Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk kris ställs den offentliga sektorns verksamheter under stark ekonomisk press. Varför ska vissa verksamheter vara offentliga angelägenheter medan andra hanteras av marknaden? En del offentliga verksamheter kan och bör återföras till marknaden Sidan 33 Analyserade kommuner i det här numret Arvidsjaur är en D-kommun och en av landets mer skuldtyngda kommuner. Sparan det är för lågt och ligger under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. Däremot är kapi tal bildningen så bra att kommunen har utrymme att amortera långa lån Sidan 5 Enköping är en välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Skattekraften utvecklas på ett bra sätt, det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar och kommunen växer både årligen och långsiktigt med bra ålders struktur Sidan 15 Det som drar ner det sammanfattande betyget till D för Hallstahammar är delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Man har också problem med utflyttning, och befolkningen minskar årligen och långsiktigt. Utflyttningen gör att det blir tomma lägenheter i allmän nyttan Sidan 21 Höganäs har högsta betyg på samtliga fyra analysfrågor och är en av Sveriges absolut mest välskötta kommuner. Man har en liten kommunskuld, ett sparande som trendmässigt ligger över nivån för god hushållning och en kapitalbildning som gör att man amorterat långa lån Sidan 27 Nässjö är en B-kommun med något för lågt sparande. Kapitalbildningen räcker inte helt till investeringarna, utan man har ett årligt lånebehov på cirka,75 procent av de totala intäkterna. Annars har man högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld, Finansiella risker och Finansiella möjligheter Sidan 38 Linköping är en finansiellt mycket välskött kommun med högsta betyg på alla fyra analysfrågorna. Man har högt sparande och kapitalbildningen är så bra att man har utrymme att amortera långa lån. Befolkningen ökar och man växer både årligen och långsiktigt. Det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan Sidan 44 Ovanåker är en välskött kommun. Man har A på alla analysfrågor utom Finansiella risker och Finansiell hälsa. Förpliktelsebeloppet är lågt. Man har ett så högt sparande att det räcker till att betala investeringarna. En av utmaningarna för Ovanåker är att få bukt med befolkningsminskningen Sidan 51 Torsby är en D-kommun med hög kommunskuld; förpliktelsebeloppet är så högt att det med all säkerhet finns konsumtionslån. Sparandet är dock hyfsat och nästan i nivå med kommunallagens hushållningskrav. Ett av Torsbys huvudproblem är befolkningsminskningen den senaste tioårsperioden har man tappat ungefär tio procent av befolkningen Sidan 57 Senaste ratinglistan! Kommunexpertens elfte ratinglista presenteras i det här numret. Jämfört med 4/29 har tre nya kommuner kommit in på A-listan: Höganäs, Enköping och Linköping. Höganäs går in som ny etta, medan Enköping och Linköping belägger plats 14 respektive 15 Sidan 12

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Arvidsjaur... 5 Vet du var du ska investera? Kommunexpertens ratinglista Enköping Hallstahammar Höganäs Omvärldsanalys: Det offentliga uppdraget Nässjö Linköping Ovanåker Torsby Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, infor mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design orginal white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 24 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknads föringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten. se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Råden som klarar kommunen genom krisen Ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser. Det innebär ständig och skärpt konflikt under ekonomiska kriser. Man måste ständigt prioritera i kris ännu tuffare. Kriser är mardrömmar för konflikträdda. Kriser är de kunniga och erfarna ekonomernas och de moraliska beslutsfattarnas uppgift att tackla. Hur ser ledningen ut i din kommun? Tänker ni anordna en ekonomichefskonferens i år igen?, frågade ekonomichef Sven Ahlgren från Enköpings kommun. Det gällde att träffa andra ekonomichefer och utbyta erfarenheter i krisen och även få sin kommun analyserad för att se alla finansiella möjligheter. Och så frågan, från så många: Vilka artiklar i Kommunexperten har bäring på krisen? Råd 1: Testa attityden I utlandet är ekonomer economists eller accountants, dvs man är ekonom eller sysslar med redovisning. Rubriken ställer frågan om ledningspersonernas professionella attityd till ekonomi. Kom mer man att ekonomistyra, dvs prio ritera, eller sakligt redovisa en ekonomisk nedgång enligt devisen: Vi var ett offer för omständigheterna. Har politikerna som ekonomichef anställt en economist eller accountant? I Kommunexperten 1/28, sidan 6, finns artikeln Trevlig eller ärlig vilket är bäst? Där finns sju råd från den trevliga rådgivaren och motsvarande sju råd från den ärliga. övning om du vill veta vem du är eller om du inte tillhör ledningsgruppen. Testa den med frågorna! I Kommunexperten 3/29, sidan 34, diskuteras i artikeln Etiska koder heta i krislägen Föreningen Sveriges Kommunalekonomers yrkesetiska kodex för kommunalekonomer, varför den kom till och hur den har använts genom åren. Råd 2: Gör en helhetsanalys Anlita Svensk KommunRating för en helhetsanalys. Det finns allt från halvdagar till ratingprocesser över 2 veckor. Analyssystemet bygger direkt på hushållning med knappa resurser och hela behovet klarläggs och alla finansiella möjligheter överblickas. Kommunen får en second opinion av sitt ekonomiska läge, vilket stärker samsyn och handlingskraft. Råd 3: Leta tips i analyser I exempelvis Kommunexperten 3/28, sidan 5, kan du läsa hur Östersund gjorde för att genom en intressant koncernkonstruktion få till stånd en räntesnurra och bli skuldfri i förvaltningarna. I Kommunexperten 4/28, sidan 28, kan du läsa om hur man inte ska hantera ett krisläge genom att läsa om Hallsberg. Och i samma nummer redovisas erfarenheterna från Haninge, sidan 57, där staten skryter med att man hjälper en kriskommun men att hjälpen faktiskt är minimal. Man får förr eller senare göra den ekonomiska saneringen själv i kommunen. Råd 4: Kostnadspress I Kommunexperten 6/28, sidan 18, finns artikeln Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? där kortsiktiga åtgärder diskuteras som substitution, produktivitetsstyrning och rationaliseringsinvesteringar. I Kommunexperten 7/28, sidan 42, under samma rubrik diskuteras mer långsiktiga åtgärder som skalkostnader, terminal- och transportoptimering och hur olika strukturer i en tätort påverkar ekonomin. De artiklarna finns i ett temapaket på Råd 5: Läs och förstå krisen I Kommunexperten 1/28, sidan 42, finns den första artikeln med bäring på den uppseglande krisen Har kommunen rätt attityd i framförhållningen? och den behandlar prognosproblemet när en ekonomi vänder ner. I Kommunexperten 12/28, sidan 42, följs temat upp med Nu diskuteras fallhöjd. och i Kommunexperten 1/29, sidan 42, har läget klarnat och rubriken är Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Läs och du förstår mer om krisens mekanismer och framtida konsekvenser! Du ska ju, som sagt ovan, kunna skilja de trevliga rådgivarna från de ärliga! Råd 6: Systemförståelse I Kommunexperten 4/29 och 5/29 finns två artiklar av mer övergripande betydelse. Den i 4/29, sidan 34, presenterar sex olika styrsystem för kommuner under rubriken: Så ska offentliga företag styras! Det är viktigt att tillämpa ett konsekvent system inom en kommuns alla förvaltningar, speciellt under kris. I det här numret och artikeln Det offentliga uppdragets gränser ställs frågan om det finns offentliga verksamheter som kan och bör återföras till marknaden vid ekonomisk kris. Omprövning kräver överblick och det är syftet här. Råd 7: Allt finns i biblioteket Bli bibliotekskund på vår webbplats och få omedelbar digital tillgång till alla artiklar som har publicerats och kommer att publiceras. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? Betygsmatris På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, sparnivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Arvidsjaur Skulle kunna mycket bättre Arvidsjaur är en D-kommun och en av landets mer skuldtyngda kommuner. Det finns faktiskt bara 23 kommuner med högre kommunskuld. Sparandet är för lågt och ligger under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunal lagens hushållningskrav. Däremot är kapitalbildningen så bra att kommunen har utrymme att amortera långa lån. Ett av kommunens stora problem är den minskande befolkningen; under de senaste tio åren har man tappat nästan tio procent av invånarna. Det positiva är att man har högsta betyg på analysfrågan Finansiella möjligheter, och därför har förmåga att på egen hand lösa problemen. Mediabild och bakgrund Och vem är Arvid? Det finns säkert många Arvid i Arvidsjaur, men ortsnamnet har ingen koppling till personnamnet. Bakgrunden är istället det samiska ordet árviesjávrrie, där den senare delen av ordet (jávrrie) betyder sjö och det första ledet har med givmild och generös att göra. Det hänför sig till det rikliga fisket i sjön Arvidsjaur Som så många andra norrlandskommuner är Arvidsjaur en stor kommun. Den totala ytan är ungefär lika stor som Skåne, Halland och Blekinge tillsammans, dvs cirka 18 kvadratkilometer. Historiskt är Arvidsjaur (egentligen Arvidsjaurs socken) en utbrytning ur Piteå socken och bildades 166. Samerna har funnits i området i tusentals år. Det var först i mitten på 17-talet som de första svenskarna permanent bosatte sig i Arvidsjaur. Man bevarar det samiska arvet och i centrala Arvidsjaur finns den välkända Lappstaden, en av de äldsta delarna i Arvidsjaurs äldsta bebyggelse, och består av ett 8-tal kåtor och härbren. Kommunen är känd som testplats för franska, italienska och tyska biltillverkare som vill undersöka hur väl de nya bilmodellerna fungerar i vinterklimat. Arvidsjaur har också gjort sig bemärkt som en kommun där skogsbolagen experimenterat med såväl hyggen som nya trädsorter. Här finns exempelvis Europas största hygge. Media berättar att Arvidsjaur är bäst i test på ett flertal områden i jämförelse med andra kommuner i landet, enligt en undersökning utförd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Man noterar också att konsultföretaget Kairos Futures anser att Arvidsjaur vara en av dessa absoluta klättrare i Sverige, med stor positiv förändring och med konsten att skapa förutsättningar. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från scb och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden från scb (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Arvidsjaur har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Arvidsjaur har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Arvidsjaur Kommunföretag AB. I den finns tre helägda bolag, varav ett är det vanliga allmännyttiga bostadsföretaget och ett är energibolaget. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder Indikativ betygsmatris Faktaruta Arvidsjaur Betyg: D (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 22,8 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 51 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C D Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 5

6 Arvidsjaur som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Arvidsjaur ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 92 kronor per invånare. Det är över medeltalet och en del från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Arvidsjaur ligger på plats 267 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Arvidsjaurs fall ger en försiktig värdering runt 44 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 48 kronor. Det är över de 46 2 kronor som är den andra kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Det ger två belastningar. Eftersom invånarna i Arvidsjaur även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Arvidsjaur kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Arvidsjaurs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassa flödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Arvidsjaur delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Arvidsjaur får betyget. År 27 är sparnivån 3,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är cirka 4 procent. När hänsyn tas till utfallet 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 267 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i 28 blir nivån under 3,75 procent av de totala intäkterna. Det ger ytterligare en belastning. Betyget ska vara. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på cirka 5 procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Arvidsjaur. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Arvidsjaur betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. De långa lånen (netto) tillsammans med de korta skulderna ger en skuldbalansgrad på 35 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har utvecklats som omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Trenden är oförändrad, men de korta skulderna är mycket större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Arvidsjaur betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Arvidsjaur under den senaste nioårsperioden 4,37 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,96 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,41 procent. Det innebär att det finns utrymme att amortera långa lån. Med betyget på sparnivå får Arvidsjaur delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras 6 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Arvidsjaur när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt runt 2,8 procent av de totala intäkterna och inom normen på 2,5 3 procent som tillämpas på kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs kommuner som under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Minskningen de senaste tio åren är 9,9 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader då investeringsnivån ligger på normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren kring nivån 91 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Arvidsjaur betyget. Man tappar befolkningen både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1991 mellan 1 och 13,5 procent. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket befolkningen åldras. Det är främst samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kom Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker % % Befolkningsökning 1 år Bostadsöverskott Arvidsjaur kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, ANAlysfråga iii

8 Arvidsjaur munen i snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av ålderspucklar i åldersgrupperna år och 8 w år. Det markeras även en strukturell underförsörjningsskevhet. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arvidsjaur en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Dock visas en viss konjunkturkänslighet och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Arvidsjaur får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är betyget. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare och även den andra på 27 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Det är svikten i befolkningsutvecklingen som kräver uppmärksamhet. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Arvidsjaur potential 85 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 14 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (4 Mkr), Hälsa (8 Mkr) och Risk (2 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Arvidsjaurs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Jokkmokk) år 28. Arvidsjaur har högre skatt med,2 procent så därför finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 14 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 27 procent av det totala behovet (4 miljoner av 14 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 27 procent inte ens når den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det tre belastningar och betyget blir på avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 85 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Arvidsjaur på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 16 miljoner vardera inom äldreomsorg, grundskola och det som kallas infrastruktur och skydd. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 7 miljoner kronor vardera inom social omsorg, gymnasieskola och kulturverksamhet och med cirka 4 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och politik. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 85 miljoner en sänkt skatt på cirka 8,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 138 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 94 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på drygt 29 personer. Arvidsjaur får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Arvidsjaur (här finns bara betygen och ). Ett parti, Socialdemokraterna, har egen majoritet och har haft det de senaste mandatperioderna. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom antalet anställda per tusen invånare tyder på stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker el 8 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Arvidsjaur ler bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Arvidsjaur det speciella Arvidsjaur har många grannkommuner, åtta stycken, varav sex redan är analyserade i Kommunexperten. Malå i söder och Älvsbyn i nordöst väntar på analys. I norr finns Jokkmokk (1/28), i väster Arjeplog (11/28) och Sorsele (5/28), i öster Piteå (6/28) och Skellefteå (5/28) och i sydöst Norsjö (2/28). I Arvidsjaur är Arméns Jägarbataljon förlagd. Anorna är Norrlands Dragoner (k4) som 198 flyttade dit från Umeå. De många turerna kring det regementet har satt Arvidsjaur, ursprungligen en ort vid Inlandsbanan, på kartan. Det är speciellt att Arvidsjaur står och faller med sitt militärförband. Det är faktiskt så viktigt för kommunen som det mediala intresset speglar. En speciell kuriositet och betydelsefull erfarenhet är att avvecklingen av de sex militära myndigheterna i Uppsala och försäljning av mark och byggnader till Uppsala kommun var tänkt att finansiera det militära förbandet i Arvidsjaur under 197-talet. Men Uppsala kommun vägrade köpa försvarets fastigheter i Uppsala och vägrade till och med att ta emot dem som gåva. Över hundra tomma byggnader, som staten var tvungen att få lönsamhet i, resulterade i ett av de största lokaliseringsstöd som någon svensk kommun fått. Genom åren har därför rådet varit till alla kommuner som förlorat statlig verksamhet att fundera länge på fördelarna av att ta över statlig egendom. Var det lokaliseringspolitiska skäl som lade K4 i Arvidsjaur? Av de tio största arbetsgivarna, som i november 28 hade 1 64 anställda, finns bara tre genuint privata företag som tillsammans har cirka 1 anställda. De fem största i ordning är Arvidsjaur kommun, Försvarsmakten, Samhall, Landstinget och Försvarets Materielverk. Kanske ska Konsum på sjätte plats räknas som ett privat företag. Men bland de fyra sista finns också det kommunägda Arvidsjaur Flygplats AB. Enligt SCB fanns i november anställda i Arvidsjaur kommun och 175 i Försvarsmakten på andra plats. Ur den aspekten kan det militära förbandets existens synas mindre viktig, men en nedläggning skulle förmodligen utlösa en negativ effekt med stora verkningar eftersom kommunen är en personalbubbla. Å andra sidan kan man anse det sunt att punktera bubblor för att få en kommun anpassad till sina verkliga komparativa fördelar. Men Arvidsjaur saknar inte företag. Tvärtom det finns 153 arbetsställen per tusen invånare och bara 46 kommuner har fler. Som i andra kommuner i det företagstäta Norrland finns många företag, men de har mindre betydelse för sysselsättningen på grund av det allmänt dåliga företagsklimatet i Sverige jämfört med att vara löntagare, vilket ju är den relevanta jämförelsen när man ska mäta företagsklimat. Arvidsjaur har styrkan av delbetyg A på finansiella möjligheter, och överkostnaderna i verksamheterna motsvarar en skattesänkning på 8,5 procent. Det är fakta även om det förefaller som mindre trovärdigt. Överkostnaderna består av personal eftersom kommunen har 138 anställda per tusen invånare och en kalkylerad övertalighet på cirka 29 anställda. Det är många deltider, vilket innebär att personalandelen av verksamhetskostnaderna ändå är relativt låg eller 63,8 procent (min är 37,5 procent och max 73,3). Däremot är pensionsskulden relativt stor: kronor per invånare. Som vinnare i utjämningssystemet för skatteintäkter och LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 9

10 Arvidsjaur verksamhetskostnader på plats 4 av de kommuner som får mest används medlen för verksamhet och personal i stället för att sänka kommunalskatten, som var ett av utjämningens syften. Den komparativa fördel som låg skatt har för en landsbygdskommun realiseras därför inte. Arvidsjaur är en skuldtyngd kommun. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld är D och det bestämmer slutbetyget till ett finansiellt indikativt D. Bruttoförpliktelsebeloppet är högt eller kronor per invånare. Skulderna i förvaltningarna är inte höga, 14 kronor per invånare, men borgen till de kommunala företagen är hög eller 47 kronor per invånare. Pensionsskulden är över 3 kronor per invånare. Frågan är vad kommunen har av tillgångsvärden utanför kärnverksamheten. Här finns en koncern med tre bolag varav inget uppvisar stabila vinstprofiler under de senaste åren. Därför kan deras aktiekapital inte ges några högre värden, och bara 8 procent av borgen används för att kvitta fram ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Skulle företagen skötas bättre, vilket förmodligen är möjligt, ökar deras värden och hela borgen blir också möjlig att räkna av från bruttoförpliktelsebeloppet. Delbetyget kan därför relativt snabbt bli C och det torde vara möjligt att nå B på sikt. I dagsläget sätts delbetyget för kommunskuld till D, och för att nå högsta betyg behövs totalt extra amorteringar av 8 miljoner kronor. Här före slås 4 miljoner per år i 2 år. Hög kommunskuld brukar indikera konsumtionslån, men i Arvidsjaurs fall är skulderna i förvaltningarna låga. Det är i stället pensionsskulden och borgen som är hög. Med en stor allmännytta som i lägenheter per invånare räknat är 15 procent av genomsnittskommunen är borgen hög och bostadsföretaget är lokalt en dominerande aktör. Delbetyget C på finansiell hälsa indikerar att kommunen sköts något bättre än de kommunägda företagen. Som framgår av diagrammet under den analysfrågan borde delbetyget vara B, men den fallande trenden med det lägre utfallet 28 ska räknas in i bedömningen. Det framgår att Arvidsjaur styrs enligt balanskravet, vilket inte räcker för en långsiktigt balanserad ekonomi (som i flertalet andra kommuner). Kommunen kan nå delbetyget A på analysfrågan inom några år. Då behöver sparnivån höjas från 3,2 procent av de totala intäkterna 28 upp till den högsta kritiska nivån 4,75 procent av intäkterna, dvs lagens hushållningskrav. För det krävs en förbättring av sparnivån på 8 miljoner kronor. Behoven av åtgärder är således 4 miljoner kronor i extra amorteringar och 8 miljoner i ökat sparande, och till det ska läggas 2 miljoner för näringslivsstimulerande åtgärder. Det ger ett samlat behov av åtgärder på 14 miljoner kronor per år. Befolkningen minskar snabbt och åldras. Eftersom sysselsättningen är hög och arbetslösheten låg är mönstret att man flyttar om inte Arvidsjaurs näringsliv kan erbjuda jobb. Och det är den viktiga samhällsbyggargenerationen år som flyttar. För att markera det, sätts delbetyget för analysfrågan finansiella risker till B. Potentialerna att höja skatter och avgifter matchar inte behovet av åtgärder på 14 miljoner kronor. Däremot finns potential att pressa ner kostnaderna på cirka 4 miljoner kronor inom några år. Därför ska analysfrågan finansiella möjligheter ha delbetyget A. Att det finns handlingsutrymme är Arvidsjaur kommuns stora styrka. När ett parti har ensam majoritet kan det vara en stor styrka eller en stor svaghet beroende på viljan och förmågan att agera. Nu när majoriteten blir medveten om och får samsyn om det ekonomiska läget inses också att man skulle kunna mycket bättre. Rekommendationer Kommunledningen: Arvidsjaur är en skuldtyngd kommun, men har inga konsumtionslån i förvaltningarna. De egna ägda företagen har med dagens vinstnivåer för dålig skuldbetalningsförmåga. Se därför till att de kommunägda företagen sköts exemplariskt och visar så stora årliga vinster som motsvarar maximalt tillåtna nivåer för den typen av kommunägda bolag. Därmed blir de värdefullare och nettoskulden lägre, och tiden under vilken extra amorteringar bör ske kan förkortas betydligt. Nu stundar även sämre tider i en kommun med trendmässigt fallande sparnivå de senaste tre åren. Agera därför kraftfullt och lägg sparandet med god marginal över 4,75 procent av de totala intäkterna (som 26). Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den åldras. Det beror förmodligen beroende på näringslivssvikt. Man bör utreda om det verkligen är så och åtgärda problemen i den mån det går. Anställda i kommunen: Arvidsjaur har lägsta finansiella betyg främst med anledning av en hög kommunskuld, men det finns även andra finansiella svagheter som måste hanteras. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den höga kommunskulden så snabbt det går och även vidtar andra åtgärder så att man etablerar ett betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen har ett betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende av hur många ni varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga pensionsmedel avsatta, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med relativt hög skatt, med betydande överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen 1 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Arvidsjaur amorterar ner den höga kommunskuld som Arvidsjaur har, skapar tillräckliga ekonomiska överskott och hanterar vissa finansiella risker. En viktig indikation på att så sker är att kommunen lyckas meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga överskott. De bör användas till att minska kommunskulden och hantera olika risker. Det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Om politikerna månar om en balanserad bostads- och fastighetsmarknad ger det förutsättningar för högre fastighetsvärden. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Arvidsjaur så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall amorteras ned, tillräckliga ekonomiska överskott skapas och vissa risker hanteras. Har Arvidsjaur komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Arvidsjaur finns i omgivningarna fem D-kommuner till, en B-kommun och två A-kommuner. För investerare Vet du var du ska investera? Normalt vet man vad man ska investera i, låt oss säga en fastighet. Inte lika ofta ställer man sig frågan var man ska investera, dvs spelar det någon roll i vilken kommun man köper den fasta egendomen? Att veta det gör faktiskt stor skillnad, bara på några år, för det har betydelse i vilken av Sveriges 29 kommuner man positionerar sig. Fastighetsinvestering Placeringsföretag berättar om aktier, fonder, fastigheter, shipping och privat equity. Placeringsföretagen köper en fastighet i en kommun och knyter samtidigt ett hyresavtal som ger 5 1 procents avkastning varje år under tio år, och menar att det är en bra avkastning till en hygglig risk. Men märk väl att de bara pratar om denna höga avkastning under dessa tio år. De undviker att nämna skillnaden som kan uppstå mellan fastighetens inköpspris år ett och försäljningspris år tio. Anta att du köper en andel i en fastig hets fond år ett för en miljon. Fonden faller sedan i värde med hälften till år tio. Även om den ger i genomsnitt en avkastning på, låt oss säga, sju procent per år, är inte avkastningen sju procent. Den är avsevärt mindre än det, totalt 2,7 procent. Men vad händer med avkastningen om fonden för dubblar sitt fastighetsvärde på tio år? Jo, den är fortfarande sju procent, per år, även om den i verkligheten är mycket mer än det, totalt 12,7 procent. Det behövs ingen större fantasi för att förstå vad som händer den som köper och belånar en fastighet i en potentiell finansiell kriskommun. Tänk om du köper i en kommun med fastighetsbubblor? De kunniga vinner Låt oss säga att du har möjlighet att köpa en fastighet i en region bestående av fem kommuner. Varför inte investera i en fastighet i den finansiellt starkaste av dessa fem, eller åtminstone välja bort den finansiellt svagaste? Säg att det blir en procents skillnad i värdeutvecklingen mellan dem. Den procentens bättre utveckling av värdet på varje 1 investerade kronor över 3 år är kronor. För privatpersoner gäller det villor, insatslägenheter och sommarstugor. För företagare är frågan om man ska äga den fastighet där man har verksamheten. För fastighetsbolag som köper, säljer och förvaltar handlar det om att välja rätt kommun. För investerare, liksom för pensionssparare, gäller frågan vad försäljningsvärdet kan vara om något tiotal år. De som vet mest, tjänar mest. Gå in på vår webbplats och klicka på knappen För investerare så får du en snabb lektion hur du använder fundamental analys vid investeringsbeslut. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 136 kommuner. Det är 46,9 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en finger visning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Höganäs, Enköping och Linköping. De markeras med fetstil i tabellen. 36 kommuner av analyserade 136 är 26,5 procent. Om det är ett representativt urval finns 77 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Ovanåker och Nässjö och de markeras med fetstil i tabellen. 4 kommuner av analyserade 136 är 29,5 procent. Om det är ett representativt urval finns 85 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Det finns inga nya i C-gruppen den här månaden. 33 kommuner av analyserade 136 är 24 procent. Om det är ett representativt urval finns 7 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. För de senare hissar vi varningsflagg. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommunerna med varningsflagg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-gruppen den här månaden är Arvidsjaur, Hallstahammar och Torsby och de markeras med fetstil i tabellen. 27 kommuner av analyserade 136 är 2 procent. Om det är ett representativt urval finns 58 D-kommuner i Sverige. 12 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Kävlinge /9 3 Lerum /9 4 Säter /8 5 Värnamo /8 6 Fagersta /8 7 Skellefteå /8 8 Karlstad /8 9 Markaryd /8 1 Östersund /8 11 Vaggeryd /8 12 Älmhult /8 13 Piteå /8 14 Enköping /9 15 Linköping /9 16 Nykvarn /8 17 Trollhättan /9 18 Bromölla /8 19 Kinda /9 2 Skövde /8 21 Danderyd /8 22 Hudiksvall /8 23 Mark /8 24 Halmstad /9 25 Helsingborg /9 26 Jönköping /9 27 Vänersborg /9 28 Skurup /8 29 Göteborg /8 3 Sunne /8 31 Osby /8 32 Tierp /8 33 Gävle /9 34 Östhammar /8 35 Båstad /8 36 Tanum /8 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Skinnskatteberg /8 1 Herrljunga /8 11 Ulricehamn /8 12 Uddevalla /8 13 Upplands Väsby /8 14 Kalmar /8 15 Ovanåker /9 16 Motala /8 17 Nässjö /9 18 Eskilstuna /9 19 Vadstena /8 2 Klippan /8 21 Norrköping /8 22 Leksand /8 23 Orust /8 24 Karlsborg /9 25 Strömstad /8 26 Heby /9 27 Haninge /8 28 Sölvesborg /8 29 Trelleborg /8 3 Perstorp /8 31 Töreboda /9 32 Forshaga /8 33 Stenungsund /8 34 Lycksele /8 35 Söderköping /9 36 Svenljunga /8 37 Huddinge /8 38 Ekerö /8 39 Kristinehamn /8 4 Sävsjö /9 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 13

14 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Orsa /8 5 Falkenberg /8 6 Mjölby /9 7 Nordanstig /8 8 Hedemora /8 9 Strömsund /8 1 Burlöv /9 11 Åstorp /8 12 Falun /9 13 Sundsvall /8 14 Ydre /8 15 Flen /8 16 Kiruna /8 17 Tingsryd /8 18 Vimmerby /9 19 Krokom /9 2 Västervik /8 21 Sandviken /8 22 Katrineholm /8 23 Vilhelmina /9 24 Torsås /8 25 Mörbylånga /9 26 Mullsjö /9 27 Avesta /8 28 Ljusdal /8 29 Smedjebacken /8 3 Mellerud /8 31 Olofström /8 32 Sollefteå /8 33 Karlskoga /8 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jokkmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Bjurholm /8 9 Vaxholm /8 1 Södertälje /8 11 Hallstahammar /9 12 Dals-Ed /8 13 Söderhamn /9 14 Vansbro /9 15 Kramfors /9 16 Arjeplog /8 17 Bräcke /8 18 Gagnef /8 19 Dorotea /8 2 Berg /8 21 Sorsele /8 22 Torsby /9 23 Robertsfors /8 24 Grums /9 25 Degerfors /8 Varningsflagg Rang D-kommuner Nr/år 1 Hallsberg /8 2 Laxå /9 14 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Enköping Lika bra finanser som läget Enköping är en välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Man har exempelvis en hög sparnivå och ligger år 27 med marginal över kommunallagens hushållningskrav. Kapitalbildningen är så god att det finns utrymme att amortera långa lån. Skattekraften utvecklas på ett bra sätt, det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar och kommunen växer både årligen och långsiktigt med bra åldersstruktur. Man har goda möjligheter till både avgiftshöjningar och kostnadspress. Enköping tillhör eliten bland Sveriges kommuner. Mediabild och bakgrund Det råder delade meningar om varför Enköping uppstod. Däremot är man ense om platsen: Nära Enköpingsåns utlopp i Svingarnsfjärden. Man tror att de omlastningar som gjordes här på grund av det hinder i trafiken som utgjordes av mötet mellan Enköpingsåsen och mälarviken var grunden till att en handelsplats uppstod en handelsplats som blev Enköping. Enköping är tidigt med i historiska dokument och en av de första gångerna som orten nämns är i ett så kallat förlikningsbrev från Möjligen blev Enköping stad så pass tidigt som på 125-talet. Man vet dock med säkerhet att orten blev stad år 1413 eftersom det finns ett stadsprivilegiebrev från det året. Tidigare eventuella stadsprivilegiebrev kan ha förstörts vid de många bränder som drabbat Enköping, bland annat Sista stora branden var Under 14- och 15-talen var Enköping en viktig handelsstad och man handlade bland annat med Dalarnas och Västmanland bergslager. Orten låg bra till som utskeppningshamn. Men landhöjningen gjorde att handeln med järnprodukter minskade och runt 16 var den verksamheten i utdöende. Orten fick ny fart i samband med järnvägen mellan Stockholm och Västerås som var klar Länge kallades Enköping för pepparrotsstaden. Man började skörda pepparrot omkring 1865 och snart kom man upp i så stora volymer som 3 kilo. Att pepparroten var viktig framkommer också av att den stod för nästan två tredjedelar av all grönsaksodling. Många kommuner har deviser, mer eller mindre lyckade. En av de mer inarbetade deviserna är Enköpings Sveriges närmaste stad som sedan länge är intimt förknippad med orten. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från scb och omfattar alla kommuner Bokslutsprognos för 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Enköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunen har samlats sina egna ägda bolag i en koncern under Enköpings Kommuns Moderbolag AB. I den finns tre dotterbolag. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 56 kronor per invånare. Det är under medeltalet och mycket långt Indikativ betygsmatris Faktaruta Enköping Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner, mer än 25 invånare Kommunalskatt: 2,98 (28) Medelskattenivå: 2,72 (28) En procents skattehöjning: Cirka 61 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 95 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 15

16 Enköping från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Enköping ligger på plats 76 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Enköpings fall ger en försiktig värdering runt 28 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 28 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Enköpings amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Med betyget på förpliktelsebeloppet får Enköping delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Enköping får betyget. År 27 är sparnivån 7,1 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning, eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Enköping lånar förvaltningarna långt (14 miljoner kronor) och förmedlar lån (199 miljoner kronor) till de kommunägda bolagen. Skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen ligger således på procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska ANAlysfråga i nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Enköping. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Enköping betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder (netto, se ovan) växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är runt 2 procent av tillgångarna och har en svagt fallande trend de senaste fem åren. Första kritiska nivån ligger tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna växer långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är 27 fortfarande något större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Enköping betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Enköping under den senaste nioårsperioden 5,4 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,5 procent av intäkterna, dvs det finns amorteringsutrymme. Med betyget på sparnivå får Enköping delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Enköping kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 76 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5,3 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt växande kommun som Enköping bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av de totala intäkterna. Det indikeras ingen risk att man drar på sig 16 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Enköping stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend från 94 procent av rikssnittet till 96 procent de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Enköping betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Enköping en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Enköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över både den lägsta kritiska nivån (15 kronor per invånare) och den högsta (27 kronor per invånare). Med ett i genomsnitt negativt rörelsekapital de senaste fem åren är även hanteringsförmågan något svag för eventuell utfallande borgen. Med tre belastningar så blir betyget. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 19,5 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 1 95 Skatteunderlag/invånare Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 9 % Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5,

18 Enköping De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Enköping potential 189 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Enköpings skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Västerås) år 28. Eftersom Enköping har högre skatt med,64 procent finns ingen potential och betyget blir på skatte höjning. Enköping sänkte skatten senaste gången 22 med,25 procent. Västerås sänkte skatten med,1 procent 29 och skillnaden växer därför till,74 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 54 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Den största potentialen på cirka 4 miljoner kronor finns inom äldre- och handikappomsorgen. Det indikeras även en avgiftspotential inom kommunens affärsverksamhet på 3 miljoner kronor med det kan delvis bero på avgiftsregleringsfonder. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 189 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Enköping på kostnadspress ska få betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 3 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 25 miljoner kronor inom social omsorg, med 2 miljoner inom grundskolan och med vardera 1 miljoner inom förskola 1 5 år, fritid, kultur, politik och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 61 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 189 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 86 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 151 personer. Enköping får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Enköping (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det funnits majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 86 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Det finns också en belastning för många partier i fullmäktige som kan underlätta fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Enköping det speciella Enköping norr om Mälaren på pendlingsavstånd från Stockholm med både motorväg e18 och järnväg har sex kommungrannar varav Heby i norr analyserades i Kommunexperten 3/29. I nordost finns Uppsala, i öster Håbo och i söder Strängnäs på sydsidan av Mälaren. I väster finns Västerås och i nordväst Sala. Inom några år finns motorväg halvvägs till Västerås. Det finns en kategori kommuner som har fördel av läget, ett så bra läge att det på längre sikt kompenserar för politiska mindre bra beslut. Här är Jönköping skolexemplet (Kommunexperten 2/29). Enköping tillhör också den kategorin kommuner. I Jönköping kan en viss ängslig försiktighet spåras, men det kompenseras av ett läge som sticker ut. Politikerna i Enköping syns vara mer framåt och det finns heller inga mindre bra händelser till deras nackdel, men ändå bör en analys framhålla kommunens fördelaktiga läge för hushåll och företag. Det är exempelvis nära till många alternativa arbetsområ 18 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Enköping den för den som inte är nöjd med sin lön: Stockholm, Uppsala, Västerås och Strängnäs. Det visar inte minst nyckeltalet skattekraft att den beskattningsbara medelinkomsten i Enköping växer snabbare än rikssnittets. Enköping har ett gynnsamt konkurrensläge och integreras allt bättre i omvärlden. Enköping har det finansiella indikativa betyget A. Det innebär att man har delbetyget (A) på alla fyra analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Med 13 nyckeltal med betyget går man just nu in på övre delen av A-listan. Nu finns ekonomiskt sämre tider framför oss, och många kommuner kommer att falla ner genom de fyra ratinglistorna för betygen A, B, C och D de kommande åren. Är Enköping kanske en av dem? Hittills har politikerna i Enköping agerat när ekonomin i kommunen sviktat och det har man gjort resolut. Enköping har låtit Svensk KommunRating presenterat analyser för de styrande fyra gånger. Se analysarkiven för 2, 22 och 24 på Det kan vara belysande att ta del av analysen som finns i arkivet för 24 och speciellt granska nyckeltalet sparnivå (sidan 15) och jämföra med diagrammet under finansiell hälsa i den här analysen. Nedgången i sparandet från den höga nivån 21 på 6,7 procent av de totala intäkterna ned till 2,3 procent av intäkterna 23 är närmast dramatisk och utlöste analysen som presenterades i april 24. Som synes rättade kommunen till ekonomin med sparnivåer på godkänd nivå åren därefter fram till 27. Även utfallet 28 som är preliminära siffror ligger på hyfsad nivå. Även om ledningen i Enköping är handlingskraftig finns ett lite speciellt drag att inte vara nöjd med analyser utifrån genom att signalera att man avser att vidta andra åtgärder än vad analyserna indikerar som de mest effektiva. Vid analysen 24 valde kommunen att pressa ner kostnaderna ytterligare inom utbildning, fastän det påvisades ytterst knappa överkostnader inom grund- och gymnasieskola. Konsekvenserna blev att de specialdestinerade statsbidragen dit, Wärnersonpengarna, ifrågasattes av staten. Då var ledningen i Enköping från skolans område, så verksamheten där trimmades säkert kostnadsmässigt samtidigt som kvaliteten förbättrades. Det är vanligtvis så inom verksamheter där ledarskap utövas att både kvalitet och ekonomi effektiviseras. Som framgår finns det 27 avgiftspotentialer och även betydande överkostnader i verksamheterna. Men överkostnaderna har under senare år pressats ner till normala nivåer, vilket en omräkning av dem i en sänkt skatt visar. De motsvarar en sänkt skatt på bara 3,1 procent, vilket får anses normalt. Nu är överkostnaderna även mer jämt fördelade mellan olika verksamheter. Det torde innebära att alla verksamheter kommer att beröras av åtgärder för att kunna klara sig igenom den ekonomiska krisen utan att falla från A-listan. I analysen från 24 framgår att Enköping i analysfrågan finansiell hälsa var nere på ett (tillfälligt) delbetyg C. Som sagt, Enköping tillhör kategorin som låter analysera sig när det behövs och som också har handlingskraft när det krävs. Glöm nu inte i krisen att det indikeras avgiftspotentialer. Enköping har tre företag samlade i en koncern. En koncernmoder har köpt ut dem och betalt med en revers som nu är ett förmedlat lån på runt 2 miljoner kronor. Förvaltningarna har långa lån på cirka 14 miljoner kronor, så det finns ett (fiktivt) förmedlat lån från eget kapital på cirka 6 miljoner. Den som läser analysen av Linkö LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 29 19

20 Kommun Enköping ping förstår vad Enköping är ute efter: Det finns ränteintäkter på 8,5 miljoner kronor från koncernföretagen. De kan användas för att finansiera kärnverksamheten i förvaltningarna. Tanken är att expandera den möjligheten. Nu fungerar inte den organisatoriska konstruktionen med en växande andel förmedlade lån om inte koncernföretagen visar skäliga vinster. Jämfört med många andra kommuner som har den konstruktionen är vinsterna under senare år i Enköping alldeles för små. Kommunen har tagit in räntorna för de förmedlade lånen, men måste också tillskjuta aktieägartillskott. Både det allmännyttiga bostadsföretaget AB Enköpings Hyresbostäder och kommunens energibolag Ena Energi AB har otillräckliga vinster och avkastningsvärderingar ger mycket låga värden på aktieposterna. Det är ändå tillräckligt för att företagen ska bära de lån som kommunen gått i borgen för. Det motsvarar värden på kronor per invånare och det beloppet används till att kvitta ner kommunens bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare till ett netto på kronor per invånare. Det är med marginal under 36 2 kronor per invånare som är den lägsta kritiska nivån för indikation på konsumtionslån. Det finns inga sådana. Det finns knappast någon anledning för kommunens ledning att vara nöjd över hur de kommunägda företagen sköts i Enköping. Beträffande analysfrågan krisutlösande finansiella risker har här fem nyckeltal av sex betyget. Nyckeltalsbetyget på Borgen och förmedlade lån berättar bara att kommunens skulder är utplacerade på de kommunägda företagen, vilket redan konstaterats. I brist på kritiskt mönster med någon annan företeelse av risk karaktär utgör det ingen risk. Delbetyget här ska vara A. Därmed är alla fyra analysfrågorna kommenterade utifrån vad som är speciellt och kommunen har två uppgifter: Gå igenom den ekonomiska krisen utan att tappa greppet över den vardagliga ekonomin (hålla höga sparnivåer) och få högre vinster i de kommunägda bolagen. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i den vardagliga ekonomin. Enköping har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden som att: driva en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan nu i den ekonomiska krisen är att ha ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera det öppet varje år. Se till att de kommunägda företagen sköts exemplariskt och visar så stora årliga vinster som motsvarar maximalt tillåtna nivåer för den typen av kommunägda bolag i syfte att kunna hålla värderingarna höga och därmed åstadkomma en allt lägre nettoskuld för kommunen. Våga marknadsföra Enköping som den finansiellt starka kommun man faktiskt är. Speciellt i dessa tider med återkommande finansiella kriser är det mycket viktigt med transparens, dvs faktabaserad information till finansmarknadens aktörer. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A- nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar det som mål och utvärderar det varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten, även om ni har varit något för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga pensionsmedel avsatta, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en relativt normal skatt till en finansiellt mycket välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna och en viss övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Enköping. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Enköping kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Också skattesänkningar åstadkommer högre fastighetsvärden. Med den typen av åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Enköping komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Enköping. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer nära Stockholm norr om Mälaren och söker en bra kommun är Enköping en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Enköping, finns en A-kommun till i omgivningarna samt tre B- och två C- kommuner. 2 Kommunexperten nummer 5, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Finansiell ratinglista svenska kommuner

Finansiell ratinglista svenska kommuner Kommuner på ratinglistan I varje nummer av tidningen Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Med ett nummer i månaden och tolv kommuner per nummer (13 kommuner i december) så blir det 145 kommuner per

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer