Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Kommunskulden är rekordlåg; det finns faktiskt bara fyra kommuner i landet med lägre skuld än Danderyd Sidan 5 Även om det sammanfattande D-betyget ska uppfattas som en väckarklocka för Bjurholm, Sveriges minsta kommun, är läget inte nattsvart. Man har trots allt högsta betyg (A) på analysfrågan Finansiella möjligheter Sidan 14 Falkenberg har god potential; det brister bara i analysfråpgan Finansiell hälsa där man har C. Annars är Falkenberg en välskött kommun med växande befolkning, hög sysselsättning och stigande skattekraft Sidan 22 Markaryd är en toppkommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Man skulle kunna säga typiskt småländskt välskött med så god ekonomi att man har utrymme att amortera långa lå Sidan 28 Gagnef klassas som en D-kommun. Det är analysfrågan Kommunskuld som med sitt D drar ner det sammanlagda betyget till D. Annars har Gagnef högsta betyg på både Finansiella risker och Finansiella möjligheter Sidan 35 Berg är en skuldsatt kommun. Det finns bara nio kommuner i landet som har högre kommunskuld. Dessutom är Berg en kommun som tappar befolkning; under de senaste tio åren har man minskat med cirka 9 procent Sidan 44 Motala har högsta betyg på alla analysfrågor utom en: Finansiell hälsa. Annars är Motala en välskött kommun med hög sysselsättning, stabilt invånarantal och goda finansiella möjligheter Sidan 51 Sölvesborg är på god väg mot den kommunala eliten i Sverige. Man har högsta betyg på alla analysfrågor utom en. Det Sölvesborg behöver förbättra sig på är i stort sett bara kapitalbildning och rörelsekapital Sidan 57 Senaste ratinglistan! Listan över Sveriges ekonomiskt mest välskötta komnuner tillhör ett av de mest lästa inslagen i tidningen, och listan uppderas varje månad med åtta nya kommuner. I det här numret presenteras den fjärde ratinglistan, och forfarande ligger Säter, Värnamo och Skellefteå överst. Nya på A-listan är Markaryd och Danderyd, som tar sig in på femte respektive tolfte plats Sidan 12 Vilka finansiella möjligheter har en kommun? När man bedömer kommuner tar man reda på behoven genom de tre frågorna Kommunskuld, Finansiell hälsa och Finansiella krisutlösande risker. Varje behov i de tre frågorna gör anspråk på uppoffringar som tillsammans bildar den fjärde analysfrågan, Finansiella möjligheter, där möjlighetrna utgörs av skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress Sidan 2 Aktuella krisläget Vilket förhållningssätt bör en kommun ha i nuvarande ekonomiska övergångsläge? Under en konjunkturcykel förändras förutsättningarna i kommunerna två gånger. Lika många gånger krävs ett strategibyte. En sådan tidpunkt var i början av 28 när vikande konjunkturer helt plötsligt presenterade ett utfall med omvänt tecken och det fattas pengar i planeringen. Det krävs därför en ny attityd, ett nytt lokalt förhållningssätt Sidan 42

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Danderyd... 5 Kommunexpertens ratinglista Bjurholm Analysfrågan Finansiella möjligheter del Falkenberg Markaryd Finansiell elitlicens Gagnef Vet du var du ska investera? På tvärs Berg Motala Sölvesborg Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Sköter ekonomijournalisterna sitt jobb? Det finns en ilska mot ekonomijournalister och ratinginstitut som inte skött och fortfarande inte sköter sina jobb. De senare varnade inte för den finansiella krisen och journalisterna kan idag inte förklara vad som är på gång. Det är viktigt att kommentera här, för Kommunexperten tillhör gruppen ekonomijournalister och baserar analysartiklarna på uppgifter från ett ratingföretag specialiserat på kommuner. Kritikerna undrar varför det inte längre finns undersökande ekonomisk journalistik. Journalisterna försvarar sig med att tempot är för högt. Man vågar inte vara borta många timmar från reuterskärmarna. Då tappar man kontakten med det som sker. Man säger sig vara den ekonomiska ytlighetens fångar. Det finns inte tid för eftertanke och analys. Man citerar varandra och samma pressmeddelande kan komma förbi många gånger i skruvad form. De som borde granskas får den okritiska möjligheten att kommentera vad som sker. Faktabaserad analys Kommunexperten tillhör inte den ekonomiska journalistflock som beskrivs ovan. I Kommunexperten granskas ingående åtta kommuner i månaden. Du får sex sju sidor systematiserad kunskap om varje kommun. Analyserna bygger uteslutande på fakta om ekonomin i kommunen och tar vi kontakt är det för att kontrollera uppgifter, när så behövs. När artikeln publicerats är vi givetvis öppna för kommentarer, kritik och alla typer av utbyte av synpunkter. Öppen och sluten rating Svensk Kommunrating kan rimligtvis inte heller tillhöra de kritiserade instituten man sysslar enbart med öppen rating. Det innebär att allt underlag presenteras öppet som visar varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Varje led i betygssättningen redovisas. Syftet är att beslutsfattarna i kommunen såväl som alla intresserade av kommunens ekonomi ska förstå hur man kan agera för att behålla betyget eller nå ett ännu högre. Det skiljer Svensk Kommunrating från traditionella ratingföretag som ger utlåtanden om finansiella betyg, vilket oftast styr prissättningen av en organisations upplåning. Bara ett betyg publiceras med magra kommentarer. Underlag av analytisk karaktär saknas. Den är därför inte transparent för marknadsaktörerna. Det framgår inte varför en organisation fått ett visst betyg eller hur det gått till. Man vet inte hur man ska göra för att förbättra sitt betyg. Det kallas rating, men en bättre benämning borde vara sluten rating. Traditionell sluten rating har visat sig ha en annan viktig nackdel, den fungerar för ryckigt på marknaden. Vid nedgradering av ett företag i ett känsligt läge faller ofta hela branscher igenom. Därför vågar man inte rata ner, eller så gör man det för sent. Den efterfrågade öppna ratingen ger däremot den transparens som krävs för en lugnt fungerande marknad. Vid exempelvis en branschkris kan marknaden snabbt konstatera vilka kommuner som är bra, och det vet aktörerna långt i förväg genom att ha tagit del av analysartiklarna. Kommunerna i nummer 1 Vad finns i det här numret? Det såg länge ut som om D-ratade Berg skulle bli nästa kommun med tillägget dödskalle, men märket får än så länge ligga kvar på bordet. Berg är marginellt bättre än Hallsberg, som analyseras i Kommunexperten 