Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman i Haninge som en tidig vintermorgon stretar med sina två barn till förskolan att hon, som bor i Sveriges mesta expansiva region, Stockholmsområdet, egentligen är förlorare? I Haninge har kommunen bara råd med 78 anställda per tusen invånare medan mamman i vinnarkommunen Åsele i Norrbotten går till en förskola där man har råd med många fler anställda, 137 per tusen invånare. Detta är faran med statistisk rättvisa för den tenderar att sänka effektiviseringstakten i de kommuner som är vinnare i det kommunala skatteutjämningssystemet. Med detta system, som det för närvarande är utformat, sänks också den ekonomiska tillväxten i landet samt drar isär kommunerna regionalpolitiskt. Sidan 32 Analyserade kommuner i det här numret Habo är förorten med en kvarts resa in till Jönköping. När Västra Götalands län bildades fördes Habo över dit det hör till Jönköpings län. Länsbytet blev ett lyft för kommunen som är en stor förlorare i det kommunala... Sidan 5 För ett decennium sedan var Lessebo en ganska välskött kommun men då greps man av ohämmad investeringslust och drog på sig väldiga skulder. Detta gör att Lessebo får lägsta indikativa finansiella betyg, D. Lessebo bör nu ha... Sidan 14 Silverstaden Sala får också silver i finansiellt betyg, B. Kommunen har fått ett uppsving av etableringen av den nya fångvårdsanstalten Salberga som betyder mycket för kommunens sysselsättning. Några finansiella risker... Sidan 39 Under 199-talet var Vara en ekonomisk problemkommun. I dag är den välskött A- kommun, möjligen med ett visst mått av ekonomiskt övermod. Uppförandet av det nya konserthuset skänkte glans åt Vara i omvärlden men kommunen... Sidan 45 Det krackelerar Kommunsektorn utgör 2 procent av BNP och 25 procent av sysselsättningen i Sverige. Varenda krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Det angår allt fler hur en kommun sköts ekonomiskt eftersom det påverkar avkastningen på lång sikt. Lokalpolitiker ignorerar inte heller detta när det står klart att misskött kommunal ekonomi kan... Sidan 3 Svindlande vackert, mitt i fjällvärlden, ligger en av Sveriges minsta kommuner, Malå. Precis som dessa andra kommuner är Malå en D-kommun med höga kommunskulder. Dock sköter Malå sin vardagsekonomi sämre... Sidan 2 I Mölndal har den starka ekonomiska utvecklingen bara blivit ännu bättre. Det har sina orsaker. Mölndal ligger så väl infogad i storstaden Göteborg att den som korsar kommungränsen inte alltid är medveten om det. Mölndal har... Sidan 26 Ängelholms ekonomiska styrsystem går under namnet Ratten. Det gör kommunen enkel och lätt att analysera. Uppenbarligen finns också en förmåga inom kommunen att ha perspektiv på sin verksamhet, vilket bidrar... Sidan 51 Årjäng låg förr i den verkliga utkanten av Sverige, på gränsen till Norge. I dag har B-kommunen Årjäng en stark attraktionskraft och gränshandeln med Norge blomstrar och kräver nya handelsområden. Dock kan en svikt i det... Sidan 57 Senaste ratinglistan Nya på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating är Habo, Mölndal, Vara och Ängelholm samtidigt som Lessebo placerade sig på D-listan... Sidan 11

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Habo...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Lessebo...14 Malå...2 Mölndal...26 Utjämningens incitament tömmer landsbygden...32 Sala...39 Vara...45 Ängelholm...51 Årjäng...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Det krackelerar Populärt sägs det att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en orkan i Atlanten. Enligt kaosteori behövs inte mycket för att starta händelseförlopp med stora och vittgrenade konsekvenser. Den jordnära vardagsmänniskan skulle förmodligen tycka att detta inte var något nytt. Det har alltid varit så att Liten tuva ofta stjälper stort lass. Senast var det Socialdemokraterna som åkte i backen så det sjöng efter. Vi ser, vi hör och förundras. Det var på sjuttiotalet som undertecknad hade uppträtt som ekonomisk expert, när en tung socialdemokratisk politiker kom fram och påpekade: Du skall vara objektiv. Jag frågade vad det var för fel och fick svaret: Objektivitet, det är vad vi Socialdemokrater står för. Vi är det statsbärande partiet. Som vi anser att det skall vara, så blir det. Kom inte med något annat. Sverige blev politiskt korrekt. Man skulle göra som Svenssons gör och tycka socialdemokratiskt. Partierna blev på den tiden alltmer kontrollerande organisationer. Som en vän i politiken beskrev saken alldeles nyligen: På 7-talet fick man koka kaffe på partiexpeditionen i tio år för en suppleantplats i kulturnämnden och i dag annonserar vi efter folk som vill engagera sig. Tiderna har förändrats och vi har just firat 2-årsminnet av murens fall. Var det då det började? Locket flög av den politiska tryckkokaren jorden och globaliseringen tog fart. Svensk Kommunrating har också fyllt 2 år. Affärsidén är att vara den ekonomiska verkligheten trogen och beskriva den på ett faktabaserat sätt. Tyvärr är verkligheten inte korrekt ur någon aspekt men som nämnts ovan har vi tränat på att vara objektiva i tiotals år och vi kan konstatera att vi blir allt mindre mobbade. Även det korrekta krackelerar och folk öppnar sig för finansiella analyser av sina kommuner. Vårt objekt, kommunsektorn är 2 procent av BNP och 25 procent av sysselsättningen i Sverige. Varenda krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Det investeras miljarder varje år. Det angår allt fler hur en kommun sköts ekonomiskt då det påverkar avkastningen på lång sikt, även om påverkan är som marginella vingslag av en fjäril varje år. Den som kan räkna ränta på ränta förstår. Lokalpolitiker ignorerar inte heller detta, när det står klart att en misskött kommunal ekonomi kan kosta röster. Inte heller detta går längre att dölja genom korrekt kontroll. Vår heta ratinglista, som uppdateras varje fredag finns på I USA fanns ett starkt tryck att hjälpa inkomstsvaga grupper att finansiera sina bostäder med låga korta lån. Så föddes de så kallade subprimelånen på den amerikanska bolånemarknaden och vandrade mellan banker och finansaktiebolag efter hand som de paketerades om i nya lån. Till sist visste ingen var de fanns och vem som ägde dem. Volymen nödlidande subprimelån sades inte vara större än värdeförändringen av alla aktier på USA-börsen under en normal handelsdag. De saknade betydelse i helheten och skulle inte störa den finansiella aktiviteten. Men de visade sig vara som ett vingslag av en fjäril i Amazonas och utlöste den senaste finansiella globala krisen. Det har hänt vid några tillfällen att vi gjort jämförelser med krisens finansbolag och KommunInvest i Örebro som är kommunernas finansbolag. Det är fortfarande korrekt att anse att det är stor skillnad på KommunInvests kommunlån och subprimelånen. Allt oftare bryts tystnaden och vi får kommentarer från olika aktörer att de inte delar våra åsikter. Det är en krackelering som välkomnas och vårt svar är: Vi får ha tålamod och vänta och se hur det går med KommunInvest, som faktiskt har lån till ett antal finansiella problemkommuner. Vi beundrar dem som så tvärsäkert vet att dessa lån i det stora sammanhanget är så obetydliga att de inte kan innebära några som helst ekonomiska otrevligheter för Sverige i framtiden. Tysklands Angela Merkel är en kvinna att vara uppmärksam på. Häromdagen sa hon att privata långivare till offentliga företag (läs Irland, Portugal, Spanien, Grekland) som hamnar på obestånd får vara beredd på att ta kreditförluster i framtiden. Inte bara EU:s skattebetalare skulle få betala och definitivt inte bara tyska skattebetalare. Minuterna efter hennes uttalande steg räntan på Irländska statspapper dramatiskt och hon tvingades ta tillbaka sitt yttrande för att lugna de finansiella aktörerna. Några ord från Angela Merkel kan vara som ett vingslag av en fjäril i Amazonas och utlösa en storm på de finansiella marknaderna. Svensk Kommunrating, som är en av de få marknadsaktörerna som valt att granska politiken, gillar Angela Merkels budskap. Privata långivare kommer i framtiden att kreditvärdera hur politiker sköter finanserna i de offentliga företag de faktiskt har ansvaret för. Affärsmöjligheterna växer i takt med att det korrekta krackelerar. Tiden har kommit för kommuner på A-listan att inse nyttan av att samarbeta med Svensk Kommunrating för att skryta med sina goda finanser. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Habo Habo länsbyte gav välgörande injektion Habo mådde väl av bytet från Västra Götalands bakgård till Jönköpings län med den ekonomiskt pulserande E6- korridoren. Detta, balanskravet och det utsatta läget som stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna, krävde en ekonomisk skärpning som höll ända upp till högsta finansiella betyg. Men läget är trots det skört, på mer än ett sätt. Mediebild och bakgrund Habo är kommunen vid Vätterns västra strand som genom ett administrativt penndrag avsevärt förbättrade sin situation. När Västra Götaland bildades genom sammanslagningar 1998 överfördes Habo och grannkommunen Mullsjö från dåvarande Skaraborgs län till Jönköpings län. Flytten var helt logisk eftersom Habo ligger en kvarts bilfärd från Jönköping. Genom flytten fördes kommunen över till en expanderande kommun och till den pulserande E6-korridoren. Habo är annars mest känt för sin säregna katedral i trä, uppförd i slutet av 16-talet och med målningar på alla väggar, föreställande scener ur Martin Luthers Lilla katekes. Kyrkan är ett välfrekventerat besöksmål. Annars grundades Habo under medeltiden och har i dag 3 företag, varav det största är det välkända Fagerhults belysning med 625 anställda. Habo kommun har också fått höga rankingsiffror i Svenskt näringslivs mätningar om kommunernas näringslivsklimat under de senaste åren. Närheten till Jönköping är en fördel för Habos ungdomar i gymnasieskolan. Kommunen har ingen egen gymnasieskola men urvalet av utbildningar i Jönköping erbjuder stor valfrihet för ungdomarna i gymnasieåldern. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Habo har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Habo har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med Habo Energi AB som moderbolag. I den finns två helägda dotterbolag, Habo Kraft AB och Habo Bostäder AB. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 65 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Habo Faktaruta Habo Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,66 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 17 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 51 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 15 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A b C d = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 5

6 Habo ligger på plats 11 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 27 5 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 38 4 kronor. Det är alldeles under de 38 5 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Habos amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Habo delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Habo kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp ANALYSFRÅGA I Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 11 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Habo får betyget. År 29 är sparnivån 8,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6,5 procent av intäkter enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 6,9 procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 7,8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Habo är strax under 25 procent av intäkterna och trenden är stigande. Den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter kommer snart att passeras. Betyget blir därför för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Habo betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 49 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är även här stigande. Den första kritiska nivån ligger dock högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har ökat något under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökat betydligt snabbare. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får i Habo betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Habo under den senaste nioårsperioden 5,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8, procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Habo delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,3 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt växande kommun som Habo bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av totala intäkter. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet på nivån 93 procent och med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Habo betyget. Befolkningen ökar både på kort och lång sikt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. 6 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Habo Det finns en puckel i åldersgruppen 6 år och det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Habo en långsiktig trend som är klart bättre än motsvarande trend för riket med värden för förvärvsfrekvensen som ligger över 85 procent senare år. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter Habo får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Habos skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Jönköping) år 29. Eftersom Habo har en högre skattesats år 29 med,18 procent så finns ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Befolkningsökning 1 år Habo kommun Länet Riket ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. % Skatteunderlag/Invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 7

8 Habo MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 36 Mkr ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Habo höjde skatten senast år 29 med,5 procent. Men Habo höjde också skatten 23 med,5 procent och 24 med 1,15 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 11 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 36 miljoner kronor och Habo får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ned med cirka 15 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas med cirka 5 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, grundskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 17 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 36 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en liten del personal eftersom det finns 76 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 61 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 15 personer. Habo får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Habo (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Habo det speciella Habo kommun ligger vid Vätterns västra strand i Västergötland, i Jönköpings län. De fyra kommungrannarna har alla tidigare analyserats i Kommunexperten. Det är Hjo (nr 1/21) i norr, Tidaholm (nr 12/29) i nordväst, Mullsjö Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. (nr 3/29) i väster och Jönköping (nr 2/29) i söder. Habo skall inte förväxlas med Håbo mellan Enköping och Upplands Väsby. Västra Götalands län bildades den 1 januari 1998 av Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län och större delen av Skaraborgs län. Kommunerna Mullsjö och Habo som tidigare ingick i Skaraborgs län tillhör sedan dess i stället Jönköpings län. Det är också naturligt att Habo tillhör Jönköpings län med sitt utmärkta läge alldeles nordväst om Jönköping kommun på den vackra Hökensås. Denna moderna tillhörighet är alltså en relativt sent framvuxen företeelse för både Habo och grannkommunen Mullsjö. Genom kommunerna går järnvägen mellan Göteborg och Jönköping och kommunerna var tidigt utflykts- och semesterorter för mer välbärgade göteborgare. I dag tillhör Habo utan tvekan det influensområde i stark ekonomisk utveckling som löper upp från Skåne efter E6 och har sin nordliga nod i Jönköping. Utefter denna led är nästan alla kommuner attraktiva i kraft av att ha högsta finansiella betyget A. Habo är numera också en av våra A- kommuner vilket kan konstateras när man tar del av betygsmatrisen i faktarutan. Alla fyra analysfrågorna har delbetyget A. För att se vilka delbetyg som är starka måste nyckeltalen konsulteras. Akilleshälarna är analysfrågorna kommunskuld och finansiella möjligheter. Marginalerna för att gradera ner båda dessa delbetyg till B är minimala. När det gäller nyckeltalet förpliktelsebelopp är detta i nettotermer kronor per invånare och det får inte överstiga den lägsta kritiska nivån 38 5 kronor per invånare för att behålla ett delbetyg A. Skulderna är således på gränsen till höga och av kommunens tre företag är det bara Habo Bostäder AB som visar skäliga vinster. När dessa företag avkastningsvärderats behöver man även räkna in lite av markreserven i kalkylen för att komma ned under lägsta kritiska nivå för nettoförpliktelsebeloppet. Man får ibland intrycket vid analyser att kommuner medvetet driver kommunägda bolag med nollresultat eller en liten förlust för att visa medborgarna att man inte tar 8 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Habo ut för höga avgifter och hyror. Frågan är om detta är ett bra förhållningssätt? Man ser ekonomiskt svagare ut än vad man är och det är ingen merit på de finansiella marknaderna. Nära en nedgradering ligger Habo även när det gäller de finansiella möjligheterna. De är ansträngda. Det beror på att Habo av någon anledning är stor förlorare i systemet för utjäm ning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Som framgår av artikeln i denna tidning om utjämningen förfogar politikerna i Habo över kronor per invånare och det är 54 procent av vad Åsele har som är kommunen med mest resurser, kronor per invånare. Habo finns på plats 275 och det finns bara 15 kommuner som har drabbats värre. Vanligt är att drabbade kommuner i utjämningen tvingas höja skatten som en första parerande åtgärd. I tre omgångar har skatten höjts från 19,51 procent till 21,66 procent eller med 2,15 procent. Drabbade kommuner brukar kunna pressa kostnaderna och sänka skatten igen men det har inte Habo haft utrymme till. Kostnaderna har pressats ned mycket och de överkostnader som indikeras på 36 miljoner kronor motsvarar bara en skattesänkning på 2,1 procent. Nu är överkostnaderna större LEDNINGSFRÅGA om jämförelser i stället görs med kommuntypen pendlingskommuner än med länets kommuner. Det framgår av diagrammet under analysfrågan finansiella möjligheter. Den jämförelsen mer än fördubblar överkostnaderna och det finns alltså av allt att döma mer kostnadseffektiva lösningar i Habo. Av den indikerade överkostnaden på 36 miljoner kronor står infrastruktur, skydd mm för cirka en tredjedel. Vad är kostsamt inom denna verksamhet? Om man kan dra slutsatsen att kost nadseffektiviteten i kommunerna i Jönköpings län inte är så långt driven är det omvänt med avgiftspotentialerna. I detta län är kommunerna duktiga på att konstruera effektiva taxor och avgifter och se till att de drivs in. Habo är inte lika duktigt och uppvisar en avgiftspo tential på cirka 11 miljoner kronor. Här finns det en del att ta i anspråk om det skulle behövas. Ett nyckeltalsbetyg på skattehöjning innebär att en sådan åtgärd inte är den mest effektiva jämfört med avgiftshöjningar och kostnadspress som båda har betyget. Även om marginalerna här också är ringa ska delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter vara A. Det tycks vara så att den statistiska autokorrelationen som ligger i utjämningen fortsätter att dra isär Sverige och avfolka lands - bygden. År 29 ökade Åsele sina bidrag med kronor per invånare och kan ta det lugnt. Habo fick 38 kronor mindre per invånare och därmed behålls effektivitetstrycket. Kombinationen av stor förlorare i utjämningen och balanskravets skärpning när det gäller vardagsekonomins skötsel, fungerade som en ekonomisk väckarklocka i Habo några år in på detta sekel. Från och med 24 läggs sparnivåerna något över högsta kritiska nivå 6,5 procent av totala intäkter. Det är den ekonomiskt uthålliga eller solventa nivån för Habo och det framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. Där ger också utfallet för åren 21 till 23 en fingervisning om vilken nivå som sparandet låg på under nästan alla åren tillbaka till Sparnivån tidigare låg på en alldeles för låg nivå samtidigt som investeringarna återfanns på en betydligt högre men mer normal nivå. Det är bakgrunden till de något höga skulder som finns i förvaltningarna i dag och som utgör en betydande komponent av bruttoförpliktelsebeloppet, dvs kommunskulden på kronor per invånare. Den senare avhandlades ovan men det kan nämnas att de två större komponenterna är just skulderna och borgen på kronor per invånare. ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 9

10 Habo Det är en hög total borgen och en betydande del är den till en allmännytta som bara räknat i lägenheter per tusen invånare utgör inte mer än 67,5 procent av rikssnittet. Däremot är pensionsskulden låga kronor per invånare. Det speglar de av utjämningen nedpressade kostnaderna och därmed en mer optimal personalbemanning även om det fortfarande indikeras en viss övertalighet i personal. Även senare år med ett sparande på godkänd hög nivå berättar nyckeltalet kapitalbildning med sitt betyg att den genomsnittliga investeringsnivån ligger mer än två procent av intäkter över motsvarande sparnivå. Det byggs skulder och om det inte sker en anpassning mycket snart kommer delbetyget för kommunskuld att graderas ned till B. Med den ökning av befolkningen som sker nu i Habo med det nya influensområdet kring Jönköping finns naturligtvis ett investeringstryck. I utjämningen finns inga bidrag till snabb växande kommuner men däremot till sådana med snabb avfolkning. Är det förnuftigt? Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa ska vara A och det beror på en hög solvent sparnivå. Det är en styrka men den starkaste analysfrågan är ändå finansiella risker med delbetyget A. Fyra av de sex nyckeltalen har betyget. Betyget på skattekraft berättar att den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten på senare år inte riktigt hängt med utvecklingen i riket. Det beror antagligen på att Habo som förlorare i utjämningen genom skattehöjningar sänkt attraktiviteten för de lite mer inkomststarka hushållen. Den inledande redogörelsen för hur Habo ändrat sin orientering mot det expansiva Jönköping illustreras av utvecklingen av flera av risknyckeltalen och även för skattekraften. Den har under processens gång växt från 81,5 procent av rikssnittet 199 för att senare år plana ut på 93 procent av rikssnittet under tendens till ett obetydligt fall. Det framgår av diagrammen under analysfrågan finansiella risker. Speciellt är också utvecklingen av befolkningen och hur den har vänt upp under senare år. Det har även förvärvsfrekvensen gjort och Habo har under några av de senaste åren den högsta i Sverige. Rekommendationer Kommunledningen: Det är bara att konstatera att Habo sedan 24 har haft den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden så som att behålla en verksamhet med bibehållen standard betala större delen av investeringarna med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Ett sätt att behålla den finansiella styrkan i framtiden kan vara att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera det på ett öppet sätt varje år. Fundera speciellt på att sköta de kommunägda bolagen bättre så att de visar mer skäliga vinster och kan värderas högre. Om så inte sker bör investeringarna inte överstiga sparandet. Båda dessa åtgärder syftar till att hålla kommunskulden på godkänd låg nivå. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar detta som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många och det fortfarande finns en viss övertalighet anställda. Det är faktiskt din trygghet. Det finns ännu inte några avsatta pensionsmedel i förvaltning så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis något hög skatt till en finansiellt välskött kommun med något lägre överkostnader i verksamheterna än normalt och med en viss övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet ytterligare några år. På längre sikt kan detta äventyras då Habo är stor förlorare i utjämningssystemen mellan kommunerna och kan bli ännu mer förfördelad i den pågående översynen. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar och avgiftshöjningar kan ändå läget årligen förbättras. Att de senaste årens tillfredsställande förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på se. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Habo. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan i dag om Habos mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med mer uthålliga finanser på A- nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Ett årligt program av mindre skattesänkningar, vilket det med stora svårigheter kan ges utrymme för, ger också högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Habo komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Habo. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer alldeles nordväst om Jönköping och söker en bra kommun är Habo en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget via Heta ratinglistan på se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Habo så finns det två A-kommuner till i omgivningarna samt en B- och en C- kommun. 1 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Nu har vi åtta nya kommuner i ratinglistan. Totalt är nu 281 kommuner analyserade och det är 96,9 procent av landets alla 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos I år har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla Kommun Diagnoser och där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Det finns fyra nya kommuner i A-listan den här månaden. Det är Vara, Ängelholm, Mölndal och Habo. Nu finns det 74 kommuner på A-listan och av 281 analyserade kommuner så är det 26,3 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 76 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man sakta. Två nya i B-listan Det finns två nya kommuner i B-listan och det är Sala och Årjäng. 86 kommuner av de analyserade 281 är 3,6 procent. Är det ett representativt urval så finns det 89 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det en del kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D-gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Ny i C-listan Malå är ny kommun i C-listan den här månaden. 68 kommuner av de analyserade 281 är 24,2 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 7 C- kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Ny i D-listan Det finns en ny kommun i D-listan och det är Lessebo. Nu finns det 53 kommuner i D-listan och av de analyserade 281 så är det 18,9 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 55 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Härryda /1 4 Arvika /1 5 Kävlinge /9 6 Lerum /9 7 Nyköping /1 8 Säter /8 9 Värnamo /8 1 Fagersta /8 11 Sollentuna /1 12 Skellefteå /8 13 Västerås /9 14 Vara /1 15 Karlstad /8 16 Örkelljunga /1 17 Markaryd /8 18 Tibro /1 19 Östersund /8 2 Täby /1 21 Vaggeryd /8 22 Vellinge /9 23 Ängelholm /1 24 Älmhult /8 25 Piteå /8 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Gnesta /1 5 Laholm /8 6 Vallentuna /9 7 Öckerö /9 8 Norsjö /8 9 Gällivare /9 1 Örnsköldsvik /1 11 Norrtälje /1 12 Tranås /9 13 Tyresö /1 14 Varberg /1 15 Kungälv /1 16 Simrishamn /1 17 Lidköping /1 18 Bollebygd /9 19 Tierp KD 1 2 Hörby /9 21 Nacka /1 22 Skinnskatteberg /8 23 Herrljunga /8 24 Ulricehamn /8 25 Kristianstad /1 26 Lomma /9 27 Salem /1 28 Karlshamn /9 29 Uddevalla /8 Rang A-kommuner Nr/år 26 Alingsås /9 27 Trosa /1 28 Enköping /9 29 Linköping /9 3 Mönsterås /1 31 Nykvarn /8 32 Trollhättan /9 33 Bromölla KD 1 34 Kinda /9 35 Lidingö /1 36 Skövde /8 37 Tidaholm /9 38 Danderyd /8 39 Ale /9 4 Hudiksvall /8 41 Malmö /9 42 Mark /8 43 Halmstad /9 44 Kungsbacka /9 45 Örebro /9 46 Helsingborg /9 47 Mölndal /1 48 Vårgårda /1 49 Gislaved /9 5 Jönköping /9 Rang B-kommuner Nr/år 3 Upplands Väsby /8 31 Kalmar /8 32 Karlskrona /1 33 Hjo /1 34 Ovanåker /9 35 Motala /8 36 Nässjö /9 37 Eskilstuna /9 38 Eksjö /1 39 Eslöv /1 4 Essunga /1 41 Vadstena /8 42 Strängnäs /9 43 Oskarhamn /9 44 Sjöbo /1 45 Klippan /8 46 Höör /9 47 Norrköping /8 48 Vetlanda /1 49 Grästorp /9 5 Kumla /9 51 Leksand /8 52 Sala /1 53 Eda /9 54 Orust /8 55 Karlsborg /9 56 Strömstad /8 57 Gnosjö /1 58 Haninge /8 Rang A-kommuner Rang B-kommuner Nr/år 51 Umeå /9 52 Uppsala /1 53 Järfälla /1 54 Skurup KD 1 55 Svedala /1 56 Vänersborg /9 57 Habo /1 58 Växjö /1 59 Ljungby /1 6 Göteborg /8 61 Österåker /1 62 Mora /9 63 Sunne /8 64 Osby /8 65 Knivsta /1 66 Bollnäs /9 67 Gävle /9 68 Östhammar /8 69 Båstad /8 7 Hässleholm /1 71 Luleå /1 72 Tanum /8 73 Timrå KD 1 74 Kristinehamn KD 1 Nr/år 59 Sölvesborg /8 6 Heby /9 61 Lund /9 62 Trelleborg /8 63 Borlänge /9 64 Perstorp /8 65 Töreboda /9 66 Askersund /9 67 Forshaga /8 68 Köping /1 69 Bjuv /9 7 Upplands-Bro /9 71 Alvesta /1 72 Stenungsund /8 73 Lycksele /8 74 Söderköping /9 75 Färgelanda /9 76 Hylte /1 77 Svenljunga /8 78 Årjäng /1 79 Huddinge /8 8 Ekerö /8 81 Emmaboda /9 82 Håbo /1 83 Borgholm /1 84 Kungsör /9 85 Sävsjö /9 86 Ödeshög /1 12 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Landskrona /1 5 Skara /1 6 Stockholm /1 7 Ystad /9 8 Orsa /8 9 Falköping /9 1 Härjedalen /1 11 Falkenberg /8 12 Mjölby /9 13 Lindesberg /9 14 Nordanstig /8 15 Oxelösund /1 16 Boxholm /1 17 Hedemora /8 18 Tranemo /9 19 Strömsund /8 2 Burlöv /9 21 Åstorp /8 22 Östra Göinge /9 23 Säffle /1 24 Botkyrka /9 25 Falun /9 26 Ludvika /1 27 Nora /1 28 Mariestad /1 29 Sundsvall /8 3 Uppvidinge /1 31 Ydre /8 32 Götene /1 33 Flen /8 34 Kiruna /8 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 21 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida Rang C-kommuner Nr/år 35 Sotenäs /1 36 Svalöv /1 37 Tingsryd /8 38 Vimmerby /9 39 Krokom /9 4 Rättvik /1 41 Lysekil /9 42 Västervik /8 43 Sandviken /8 44 Katrineholm /8 45 Vilhelmina /9 46 Arboga /1 47 Malung-Sälen /1 48 Nordmaling /9 49 Torsås /8 5 Mörbylånga /9 51 Nynäshamn /1 52 Norberg /9 53 Mullsjö /9 54 Malå /1 55 Åmål /9 56 Finspång /1 57 Älvkarleby /1 58 Smedjebacken /8 59 Avesta /8 6 Ljusdal /8 61 Nybro /9 62 Högsby /9 63 Sollefteå /8 64 Mellerud /8 65 Vingåker /1 66 Olofström /8 67 Karlskoga /8 68 Ronneby /9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på varning D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Ånge /1 11 Bjurholm /8 12 Vaxholm /8 13 Södertälje /8 14 Vännäs /1 15 Älvsbyn /9 16 Överkalix /1 17 Hallstahammar /9 18 Vindeln /1 19 Hultsfred /1 2 Dals-Ed /8 21 Gullspång /1 22 Söderhamn /9 23 Munkedal /9 24 Vansbro /9 25 Kramfors /9 26 Filipstad /9 27 Arjeplog /8 28 Surahammar /9 29 Bräcke /8 3 Gagnef /8 31 Kil /9 32 Munkfors /9 33 Dorotea /8 34 Berg /8 35 Åtvidaberg /9 36 Hällefors /1 37 Sorsele /8 38 Torsby /9 39 Robertsfors /8 4 Pajala /9 41 Kalix /1 42 Grums /9 43 Lessebo /1 44 Storfors /1 45 Älvdalen /8 46 Degerfors /8 47 Hagfors /1 48 Ljusnarsberg /1 Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö /1 2 Härnösand /9 3 Ragunda /1 4 Hallsberg /8 5 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 13

14 Lessebo Lessebo har investerat, dags att amortera! Lessebo var, enligt typiskt småländskt kynne, en ganska väl skött kommun fram till några år in på sekelskiftet. Då greps man av en ohämmad investeringslust och drog på sig väldiga skulder som i dag meriterar kommunen för lägsta indikativa finansiella betyg. Lessebo bör vara färdiginvesterad för flera år framöver och nu återstår att betala, dvs amortera skulder för att göra kommunen ekonomiskt beboelig i framtiden. Mediebild och bakgrund Lessebo kommun ligger mitt i Glasriket och är dessutom Utvandrarland. Socknen Ljuder, som är central i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit, ligger i kommunen. Glasbruken är också de rikskända. Kosta som ingår i Orrefors Kosta Boda-gruppen ligger i kommunen liksom Skrufs och Sea båda glasbruk. Lessebo erinrar också om en annan sorts bruk, pappersbruk. I kommunen finns Lessebo Handpappersbruk som ända sedan 1693 tillverkar exklusiva papperssorter för hand. En känd användare av brukets produkter var August Strindberg som skrev sina romaner på detta papper. I kommunen finns gymnasieutbildning vid Kosta glascenter. Man har riksintagning för sin speciella inriktning på gymnasieskolans hantverksprogram. Den blivande Yrkestekniska högskolan ska vidareutveckla glasblåsarutbildningen. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Lessebo har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka kronor per invånare. Det är över medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Trots det ligger Lessebo på plats 286 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 38 5 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 77 8 kronor. Det är klart högre än de 63 5 kronor som är den tredje kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Då invånarna i Lessebo även har låga inkomster och förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en Faktaruta Lessebo Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,71 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 13 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 49 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 127 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D Finansiella möjligheter a b C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Lessebo extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Lessebos amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt drygt elva år de senaste fem bokslutsåren. Det är över den första kritiska nivån fem år och strax under den andra nivån tolv år. Ytterligare en belastning ges för starkt växande trend. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lessebo delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 16 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Lessebo kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 77 8 ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 286 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Lessebo får betyget. År 29 är sparnivån 3,1 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,2 procent och det är över hushållningskravet. Prognosen för 21 visar ett sparande på godkända 5, procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Lessebo är 46 procent av totala intäkter. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och det ger en belastning. Det ges också en belastning för snabbt växande trend. En tredje belastning gäller hela kommunkoncernen, koncernens långa skulder är över 17 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 12 procent. Med så många belastningar får skuldflödesgraden i Lessebo betyget. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Lessebo betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 61 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan långsammare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Lessebo betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Lessebo under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 7,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Lessebo delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 11,7 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Lessebo bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det finns en risk här att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet och med en fallande trend från 9 procent till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Lessebo betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyttning i utbild KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 15

16 Lessebo FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lessebo en långsiktig trend som följer motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Lessebo får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en stor volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 1,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Det finns en tendens till investeringsrisk genom betyget på nyckeltalet investeringsnivå. En långsiktig utflyttning av befolkningen ger hela tiden tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget AB LesseboHus. Utvecklingen bör bevakas och det markeras genom delbetyget B. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckel ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,9 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Investeringsnivå ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Lessebo talen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 16 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (16 Mkr), Hälsa ( Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Lessebos skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Växjö) år 29. Eftersom Lessebo har en högre skattesats 29 med,95 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Lessebo höjde skatten senast 27 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på drygt 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, kultur och fritidsverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där den största potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 16 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 31 procent av det totala behovet (5 miljoner av 16 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 31 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna så ges tre belastningar. Betyget blir därför på avgiftshöjningar. Det indikeras betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 48 miljoner kronor och Lessebo får betyget på kostnadspress. Kostnaderna MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 48 Mkr kan pressas ned med cirka 12 miljoner kronor inom äldreomsorg, 9 miljoner inom grundskola, 8 miljoner inom social omsorg och cirka 6 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 5 miljoner inom förskola 1 5 år och 4 miljoner inom gymnasieskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 13 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 48 miljoner en sänkt skatt på 3,7 procent. Den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 12 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi så borde 77 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 2 personer. Lessebo får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Det beror på att restpotentialen blir 1 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den bara motsvarar en skattesänkning på,16 procent varje år under fem år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det är 26 miljoner kronor. Frånräknas 16 miljoner kronor i totalt behov så blir det 1 miljoner i en alltför låg kortsiktig restpotential. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Lessebo (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och det med mer än tio procent. Kan kommunens organisation Lessebo vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet anställda som kan tyda på stora och svårstyrda arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Lessebo det speciella Lessebo kommun ligger i hjärtat av Glasriket i Kronobergs län. Regionen Glasriket består, förutom Lessebo, av de tre redan analyserade kommunerna Emmaboda (9/29), Nybro (12/29) och Uppvidinge (5/21). Kommunen gränsar också till Tingsryd (3/28) i söder och Växjö (2/21) i väster. Lessebo kommun ligger i Utvandrarbygden, där Vilhelm Mobergs romaner om Utvandrarna utspelar sig. Man passerar genom Lessebo kommun på riksväg 25 när man kör mellan Kalmar och Växjö. Vad är speciellt med Lessebo? Alla nyckeltal som indikerar höga skulder blinkar illrött. En närmare granskning visar att det intrycket har en saklig bakgrund. Det räcker med att visa bruttoförpliktelsebeloppets utveckling enligt nedan. Bruttoförpliktelsebeloppet är det rättvisande begreppet för en kommunskuld, dvs alla förpliktelser som kommande generationer har att infria. Det har mer än fördubblats på sex KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 17

18 Lessebo LEDNINGSFRÅGA år. Kommunen har varit mycket investeringsglad och investeringsvolymerna ligger mycket över den långsiktigt finansiellt uthålliga nivån. Det framgår av diagrammen under analysfrågan finansiella risker. Förmodligen har politikerna en aning om att det kan vara så men en saklig analys som denna bör övertyga dem om att Lessebo är färdiginvesterad för att antal år framöver - om det inte skulle utbryta en veritabel befolkningsexplosion i kommunen. Nu bör det bli en motsvarande lägre investeringsnivå under många kommande år för att amorteringsutrymme ska kunna skapas. De senaste sex åren har Lessebo alltså sänkt sitt indikativa finansiella betyg från B till ett D. Det senare framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Det beror på att delbetyget för analysfrågan kommunskuld gått från A till D. Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Med ett bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare 23 och tillgångar som kunde värderas till cirka 25 kronor per invånare låg nettoförpliktelsebeloppet då mycket under lägsta kritiska nivå för indikation om konsumtionslån. Denna nivå är i dag 38 5 kronor per invånare och var något lägre 23. Lessebo hade 23 delbetyget A på kommunskuld. Nu har tillgångarna utanför kärnverksamheten tillsammans med de lån som företagen kan bära värderats till kronor per invånare och med ett bruttoförpliktelsebelopp på höga kronor per invånare blir nettoskulden alldeles för stor och delbetyget ska vara D på denna analysfråga. Lessebo har en styrka och den är att kommunledningen sköter den vardagliga ekonomin. Sparnivåerna ligger under senare år över högsta kritiska nivå 4 procent av totala intäkter. Som framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa finns en envist fallande trend i utvecklingen från nivån 6,1 procent av totala intäkter 23 och ned till 3,1 procent av intäkter 29. Bokslutsprognosen för 21, om den inte är en glädjeprognos, indikerar ett trendbrott åt rätt håll. Delbetyget för finansiell hälsa ska vara A. När det gäller finansiella risker är delbetyget B men det kan snabbt bli ett D. De två tendenserna till risk, som nämnts Bruttoförpliktelsebeloppet i kronor per invånare % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna ovan, kan snabbt bli verkliga. Nyckeltalet investeringsnivå med sitt betyg gränsar till betyget. Det senare utlöses vid en fortsatt hög investeringsverksamhet. Befolkningsutvecklingen spelar in genom ökningar både 28 och 29 till skillnad från tidigare år. Det påvisar ett visst investeringsbehov. Skulle behovet bortfalla vid en återgång till en årlig befolkningsminskning är investeringsrisken ett faktum. Det tycks som om utvecklingen av befolkningen har stabiliserats i Lessebo under senare år. Men börjar befolkningen minska igen försämras betyget på nyckeltalet befolkning från till. Bidrar detta till att ställa ännu fler lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag AB Lessebohus försämras även nyckeltalet bostadsöverskott från till. Händer det så finns ett kritiskt riskmönster i nyckeltalskombinationen och för dessa två nyckeltal. Inräknas investeringsrisken blir det två kritiska risker. Delbetyget för analysfrågan krisutlösande finansiella risker blir D. Lessebo klassas som varuproducerande kommun men med sin närhet till Växjö kanske man också ska se sig som pendlingskommun och öka attraktiviteten för Växjöbor. Frågan är om en expansion i allmännyttan av hyres ANALYSFRÅGA V Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Lessebo lägenheter som underlaget berättar om blir den attraktivitet som får hushåll att lokalisera sig i Lessebo. Det förefaller som om nya lägenheter inte blir uthyrda. Lessebo har också,95 procents högre skatt än Växjö. När det gäller den återstående analysfrågan finansiella möjligheter är även här delbetyget B. Det indikeras ansträngda potentialer i Lessebo men det kan även röra sig om stora behov av åtgärder. Det finns ett stort behov i extra amorteringar av den höga kommunskulden på 16 miljoner kronor per år i 2 år. Nu finns överkostnader på 48 miljoner kronor. Mot denna bakgrund kan 16 miljoner kronor inte tyckas vara mycket men av dessa 48 miljoner beräknas inte mer än 26 miljoner vara kortsiktigt gripbart. Då minskar marginalen och läget får anses som lite ansträngt. Det finns dock ett alternativ. Om sparandet läggs över 4 procent av totala intäkter och investeringsnivån hålls under 1 procent av intäkter i framtiden skapas ett amorteringsutrymme på 3 procent av intäkter. Då varje procentenhet är cirka 5 miljoner kronor kan alltså 15 av de 16 miljonerna för amorteringar täckas in. Nu går inte något av de kommunägda företagen med vinst vilket konstaterades vid värderingen av dem. Detta vägdes även in i kalkylerna då nettoförpliktelsebeloppet beräknades. Om företagen skulle skötas bättre blir de mer värda, kan bära mer av sina lån och kommunskulden minskar. Då minskar även behovet att amortera extra. Om någon påpekar att det finns 127 miljoner kronor avsatta i pensionsförvaltning och att dessa ska ses som tillgångar i kalkylen så finns de redan där. Medlen utgör 71 procent av hela den bokförda pensionsskulden. Men med skulder på 4 miljoner kronor är även det lånade pengar. Rekommendationer Kommunledningen: I Lessebo finns ett antal uppgifter för politiken. För det första: fortsätt att sköta kommunens vardagliga ekonomi genom att lägga fast ett årligt sparande på minst 4 procent av totala intäkter och helst någon procent till för extra amorteringar. Varje procentenhet är drygt 4 miljoner kronor. Kräver detta åtgärder så finns inga effektiva potentialer i skatte- och avgiftshöjningar utan det är kostnadspress som gäller. För det andra: överväg att anpassa investeringarna så att de ligger under 1,5 procent av totala intäkter. Då finns minst 12 miljoner kronor per år för extra amorteringar varje år som sparandet överstiger 4 procent av totala intäkter. För det tredje: sköt de kommunägda företagen bättre så att de når god lönsamhet. Detta sänker nettoförpliktelsebeloppet och minskar amorteringsbehovet. Avveckla lägenheter om det skulle behövas. För det fjärde: Lessebo förvaltar stora kassabalanser för framtida avtalspensioner och är en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, eventuellt genom att betala långa skulder eller lägga dessa medel i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har gott om inflytelserika omfördelningsvänner och Lessebo är dessutom medlemskommun i Kommuninvest där en solidarisk borgen finns. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå även om det finns pensionsfonder för utbetalning av lite mer än 71 procent av era framtida avtalspensioner. Din bästa säkerhet för resterande 29 procent av pensionerna är att kommunen i framtiden etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Men hur många ni än har varit kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du bor i en kommun med en mycket hög kommunskuld, en relativt hög skatt, obetydligt mer än normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan av den anledningen ännu några år kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen håller en tillfredsställande hög sparnivå och hanterar sin höga kommunskuld. En viktig indikation på att kommunen lyckas att meritera sig för allt högre finansiella betyg varje år får du genom att konsultera Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Lessebo. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan i dag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är fortsatt aktiv i sin ekonomistyrning och dessutom löser allvarliga ekonomiska problem som har med kommunens höga kommunskuld att göra. Det gäller även att få till stånd en allt bättre balanserad bostads- och fastighetsmarknad. I takt med att Lessebo lyckas genomföra detta så gör det din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Lessebo så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A- status. En hög kommunskuld bör i så fall amorteras ned genom att tillräckliga ekonomiska överskott behålls och vissa risker hanteras. Har Lessebo komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Du kontrollerar enkelt hur kommunens ekonomi utvecklas genom att följa upp det finansiella betyget via Heta ratinglistan på Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D- kommunen Lessebo så finns ingen mer D-kommun i omgivningen men tre C- kommuner, en B- och en A-kommun. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 21 19

20 Malå Malå styrning efter stor kassa leder fel Det finns bara fem kommuner som är mindre än Malå och de är D-kommuner med höga kommunskulder. Malå är bättre än dessa i det avseendet men sköter sin vardagsekonomi sämre och har finansiella risker att hantera. Malå har en hög bruttokommunskuld men mycket av den skvalpar i kassa och på bankkonton. Det får kanske politiker att tro att ekonomin är bättre än den är. Mediebild och bakgrund Malå ligger i Pite lappmark sedan 15-talet. Sten och mineraler präglar kommunen där företagande kopplat till gruvverksamhet utgör en del av Malås näringsliv. SGU, Sveriges geologiska undersökningar, har här en filial i form av ett mineralinformationskontor och ett kunskapscentrum. I övrigt är ortens företagande knutet till skogen med sågverk och skogsmekanik. Bland annat är man världsledande på kranspetsutrustning. Malå kommun är också en av 14 kommuner i det samiska förvaltningsområdet. Det betyder att kommuner särskilt ska se till de rättigheter samebefolkningen har i form av skydd för dess kultur, språk osv. I samhället Adak finns en Sagabiografen som grundades av en gruvarbetare Den stängdes så småningom men återfanns i sitt ursprungliga skick, med allting kvar och med en kaffebricka kvar på bordet. I Sagabiografen hålls varje sommar en filmfestival. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Malå har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 88 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Malå ligger på plats 236 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 4 9 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 47 1 kronor. Det är över de 38 5 kronor per invånare som är den första kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Då invånarna i Malå har låga inkomster och förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Faktaruta Malå Betyg: C (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 23,15 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 6 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 23 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a b Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 2 Kommunexperten nummer 11, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer