Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den belägenhet Grekland har försatt sig i men vad vet vi om ekonomierna i våra egna kommuner? I dag finns 24 kommuner i Sverige som skulle kunna beskrivas som greklandskommuner. Dessa ser sig gärna som fattiga och ser det gärna som naturligt att de rika kommunerna ger bidrag via skatteutjämningssystemet. De fattiga kan meritera sig för mer bidrag genom att missköta sin ekonomi i god understödsanda. Men en förändring är kanske på gång eftersom det numera bor mer människor i städerna än i glesbygden. Sidan 33 Analyserade kommuner i det här numret Mariestad är kommunen där väljarna ständigt tycks vara i rörelse. Makten växlar ofta och endast vid två tillfällen de senaste åtta mandatperioderna har det inte funnits tydlig majoritet. Väljarna tycks sätta vågmästeriet i system... Sidan 5 Kalix är i dag en av landets kriskommuner och bär på en stor låneskuld. Det var i denna kommun som miljöpartiets nuvarande språkrör Peter Eriksson gjorde partiet stort. Det investerades friskt men med lånade pengar och lågt... Sidan 14 Den gamla arbetarstaden Karlskrona med ett örlogspräglat världsarv har utvecklats till en driftig kommun med många stora och välkända bolag, teknisk högskola med inriktning på det senaste inom itbranschen. I valet Sidan 21 Turismen och skiftet i det lokala näringslivet kan göra att Malung-Sälens kommun kan ta sig ur sin kommunalekonomiska belägenhet som ger ett lågt finansiellt betyg. Det är inte längre tillverkningsindustrin som drar kommunen... Sidan 27 Den gamla bruksorten Storfors i östra Värmland vilar på en stolt historia av järnhantering och verkstadsindustri men i dag tycks de största tillgångarna vara en rik och spännande natur. Kommunen är skuldtyngd och vardagsekonomins... Sidan 39 Samregering mellan Moderater och Socialdemokrater är inte alltför vanlig i Kommunsverige. I Svalöv har dock dessa partier gått samman för att utan inblandning av Sverigedemokraterna kunna styra kommunen. Sanering är ett... Sidan 45 Tyresö är skärgårdskommunen strax söder om Stockholm som tvingats renodla sin verksamhet till de verkliga kommunala kärnuppgifterna. Tyresö är en av förlorarna i skatteutjämningssystemet och kommunpolitikerna har tvingats... Sidan 51 Konfektionsindustri och Säfstaholmsäpplet är det som gjort Vingåker mest känt. Moder trädet för äpplet finns kvar att beskåda men konfektionsindustrin har övergått till att bli producent av industritextil till pappersbruk. Vingåker... Sidan 57 Starka personligheter Kalix är ett bra exempel vilken avgörande betydelse den politiska ledningsförmågan och starka personligheter har för en kommuns ekonomi. Miljöpartiets nuvarande språkrör Peter Eriksson sydde ihop en sexpartikoalition i Kalix 1998 som hade makten fram till 22. Eriksson blev så populär att hans parti ensamt fick 41 procent i valet 22. Perioden kännetecknas av en expansiv verksamhet med alldeles för stora investeringar och för lågt sparande. Skillnaden finansierades genom upplåning vilket i dag ger kommunen problem. KOM IHÅG! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Mariestad...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Kalix...14 Karlskrona...21 Malung-Sälen...27 Greklandskommunerna en genomlysning av kommunskulden...33 Storfors...39 Svalöv...45 Tyresö...51 Vingåker...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Sofia Tamm och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Sofia Tamm Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Vår värdegrund Får man bli personlig? Året var 197 och jag lämnade en tjänst som universitetslektor på halvtid i nationalekonomi i Göteborg och en halv tjänst som forskarassistent inom statsbyggnad på Chalmers Tekniska Högskola för en ekonomtjänst i Uppsala kommun. Det behövdes expertis hur man bygger städer billigt. Det var mitt under miljonprogrammets tio år. Som kaxig värmlänning frågade jag kanslichefen, som på den tiden var av Geijersläkt, vad en ekonoms uppgift var i en kommun. Svaret kom omgående: När herr eller fru Svensson första gången efter ett val tar plats i kommunstyrelsen så är din uppgift att de fungerar som duktiga ekonomiska beslutsfattare från första minuten. Lite skakis över allvaret i det humoristiskt raka beskedet skrev jag upp detta i min dagbok. Utan att jag förstod det då kom det att bli min livsuppgift. Vad fanns det i den ekonomiska verktygslådan som jag kunde börja utveckla för att nå mitt mål? Det var inte mycket. Men nu efter 4 år finns Svensk Kommun Rating med analyssystem och databaser. Min tålmodige partner allt sedan miljonprogrammets år har varit teknologie licentiaten och civilekonomen Harald Berg, lika besjälad av uppgiften. Jag tänker ofta med tacksamhet tillbaka på Uppsala kommun där jag fick vara ansvarig för utvecklingen av ekonomiadministrationen under mer än tio av de sjutton år jag tillbringade där. Tre år som rådgivare i en afrikansk stat tillsammans med ekonomer från England och Världsbanken gav ovärderliga internationella erfarenheter betalda av SIDA. Som storstadsutredare i statsrådsberedningen i Rosenbad under några år förfogade jag över både ekonomiska resurser och möjligheter att gå ut och in i storstädernas ekonomiavdelningar. Det är många som jag har att tacka som mer eller mindre medvetet har fått vara med och utveckla de redskap som Svensk KommunRating nu förfogar över. Svensk KommunRatings uppgift är finansiell analys av kommuner och vi ger också ett löfte. Välj en av Sveriges 29 kommuner, ge oss fyra minuters förberedelsetid och kommunen analyseras under fyra timmar. Verktygslådan finns sedan flera år. Så långt är allt väl. Under åren har vänner tagit upp frågan om vår värdegrund. Det började långt tillbaka med antydningar som: I Sverige får man inte vara för duktig. Kunder flyttar man bara lite i taget. Vad är det som säger att Svenssons som politiker vill bli bättre beslutsfattare? Det finns kommuntjänstemän, konsulter, riksdagsmän mm som ser er som konkurrenter och inte vill bli rundade. Ja, varför ska man välja Svensk Kommun Rating som leverantör? Vår första erfarenhet var, och är att säger man sig vara fri, oberoende och privatägd i en demokratisk enhetsstat som bygger på folkrörelsedemokrati ses man av många som en mycket främmande fågel. Det räcker inte att vara liten och vass. Man ska helst ha tagit rygg på någon stor aktör. Utan att ha en sådan uppbackning är man i mångas ögon ingenting. Men vi är fria, oberoende och privatägda och du hittar heller inga annonser i Kommunexperten. Det ska inte finnas några ekonomiska bindningar. Våra analyser är inte vinklade och det visas genom öppen rating. Vi berättar öppet och begripligt hur finansiella betyg sätts. Vår andra erfarenhet gäller att det inte alltid är populärt att vi värnar om det kommunala självstyret. Politiska värderingar kan inte härledas ur ekonomisk teori. I stället är det så att ju bättre ekonomi man har, desto bättre handlingsutrymme har man i kommunen. Vi stärker det kommunala självstyret genom att i analysen visa hela det ekonomiska handlingsutrymmet i en kommun. Ett besviket kommunalråd avtackade oss för några år sedan med orden att han ringt tre samtal på morgonen till Stockholm innan han hunnit ur pyjamasen för att få reda på vilka beslut han skulle fatta under dagen. I det avseendet hade analysen lämnat honom utan vägledning. De flesta kommuner har visioner och lokala politiska program och får genom analysen de ekonomiska redskapen att genomföra dessa. Nu är det även populärt att rata sig för att ladda kommunens varumärke med ett positivt ekonomiskt innehåll. Linköping har återkommande inlagor i Dagens Industri där innehållet i våra analyser presenteras. För det tredje går nytta före trevlighet hos oss. Denna del av vår värdegrund är hämtad från läkaretiken. Husläkare ska ställa diagnos och berätta för patienten hur läget är och vilka olika åtgärder som kan och bör vidtas. Läkare får inte ljuga, utelämna eller försköna. I det avseendet går nytta före trevlighet. Det är ingen tillfällighet att ratingtjänsten, som Svensk KommunRating använder, är registrerat varumärke under namnet KommunDiagnos. Ibland använder vi liknelsen att våra kommunanalytiker är kommunsektorns finansiella husläkare. För det fjärde finns det ett antal verb som en kommunanalytiker inte får använda och det är tro, tycka och anse. Det verb som bör användas är veta. Analytiker ska dra slutsatser och sätta betyg utifrån ekonomiska och finansiella fakta om kommunen. Det ska vara ett faktabaserat vetande. I dag finns en ofta lögnaktig, missvisande och brusande informationsvärld och en kunskapsvärld. Vi verkar enbart i den senare. Det finns mer om vår värdegrund på vår hemsida. Alla vet att vi har en oslagbar verktygslåda men det räcker inte. Värdegrunden ska ge tryggheten att använda den. Tierp genomförde i år sin trettonde KommunDiagnos i följd, Kristinehamn sin tionde och Bromölla sin sjunde. En trevlig konsult kan visa en OH-serie för samma kund maximalt 3 gånger. Nyttan av normativa mätskalor vid finansiell analys är helt avgörande. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Mariestad Mariestad rörigt mellan dåtid och framtid Vart går Mariestad med sin rörliga väljarkår? Rörliga väljare belönar sällan politiker som tar ansvar för ekonomin. I Mariestad blir detta problematiskt eftersom en lagom skötsel av kommunen inte räcker. Alla tre komponenterna i kommunskulden är något höga och värden finns inte för en godkänt låg nettoskuld. Lite svikt är det också i det lokala näringslivet. Det finns dock finansiella potentialer för att räta upp allt i Mariestad. Mediebild och bakgrund Mariestads kommun ligger i Västra Götalands län i landskapet Västergötland. Centralort är Mariestad som i folkmun kallas Vänerns pärla på grund av sitt läge vid sjön Vänern och den 14 mil lång kusten. Det stora innanhavet och skärgården med 22 öar, holmar och skär bidrar till att ge kommunen en mycket speciell karaktär. På somrarna är Mariestad en stor turiststad. Just nu drivs ett projekt för att utveckla Vänerskärgården med Kinnekulle till Sveriges första ekoturistdestination. Ett annat turistmål är Björsäters by som är en radby på en rullstensås med utsikt över trakten, byns kyrka ska ha funnits här sedan 1-talet. Mariestad grundades 1583 av Gustav Vasas son, kung Karl IX, som döpte staden efter sin hustru Maria av Pfalz. Vid tiden för stadens grundande och lång tid framåt dominerades staden av sjöfart och handel med Värmlands bergslag. Folkmängden var liten, på 176-talet bodde här drygt 9 personer. De gamla stadskvarteren uppfördes huvudsakligen under 17- och 18-tal, då även ett av landets första sjukhus kom till. Residensstadsskapet bidrog till att folkmängden ökade och industrialiseringen medförde ett uppsving. Då Trollhätte kanal och Göta kanal öppnades i början av 18-talet ökades handeln och i dag är Mariestad en industristad med industrier som t.ex. Electrolux och Katrinefors pappersbruk. Just nu är en av stadens framtidssatsningar utveckling av hamnområdet, där nya bostäder, affärsstråk och rekreationsmöjligheter växer fram. Kändisar från kommunen är bland annat Skådespelerskan Birgitta Andersson och Sångaren Jan Rippe (medlem i Galenskaparna och After Shave). Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. Här anges att kommunen höjer skatten även om orsaken skulle vara en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Mariestad har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations Faktaruta Mariestad Betyg: C (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med invånare Kommunalskatt: 21,69 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 39 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 46 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker B C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 5

6 Mariestad förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 72 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Mariestad ligger på plats 145 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 29 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 42 7 kronor vilket är över de 38 5 kronor som är den första kritiska gränsen för indikation om konsumtionslån. Eftersom invånarna i Mariestad har låga inkomster och förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt, det ger en extra belastning och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Mariestads amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Mariestad kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Mariestad delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 5 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 144 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Mariestad får betyget. År 29 är sparnivån 4,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 3,8 procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Mariestad uppgår till 15 procent av de totala intäkterna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån är 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Mariestad betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 55 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. Betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt under mätperiodens fem bokslutsår men omsättningstillgångarna har växt ännu snabbare under perioden. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en markerat stigande trend. Kapitalbildningen får i Mariestad betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Mariestad under den senaste nioårsperioden 3,7 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som även det var 3,7 procent. Det ger ett årligt lånebehov på noll procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Mariestad delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 4 miljoner kronor då prognosens värde för sparandet är 5 procent av totala intäkter och det är under den högsta kritiska nivån 5,25 procent av totala intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna 6 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Mariestad i genomsnitt 4,2 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt sta bil kommun som Mariestad bör investeringarna ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet och med en obetydligt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter På nyckeltalet befolkning får Mariestad också betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen i snabb takt och det finns en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 år och 44 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Mariestad en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Mariestad får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som kostar pengar. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 14,7 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Befolkningsökning 1 år 6 3 Bedömningsgrunder ANALYSFRÅGA III Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Mariestad kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 7

8 Mariestad 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. De tre nyckeltalen för skattebasen, skattekraft (), befolkning () och sysselsättning () visar på en svag tendens till lokal svikt i näringslivet. Utvecklingen bör bevakas och detta markeras genom delbetyget B. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Mariestads skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Skövde) år 29. Eftersom Mariestad har en högre skattesats år 29 med,7 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Mariestad höjde skatten senast år 28 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 59 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldre och handikappomsorg, förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Den större delen av potentialen finns inom äldre och handikappomsorgen. Betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras även avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 16 MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 16 Mkr miljoner kronor och Mariestad får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ner med cirka 4 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 35 miljoner inom social omsorg med 25 miljoner inom förskola 1 5 år och 1 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg, grundskola, gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 39 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 16 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 97 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 31 personer. Mariestad får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Mariestad (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Mariestad det speciella Av Mariestads fyra kommungrannar är det bara Götene i söder som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. I söder finns även Skövde (nr 11/28), i öster ligger Töreboda (nr 2/29) och i norr Gullspång (nr 4/21). Mariestad har det indikativa finansiella betyget C. Det lägsta delbetyg som bestämmer detta slutbetyg är ett C på analysfrågan kommunskuld. En analysfråga har delbetyget A, det är finansiella möjligheter. De två analysfrågorna finansiell hälsa och finansiella risker har båda delbetygen B. Det första, finansiell hälsa, är ett svagt B på gränsen till C och det andra, risker, ett starkt på gränsen till A. Det kan förvåna att Mariestad inte har bättre betyg än C men kring kommunen finns ett rörigt intryck, som om man sökte en ny identitet. Mariestad tänkte länge bli skaraborgarnas huvudstad med läns- och landstingsfunktioner. Det gör man fortfarande men i avtagande omfattning. Det kan vara svårt att motivera att man ska ha den statusen uppe i ett av hörnen i Västra Götalands län vid Vänerns östra strand. Kommunen är relativt stor mot 8 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Mariestad tagare av bidrag enligt LSS och har ett tydligt landstingsarv av funktionsnedsatta. Landstinget har fortfarande kvar verksamhet med mer än 5 anställda liksom länsstyrelsen med mer än 1 anställda. Kriminalvården representeras med mer än 15 anställda. När Mariestad nämns i näringslivssammanhang så är det ofta i samband med namnen Elektrolux, Metsä och SCA som tillsammans bidrar med sysselsättning för över 1 5 anställda. Vad är Mariestad i dag med sina offentliga och stora privata företag och hur ser framtiden ut? Båda kategorierna krymper räknat i antalet anställda. Vad gör politiken åt detta? Söks det en ny framtida uppgift? Av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga kan man dra slutsatsen att väljarkåren i Mariestad blir alltmer lättrörlig. Makten växlar ofta mellan blocken och av diagrammets åtta presenterade mandatperioder är det vågmästarlägen i alla utom två. Det finns också ett lokalt parti. Det är kanske svårt att i ett sådant jämviktsläge ta ansvar för kommunens ekonomi och det är kanske lika svårt att ladda kommunens varumärke med framtida attraktiva uppgifter. Det är mot denna bakgrund som alla tre finansiella risknyckeltal med betyget, som speglar styrkan i skattebasen, LEDNINGSFRÅGA antyder en tendens till näringslivssvikt och det ger delbetyget B på denna analysfråga. Mariestad ligger på pendlingsavstånd till den växande och dubbelt så stora kommunen Skövde men är för sin framtid beroende av ett lokalt näringsliv med något mer drag i än i dag för att trygga en stabil befolkningsutveckling. Befolkningen föråldras då samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen, antagligen på grund av dålig arbetskraftsefterfrågan. När det gäller analysfrågan finansiell hälsa så är den högsta kritiska nivån för det viktigaste nyckeltalet här, sparande, 5,25 procent av totala intäkter. Den nivån uppnås inte under något av de tio år som presenteras i diagrammet sparnivå. Under senare år, till skillnad från de tidigare efter sekelskiftet, ligger mättrendens värden i genomsnitt över andra kritiska nivå och nyckeltalsbetyget blir. Det ger ett delbetyg B på analysfrågan finansiell hälsa men det är ett svagt B då nyckeltalsbetyget för sparandet tidigare år var och därmed delbetyget C. Det låga värdet för sparandet 27 med ett negativt resultat samma år utlöste en skattehöjning 28 på,5 procent men samtidigt blev det en signal att det fanns mer pengar och kostnaderna steg ute i verksamheterna 28. Antalet anställda ökade från 17 per tusen invånare år 27 till 114 per tusen 28. Förmodligen finns verktygen för ekonomistyrning i Mariestad men det är vanligt att politiker inte använder dem förrän de känner sig tvingade. Som framgår av digrammet sparnivå så ökade inte sparandet 28 jämfört med 27. Men, man bättrar sig av denna erfarenhet och styr tuffare 29. Sparandet ökade då till 4,4 procent av totala intäkter, en förbättring på 1,3 procent, men det var ändå otillräckligt. Antalet anställda minskade till 11 anställda per tusen invånare. Det finns fortfarande en övertalighet på 31 anställda och överkostnaderna motsvarar en skattesänkning på 4,1 procent. Den politiska oförmågan att styra ekonomin klaras ändå av då investeringarna anpassas till det årliga genomsnittliga sparandet vilket nyckeltalet kapitalbildning med sitt betyg visar. Den genomsnittliga nettoinvesteringsnivån är lika med den genomsnittliga sparnivån 3,7 procent av intäkter de senaste nio åren. Skuldnivån ökar inte då, men investeringarna ligger på lite väl låg nivå för att kommunen ska kunna bygga och underhålla en tillfredsställande stor produktiv förmögenhet. Kommunens tillgångar uppgår till 58 procent av genomsnittsvärdet för riket ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 9

10 Mariestad och som framgår av de kritiska nivåerna för sparandet så är reinvesteringskravet nedjusterat från 2 till 1,5 procent av totala intäkter. Den lägsta kritiska nivån, avtalspensioner, är uppjusterad från 2 till 2,25 procent av totala intäkter på grund av en stor personalandel av verksamhetens kostnader och därmed finns även en stor pensionsskuld på kronor per invånare. Redan när en pensionsskuld passerat 22 kronor per invånare kan den börja betraktas som hög. En för liten produktiv kapacitet av tillgångar och mycket personal i verksamheten är vanlig i kommuner med svikt i det lokala näringslivet. Analysfrågan finansiell hälsa ska för närvarande ha delbetyget B. Vore det inte för att invånarna i Mariestad klassades som klart lågförmögna så skulle delbetyget för analysfrågan kommunskuld vara B i stället för som nu C. Analysen utgår ifrån att invånarna i en kommun har att ansvara för sina förpliktelser och förmågan att göra det genom exempelvis en tillfällig stor skattehöjning under några år är begränsad med små förmögenheter i hushållen. Mariestad har inte något ovanligt högt bruttoförpliktelsebelopp med kronor per invånare men det visar sig svårt att hitta produktiva tillgångar utanför kärnverksamheten som kan ge sådana värden i en kvittningskalkyl att Mariestad kan få ett godkänt lågt nettoförpliktelsebelopp under 38 5 kronor per invånare. Mariestads egna ägda allmännyttiga bostadsföretag, Mariestads Fastigheter AB, är något mindre än normalt, cirka 76 procent av rikssnittet räknat i lägenheter per invånare. Det har två dotterbolag som visar vinster och kan värderas. Det innebär att all borgen till dessa kan lyftas av i en kvittningskalkyl. Tillsammans med Töreboda ägs ett energibolag och till detta finns ett dotterbolag som sysslar med elhandel. De bolagen värderas också och dessutom får halva markreserven i Mariestad ingå i kalkylen. Det finns inga medel i pensionsförvaltning. Något mer synligt av värde i de ekonomiska dokumenten finns inte. Det räcker inte för att få ett nettobelopp under 38 5 kronor per invånare. Mariestad är något skuldsatt. Dessutom finns hyres- och leasingavtal på 353 miljoner kronor och det är betydande belopp i detta sammanhang. Delbetyget på analysfrågan kommunskuld ska vara C. Rekommendationer Kommunledningen: I Mariestad tar det fem år till ett A-betyg med hjälp av följande åtgärder: lägg fast sparnivån på minst 5,25 procent av totala intäkter och håll investeringarna 1,5 procent under sparnivån. Använd sparöverskottet på drygt 2 miljoner kronor per år att under fem år amortera ner långa skulder med 1 miljoner. Det räcker för att få delbetyget A på både analysfrågorna kommunskuld och finansiell hälsa. En fastare ledning och starkare finanser ökar samtidigt kommunens attraktivitet så att även analysfrågan finansiella risker kan ges det högsta delbetyget A. Avveckla också borgen mot bostadsrättsföreningar om de inte ingår som en del i den sociala omsorgen. Anställda i kommunen: Mariestad har det låga finansiella betyget C av främst en anledning, en för stor kommunskuld. Denna bör delvis betalas av genom att verksamheten effektiviseras så att ett överskott skapas som kan användas för amorteringar. Detta får personalkonsekvenser. Har du varit anställd så länge att du skyddas av LAS-reglerna och tänker arbeta kvar i Mariestad så ligger det i ditt intresse att kommunen löser problemen kring kommunens ekonomi så snabbt som möjligt och etablerar ett betyg på A- nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni och har varit för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns inga pensionsmedel avsatta så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det indikativa, något låga, finansiella betyget C, med jämförelsevis hög skattenivå och överkostnader som är något högre än normalt för en kommun av Mariestads storlek. Det finns en betydande övertalighet i personal. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan lösa sina ekonomiska problem. Kan detta ske och verksamheterna effektiviseras och ekonomin förbättras så kan Mariestad snart meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Välj och stöd politiker som vill ta tag i skuldproblematiken. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på en fastighet nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för det indikativa betyget C. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är mer aktiv i sin ekonomistyrning och etablerar höga årliga överskott på en högre nivå än idag för att ha den ekonomiska styrkan att hantera en hög kommunskuld. Det finns dessutom utrymme för ett årligt program av mindre skattesänkningar. I takt med att Mariestad genomför dessa åtgärder så gör det din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Mariestad kan det indikativa finansiella betyget C vara en negativ signal och bör så vara. Men du kanske inte ska ta detta betyg så allvarligt då det är fråga om en något hög kommunskuld som kommunen kan hantera bort inom fem till tio år. Stöd kommunledningens ambitioner att hålla ett högt och bestående överskott för att kunna amortera extra. Du kan varje år kontrollera om Mariestad kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg genom Heta ratinglistan på Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Mariestad så finns det ingen mer C-kommun i omgivningarna men två D- och två B-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Nu är ytterligare åtta kommuner analyserade och de finns bland de tidigare analyserade här på ratinglistan. Totalt har nu 257 kommuner analyserats och det är 88,6 procent av landets alla 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Under våren 21 har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå och de har haft sina avslutande betygskommittéer. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla KommunDiagnoser och där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Inga nya i A-listan Det finns inga nya kommuner på A-listan den här månaden. 68 kommuner av de 257 analyserade är 26,5 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 77 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man sakta. Nya i B-listan Det finns två nya kommuner på B- listan den här månaden och det är Tyresö och Karlskrona. 79 kommuner av analyserade 257 är 3,7 procent. Är det ett representativt urval så finns det 89 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det en del kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D-gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Fyra nya i C-listan Det kommer fyra nya kommuner till C-listan den här månaden och det är Mariestad, Svalöv, Malung-Sälen och Vingåker. 61 kommuner av de analyserade 257 är 23,7 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 69 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Två nya i D-listan Det finns två nya kommuner på D- listan den här månaden. Det är Kalix och Storfors. 49 kommuner av analyserade 257 är 19,1 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 55 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Härryda /1 4 Arvika /1 5 Kävlinge /9 6 Lerum /9 7 Nyköping /1 8 Säter /8 9 Värnamo /8 1 Fagersta /8 11 Skellefteå /8 12 Västerås /9 13 Karlstad /8 14 Örkelljunga /1 15 Markaryd /8 16 Tibro /1 17 Östersund /8 18 Vaggeryd /8 19 Vellinge /9 2 Älmhult /8 21 Piteå /8 22 Alingsås /9 23 Trosa /1 Rang A-kommuner Nr/år 24 Enköping /9 25 Linköping /9 26 Mönsterås /1 27 Nykvarn /8 28 Trollhättan /9 29 Bromölla KD 1 3 Kinda /9 31 Lidingö /1 32 Skövde /8 33 Tidaholm /9 34 Danderyd /8 35 Ale /9 36 Hudiksvall /8 37 Malmö /9 38 Mark /8 39 Halmstad /9 4 Kungsbacka /9 41 Örebro /9 42 Helsingborg /9 43 Vårgårda /1 44 Gislaved /9 45 Jönköping /9 46 Umeå /9 Rang A-kommuner Nr/år 47 Uppsala /1 48 Järfälla /1 49 Skurup KD 1 5 Svedala /1 51 Vänersborg /9 52 Växjö /1 53 Ljungby /1 54 Göteborg /8 55 Österåker /1 56 Mora /9 57 Sunne /8 58 Osby /8 59 Knivsta /1 6 Bollnäs /9 61 Gävle /9 62 Östhammar /8 63 Båstad /8 64 Hässleholm /1 65 Luleå /1 66 Tanum /8 67 Timrå KD 1 68 Kristinehamn KD 1 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Gnesta /1 5 Laholm /8 6 Vallentuna /9 7 Öckerö /9 8 Norsjö /8 9 Gällivare /9 1 Örnsköldsvik /1 11 Norrtälje /1 12 Tranås /9 13 Tyresö /1 14 Varberg /1 15 Simrishamn /1 16 Lidköping /1 17 Bollebygd /9 18 Tierp KD 1 19 Hörby /9 2 Nacka /1 21 Skinnskatteberg /8 22 Herrljunga /8 23 Ulricehamn /8 24 Kristianstad /1 25 Lomma /9 26 Salem /1 27 Karlshamn /9 Rang B-kommuner Nr/år 28 Uddevalla /8 29 Upplands Väsby /8 3 Kalmar /8 31 Karlskrona /1 32 Ovanåker /9 33 Motala /8 34 Nässjö /9 35 Eskilstuna /9 36 Eslöv /1 37 Essunga /1 38 Vadstena /8 39 Strängnäs /9 4 Oskarhamn /9 41 Sjöbo /1 42 Klippan /8 43 Höör /9 44 Norrköping /8 45 Vetlanda /1 46 Grästorp /9 47 Kumla /9 48 Leksand /8 49 Eda /9 5 Orust /8 51 Karlsborg /9 52 Strömstad /8 53 Gnosjö /1 Rang B-kommuner Nr/år 54 Haninge /8 55 Sölvesborg /8 56 Heby /9 57 Lund /9 58 Trelleborg /8 59 Borlänge /9 6 Perstorp /8 61 Töreboda /9 62 Askersund /9 63 Forshaga /8 64 Bjuv /9 65 Upplands-Bro /9 66 Alvesta /1 67 Stenungsund /8 68 Lycksele /8 69 Söderköping /9 7 Färgelanda /9 71 Svenljunga /8 72 Huddinge /8 73 Ekerö /8 74 Emmaboda /9 75 Håbo /1 76 Borgholm /1 77 Kungsör /9 78 Sävsjö /9 79 Ödeshög /1 12 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Skara /1 5 Stockholm /1 6 Ystad /9 7 Orsa /8 8 Falköping /9 9 Härjedalen /1 1 Falkenberg /8 11 Mjölby /9 12 Lindesberg /9 13 Nordanstig /8 14 Oxelösund /1 15 Boxholm /1 16 Hedemora /8 17 Tranemo /9 18 Strömsund /8 19 Burlöv /9 2 Åstorp /8 21 Östra Göinge /9 22 Botkyrka /9 23 Falun /9 24 Ludvika /1 25 Mariestad /1 26 Sundsvall /8 27 Uppvidinge /1 28 Ydre /8 29 Flen /8 3 Kiruna /8 31 Sotenäs /1 Rang C-kommuner Nr/år 32 Svalöv /1 33 Tingsryd /8 34 Vimmerby /9 35 Krokom /9 36 Rättvik /1 37 Lysekil /9 38 Västervik /8 39 Sandviken /8 4 Katrineholm /8 41 Vilhelmina /9 42 Arboga /1 43 Malung-Sälen /1 44 Nordmaling /9 45 Torsås /8 46 Mörbylånga /9 47 Norberg /9 48 Mullsjö /9 49 Åmål /9 5 Finspång /1 51 Smedjebacken /8 52 Avesta /8 53 Ljusdal /8 54 Nybro /9 55 Högsby /9 56 Sollefteå /8 57 Mellerud /8 58 Vingåker /1 59 Olofström /8 6 Karlskoga /8 61 Ronneby /9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Bjurholm /8 11 Vaxholm /8 12 Södertälje /8 13 Vännäs /1 14 Älvsbyn /9 15 Hallstahammar /9 16 Hultsfred /1 17 Dals-Ed /8 18 Gullspång /1 19 Söderhamn /9 2 Munkedal /9 21 Vansbro /9 22 Kramfors /9 23 Filipstad /9 24 Arjeplog /8 25 Surahammar /9 26 Bräcke /8 27 Gagnef /8 28 Kil /9 29 Munkfors /9 3 Dorotea /8 31 Berg /8 32 Åtvidaberg /9 33 Hällefors /1 34 Sorsele /8 35 Torsby /9 36 Robertsfors /8 37 Pajala /9 38 Kalix /1 39 Grums /9 4 Storfors /1 41 Älvdalen /8 42 Degerfors /8 43 Hagfors /1 44 Ljusnarsberg /1 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö /1 2 Härnösand /9 3 Ragunda /1 4 Hallsberg /8 5 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 13

14 Kalix Kalix näst intill ihjälinvesterad Kalix har under många år haft en för hög investeringsnivå jämfört både med befolkningsutvecklingen och vad det årliga sparandet kunnat finansiera. Under två mandatperioder från 1999 till 26 då ett parti var tongivande ökade kommunskulden från kronor per invånare till kronor per invånare eller med 81 procent. Kalix är i dag en av Sveriges ekonomiska kriskommuner och har en stor låneskuld att betala. Mediebild och bakgrund Kalix är i dag mest känt för sin löjrom och för att ha försett Miljöpartiet med språkröret Peter Eriksson, men redan för flera tusen år sedan kom de första människorna vandrande till trakten. Kalix omtalades som socken första gången 1482, då som handelsplats. På sin norrländska resa 1732 besökte den unge Carl Linneaus Kalix marknad. På 17-talet blev Kalix ett centrum för skeppsbyggeriet i regionen och såväl Kalixälven som Bottenviken gjorde fisket till en betydelsefull näring. Kalix växte under 18-talet fram som en livlig handelsstad, stärkt av såväl hantverk som av större industrier. Särskilt järn- och kopparbruk, sågverk fanns på orten. För några år sedan etablerades dock Ikeavaruhuset i grannstaden Haparanda och Kalix fick rikta in sig på att hålla jämna steg med grannen. Kalix har försökt dra nytta av den livliga trafiken till Ikea och startade olika servicefunktioner för Ikeabesökare som gjorde stopp i Kalix på vägen till Haparanda. Kalix har ridit på IT-vågen och genom pilotprojektet i byn Gammelgården där fiberoptik grävdes ned till större delen av hushållen i byn utsågs Kalix 22 till Sveriges första IT-kommun. Kommunikationerna utvecklas också på vägen och i luften. Haparandabanans nya sträckning går genom Kalix liksom E 4. Luleå Airport, som i folkmun fortfarande kallas Kallax, är gemensam flygplats för Luleå och Kalix. Kallax ligger åtta mil bort och är en viktig port ut i världen för norra Norrland. Största arbetsgivare i kommunen är kommunen själv, på andra plats kommer Kalix sjukvårdsförvaltning. Först på tredje plats kommer ett företag, Billerud Karlsborg AB. För en kommun i norra Norrland är sysselsättning och utbildning viktigt. Tillsammans med några grannkommuner satsar man i Högskoleförbundet Östra Norrbotten på eftergymnasial utbildning. I Kalix ligger också folkhögskolan som är känd för sin medieutbildning. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken skulle vara en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Kalix har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Faktaruta Kalix Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med invånare Kommunalskatt: 22,33 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 28 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 4 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 25 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D Finansiella möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Kalix Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 12 7 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Kalix ligger på plats 271 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 35 6 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 67 1 kronor. Detta är större än 63 5 kronor som är den tredje kritiska nivån för indikation om konsumtionslån och det KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kalix kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp ger två belastningar. Då invånarna i Kalix även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Kalix amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sex år de senaste fem bokslutsåren och därmed över den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Kalix delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 24 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Kalix får betyget. År 29 är sparnivån 3,8 procent av de ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 271 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 5 procent. Prognosen för 21 visar ett lågt sparande på 2,9 procent och detta motiverar ett nyckeltalsbetyg. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Kalix uppgår till 29 procent av de totala intäkterna. Den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter är därmed passerad och betyget för skuldflödesgraden blir. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Kalix också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 5 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. Betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt med fallande trend. Utgifterna för investeringarna tömmer rörelsekapitalet snabbare än vad sparandet fyller på det. Kapitalbildningen får i Kalix betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Kalix under den senaste nioårsperioden 4,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,1 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,6 procent av intäkterna och skulderna har ökat. Med betyget på sparnivå får Kalix delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivå 21 på 22 miljoner kronor då prognosens värde för sparandet är 2,9 procent KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 15

16 Kalix av totala intäkter och det understiger högsta kritiska nivå 5 procent av totala intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,6 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stagnerande kommun som Kalix bör investeringarna ligga på nivån 2,5 procent av totala intäkter. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren på nivån 93 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Kalix betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i alltför snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är utbildningsgenerationen år och samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. Djupa svackor i dessa åldersgrupper kontrasteras av en äldrepuckel i åldersgruppen år. Det finns en tyngre strukturell underför ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,4 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Investeringsnivå R Bedömningsgrunder ANALYSFRÅGA III Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk % Befolkningsökning 1 år Kalix kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Kalix sörjningsskevhet mellan 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Kalix en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En klar konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Kalix får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på 37 8 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något nedsatt. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Det finns en risk i den minskande befolkningen samtidigt som den föråldras. Den kan utvecklas till en försörjningsrisk när det gäller arbetskraftutbudet i framtiden och den risken bör uppmärksammas. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 144 Mkr Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 46 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (24 Mkr), Hälsa (22 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Kalix skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Övertorneå) år 29. Eftersom Kalix har en högre skattesats år 29 med,8 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Kalix har haft en oförändrad skatt de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 23 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Den största potentialen finns inom äldre- och handikappomsorgen. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 46 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för cirka 49 procent av det totala behovet (23 miljoner av 46 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 49 procent endast når över den första kritiska nivån 33 procent så blir det två belastningar. Betyget blir därför på avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till 144 miljoner kronor och Kalix får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ner med cirka 25 miljoner kronor vardera inom social omsorg och grundskola, 15 miljoner vardera inom gymnasieskola, politik och fritidsverksamhet och 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 28 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 144 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 97 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 7 personer. Kalix får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Kalix (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och vågmästarläget växer trendmässigt. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 17

18 Kalix Kalix det speciella Kalix ligger i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Kalix kommun är helt svenskspråkig. Öster om Sangis går språkgränsen och Tornedalen tar vid. Namnet Kalix har samiskt ursprung och syftar på älvens svala vatten. Kalix skärgård har av många ansetts vara den vackraste i Norrland. Det är där som den riksbekanta Kalixlöjrommen utvinns. Kalix har fyra grannkommuner och två av dem har tidigare analyserats i Kommunexperten. Det är Luleå (nr 5/21) i söder och Övertorneå (nr 4/28) i norr. I norr ligger även Överkalix och i öster Haparanda. Det finns ett antal kommuner som hela tiden ökar sin kommunskuld fastän den är näst intill ohanterligt stor och har varit det länge. Kalix tillhör den gruppen. Vad är det som får lokalpolitiker att fortsätta att driva en ekonomisk politik som inte är långsiktigt uthållig? Kalix har alltså delbetyget D på analysfrågan kommunskuld. Lägsta delbetyg bestämmer också slutbetyget och av betygsmatrisen framgår att det är D. Det finns två analysfrågor med delbetyget B, finansiell hälsa och finansiella risker. Då den fjärde analysfrågan finansiella möjligheter har delbetyget A så betyder det att Kalix kan räknas hem. LEDNINGSFRÅGA Det innebär att Kalix ännu har egna finansiella möjligheter att hantera sina ekonomiska problem men faktiskt inte så länge till. Man är mycket nära att bli varningsflaggad som D-kommun. Speciellt intressant i Kalix är mandatperioden då Miljöpartiet fick 41 procent av rösterna i lokalvalet. Bakom denna dramatiska förändring, som så tydligt framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan majoriteter finns som så ofta på lokal nivå starka personligheter. I Kalix var det Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. Det parti som i förhållande till sin storlek har flest starka personligheter är Centerpartiet. I förra numret av Kommunexperten analyserades Mönsterås och i den artikeln finns en tabell med de tolv kommuner där Centerpartiet har sina största röstandelar. I Dagens Industri fredag 2 augusti kommenteras att Fagersta, en av våra tidigare ekonomiska kriskommuner, har rest sig under sitt färgstarka kommunalråd, vänsterpartisten Stig Henriksson, och har under de nio åren efter sekelskiftet i genomsnitt levererat kommunsektorns största överskott. Svensk KommunRating får ofta frågan om det är något parti som är speciellt bra eller dålig på att sköta ekonomin i kommunerna och vårt svar har alltid varit att det inte går att urskilja något sådant. Hur kommuner sköts är mer en fråga om vilka personer som sitter i ledningen och deras vilja att ta ekonomiskt ansvar. Starka personligheter kan också föröda en kommunal ekonomi. Här kan Timrå nämnas som ett exempel som med nya politiker i ledningen efter mer än tio år betalt skulder och just ratats A2 och erövrat en Finansiell Elitlicens. Det är en sådan saneringsperiod som Kalix har framför sig. Peter Eriksson sydde ihop en sexpartikoalition inför valet 1998 och tog makten mandatperioden Som kommunalråd blev han så populär att Miljöpartiet fick 41 procent av väljarna nästa mandatperiod Han lämnade samtidigt Kalix för riksdagen och ett jobb som språkrör. Det innebar att Socialdemokraterna åter fick makten med en röstandel på 59 procent. Då är frågan om det har förts en ansvarig politik under dessa åtta år med vågmästarstyre i Kalix. Det som kännetecknar utvecklingen under perioden, i tabellen nedan, är för lågt sparande och alldeles för höga investeringar och skillnaden har finansierats genom upplåning. När Peter Eriksson tog makten i januari 1999 så var kommunskulden i Kalix kronor per invånare. När ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Kalix Socialdemokraterna ensamma tog tillbaka makten i januari 27 var kommunskulden kronor per invånare och hade ökat med 81 procent på 8 år. Under de fyra år som Peter Eriksson är kommunalråd så ökar skulden 48 procent. Bruttoförpliktelsebelopp i Kalix Kronor per invånare När det gäller kommunskulden så är bruttoförpliktelsebeloppet högt därför att alla tre komponenterna är höga, vilket framgår av tabellen nedan. Bokslut 29 Kr/inv Skulderna Pensionsskulden Borgen 37 8 Bruttoförpliktelsebeloppet Lägsta kritiska nivå för indikation om konsumtionslån är 38 5 kronor per invånare. Ett beräknat nettoförpliktelsebelopp ska alltså vara lägre än detta för högsta betyg. Kalix äger inte mycket av värde som inte berör kärnverksamheten. Det finns ett allmännyttigt bostadsföretag, Stiftelsen Kalixbo, som räknat i lägenheter per invånare är cirka 54 procent av rikssnittet. Det går med vinst, bär sina lån och kan avkastningsvärderas. Så långt är allt väl. Dessa värden läggs till kvittningskalkylen för att räkna fram ett nettobelopp. Nästa företag är ett industrihotell som går med förlust och har en stor borgen på 147 miljoner kronor. Den tas därför bara upp till hälften i kalkylen. Sedan finns ett KB Kalix Nya Centrum som kommunen äger till 4 procent och lämnat borgen till på 145 miljoner. Det går med vinst, värderas och räknas med i kalkylen. När 25 miljoner kronor i pensionsförvaltning också räknas in så blir det kvittningsbara beloppet kronor per invånare och det räcker inte långt. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska vara D. Sammanfattningsvis så finns det konsumtionslån på 485 miljoner kronor och nästan 2 miljoner kronor av dessa finns i de kommunägda företagen då förvaltningarnas långa skulder uppgår till 3 miljoner kronor. De senare bör så skyndsamt som möjligt amorteras bort helt och därefter bör pensionsmedel i förvaltning på minst 2 miljoner byggas upp som solvensbuffert för framtida andra förpliktelser. När det gäller finansiell hälsa så har tre av de fem nyckeltalen betyget och två betyget. Betyget på sparnivå berättar att överskottet är för lågt och på kapitalbildning att kommunen investerar mycket mer än vad det egna sparandet mäktar med att finansiera. År 24 sker ett försök till bättre skötsel av den vardagliga ekonomin genom avveckling av mycket personal. Antalet anställda per tusen invånare minskas från 112 personer 23 till 96 stycken 24. Som framgår av diagrammet sparnivå så förbättras sparandet redan 24 för att överstiga högsta kritiska nivå 25 och 26. Åren därefter faller sparandet igen trendmässigt samtidigt som antalet anställda växer. Delbetyget på finansiell hälsa ska vara B. När det gäller analysfrågan finansiella risker med sina sex nyckeltal så har två betyget varav ett är borgen och att den är hög har redan avhandlats ovan. Här är risken att en förtroendekris får långivarna att vägra lån fastän kommunen går i borgen. Betyget är också på nyckeltalet befolkning och det är allvarligt. En minskande befolkning ställer lägenheter tomma vilket har skett historiskt. Det kan ske igen och allt färre ska betala en växande kommunskuld. Betyget på investeringsnivå innebär en utveckling i rätt riktning. Det har tidigare varit. Kalix ska med sin stagnerande befolkning hålla en investeringsnivå i underkant av 3 procent av intäkter men den har ofta legat mer än dubbelt så högt. Kalix måste i dag vara färdiginvesterat flera gånger om om man har investerat efter kommunens behov. Delbetyget för finansiella risker ska vara B för att markera att de uppräknade tendenserna till risk kräver bevakning. När det gäller finansiella möjligheter så finns ännu överkostnader för ett betyg på nyckeltalet kostnadspress. Men avräknas behovet att dels amortera extra 24 miljoner per år, dels förbättra sparandet med 22 miljoner per år så blir det så lite kvar i möjlig marginal att delbetyget för analysfrågan finansiella möjligheter ligger på gränsen till ett B. Nu är det A då gränser ska respekteras. Rekommendationer Kommunledningen: Kalix bör omedelbart sätta in politiker i ledningen som har förmågan att ta ett helhetsansvar för både ekonomi och verksamhet i ett generationsperspektiv. Den viktigaste uppgiften för dessa är att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 5 procent av totala intäkter. Investeringarna bör också anpassas så att de alltid ligger minst 2 procent under sparandet så att en god årlig amorteringsförmåga på minst 2 miljoner kronor säkras. Fundera på att lägga sparandet ännu högre än 5 procent av totala intäkter för att kunna amortera ner skulderna snabbare. Eller sänk investeringarna radikalt under ett antal år och amortera. Avveckla borgen på 56 miljoner kronor till bostadsrättsföreningar. Som ett alternativ till att bygga upp en pensionsbehållning i förvaltning på 2 miljoner kronor kan lånen i allmännyttan omvandlas från kommunala borgenslån till inteckningslån. Det senare skulle kunna minska kommunskulden med 27 miljoner kronor. Det finns inga effektiva potentialer i skatte- och avgiftshöjningar utan det är kostnadspress som gäller. Ett studiebesök i Timrå som under tio år genomfört vad Kalix har framför sig rekommenderas. Anställda i kommunen: Kalix har lägsta finansiella betyg D med anledning av en mycket hög kommunskuld. Har du varit anställd så länge att du KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 21 19

20 Kalix skyddas av LAS-reglerna och tänker arbeta kvar i Kalix så ligger det i ditt intresse att kommunen sanerar ekonomin så snabbt som möjligt och etablerar ett betyg på A-nivå. Anledningen är att en kommun med ett finansiellt betyg på A-nivå har pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten när du blir pensionär även om ni har varit för många anställda. Det finns ännu inte pensionsmedel avsatta i förvaltning av någon betydelse, bara drygt 4 procent av redovisad pensionsskuld, och dessa är lånefinansierade så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det indikativa lägsta finansiella betyget D, en hög skatt, betydande överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå och amorterar ner sin höga kommunskuld. En viktig indikation på att detta sker är att kommunen lyckas att meritera sig för allt högre finansiella betyg åren som kommer och bli en A-kommun. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan i dag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen omedelbart omprövar sin ekonomiska politik till förmån för höga årliga överskott och låga investeringar för att få pengar över till amorteringar av den höga kommunskulden. Det ger direkt förutsättningar för ett förbättrat finansiellt betyg och en stabilare utveckling av fastighetsvärdena. I takt med att detta sker så blir din villa också en allt mer likvid och värdefull tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Kalix så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall amorteras ned genom att tillräckliga ekonomiska överskott skapas och behålls och att vissa åtgärder vidtas för att vända befolkningsutvecklingen. Har Kalix komparativa fördelar för ditt företag och är du inte så beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Du kan varje år kontrollera om Kalix kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg på Heta ratinglistan på Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Kalix så finns det två D-kommuner till i omgivningarna och en C- och en A-kommun. Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunal personal. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju hög re värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, dvs ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. 2 Kommunexperten nummer 8, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.