedningsförmågA i landet, en privat sjukvårdsförsäkring till kommunens alla anställda. Det fanns i politiken under tolv år ett starkt centerpartistiskt kommunalråd: Karl-Johan Adolfsson. Han avgick 27. Är det nu som efterföljare kommer till ett dukat bord i en rik kommun, har politiskt kul, och ekonomin faller igenom? Eftersom det är innehavarna av makten som skriver historien, får givetvis företrädarna skulden. Och det är lätt att påstå, oemotsagt, att bordet redan var avdukat vid maktskiftet. I och med den här analysen stängs den möjligheten. Analysen kan ses som en ekonomisk recension av Karl- Johan Adolfssons tid vid makten i Sunne. För några år sedan berättade jag för honom om hur socialdemokraten Håkan Collin lämnade ifrån sig makten i Heby efter ett val genom att ha en finansiell analysdag med en extern kommunanalytiker inför den nya borgerliga majoriteten. Han skulle minsann inte ta ansvar för ett borgerligt misslyckande. Karl-Johan avböjde med kommentaren att han skulle investera mycket några år och då skulle inte kommunen klara högsta delbetyg på analysfrågan Kommunskuld. Det är typiskt för kommunpolitiker: Är man inte bäst, vill man inte visa hur det är. Och Sunne investerade. Det finns en investeringspuckel under åren i allt från äventyrsbad till nytt reningsverk. Investerings nivån är de åren nästan dubbelt så hög mot vad som kan anses normalt i en befolkningsmässigt stabil kommun. Men det är heller inte onormalt att det från tid till annan måste komma investeringspucklar, som bör pareras av perioder med motsvarande lägre nivåer. Investeringspuckeln framträder i analysen: Nyckeltalen Kapitalbildning och Investeringsnivå har idag betyget. Rörelsekapitalet är en kommuns investeringskreditiv och betyg på det nyckel talet indikerar en ansträngd kort betalningsförmåga som alltid är pådrivande för att omplacera korta lån till långa, särskilt i ett läge där det finns tryck uppåt på räntorna. På sidan 15 kommenteras också att de långa skulderna växt från låg nivå 21. Redan vid tidpunkten för investeringarna såg Karl-Johan i analysen hur skuldökningen skulle pressa upp kommunens låga bruttoförpliktelsebelopp så mycket att netto förpliktelsebeloppet i diagrammet under analysfrågan Kommunskuld skulle skära den lägsta kritiska nivån. Delbetyget skulle på Kommunskuld bara bli B och förbli så under ett antal år. Med en företagsdel på 4 procent, dvs av kommunkoncernens omsättning bjuds 4 procents ut av egna ägda bolag, finns inte så mycket att värdera. Kommunen hade fram till 23 en liten allmännytta med 448 lägenheter, vilket motsvarade cirka 3 procent av genomsnittskommunens utbud. Idag finns 878 lägenheter, och man ligger med dem på cirka 65 procent av kommunsnittet. Under perioden fanns relativt många tomma lägenheter, men från 2 hände något som vände trenden radikalt. Sedan dess indikeras bara ett fåtal tomma lägenheter, som det alltid gör på en balanserad bostadsmarknad. Som framgår av diagrammet under Kommunskuld ger en försiktig värdering av det allmännyttiga bostadsföretaget och kommunens borgen för allmännyttan vid kvittning mot bruttoförpliktelsebeloppet en ytterst liten marginal för delbetyget A på Kommunskuld. Det kan noteras att Sunne haft flera år på sig att konsolidera sitt all ANAlysfråga v % Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Sunne männyttiga bostadsföretag genom att varje år ta fram vinster motsvarande en rimlig avkastning för sådana företag. Det har man inte gjort. Vad det beror på framgår inte. Finns det större efterfrågan på bostadsmarknaden att beståndet kan fördubblas, bör företaget resultatmässigt skötas bättre. Ser man tillbaka under 199-talet är investeringsnivån väl anpassad till sparandet och skulderna hålls på en oförändrad relativt låg nivå. Sunnes problem då var stora årliga befolkningsminskningar och folk flyttade ut i alla åldrar. Idag har befolkningstalen stabiliserats, men istället är det en omsortering inom åldersgrupperna. Samhällsbyggargenerationen flyttar ut och äldre flyttar in, detta trots även tyrs bad och andra åtgärder som höjer attraktiviteten. Är det en planerad eller oönskad utveckling? Under 199-talet föll förvärvsfrekvensen i riket med 1 procent, i Sunne med 14 procent. Arbetslöshet och tomma lägenheter blev vardag. Det var därför folk flyttade från Sunne till arbete. Det var förmodligen då som kvinnorna fick jobb i kommunen och övertaligheten uppstod. Den kvinnliga förvärvsfrekvensen var högre än den manliga för åren 1992 och Sunne är en av Sveriges mesta turistkommuner. Men det är också en av landets främsta företagskommuner. Den har 196 arbetsställen per tusen invånare och det finns bara tio kommuner som har fler. Man ligger högt i rankningar som mäter företagsklimat. I den aspekten är det underligt att samhällsbyggargenerationen år inte hittar sysselsättning i kommunen. Skulle varje företag anställa en till skulle 2 66 personer till få arbete. Finns det något mer i analysen? En liten borgen på 17 miljoner kronor (1 246 kronor per invånare) till bostadsrättsföreningar borde avvecklas om den inte finns till av sociala skäl (att vissa hushåll bor i insatslägenheter). Sunne förtjänar en avslutande kommentar: De aktieanalytiker som för 2 år sedan hittade tillväxtaktien Hennes&Mauritz. En undervärderad aktie! Köp! Sunne är idag på motsvarande sätt en undervärderad tillväxtkommun. Köp fast egendom där! Värdet kan bara gå åt ett håll! Men vänta! Kanske har Sunne hamnat i händerna på äventyrliga politiker? I valet 26 skedde ju ett ledarbyte. Det är först under innevarande mandatperiod vi får besked om vilken väg som kommunen slår in på. Titta i spardiagrammet. Där finns utfallet för 27. Ja, hittills ser det fortsatt bra ut. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin och mobilisera stöd för det arbetssättet. Redan idag har kommunen den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver ha för att infria framtida åtaganden, exempelvis: behålla verksamheten med nuvarande standard amortera lån betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägarna Behåll dagens ekonomi i framtiden. Kvalitetsvärdera verksamheterna så att det går att visa invånarna och omvärlden att man får valuta för överkostnaderna. Undersök möjligheterna att starta ett bemanningsföretag tillsammans med näringslivet i syfte att bättre hantera företagsriskerna i arbetsrätten. Det skulle öka möjligheterna för samhällsbyggargenerationen att stanna kvar. Det skulle även hjälpa kommunen att anpassa sin personal vid kostnadspress och effektiviseringar av verksamheterna. Se till att Sunne Bostads AB bedrivs så att en skälig vinst genereras varje år motsvarande den typen av före tag. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Invånare: Du betalar normal skatt till en finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna eftersom det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Sunne. Välj och stöd politiker som vill utveckla kommunen genom att integrera den bättre i Värmlands transportnät. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens goda finanser vore mer allmänt kända och kommunen bättre integrerad i Värmlands transportnät. Tänk på att skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter höjer värdet på din fastighet. Välj och stöd politiker som även i framtiden håller hårt i pengarna och visar viljan att integrera kommunen bättre i Värmlands transportnät. Företagare och investerare: Har Sunne komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Sunne. Överväger du som investerare en tidig lokalisering i Värmland i en trolig framtida tillväxtkommun är Sunne en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Sunne, finns det ett par bra kommuner i omgivningarna men också många klart sämre. Sunne har de ekonomiska möjligheter som ger dig de förutsättningar och den offentliga service som du behöver. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Finansiell hälsa del 4 Detta är det fjärde och avslutande avsnittet om analysfrågan finansiell hälsa. De tre tidigare har haft en kommunal vinkling. Nu vänder vi oss till kommunernas externa intressenter som företagare och investerare. Kommuner är bottom-liners I ledarposition möter du frågan: Hur går företaget, kommunen, föreningen, bolaget..?, eller vad det nu råkar vara för organisation. Svaret är: Jo tack, det går bra!, men det räcker inte för en ekonomiskt intresserad person. Det måste levereras siffror på överskott på någon nivå i en resultaträkning. I vårt analyssystem kallar vi den analysfrågan för finansiell hälsa, för det är fråga om ett tillstånd i nuläget. När det gäller överskott på olika nivåer i resultaträkningen, finns det två skolor men tyvärr inga bra svenska begrepp på dem. Du har säkert hört talas om cash-flow och bottomline. Bottom-line är vad vi kallar förändringen av eget kapital, dvs det överskottsbegrepp som finns på raden längst ner (på botten) på resultaträkningen. I kommuner är man idag mest bottom-liners, eftersom de flesta kommuner styr sin ekonomi efter en nyligen införd lagregel som kallas balanskravet (från år 2). Det innebär att en kommun inte får budget era en negativ förändring av eget kapital och om det i redovisningen ändå skulle bli så är man skyldig att rätta till det kommande år. Cash-flow eller kassaflödesanalytiker har en lite mer långsiktig syn på tillvaron. De vet att det finns ett kassaflöde från resultaträkningen och ett från balansräkningen. Eller annor lunda uttryckt, det finns ett kassaflöde från verksamheten och ett från förmögenhetsförvaltningen. De vet också att inget företag kan överleva utan ett stadigt positivt kassaflöde från verksamheten. Enligt vår tolkning av kommunallagens hushållningskrav är lagstiftaren kassaflödesanalytiker. Begreppet sparande Idag pågår en debatt inom kommunerna mellan dessa två skolor och alltfler intar ståndpunkten att balans kravet inte räcker utan kommuner måste visa vinst. Och dessa företrädare är inte främmande för att använda begreppet vinst också som namn på det ekonomiska överskott som motsvarar förändringen av eget kapital i en kommun. Kassaflödet från verksamheten i ett hushåll kallas för sparande. Och samhällsekonomer, SCB och andra använder begreppet offentligt sparande när det gäller kassaflödet från offentliga företag. Därför kallas här % Diagram A: Sparnivå i procent av totala intäkter Fejk kommun Betygstrend för Fejk kommun 22 i vår analysmodell kassaflödet från verksamheten för kommunens sparande. Det är en återgång till att använda ekonomiska begrepp på ett korrekt sätt. Och slutsatsen är enkel. En kommun som över ett antal år inte har ett positivt sparande lånar till driften och föröder sin ekonomi. Man kan likviditetsmässigt klara sig genom att förskingra förmögenhet eller belåna. Kommunal klippekonomi Kortsiktiga klippare är bottom-liners och kassaflödesanalytiker från förmögenheten. De köper ett företag och slaktar ur balansräkningen och säljer därefter resterna. Långsiktiga investerare ser till att verksamheten lämnar ett tillfredsställande kassaflöde, som kan finansiera anskaffning av mer produktiv förmögenhet och öka avkastningen. Dessa personligheter Kommunexperten nummer 4, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.