4/28. Om inte politikerna i Berg tar bättre tag i läget, kan effekterna av den kommande lågkonjunkturen om något år slå igenom i ett oönskat betygstillägg. A-ratade Danderyd är inte så klämd av systemet för utjämning av intäkter och kostnader som fördelningsfundamentalisterna ibland tror. Men man är lite klämd, vilket lett till en förmodligen mycket effektiv verksamhet. I Danderydanalysen finns en smakbit av den konsekvensbeskrivning som kommer att listas för alla kommuner i Sverige i nästa nummer av Kommunexperten. Hallsberg Kommunalrådet i Hallsberg skickade nyligen e-post till redaktionen och skrev att Hallsberg i årets företagarrankning avancerat från plats 155 i fjol till plats 7 i år. I vårt svar gratulerade vi Thomas Doxryd och i retur fick vi reda på att Hallsberg i dagarna sålt Ahlsellsfastigheten och fått tillbaka våra 222 miljoner. Ja, varför ska skattebetalarna i Hallsberg erbjuda sin skattebas som garant för lån till privata företag? Vi frågade i returnerande e-post om Hallsberg fått mer än 222 miljoner kronor för fastigheten. En god reavinst skulle kunna minska låneskulden mycket. Det rör på sig i Hallsberg efter analysen! Muntlig förnekelse, men rätt handlat. Hans Jensevik, chefredaktör Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? Betygsmatris ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Danderyd Snålrik turbo på effektiviteten Danderyd är en verklig toppkommun, en av Sveriges mest välskötta. Man har högsta betyg i alla analysfrågor. Kommunskulden är rekordlåg; det finns faktiskt bara fyra kommuner i landet med lägre skuld än Danderyd. Sparandet ligger på hög nivå och genomsnittet för de senaste fem åren är höga sju procent. Man amorterar långa lån, och det är det inte många kommuner som gör. Det man möjligen kan kommentera är den dåliga kapitalbildningen; man har ett årligt lånebehov på 2,32 procent. Mediabild och bakgrund Danderyd där bor väl bara de rika. Så brukar det låta, och där slutar analysen. Men fullt så enkelt är det inte. Det är inte genom tur som Danderyd är en elitkommun. Men låt oss börja från början: Man tror att namnet Danderyd har med danar att göra, dvs danskar. Orten har bytt namn genom århundradena, och i slutet av 12-talet hette man Danarö för att något senare kallas Danarör. I mitten av 16-talet var det dags för Dandery (utan d ). Under 19-talet har Danderyds kommun förändrats ett stort antal gånger, bland annat 191 när dåvarande municipalsamhället Djursholm bröt sig ut och bildade Djursholms köping. Cirka tio år senare var det Stocksunds tur som blev egen köping. Ytterligare några år senar 1914 blev Djursholm stad och Enebyberg (egentligen Enebybergs villastad) blev eget municipalsamhälle. Det finns mycket som är speciellt med Danderyd. En av de speciella sakerna är att man har den högsta utbildningsnivå i landet; omkring hälften av alla mellan 25 och 64 år har postgymnasial utbildning på minst tre år. En annan är att man har landets högsta medelinkomst, och en tredje att man betalt in åtskilliga miljarder till andra kommuner via det kommunala utjämningssystemet. När Danderyd kommer på tal i media är det vanligen som slagträ, den där rika kommunen, som gynnas av diverse skatteregler. Men tänk om det faktiskt är så att Danderyd är en rik kommun av egen kraft. Man är ekonomisk skötsam, till och med lite snål, och spelar varken på travhästar eller köper trisslotter. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Observera att i analyserna från och med augusti 28 ingår uppgifter för bokslutsåret 27, och det innebär också nya kritiska nivåer för vissa nyckeltal. Bland annat försvinner nivåjusteringen år 2 för pensionsreformen i nyckeltalet sparnivå. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Danderyd har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Danderyd ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 32 1 kronor Faktaruta Danderyd Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 17,2 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 89 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 62 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 5

6 Danderyd per invånare. Det är avsevärt under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Danderyd ligger på plats 5 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Danderyds fall ger en försiktig värdering strax under 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 25 kronor, vilket med god marginal understiger 36 2 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns inga konsumtionslån och därför får nyckel talet förpliktelsebelopp betyget. Danderyds amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Danderyd kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Inga tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Danderyd delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån 7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 7 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den andelen ligger på 2 procent av intäkterna och trenden faller. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent Kommun 5 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster av de totala intäkterna blir betyget på skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får man betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är cirka 3 procent av tillgångarna och trenden är sjunkande. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt obetydligt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är mindre än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den, men rörelsekapitalet faller sakta eftersom långa lån amorteras. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Danderyd under den senaste nioårsperioden 5,23 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period (nio år) som var 7,55 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,32 procent. Med betyget på sparnivå får Danderyd delbetyget A på hela analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5,7 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Danderyd bör investeringsnivån 6 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Danderyd ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det finns således ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eftersom investeringsnivån är normal. Nyckeltalet skattekraft visar att den kommunala beskattningsbara inkomsten är mycket över rikssnittet. Med en fallande trend de senaste sex åren från 19 procent av rikssnittet till 178 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Danderyd betyget. Man växer årligen och under de senaste tio åren är tillväxten 4,9 procent. Åldersstrukturen är bra, men innehåller två kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Det finns två ungdomspucklar i åldersgrupperna 6 och 7 15 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Danderyd en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Danderyd får på bostadsöverskott betyget eftersom kommunen inte längre äger något allmännyttigt bostadsföretag. Betyget för borgen är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 2 1 kronor per invånare. Det är klart under den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 16,2 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 15 1 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 5 % Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 7

8 Danderyd De sex nyckeltalen ger samman taget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Danderyds skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Solna) år 27. Eftersom Danderyd har hög re skattesats med,8 procent finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Danderyd höjde skatten i stort sett varje år efter införandet av det nya systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna, och nådde toppen 24 med 18,43 procent. Från och med 26 har skatten sänkts varje år och är 28 17,2 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldreomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Cirka 2 miljoner av potentialen indikeras inom äldreomsorgen och 14 inom förskola och barnomsorg. Det indikeras även en potential inom affärsverksamheten. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 237 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Danderyd på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 135 miljoner kronor inom äldreomsorg och med 4 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnader pressas ner med 3 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 89 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 237 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som är något lägre än normalt, är till ringa del personal eftersom det finns bara 61 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 59 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 76 personer. Danderyd får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Danderyd (här finns bara betygen och ). Ett borgerligt block har växt i betydelse under de senaste åtta mandatperioderna, och i senaste valet fick Moderaterna egen majoritet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckel talet avgiftspolitik får betyget. Danderyd det speciella Danderyd är en A-kommun. Och Danderyd väcker många och starka känslor hos många. Där bor de rika, och så skymmer känslorna sikten för förnuftet. Därför inleds analysen med det sakliga konstaterandet att Danderyd har delbetyget A på de fyra viktiga analysfrågorna och därmed det indikativa finansiella betyget A. Man marscherar rakt in på A-listan och när 8 kommuner av 29 är analyserade ligger man på plats 12. Värt att notera är att Markaryd, som också analyseras i det här numret, hamnar högre upp än Danderyd (plats 5). Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Danderyd potential 237, Mkr Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Rang A- kommuner 1 Säter Värnamo Skellefteå Karlstad Markaryd Danderyd Det som väcker avundsjukans onda känslor framgår av diagrammet 8 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Danderyd LedningsförmågA under analysfrågan finansiella risker i diagrammet skatteunderlag per invånare. Det är nyckeltalet skattekraft, och det berättar vad som hänt med den kommunala beskattningsbara medelinkomsten. Den är inte bara extremt hög i Danderyd utan har snabbt växt till 19 procent av rikssnittet 23. Varför skattekraften därefter faller kommenteras längre fram. Förr när kommunens skatteintäkter var skattekraften x antal invånare x skattesatsen kunde skattesatsen sänkas i takt med att skattekraften växte. Intäkterna förblev oförändrade. Allt bättre ställda inkomsttagare, som i Danderyd, kunde få sänkta skatter och ökade disponibla inkomster i takt med att deras inkomster växte snabbare än andras i samhället. Det ansågs inte rättvist. Men avundsjukan drev konstruktörerna av det nuvarande systemet för utjämning av intäkter och kostnader till den diametralt andra ytterligheten. Man utjämnade inte en del av skattekraften utan hela, dvs alla kommunalt beskattningsbara inkomster samlades i en påse och dividerades med hela befolkningstalet i riket. Formeln blev skattekraften i Riket x befolkningen i Danderyd x skattesatsen i Danderyd. Det är klart att när Danderyd blev tvungen att leverera in hela den del av skattekraften, som översteg 1 procent av rikssnittets drev det upp skattesatsen i Danderyd, från 13,45 (1994) till toppen 24 på 18,43 procent. Det är nästan 5 procent. När kommunerna kan öka intäkterna bara genom de två faktorerna befolkningsantal och skattesatsens höjd, blir trängda kommuner inåtvända och kostnadseffektiviserande organisationer. Rationellt sett finns ingen anledning att förbättra det lokala företagsklimatet, näringslivets olika förutsättningar eller andra faktorer som ökar skattekraften. Det är också vad Danderyd gjort. Man har blivit så duktig på verksamhetsstyrning och effektivisering att skatten igen har kunnat sänkas. Nu är den 17,2. För att belysa konsekvenserna när statistisk rättvisa får ligga till grund för reformer presenteras en tabell (upptill på sidan 1), där landets 29 kommuner rangordnas efter totala intäkter per invånare. I Sorsele förfogar kommunalpolitikerna över kronor per invånare och i Solna, längst ner i tabellen, kronor per invånare. Politikerna i Solna förfogar således över 47,3 procent av det man genom utjämningen får i Sorsele (räknat per invånare). Har man lyckats sätta åt Danderyd också? Danderyd ligger ungefär mitt i tabellen med ganska normala intäkter, fastän skattesatsen är i nivå med Solnas. Men Danderyd har inga större överkostnader i verksamheterna. De motsvarar bara en skattesänkning på 2,66 procent. Utjämningen har tvingat Danderyd att bli mästare på att pressa kostnaderna. Det behöver man inte i Sorsele som har överkostnader motsvarande en skattesänkning på 16,9 procent. Stämplad som fattig kommun av utjämningssystemet är det också legitimt att hålla hög skatt. Och vad gör man med pengarna man förfogar över? Anställer folk. Sorsele har 143 anställda per tusen invånare och Solna 41 per tusen. Nu ska sägas att Solna bara bedriver cirka hälften av sin verksamhet i egen regi. Utgår vi från kommunernas verksamheter och gör kalkylen att de i alla kommuner kan drivas till en rimlig lägre kostnad per konsumentenhet, får man de överkostnader som omräknade i möjlig skattesänkning pre ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 9

10 Danderyd Kommun ordning Total intäkter/ invånare (1) Intäkter index (2) Faktisk skatteprocent (3) Överkostnader som skatte sänkning (4) Möjlig skattesats (5) Anställda/ tusen invånare (6) Sorsele , 22,9 16,9 6, Åsele ,7 22,9 11,94 1, Arjeplog ,7 22,28 7,66 14, Arvidsjaur , 22,8 7,71 14, Vilhelmina ,8 22,9 12,13 1, Borås ,4 21,49 4,22 17,27 1 Tjörn ,3 21,64 5,14 16,5 99 Danderyd ,3 17,2 2,66 14,54 61 Lindesberg ,2 21,67 3,45 18,22 16 Gagnef ,2 22,49 3,56 18,93 17 Österåker ,9 19,33 2,81 16,52 66 Kävlinge ,9 18,51 1,63 16,88 76 Staffanstorp ,9 18,89 3,15 15,74 67 Vellinge ,7 18,5 1,77 16,73 52 Solna ,3 17,12 4,87 12, Totala intäkter fördelade per kommuninvånare 2 Index för totala intäkter per invånare 3 Faktisk skattesats 28 4 Kommunens överkostnader omräknade i sänkt skatt 5 Möjlig skattesats är 3 minus 4 6 Anställda per tusen invånare senteras i kolumn 4. Vad lika effektiva kommuner skulle ha i skattesats som ett resultat av utjämningen framgår i kolumn 5. Som upplysning finns i kolumn 6 antalet anställda per tusen invånare. De ekonomiska incitament, som utjämningen inte tar hänsyn till finns kvar som allvarliga tillväxthämmande effekter, det finns mycket effektiva kommuner där de anställda jobbar mycket hårt och vice versa. Tänk om man också håller högre kvalitet i serviceutbudet i Danderyd än i de fem kommunerna längst upp i tabellen. Det mäter inte en finansiell analys, så det vet vi inget om. Låt oss påstå att det är möjligt men inte sannolikt. Det finns skäl att studera tabellen ovan och fråga om effekterna av ett extremt rättvisetänkande i utjämningen mellan kommunerna medför de effekter som önskas. Om kommunerna igen får ta del av skattekraftens lokala tillväxt i form av ökade skatteintäkter främjar det också den ekonomiska tillväxten, och det blir lönsamt för alla kommuner att både jaga intäkter och kostnader. Varför sjunker skattekraften i Danderyd efter 23? Invånarna flyr hög skatt. Förmodligen bor de flesta kvar, men flyttar sina inkomster utomlands. I och med skattesänkningarna börjar skattekraften växa igen. I Danderyd är invånarna inga vanliga svenska skattesamurajer. Där sprättar man inte upp penningpungen för lokalpolitiker som är trigger-happy med skattesatsen. Danderyd har en låg kommunskuld, bruttoförpliktelsebeloppet är kronor per invånare och under den lägsta kritiska nivån. Några tillgångar behöver inte värderas. Danderyd har heller inga företag av värde eftersom man sålde det allmän nyttiga bostadsföretaget Det finns 21 miljoner i extern pensionsförvaltning, och det är de kronor per invånare som ger ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Lustigt nog har Danderyd 21 miljoner i långa lån, och man undrar som vanligt om det inte vore tryggare att lösa de lånen med kassabalanserna i pensionsförvaltningen. Även om förvaltningen kan ge mer än vad lånen kostar kunde det vara tryggt att inte behöva exponera pengar för en girig omvärld, bland annat i form av rikspolitiker som vill köpa röster i, som vi sett ovan, fattiga kommuner. En alternativ förvaring, som är svår att dyrka upp till och med för rikspolitiker, är en pensionsstiftelse. Sparnivån är godkänt hög, men betyget på nyckeltalet kapitalbildning berättar att investeringsnivån de senaste nio åren är mycket högre. Och det finns en investeringspuckel under den periodens första fyra år, medan sparnivån är högre än investeringsnivån under periodens sista fem år. Därför byggs först långa skulder upp som de senaste fem åren amorterats ned. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa ska, som 1 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Danderyd för kommunskuld, vara A. Det förlorade året 22 med ett negativt sparande, stör inte bilden eftersom det är en engångsföreteelse. Med femåriga mättrender får man robusta bedömningar. Med pengar i en pensionsfond, en så låg personalandel av verksamhetens kostnader som 4 procent och en jämförelsevis liten pensionsskuld justeras lägsta kritiska nivå i spardiagrammet ner till 1,75 procent, dvs under normala 2 procent av de totala intäkterna. Den marginalen ska räcka för att framtida generationer ska kunna betala avtalspensioner och all annan verksamhet. Tänk om det är så att Danderyd är en rik kommun eftersom man är ekonomisk skötsam och lite snål. Man sätter friheten före tryggheten och ska därför tjäna bra och ha pengar på banken. Med den moralen effektiviserar man duktigt när man blir satt under tryck. Det blir snålrik turbo på effektiviteten. Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen framgår att ni är väl medvetna om kommunens ekonomiska läge. Kommunen har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla nu kända framtida åtaganden. Ett sätt att behålla den finansiella styrkan tills framtida generationer tar över är att ha mål och förverkliga dem, kanske vara A- kommun varje år i framtiden? Skulle också ett långsiktigt program för sänkta skatter med minst,1 procent per år med motsvarande krav att fortsätta effektivisera verksamheten vara ett möjligt mål? Den kommande översynen av det kommunala systemet för utjämning av intäkter och skatter kan, om det vill sig illa, gå från ambitionen att ta tillvara incitament för ekonomisk tillväxt och i stället involvera fler ekonomiska faktorer för hundraprocentig fördelningspolitisk utjämning. Ett sådant byte är kassabalanser som kommuner avsatt för betalning av framtida avtalspensioner. Fundera på möjligheten att betala lån, hålla förvaltningsfastigheter i gott skick och om det därefter finns pengar över, lägga dem i pensionsstiftelse. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar det som mål och utvärderar att så sker. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har nämligen kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten. Bevaka att avsatta pensions medel inte slösas bort och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Invånare: Du betalar en relativt låg skatt till en för närvarande finansiellt mycket välskött kommun med lite mindre än normala överkostnader i verksamheterna. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att dagens förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Stöd politiker som håller hårt i pengarna och fortsätter effektivisera verksamheten. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Danderyd. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Och ännu mer värd om kommunen hade som uttalat mål att ha ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Med de åtgärderna blir villan en likvidare tillgång. Även om din villa är värd mycket idag ska du inte underskatta små skillnader i den långsiktiga utvecklingen av värdet. Om en utåt välkänd allt starkare kommunal ekonomi ger 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Företagare och investerare: Har Danderyd komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Danderyd. Överväger du lokaliseringar i Stockholmsregionen är Dande ryd en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Danderyd kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första tio nummer analyserat 8 kommuner. Det är nästan 28 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Vilka är de ekonomiskt mest välskötta kommunerna? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grannkommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra nyckeltalsbetyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir således inte bara en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper, utan här ges även en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom man kan tycka att en kommun med ett färre antal -betyg inte borde vara bättre än en med flera. Men ett färre antal viktigare nyckeltal får mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än fler men mindre viktiga nyckeltal. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilda medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt Rang A-kommuner Nr 28 1 Säter Värnamo Skellefteå Karlstad Markaryd Östersund Vaggeryd Älmhult Piteå Nykvarn Bromölla Danderyd Hudiksvall Mark Skurup Göteborg Sunne Tierp Östhammar Båstad Tanum Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg Valdemarsvik Laholm Norsjö Skinnskatteberg Herrljunga Kalmar Motala Vadstena Klippan Norrköping Leksand Orust Strömstad Haninge Sölvesborg Trelleborg Perstorp Forshaga Stenungsund Lycksele Svenljunga Huddinge Kristinehamn Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Markaryd och Danderyd. De markeras med fetstil i tabellen. Rubrikerna till deras sex-sju sidor långa analysartiklar är Markaryd som har pund att förvalta och Danderyd snålrik turbo på effektiviteten. 21 kommuner av analyserade 8 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 76 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Det finns två nya kommuner i B- gruppen den här månaden: Motala och Sölvesborg. De markeras med fetstil i tabellen. Rubrikerna till deras analysartiklar är Motala onödiga svackor och toppar och Sölvesborg Starkt B, glid upp till A! 24 kommuner av analyserade 8 är 3 procent. Om det är ett representativt urval finns 87 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomi och finanser obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Det finns en ny kommun i C-gruppen den här månaden: Falkenberg. Den markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till analysartikeln är Falkenberg får gilla läget, effektivisera! 19 kommuner av analyserade 8 är 24 procent. Om det är ett representativt urval finns 69 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de elva första inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns tre nya kommuner i D-gruppen den här månaden. Det är Bjurholm, Gagnef och Berg. De markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till analysartikeln är Bjurholm ingen kriskommun, Gagnef en kommunal äldrelyxfälla och Berg springnota från konkursen? 16 kommuner av analyserade 8 är 2 procent. Om det är ett representativt urval finns 58 D-kommuner i Sverige. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna Tomelilla Övertorneå Orsa Falkenberg Hedemora Strömsund Sundsvall Ydre Kiruna Tingsryd Västervik Sandviken Katrineholm Torsås Avesta Ljusdal Sollefteå Karlskoga Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö Hofors Jokkmokk Boden Åre Sundbyberg Bjurholm Vaxholm Södertälje Dals-Ed Bräcke Gagnef Dorotea Berg Sorsele Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 13

14 Bjurholm Minst, men ingen kriskommun Även om det sammanfattande D-betyget ska uppfattas som en verklig väckarklocka för Bjurholm är läget inte nattsvart. Man har trots allt högsta betyg (A) på analysfrågan Finansiella möjligheter. Och möjligheterna består i avgiftshöjningar och kostnadspress. Annars är det D på Kommunskuld och C på både Finansiell hälsa och Finansiella risker. Det ställer stora krav på dagens och framtidens makthavare i Bjurholm; stram ekonomistyrning är av nöden. Som för så många andra glesbygdskommuner är huvudproblemet utflyttning och det minskade skatteunderlaget. Hur ska man vända den trenden och göra Bjurholm till en attraktiv kommun? Mediabild och bakgrund Bjurholm blir allt mindre. Under de senaste tio åren har man tappat nästan var tionde invånare, och sorgligt nog är det utbildnings- och samhällsbyggar generationerna som i snabbast takt lämnar kommunen. Befolkningsminskningen gör också att det blir fler tomma lägenheter i kommunens allmännytta; faktiskt är Bjurholm Sveriges minsta kommun. Bjurholm är med i Småkom. Det står för De små kommunernas samverkan, ett nationellt nätverk bildat 1989 för små kommuner som vill hävda sina intressen gentemot stat och större kommuner. Cirka 1 kommuner ingår i Småkom. Bjurholm ingår också i Umeåregionen, ett samarbetsorgan med kommunerna Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. Bjurholm ingår också i Umeåregionen, ett samarbetsorgan med kommunerna Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun. Regionen omfattar cirka 14 invånare. Media skriver att Bjurholm är sämst i Västerbotten på företagande, i varje fall om man får tro den kommunrankning som Företagarna och affärs- och kreditupplysningsföretaget UC gjort. I rankningen kommer Bjurholm på plats 284, medan den bästa västerbottenkommunen Vännäs hamnar på plats 39. En annan undersökning som citeras i media berättar att den lägsta medianinkomsten finns i Bjurholm, Åsele och Borgholm. Allt enligt SCB. Pressen noterar också att man söker nytt kommunalråd i Bjurholm. Det är den i alla läger, till och med hos oppositionen, omtyckte Ingemar Nyman (m) som gör sin sista mandatperiod. Frågan man ställer sig är vem som ska ta över efter honom. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Observera att i analyserna från och med augusti 28 ingår uppgifter för bokslutsåret 27, och det innebär också nya kritiska nivåer för vissa nyckeltal. Bland annat försvinner nivåjusteringen år 2 för pensionsreformen i nyckeltalet sparnivå. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Bjurholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Stiftelsen Bjurholmshus lyftes 23 in i kommunen och är där idag en egen förvaltningsenhet. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förplik Indikativ betygsmatris Faktaruta Bjurholm Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 22,9 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 3,5 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 16 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Finansiella möjligheter 14 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Bjurholm KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp telsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Bjurholm ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 72 6 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Bjurholm ligger på plats 188 av Sveriges 29 kommuner. Det går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. Om man antar att den förvaltningsenhet som idag inrymmer kommunens 18 allmännyttiga bostadslägenheter är värd cirka 25 kronor per lägenhet, kan bruttoförpliktelsebeloppet reduceras med kronor per invånare. Då blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 54 kronor per invånare. Det är klart över de 46 2 kronor som är gränsen för den andra kritiska nivån för indikation av konsumtionslån. Det ger två belastningar. Eftersom invånarna i Bjurholm även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan att hantera kommunskulden nedsatt. Det ger en extra belastning och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Amorteringsförmågan är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 26 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över högsta kritiska nivån 2 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bjurholm delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Bjurholm kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Inga tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 188 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån 4,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 2,3 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. På skuldflödesgraden får man betyget. Den delen ligger på 49 procent av de totala intäkterna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna. Egentligen innebär det att betyget ska vara, men det justeras för allmännyttans lån (som ligger i förvaltningarna) och då blir nivån under 2 procent av de totala intäkterna. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får man betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med många långa lån tillsammans med korta skulder är skuldbalansgraden runt 84 procent av tillgångarna, och därmed över den andra kritiska nivån på 75 procent. Även här justeras betyget för allmännyttans långa lån. Belastningen som flyttar ner ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 13 procent av totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 15

16 Bjurholm via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Bjurholm under den senaste nioårsperioden 2,18 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,37 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,19 procent. Med betyget på sparnivå får Bjurholm delbetyget C på hela analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom Finansiell hälsa sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. I Bjurholm finns ett sådant kritiskt samband och delbetyg blir C på hela analysfrågan Finansiella risker. Det kritiska mönster som utgör en krisutlösande risk är kombinationen och på befolkning respektive bostadsöverskott; en envis befolkningsminskning tenderar hela tiden att ställa lägenheter tomma i kommunens allmännytta. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 2,7 procent av de totala intäkterna och inom normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 9,4 procent. Det finns således ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,6 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Bjurholm kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan

17 Bjurholm ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eftersom investeringsnivån är normal. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får man betyget. Man tappar befolkning långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1989 mellan 5,5 och 11 procent. Nu ligger minskningen på 9,4 procent för de senaste tio åren. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är utbildningsgenerationen år och samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i de åldersgrupperna kontrasteras av äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år. Man uppvisar även en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bjurholm en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Dock visas en tydlig konjunkturkänslighet och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Bjurholm potential 27,7 Mkr borgen och förmedlade lån. Bjurholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns ett antal tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med cirka 3,5 procent tomma lägenheter i allmän nyttan (1 september 27) passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Man får ytterligare en belastning eftersom befolkningen under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Befolkningsminskningen i Bjurholm de senaste tio åren är 9,4 procent. Betyget för borgen är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 4 9 kronor per invånare vilket är under den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen ställs mot ett totalt behov av åtgärder på tre miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2), Hälsa () och Risk (1). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Bjurholms skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Örnsköldsvik) år 27. Eftersom Bjurholm har högre skattesats med 1,11 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli på skattehöjning. Bjurholm höjde skatten senaste gången med,5 procent 21. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen. Betyget blir därför för avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 28 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Bjurholm på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 1 miljon kronor vardera inom social omsorg, fritidsverksamhet och politik, med 3 miljoner inom gymnasieskola, med 9 miljoner inom äldreomsorg och med 13 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 4 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 28 miljoner en sänkt skatt på cirka 7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 123 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 8 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 11 personer. Bjurholm får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Bjurholm (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fat Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 17

18 Bjurholm tade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar eftersom så många som 123 anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag samt att många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Bjurholm det speciella Bjurholm är Sveriges minsta kommun och ligger på vägen till Åsele. Lycksele och Vindeln finns i norr och Örnsköldsvik och Nordmaling i söder. Bjurholm är en D-kommun som kan räknas hem. En blick på betygsmatrisen i faktarutan berättar om en skuldtyngd kommun, som inte sköter sin vardagliga ekonomi och som har minst en krisutlösande risk att hantera. Vad består skulderna av? Spardiagrammet under analysfrågan finansiell hälsa berättar om år när kommunen lånar till sina driftkostnader. De tre åren ligger investeringsnivåerna drygt 1 procent (i termer av LedningsförmågA totala intäkter) över vad en stagnerande kommun bör investera, så kommunen lånar till alla investeringar och delar av sin konsumtion. Man både överkonsumerar och överinvesterar. Har det varit så tidigare? I våra databaser finns ekonomiska uppgifter från Det är vanligt med långa perioder av för lågt sparande och för höga investeringar. Lånen i Bjurholm idag är konsumtionslån och skulder för anskaffning av den produktiva förmögenheten, dvs vad som finns av tillgångar i fast kapital på balansräkningen. Politikerna i Bjurholm sköter bara den vardagliga ekonomin under korta perioder och det berättar spardiagrammet. Varför ser det ut så här? Ett svar från statsvetenskapen är att små kommuner kan ha svårt att hysa det kritiska antal politiskt intresserade personer med de två goda egenskaperna god moral och vilja att ta ett helhetsansvar för kommunen. Kanske har personer med de egenskaperna styrt kommunen under enstaka år när sparandet legat på godkända 4,5 procent av de totala intäkterna. Nu har Bjurholm betraktats som kriskommun och fått pengar från staten. Men Bjurholm har aldrig varit en kriskommun i den meningen att man haft svårt att själva finansiera det man haft behov av att göra. Som framgår av analysen ligger sparnivåerna de senaste åren över högsta kritiska nivå motsvarande lagens hushållningskrav. Därför finns inget behov av att öka överskotten, i varje fall inte nu. Och de senaste tre åren har investeringarna legat på föredömligt låg nivå, som det bör göra i en kommun under goda tider när den privata sektorn ska erbjudas all investeringskapacitet. Med låga investeringar och högt sparande har långa lån amorterats under de tre åren. Däremot skulle det behövas två miljoner kronor i extra amorteringar per år i 2 år för att bringa ner kommunskulden till rimliga proportioner för kommande generationers väl (eller 4 miljoner under 1 år). I riskhantering skulle ett rivningsprogram på i snitt tre lägenheter per år till en kostnad av en miljon kronor kunna räcka för att även här inom 5 1 år nå ett delbetyg A för finansiella risker. Det årliga behovet är sammantaget 3 miljoner kronor med de förutsättningarna, och de finansiella möjligheterna indikeras till 28 miljoner kronor i kostnadspress. Avgiftshöjning indikerar mer blygsamma 4 miljoner kronor. ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Bjurholm Skattehöjningar är relativt kostnadspress ingen effektiv åtgärd. Kommunen har således egna finansiella muskler och har alltid haft det. Varför har man av staten betraktats som kriskommun? Det har flera orsaker. Den kanske viktigaste är att staten eller någon annan organisation inte har tillgång till en helhetsanalys, som här, så att det totala behovet kan ställas mot de totala möjligheterna. Man kan sakligt sett inte utreda det verkliga läget i en kommun. Statsbidrag till kommuner ges på andra indikationer som sällan når över ren åsiktsnivå. Bjurholm i rätta händer, och då menas under en kontinuerlig moralisk politisk ledning som tål att se verkligheten, kan vara en A-kommun redan inom tio år. Analysen ger intryck av att Bjurholm ibland styrs av politiker, som ser möjligheterna till en sammanläggning av kommunerna i området till en större kommun som får ta hand om och betala hela Bjurholms skuldbörda. Då blir det en skuldtyngd större kommun med långa avstånd mellan invånarna och politikerna i ledningen. Analysfrågan finansiell hälsa har för närvarande delbetyget C, men spardiagrammet visar att man här kan ha delbetyget A inom två år. Det räcker om de negativa värdena för åren 23 och 24 ersätts av värden för 28 och 29 i mättrenden som är i nivå med utfallet de tre åren Politikerna i Bjurholm verkar ha fått grepp på läget. Nu gäller det att hålla i och inte vika ner sig i ekonomistyrningen i de sämre ekonomiska tider som stundar. I en liten kommun gäller det att göra allt så enkelt som möjligt. Kanske var det en aspekt när allmännyttan lades som en resultatenhet inom de kommunala förvaltningarna. Men det finns en historia med tomma lägenheter som framgår av diagrammet under finansiella risker. Innebar balansen mellan utbud och efterfrågan åren 1996 och 1997 att optimistiska politiker ansåg att antalet lägenheter kunde expanderas från 12 och till 18? Och så uppstod ett läge igen med tomma lägenheter? Blev det mot den bakgrunden en tvingande åtgärd att lyfta in delar av allmännyttans lån i kommunen, och då var det lika bra att flytta in hela företaget? Det kritiska mönstret består mellan minskande befolkning och utsatt allmännytta. Det finns skäl att tro att hyrorna i allmännyttan är låga och att det därför finns så få tomma lägenheter. Stiftelsen var inte särskilt skuldtyngd när den sammmanlades med kommunen. Det är den skulden som kvittar ner bruttoförpliktelsebeloppet med kronor per invånare. Det kan vara en för generös kvittning om hyrorna är för låga. Men ett nedjusterat belopp ändrar inte betyget. Bjurholm är ingen kriskommun. Den har varit misskött under långa perioder, dock inte under senare år. Dagens generation i Bjurholm har även en nota att betala innan framtida generationer tar över. Rekommendationer Kommunledningen: Nu stundar sämre tider i en konjunkturkänslig kommun. Fortsätt därför att hålla lika hårt i den vardagliga ekonomin som under åren där sparnivåerna ligger över 4,5 procent av de totala intäkterna. Bjurholm har mycket konsumtionslån. De bör så skyndsamt som möjligt amorteras ner. Billiga lägenheter i ett hyres bestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att den enhet inom förvaltningarna där de allmännyttiga hyreslägenheterna ligger visar ett skäligt överskott. Anställda i kommunen: Bjurholm har lägsta finansiella betyg av flera anledningar, framförallt beroende på en hög kommunskuld. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den så snabbt det går och därefter etablerar betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Fundera på hur sannolikt det är att kommunen får extern hjälp för att i framtiden kunna betala ut dina avtalspensioner. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en något hög skatt, med överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet även fortsättningsvis. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunskulden sjunker. Välj och stöd politiker som fortsätter hålla hårt i pengarna, agerar för att minska kommunskulden och visar vilja att hantera riskerna i kommunen. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Skulle kommunens politiker även få till stånd en mer balanserad bostadsoch fastighetsmarknad ger det också förutsättningar för högre fastighetsvärden. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Bjurholm kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal, och bör så vara. Men Bjurholm har finansiella möjligheter att nå A- status. En hög kommunskuld bör i så fall först amorteras ned. Har Bjurholm komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Bjurholm finns tre B- kommuner i omgivningarna, samt en C-kommun och tre D-kommuner. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Finansiella möjligheter del 2 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld), den andra (Finansiell hälsa) och den tredje (Finansiella krisutlösande risker). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den fjärde frågan Finansiella möjligheter, där den första delen presenterades i förra numret. Repetition Kommunexperten 9/28 (del 1) Finansiella möjligheter klarlägger en beslutsfattares handlingsutrymme. Åtgärderna i utrymmet innebär uppoffringar av olika omfattning. Därför betonades i del 1 betydelsen av att alltid ha behoven framför ögonen när man går igenom de finansiella möjligheterna. Angelägenhetsgraden i behoven legitimerar varför resurser prioriteras fram och tillförs. Vid rating av kommuner som små länder formuleras behoven i tre analysfrågor: 1. Kommunskuld: Finns behov av extra amorteringar? 2. Finansiell hälsa: Finns behov av större sparande (överskott)? 3. Finansiella krisutlösande risker: Finns behov av riskhantering? Varje behov i de tre frågorna ovan gör anspråk på uppoffringar som sammantaget kräver att en viss mängd finansiella möjligheter. Den fjärde analysfrågan är alltså Finansiella möjligheter: Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Helheten behålls genom att behov och resurser behandlas samtidigt, som i den betygsmatris analyssystemet använder. Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Bild 1: Betygsmatrisen ger snabbt en sammanfattning Tre behov innebär tre gap-analyser Vid öppen rating är ett viktigt krav att omedelbart se hur läget är i en kommun. Därför finns betygsmatrisen. Nästa finare nivå är gap-analysen. Skulle exempelvis en kommun inte ha högsta delbetyg A på kommunskuld (som i betygsmatrisen ovan), är frågan hur många miljoner kronor som behöver amorteras extra under en viss tid för att meritera sig för delbetyget A. Det finns i det fallet ett betygsgap upp till A-nivå och när det anges i ett belopp, kallas motsvarande post i kalkylen för Skuldgap. På motsvarande sätt finns ett Hälsogap och ett Riskgap, se bild 2. Kan kommunens ekonomi balanseras? Vad behöver göras? Mkr År Anger tid och Skuldgap 29 2 kostnad för att nå Hälsogap 4 5 högsta Riskgap 1 5 betyg Totalt gap 43 2 Vad kan göras? Kortsiktig potential 6 Restpotentialen är 17 mkr, vilket motsvarara en kalkylerad skattesänkning på,14 procent varje år i 5 år. Bild 2: Behoven är 43 miljoner kronor och handlingsutrymmet 6 miljoner. Av gapanalysen ovan framgår att kommunen har behov inom alla tre analysfrågorna, och mest besvärlig är den höga kommunskulden. Där behövs extra amorteringar på 29 miljoner kronor varje år under 2 år. Inget hindrar att kommunen väljer högre amortering och kortare betalningstid. Under rubriken Vad behöver göras? indikeras vilka de finansiella möjligheterna är och de anges till 6 miljoner kronor. Kommunen kan räknas hem, men det visste vi redan genom de fyra delbetygen på A-nivå i betygsmatrisen. Behoven är sammantaget 43 miljoner kronor, medan de finansiella möjligheterna är 6 miljoner 2 Kommunexperten nummer 1, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Hällefors kommun Kreditvärdering Mars 2013 Betyg D Tendens Hällefors framtiden går före

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Flyr medelklassen hög skatt? I nr 2 av Kommunexperten påvisar vi att samhällsbyggargenerationen flyttar från kommuner med hög skatt till kommuner med låg skatt. I senaste

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Finansiell ratinglista svenska kommuner

Finansiell ratinglista svenska kommuner Kommuner på ratinglistan I varje nummer av tidningen Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Med ett nummer i månaden och tolv kommuner per nummer (13 kommuner i december) så blir det 145 kommuner per

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer