Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner. Ekonomin är välskött, man planerar för framtiden, sköter sina amorteringar och tänker på kommande generationer Sidan 6 OM LAHOLM fortsätter på den inslagna vägen bör man om ett par år vara en av Sveriges bästa kommuner och ha en plats i den verkliga elitdivisionen Sidan 13 NORSJÖ är en kommun på stark frammarsch med potential att nå toppen. Det är en liten västerbottenskommun som kan ha nytta av den rådande råvaruboomen på gruvfälten Sidan 19 STRÖMSTAD har gjort resan från kriskommun till framgångsrik och finansiellt stark kommun. Man har fortsatt toppbetyg i de flesta kategorier, men frågan är om man har kraften att bibehålla dem Sidan 25 ORSA är både en bra och dålig kommun. Man har mycket starka sidor, men också märkbara bottennapp. Det som historiskt försvårar för Orsa är bristen på klara politiska majoriteter Sidan 34 SOLNA har enorm potential. Man är en av Sverige absolut mest förmögna kommuner. Men man har svackor. Bland annat ett alldeles för lågt sparande. Sidan 4 TOMELILLA har toppbetyg i de flesta analysfrågor, men överkonsumtionen har gått ut över den långsiktiga kapitalbildningen med för låg sparnivå som följd Sidan 48 VÄSTERVIK har låg kommunskuld och goda finansiella möjligheter. Man har högsta betyg i bägge kategorierna. Däremot behöver Västervik förbättra sin finansiella hälsa Sidan 57 Är svenska kommuner kredit- värdiga? De svenska kommunerna avreglerades i och med den nya kommunallagen Alla operativa regleringar försvann och ersattes av ett hushållningskrav i kapitel 8. Men är det verkligen kommunerna själva som har det slutliga ansvaret för sina lån? Vem städar upp när det gått riktigt illa? Sidan 54 Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Kommande generationer i en kommun har att betala kommunens avtalspensioner när de utfaller i framtiden. Rent formellt finns inga avtal. Det innebär att det inte alls är säkert att kommande generation kommer att kunna betala. Vem kommer att sitta med Svarte Petter när det är dags att betala ut pensionerna? Sidan 32

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Finansiell elitlicens... 5 Tierp... 6 Laholm...13 Norsjö Strömstad...25 Kommunala avtalspensioner Orsa Solna...4 Analysfrågan Finansiell hälsa Tomelilla...48 Är svenska kommuner kreditvärdiga? Vet du var du ska investera? Västervik Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunfolk, journalister, fackligt aktiva, Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Inom kort kommer det också finnas debattsidor riksdagsledamöter, kommunalråd, oppositionsråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer och näringslivschefer. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda analystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommunexperten AB. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Analystidningen Kommunexperten tidningen för alla! Kommunexperten är en tidning för många. Den är till för banker, investerare, ekonomijournalister, kreditgivare, finansbolag, fonder av olika slag, fastighetsbolag, konsulter, kommunledare, mäklare, för alla som äger fast egendom och för företagare som funderar på var de ska etablera sig. Kommunexperten är tidningen för dig som ser en ekonomisk fördel av att vara långsiktigt positionerad i rätt kommun. Då gäller en sak kunskap om ekonomiska fundamenta. To be a good citizen kommunmedborgaren Innan jag hann ur pyjamasen i morse hade jag ringt tre samtal till Stockholm. Med de orden hälsades jag välkommen av kommunalrådet till den beställda analysdagen. Någon på Kommunförbundet, en tjänsteman på något departement och en riksdagsman, hade fått en tidig signal. Kommunalrådet applåderades uppskattande för de initiativen. Under min föredragning mörknade hans uppsyn. Du pratar ju om hur det är i min kommun, sade han efteråt. Här vill vi istället ha reda på vilka beslut vi ska fatta. Jag undrade lite försiktigt om han inte hade haft ett lokalpolitiskt program i senaste valet och att väljarna här förväntade sig att han genomförde det. Det trodde han inte och det såg han inte som sin uppgift. Jag är statens representant i kommunen. Här gör vi som vi blir tillsagda. Det fanns inte tillstymmelse till lokalt självstyre. Kommunen var en koloni under statsmakten. Men i regeringsformens portalparagraf står självstyre och maktdelning inskrivet. Hur kan det bli så fel? Det saknas helt enkelt en kritisk massa kommunmedborgare. För att en demokrati ska fungera, måste det nämligen finnas medborgare mellan härskarna och massan av folk. Medborgaren är en person som vill veta lite mer än och kanske nästan lika mycket som de ledande politikerna om förhållandena i samhället. Medborgarna är de demokratiska motorerna. De kan småfrågorna som intresserar invånarna, men framförallt engagerar de sig i de viktiga kommunledningsfrågorna och kräver saklig information om läget. De för den debatt som är demokratins livsrum. Analystidningen Kommunexpertens uppgift är att stärka det kommunala självstyret. Det sker genom att öka det sakliga tempot i kommunalpolitiken. Det är kommunmedborgarna i landets 29 kommuner som åstadkommer det genom att få ta del av öppen rating av sina kommuner. Den lokala ekonomiska och finansiella verkligheten är sällan politiskt Kommunexperten är också ett demokratiprojekt. Den görs av några som vill stärka kommunmedborgarna i Sveriges 29 kommuner. korrekt. I det centralistiska Sverige där statsmakten ser kommunerna som statliga förvaltningsenheter är det givetvis inte välkommet av alla på central nivå. Jag träffar ofta kommunalråd i kommuner där det finns medborgare vars insatser uppskattas av de ledande politikerna. Där är också det lokala självstyret mer levande i dialog och problemlösning. Men umgänget med kommunmedborgarna kräver en modern demokratisk ledarstil för att känna att man får deras stöd. Når man dit är man stark och kan åstadkomma mycket på det lokala planet. Det man vill tillsammans blir genomfört. I Sverige är begreppet medborgare och i utlandet pratar man om Citizen. To be a good Citizen är där ett medvetet val. Man väljer att engagera sig i samhället på sakliga grunder. Man väljer bort att vara politiskt korrekt. Man väljer bort att vara en trevlig person som håller med andra som går andras ärenden. Man förbehåller sig rätten att själv bilda sig en uppfattning och delta med den i det politiska livet. Man väljer bort alternativet att nå berömmelse som en populär och trevlig person. Man vill i stället bli respekterad som den nyttige medborgaren. I utlandet blir man det också. Där är det en merit att vara en Citizen. Om det finns ett kritiskt antal medborgare i var och en av Sveriges 29 kommuner så har denna analystidning en framtid. I kommuner där ledningarna bekänner sig till de västerländska demokratiska idealen blir Kommunexperten ett husorgan som syns på både politikernas och tjänstemännens bord. Vilken kommunstyrelseledamot skulle kunna undvara en prenumeration om medborgarna läser den? Inte bra att vara den som vet minst eller blir informerad sist! Var med från början! Är du en kommunmedborgare? Hand upp! Du håller verktygslådan i din hand! Släpp den inte. Kommunexperten är inte alltid trevlig, men däremot alltid nyttig! Hans Jensevik, chefredaktör KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. Ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen En Finansiell Elitlicens är inte något en kommun bara kan beställa. Man måste meritera sig för den. Elitlicensen är ett intyg att en kommun har uthålliga finanser och gäller ett år. Om kommunen vill förlänga licensen måste man gå igenom en ny meriteringsprocess. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunalt anställda. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju högre värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. En ledning som uppvisar goda och uthålliga finanser utvecklar en motsvarande anda i hela organisationen. Med den finansiella elitlicensen har kommunledningarna fått ett verktyg ett styrmedel som hjälper dem att vara fortsatt finansiellt skötsamma. I Dagens Industri publiceras första fredagen jämn vecka varje månad namnen på de kommuner som har Finansiell Elitlicens. Där framgår också vilka kommuner som är under bedömning och som har goda utsikter att meritera sig för en licens. Krav och öppenhet För att få en Finansiell Elitlicens måste kommunen genomföra en Kommundiagnos. Om den ger betyget A2 (eller högre) på den åttagradiga skalan är kommunen meriterad för en elitlicens under ett år. Den förnyas årligen genom en ny Kommundiagnos. Det går att formulera sådana finansiella villkor för en kommun att kommande generationer (våra barn om år) kan klara verksamheten med bibehållen standard samtidigt som lånen amorteras, avtalspensionerna betalas ut, det goda företagsklimatet bibehålls etc. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, det vill säga ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. Den Finansiella Elitlicensen garanterar: att invånarna i framtiden får minst nuvarande standard i det kommunala service- utbudet att kommunalt anställda som pensionärer i framtiden får sina avtalspensioner utbetalda att företagare kan investera i kommunen i förvissning om att kompetent arbetskraft finner kommunen attraktiv att bo och leva i att ägare av fast egendom tryggas en värdeutveckling återspeglande kommunens finansiella styrka och attraktionskraft i uthållig service KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 5

6 Tierp Tierp där allt är möjligt Tierp är en av landets bästa kommuner. Ekonomin är välskött, man planerar för framtiden, sköter sina amorteringar och tänker på kommande generationer. Tierp har två gånger meriterat sig för den Finansiella elitlicensen, något som få kommuner i landet mäktat med. Man kan på goda grunder utse Tierp till normkommunen för Mälardalen, en kommun som är attraktiv för såväl företagare, investerare och privatpersoner. Dessutom gör närheten till Uppsala (och givetvis också Stockholm och Gävle) och de goda kommunikationerna att det är korta avstånd till det mesta, inte minst ett stort utbud av arbetstillfällen. Mediabild och bakgrund När Tierp behandlas i media är det nästan undantagslöst i positiva ordalag. Man möter rubriker om att företagen i Tierp har högst tillväxt i Uppsala län och man får utmärkelser som Årets Företagarkommun. Tierp är också en kommun som satsar på infrastruktur och så sent som i oktober 27 var infrastrukturminister Åsa Torstensson på plats och invigde den nya E4-sträckningen mellan Uppsala och Mehedeby. Att man i Tierp verkligen är villig att investera i infrastruktur framgår också av att man är medfinansiär i den nya pendeltågstunneln, den så kallade Citybanan, i Stockholm. Ofta ger kommunens egen webbplats en vink om hur man vill bli uppfattad. I Tierps fall är det bland annat En liten kommun som Tierp är flexibel och ger dig stora valmöjligheter. Ja, varför inte! Tierp har varit den regionalt drivande kraften, den verkliga centralorten, i Uppland från och med Tierp har gjort en framgångsrik resa från läget i början av 199-talet, när kommunen karaktäriserades av stagnerande befolkning, sviktande näringsliv, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, lite avsides i Upplands transportnät och tendens till uppgivenhet. Nu är kommunen attraktiv och ekonomiskt stark, men som vanligt finns slösaktiga krafter som direkt utmanar en kommun som erövrat en stark ekonomisk ställning. Finansiell Elitlicens Tierps kommun är för närvarande (februari 27) innehavare av Svensk KommunRatings utmärkelse Finansiell Elitlicens för andra gången. Den perioden började och slutar Den första perioden började och slutade De ratingdokument som öppet visar hur betygsättningen går till och varför Tierps kommun har det finansiella betyget A2, kan hämtas från analysarkivet som finns på De kallas KommunDiagnos. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Tierp får högsta betyg för båda nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och nuvarande generations förmåga att själv klara av sina framtida åtaganden. För Tierp ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 73 kronor per invånare. Det är relativt högt även Kommunalskatt: 21,8 Indikativ betygsmatris Fakta Tierp Betyg: A2 (KommunDiagnos 27) Befolkning: (26) Kommuntyp: Övriga kommuner ( invånare) Medelskattenivå: 2,78 En kronas skattehöjning: Cirka 28 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 1 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 9 procent Finansiell Elitlicens: 2 ( till , och till ). Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Tierp om kommunen med den största skulden har över 12 kronor per invånare. Med det förpliktelsebeloppet hamnar Tierp på plats 218 av Sveriges 29 kommuner, dvs det finns 72 kommuner som har högre belopp. I en del kommuner, som Tierp, går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Tierps hämtas värderingen från en utförd Kommun- Diagnos (mars 27). Med den värderingen på kronor per invånare får man ett nettoförpliktelsebelopp på cirka 25 kronor, vilket med god marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns alltså inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Tierps amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kommun 218 efter storlek på bruttoförpliktelserna Tierp kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar tkr/inv Förpliktelsebelopp värderade Nettoförpliktelsebelopp ,5 år och med marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet visar att den större delen av skulderna finns i de kommunägda företagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Tierp delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Kommunskuld ANALYSFR ÅGA I Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Tierp får betyget. År 26 är sparnivån 6 procent av de totala intäkterna och når över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,3 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Tierp högsta betyg. De långa skulderna ligger på nivån 15 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av totala intäkter. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Tierp det höga betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Dessa skulder ligger på nivån 4 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån passeras vid 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna har växt snabbare än omsättningstillgångarna under inledningsåren av mätperiodens sista fem bokslutsår. Sparandet fyller då inte på kassan lika snabbt som utgifterna för en större investeringspuckel tömde den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Tierp betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Tierp under den senaste nioårsperioden 5,19 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 7,87 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,68 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A, som framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Finansiella risker Den tredje analysdelen indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras KOPIERING 1 FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2,

8 Tierp när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Tierp får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6 procent av de totala intäkterna och något över den norm på 5,5 procent som tillämpas för kommuner med stabil befolkningsutveckling, dvs kommuner som har en utveckling inom ±5 procent de senaste tio åren. Nu faller investeringarna efter investeringspuckeln 22 och 23 (11 procent) till nivåer under 4 procent varför betyget nås inom något år. Det finns ingen större risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och berättar hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är över 85 procent av rikssnittet de senaste åren och har ökat från 85 procent 22. Med en växande trend de senaste 6 åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Tierp betyget. Man tappar befolkning i mycket ringa omfattning både årligen och långsiktigt. Men åldersstrukturen markerar ålderssnedhet. Det finns en FINANSIELL HÄLSA ANALYSFRÅGA II Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 8 Sparnivå i procent av totala intäkter Befolkningsökning Tierp kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 2 8 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. 1

9 Tierp svacka i samhällsbyggargenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning utvecklas Tierp något bättre än riket över perioden Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Tierp får på bostadsöverskott betyget eftersom det numera bara finns en mindre volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Den är nu 5,9 procent men var 1997 över 16 procent. Betyget för borgen är. Man har en stor volym borgen men inte några förmedlade lån. Det finns borgen på cirka 37 kronor per invånare att jämföra med vår högsta kritiska nivå på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltal ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. MÖJL IGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Tierps potential 129, Mkr ANALYSFR ÅGA I V Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är de finansiella möjligheter och de värderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Tierps skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Uppsala) år 26. Eftersom Tierp har 45 öre lägre skatt (26) indikeras en potential och man får därför betyget på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential och man kan höja avgifterna med cirka 38 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifter inom äldre- och handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras också en potential inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 129 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Tierp på kostnadspress ska få betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner inom äldreomsorg, social omsorg, fritid och i det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en krona förändrad skatt motsvarar cirka 28 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 129 miljoner en sänkt skatt på 4,6 kronor. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 kronor. Överkostnaden är personal eftersom det finns 14 anställda per tusen invånare. Om man jämför med normen 75 anställda per tusen invånare, finns en övertalighet på 581 anställda. Med hänsyn till att Tierp har en något större handikappverksamhet än genomsnittskommunen, bör denna övertalighet justeras ner med cirka 8 anställda. Det finns således potentialer. Tierp får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. Den politiska beslutsförmågan anges av nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Tierp. Under de senaste fyra mandatperioderna har majoriteter funnits bara de tre första perioderna. Nu råder vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? Nyckeltalet handlingskraft får betyget, och anger att handlingsförmågan är tillräcklig. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns inget som visar att så är fallet så nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Tierp det speciella I ett av världens äldsta landskapsregementen, Upplands Fänika, fanns inte Uppsala kompani. Däremot Tierps kompani, som på den tiden tillhörde centrallandet i Uppland. Tierp har också varit den regionalt drivande kraften (den verkliga centralorten) i Uppland från och med Hade det inte varit för kommunalrådet i Tierp, Bengt-Olov Eriksson (s), så hade det idag inte funnits något regionaltåg mellan Arlanda och Gävle med centralstation i Tierp och förmodligen inte heller någon nyinvigd motor- KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 9 Mkr 25 Kostnadspress

10 Tierp väg förbi Uppsala och upp till Gävle som integrerat Tierp i regionen. Den gamla ordningen är återställd. Allt är möjligt i Tierp. Kommunstyrelsen i Tierp med presidier (ordföranden och förvaltningschefer) tog del av en finansiell analys för första gången våren Därefter har en KommunDiagnos presenterats varje vår som en del i Tierps budgetarbete, och från och med 21 finns de publicerade i respektive års analysarkiv på Frågorna i Tierp i början och mot mitten av 199-talet handlade bland annat om två saker: vision och budgetprocess. Stagnerande befolkning, sviktande näringsliv, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, lite avsides i Upplands transportnät och tendens till uppgivenhet var det som karaktäriserade en kommun som det inte var särskilt tjusigt att ta över makten i. Det behövdes en vision och den hade man jobbat med i flera år. Det behövdes styrning och en vassare budgetprocess. Redan då nämndes målstyrning och balanserade styrkort. Analyserna kompletterades med olika perspektiv och efter fastighets- och finanskrisen i början av 199- talet centraliserades makten genom statens ekonomiska saneringsarbete, som gick ut över kommunerna och det kommunala självstyret. Ett sådant kompletterade inslag var en omvärldsanalys, som belyste varför och hur staten agerade för att klara landet, hur kommunerna berördes och vilket handlingsutrymme som fanns kvar ute i kommunerna. Dessa omvärldsanalyser uppfattades i många kommuner som provocerande men inte i Tierp. I Tierp uppfattar sig politikerna valda av Tierpsborna för att sköta kommunen på bästa sätt. Man ser sig inte så mycket som en statlig förvaltningsenhet. Kommunen måste bli attraktiv, få bättre kommunikationsläge och sticka ut. Man skulle bli skolkommunen i Uppland och vara bäst i Uppland i Skolverkets kvalitetsmätningar. Man visste att de presenterades utan kommentarer i Upsala Nya Tidning. Man började arbetet med att etablera en pendlingslinje, Upptåget, mellan Tierp och Uppsala. Mest kontroversiellt var att Uppsalaborna mötte reklam i TV4 om Tierp. Sådan reklam sänds fortfarande och budskapet är att allt är möjligt i Tierp. Det besannades att långsiktigt målmedvetna åtgärder ger resultat och när Tierp låg i topp i Skolverkets mätningar vände befolkningstrenden sakta men säkert. Kvalitetsmedvetna hushåll flyttade förmodligen till Tierp. Det fanns en pendel som gjorde det möjligt att ha jobbet kvar i Uppsala. Det märktes i befolkningssiffrorna och andelen tomma lägenheter i allmännyttan började minska. Idag är kommunskulden högre i Tierp än när det årliga analysarbetet började för mer än tio år sedan. Det har två orsaker. Den ena är att den goda ekonomin tillåtit kommunledningen till två större upprustningar inom äldreomsorg och skola. Historiskt finns således två investeringspucklar som delvis lånefinansierats, men där lånen amorteras ned av höga sparnivåer genom att de kritiska nivåerna för detta nyckeltal temporärt höjts. Tierp har utnyttjat sitt starka finansiella läge till att vårda sina tillgångar genom att hålla investeringarna på god nivå och investera mycket LEDNINGSFÖRMÅGA ANALYSFR ÅGA V Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 1 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Tierp i de verksamheter man vill skylta med utåt. Den andra anledningen för den högre kommunskulden var att bankerna fick kalla fötter i mitten av 199-talet med Tierps riskbild. Bankerna satt med inteckningslån i AB Tierpsbyggen, som hade en stor andel tomma lägenheter. Osäkerhet om läget fick bankerna att erbjuda billigare borgenslån. Kommunal borgen innebär att skattebasen får stå risken i stället för banken om det händer något. Inför argumentet att hyran blir något lägre, brukar kommunalpolitiker gå med på omvandling av inteckningslån till borgenslån. Nu har det uppmärksammats av många kommuner som därför tar betalt för skattebasrisken genom en ränta på borgen och inteckningslånen är på väg tillbaka inte bara av riskhanteringsskäl utan även av lönsamhetsskäl. Förpliktelsebeloppet ökade med den borgen kommunen ingick när inteckningslånen byttes till borgenslån. Så mötte kommunledningen i Tierp ett annat problem som också sysselsätter den ekonomiska vetenskapen. Tierp hanterade sina risker och fick det finansiella betyget A2. Man tappade därefter greppet över ekonomistyrningen och sparnivån sjönk (jämför år 2). Delbetyget för finansiell hälsa föll till B. Varför är det så att starka slösaktiga krafter direkt utmanar kommuner som erövrar en stark ekonomisk ställning? Det sker ofta från fältet, dvs från företrädarna för verksamheterna. Och varför har den centrala ledningen, som sitter med det ekonomiska ansvaret, så svårt att få förståelse för och kunna hävda sina högst legitima ståndpunkter? Det uppstod ett kritiskt jojo-ekonomiskt läge som resultat av analysprocessen. Så snart man blev bra blev man dålig. Och när man blev dålig utlöstes krafter så man blev bra igen. En förklaring kan vara att Robin- Hood-metaforen under 197-talet ersatt Lyckoslantens skötsamhetsmoral. När man får en god ekonomi är man rik och det är legitimt att ta från de rika. När man faller och blir fattig måste man bli skötsam igen. Varför kan man inte vara skötsam hela tiden? Varför finns inte bara Lyckoslantens moral skötsamhet hela tiden? Svaret blev för ett antal år sedan tre olika åtgärder. Den stora åtgärden var att ändra organisationen. Man plockade bort nämnderna och förstärkte ledningen från fullmäktige och kommunstyrelse. Förebilden var en rad kommuner som gjort det, bland annat Tomelilla som också analyseras i det här numret av Kommunexperten. Den andra åtgärden var att införa balanserade styrkort i styrprocessen. För det tredje förtydligades de ekonomiska målen genom den Finansiella Elitlicensen, som innebar att ha ett enda ekonomiskt mål, att alltid vara A-kommun. Har man ett och endast ett mål måste alla ta ansvar för det! Tierp var den första kommun som meriterade sig för en Finansiell Elitlicens (jämför sparnivåerna 22 och 23). Nästa gång kom attacken från de sociala omsorgerna. Med en ny chef lyftes ambitionerna. Det kostade 17 miljoner kronor, vilket motsvarade en minskad sparnivå på 1,7 procent av intäkterna (jämför sparnivån 25, den lägre nivån 24 beror på ett oförutsebart inkomsttapp). Men med ett enda mål, var spelplanen så väl kritad att till och med kommunrevisionen kunde göra sin del av jobbet. Tierp meriterade sig åter för en Finansiell Elitlicens den 15 maj 27. Nu har Tierp samma typ av problem inom den sociala omsorgen som man för många år sedan hade inom äldreomsorgen. Det kommer att ta tid och kosta pengar att reda upp förhållandena inom den verksamheten. Det kan få svåra konsekvenser att ha en generös social omsorg i en grannkommun till en så stor stad som Uppsala. Sociala bidragstagare och problemfamiljer är lättrörliga. Även de flyttar dit det är privatekonomiskt lönsamt att bo. Det är svårt att vända en sådan trend. Det har många kommuner fått känna på. Det var ju kvalitetsmedvetna hushåll, som ville ha sina barn i Upplands nya skolstad, som Tierp ville bli känd för. Nu toppar Tierp fortfarande listor, som på olika sätt mäter företagsklimat. Speciellt högt ligger man i mätningar som gäller fakta om förhållanden i företag till skillnad från mätningar av attityder. Det kännetecknar också kommunen, man intresserar sig mer för fakta än vad folk tycker, tror eller anser. Nu har Upsala Nya Tidning intresserat sig för de sociala omsorgerna i Tierp. Men inte på det sätt som skulle underlätta för Tierp. I tidningen är Tierp en rik kommun! Det är uppenbart att Upsala Nya Tidnings ambitioner att populistiskt Robin- Hood-flirta med läsarna inte står i samklang med Tierps ambitioner att vara en kommun där skötsamhet är ledstjärnan, där folk är inställda på att det händer saker och där allt är möjligt. Rekommendationer Kommunledningen: Tierp är bra integrerat i Uppland och har en modern och komplett verktygslåda för styrning och ledning. Det är resultatet av långsiktiga ambitioner. Värdera det högt. Vinn förståelse och acceptans hos invånare och anställda för betydelsen av en Finansiell Elitlicens som långsiktigt mål för den ekonomiska utvecklingen. Innehavet manifesterar ekonomisk trygghet och handlingsfrihet. Fortsätt ansträngningarna att utveckla och effektivisera verksamheterna. Försök beskriva dess kvaliteter genom faktabaserad statistik och jämför med andra kommuner. Syftet är att anställda ska växa i yrkesstolthet. Fortsätt synas utåt med både sympatireklam (som i TV) och med faktabaserad information. Vad media än skriver så söker kvalitetsmedvetna investerare, företagare och hushåll fakta om förhållandena i Tierp. Lägre skatter än omgivningen, som Tierp har när detta skrivs, är en komparativ fördel. En ytterligare stark KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 11

12 Tierp signal till näringslivet är ett program för årligen sänkta skatter. Ta upp tanken på ett sådant när det finns bred acceptans för det. Anställda i kommunen: Inse att ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen även i framtiden har dagens mycket starka finanser. Du kontrollerar det genom att kommunen har och alltid ska ha en Finansiell Elitlicens. Då är du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Stöd de politiker som hushållar och strävar efter att behålla starka och uthålliga finanser. Invånare: Så länge kommunen har nuvarande starka ekonomi har du en framtid i kommunen eftersom den Aktuellt från kommunerna Minskad arbetslöshet i Uppland Arbetslösheten har sjunkit drastiskt i Tierp under 27. I janauri 28 var 11 färre utan jobb jämfört med samma månad 27. Det finns fortfarande en stark efterfrågan på arbetskraft, poängterar Arbetsförmedlingen i Uppsala län, men statistiken visar att det är något färre lediga jobb än vid samma tid förra året. Man vågar på förmedlingen inte dra några slutsatser om hur läget på arbetsmarknaden kommer att vara under restebn av 28. Av de totalt arbetslösa i Uppsala län finns 332 i Tierps kommun. I länet ligger arbetslösheten på eller till och med under riksgenomsnittet i alla kommuner utom Älvkarleby. I Tierp är 69 unga jobb, vilket är 4,6 procent. I båda kommunerna ligger dock ungdomsarbetslösheten högt över länsgenomsnittet som är 2,9 procent. verksamhet som bedrivs är uthålligt finansierad. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att dessa förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har och alltid ska ha en Finansiell Elitlicens. Fortsätt välj ekonomiskt ansvarsfulla politiker i framtiden. Villaägare: I villan har du en trygg pensionsfond eftersom utvecklingen av fastighetens värde kan förväntas återspegla kommunens finansiella styrka och attraktionskraft. Så länge dessa faktorer består, vilket du kontrollerar genom innehavet av en Finansiell Elitlicens, torde du ha en god värdetillväxt och en likvid tillgång. Fortsätt välj ekonomiskt ansvarsfulla politiker i framtiden. Föreningen som gör Tierp vackrare Föreningen heter Kulturföreningen bevara och utveckla Tierp och träffas varje söndag för att försköna och förbättra Tierp. Det första projekt som föreningen var inblandad i var att tillsammans med elever plantera krokusar vid Aspenskolan. Man för fortlöpande diskussion med kommunledningen om andra projekt. Bland annat finns planer på att göra promenadstråk vid Skämsta och Gillberga, något som skulle göra det lättare för Tierpsborna att njuta av natueren och få dem att hitta till kulturlämningarna i området. Andra förslag på aktiviteter är fågeltorn och grillplats vid Tämnarån. Företagare och investerare: Skrapa inte med foten i Tierp. Här gäller inga preludier. Gå sakligt fram och var tydlig. Har Tierp komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Tierp. Överväger du lokaliseringar i Uppsala- och Gävleområdena, är Tierp den kommun du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om Tierp kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom innehavet av den Finansiella Elitlicensen. Sannolikheten är mycket liten att ett företag som lämnar Tierp och slumpmässigt lokaliserar sig i en annan kommun, flyttar till en med bättre finanser och andra bättre förutsättningar. Nytt husläkarsystem i Uppsala län 29 föreslås ett nytt husläkarsystem träda i kraft i Uppsala län. Då måste alla invånare lista sig för en läkare på en vårdcentral, och vårdcentralen har inte rätt att säga nej till några patienter. Varje vårdcentral får pengar från Landstinget i enlighet med hur många patienter man får. 12 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Laholm Laholm på spåret mot eliten Laholm är en på alla sätt bra och finansiellt välskött kommun. Om man fortsätter på den inslagna vägen bör man om ett par år vara en av Sveriges bästa kommuner och ha en plats i den verkliga elitdivisionen. Men det kräver meritering i form av resultat på 26 års nivå i ytterligare 2 4 år. Så Laholm har förutsättningarna. Det gäller bara att man vågar tumma lite på den överdrivna försiktighet som länge karaktäriserat kommunen. Ni är på spåret om ett par år är ni en A-kommun! Mediabild och bakgrund Laholm är Hallands äldsta stad med anor ändå från 12-talet. Det är den kommun som ligger längst söderut i länet, så konkurrensen från bland annat skånekommunerna är därför märkbar. Den växande konkurrensen har tvingat näringslivet i Laholm att betala allt högre löner för att behålla arbetskraften. Men den har valt att bo kvar eftersom möjligheterna ökat till pendling. Som så många kommuner har också Laholm en slogan, en devis, som är tänkt att fylla det kommunala varumärket med innehåll och värde. I Laholms fall är det För miljö och livskvalitet. En fin slogan, men anonym och inte så särskiljande: Finns det någon kommun som säger sig vara mot miljö och för dålig livskvalitet? På senare tid har Laholm blivit känt inte bara som turistmål med sol och bad, utan också för den allvetande tennisexperten, deckarförfattaren och tv-personligheten Björn Hellberg. Kanske också något som fyller varumärket Laholm? I media framställs Halland som en region som går som tåget, och förväntningarna inför den fortsatta högkonjunkturen innebär att folk fortsätter att flytta in till regionen. Enligt SCB är Halland det län som har den största folkökningen i landet (de tre första kvartalen 27). Det enda hotet mot den utbredda optimismen tycks vara bristen på arbetskraft inom byggsektorn, vilket försenat en del byggen. Så frågan är: Har ledningen i Laholm den politiska kraft som krävs för att ta de avgörande stegen och bli en elitkommun? Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Laholm får högsta betyg på båda nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och nuvarande generations förmåga att själv klara av sina framtida åtaganden. För Laholm ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 53 kronor per invånare. Kommunen finns därmed med i gruppen med låga förpliktelser eller den som ligger närmare den lägsta nivån på cirka 25 än den högsta på 125 kronor per invånare. Laholm ligger på plats 83 och har 27 kommuner efter sig med högre belopp av Sveriges totalt 29 kommuner. I en del kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Laholms fall räcker det att göra en försiktig värdering av de kommunägda företagen för att nå ett nettoförpliktelsebelopp på 28 kronor per invånare. Det är klart under Fakta Laholm Betyg: B (indikativt 27) Befolkning: (26) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 till 25 invånare Kommunalskatt: 2,28 Medelskattenivå: 2,78 En kronas skattehöjning: Cirka 32 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 7 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen. Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 13

14 Laholm 35 7 kronor, som är gränsen för förekomst av konsumtionslån. Det torde således inte finnas sådana och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Laholms amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är ungefär 1 år och med bred marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Laholm delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Laholm kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar tkr/inv Förpliktelsebelopp värderade Nettoförpliktelsebelopp Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av de fem nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Laholm får det höga betyg. År 26 är sparnivån 6,6 procent av de totala intäkterna och med marginal över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är dock 3,8 procent. Det beror på en markerad svacka i resultatet åren Skuldflödesgraden visar om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Laholm högsta betyg. De långa skulderna är bara 6 procent av de totala intäkterna och den första kritiska nivån ligger på 25 procent. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Laholm även här det högsta betyget. Måttet anger Kommun 83 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld ANALYSFR ÅGA I Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skulderna i förvaltningarna är låga. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget och på gränsen till. Balansen mellan in- och utbetalningar förbättras trendmässigt i takt med den förbättrade sparnivån. Förklaringen finns även i nästa nyckeltal där det framgår att investeringarna i genomsnitt understiger det genomsnittliga sparandet. Kapitalbildningen får i Laholm av skäl som just nämnts högsta betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Laholm under den senaste nioårsperioden 4,45 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,31 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,14 procent, dvs marginella möjligheter att amortera. Men med låga lån i förvaltningarna läggs pengarna i kassan och därmed förbättras rörelsekapitalet. Nu borde kapitalbildningen ligga på cirka 5,5 procent av intäkterna, eller 1 procent högre, eftersom den underliggande befolkningstillväxten har varit över,5 procent de senaste tio åren. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B, som framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Laholm är mycket bättre än så och får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är, men både historiskt och för de senaste fem åren är nivån något låg. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara 1 14 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. 8

15 2 Laholm inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Från 198-talet fram till 1996 var skattekraften under 8 procent av riksgenomsnittet. Det växte till 81 procent 21 och har därefter snabbt ökat till 86 procent av riksgenomsnittet 27. Den utvecklingen ger skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Laholm betyget. Man har utvecklats med en stabil låg tillväxt under den senaste tioårsperioden. Men åldersstrukturen överensstämmer inte helt med rikets. Det finns en svacka i samhällsbyggargenerationen år och det finns en liten tendens till ålderssnedhet. När det gäller nyckeltalet sysselsättning utvecklas Laholm något bättre än riket och på relativt hög nivå. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker och är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Laholm får på bostadsöverskott högsta betyg eftersom det inte finns något sådant i allmännyttan, dvs inga tomma lägenheter som drar pengar. Det har så sent som under 199-talets första och sista år funnits stora volymer tomma lägenheter i allmännyttan. Betyget för borgen är. Man har cirka 25 kronor per invånare i borgen mot den egna allmän- FINANSIELL HÄLSA ANALYSFRÅGA II Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,7 mkr Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III Skatteunderlag/invånare Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bostadsöverskott Sparnivå i procent av totala intäkter Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 4 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2,

16 Laholm nyttan att jämföra med genomsnittet för riket på cirka 12 kronor per invånare. En summerad borgen på 26 kronor per invånare är något hög jämfört vår lägsta kritiska nivå på 15 kronor per invånare och just under den högsta på 27 kronor per invånare. I den finns en liten borgen till en bostadsrättsförening. De sex nyckeltalen indikerar således inga krisutlösande risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De mäts med de tre nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Laholms skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Örkelljunga). Eftersom Laholm har klart högre skattenivå än Örkelljunga indikeras ingen potential och man får på skattehöjning betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en mycket marginell potential och man kan höja avgifterna med cirka 3 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Analysen indikerar en avgiftspotential på cirka 1 miljoner kronor inom kommunens affärsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. MÖJL IGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Laholms potential 83,6 Mkr Kostnadspressen kalkyleras till 83 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Laholm på kostnadspress ska få betyget. Det finns ingen verksamhet som sticker ut med stora överkostnader med undantag av det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en krona förändrad skatt motsvarar cirka 32 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i de kommunala verksamheterna på 83 miljoner en sänkt skatt på 2,6 kronor. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 kronor. Överkostnaden är således inte anmärkningsvärd. Det finns 89 anställda per tusen invånare och mot normen 75 finns en övertalighet på 318 anställda. Det finns således potentialer. Laholm får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysmomenten. Den politiska beslutsförmågan framgår av nyckeltalet majoriteter ANALYSFR ÅGA I V Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress och här är betyget för Laholm. För de senaste fyra mandatperioderna finns majoritetsblock eftersom Centerpartiet alltid varit borgerligt. Men blocken minskar därmed inte i betydelse. Det finns två vågmästarpartier, men just nu finns inget vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget och det med tanke på i första hand många partier i fullmäktige (1). Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinonskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. För nyckeltalet avgiftspolitik är betyget. Men det beror mest på en skattehöjning 24, som ökade skatteandelen av intäkterna och i viss mån förstör nyckeltalet. Laholm det speciella Ambitionen att vara bra parad med överdriven försiktighet ger sällan högsta betyg men aldrig ett dåligt. Hur man än skakar det analytiska kalejdoskopet med grundinställningen Laholm lyser den goda ambitionen fram. Möjligen kan visshet och samsyn om att man har ett bra finansiellt nuläge med möjligheter att agera ge ledningen den injektion som behövs att ta de sista stegen upp till den finansiella eliten. Den som krävs är meritering i form av ett resultat på 26 års nivå i ytterligare 2 till 4 år. Om man blickar bakåt till 198- talet är kommunen lite mer än lagom bra när det gäller ekonomi och finanser. Man har haft högre tempo än den genomsnittliga kommunen, och därför ligger man just nu så högt som precis under den finansiella eliten. Speciellt gäller det skattekraften som växt från nivåer under 8 procent av rikssnittet upp till 87 procent. Med förvärvsfrekvenser just under 8 procent och relativt många företag (134 arbetsställen per tusen invånare) får man intrycket att Laholm under 16 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Laholm de senaste 25 åren sakta växt in i en allt större arbetsmarknadsregion. Den växande konkurrensen har tvingat näringslivet i Laholm att betala allt högre löner för att behålla arbetskraften. Men den har bott kvar eftersom pendlingsmöjligheterna ökat. Det kan också finnas en strategisk aspekt som drivkraft för den stabila utvecklingen av befolkningen på,5 procent den senaste tioårsperioden; läget för Laholm blir mycket intressant i framtiden när det finns en dubbelspårig järnväg mellan Malmö och Göteborg. De lite äldre och tålmodiga väntar, men det gör inte samhällsbyggargenerationen år som uppvisar en allt större svacka i befolkningspyramiden. I ett läge där företagen i landsbygdskommunerna i Halland och Småland hamnar i lokaliseringsfönster, förefaller kommunerna efter E4 mellan Helsingborg och Jönköping vara lokaliseringsmässigt mer konkurrenskraftiga än kustkommunerna mellan Helsingborg och Göteborg. Laholms integration i en framtida bättre trafiklösning efter kusten, är en viktig fråga. Kanske ambition och försiktighet kännetecknar hela Halland? Hallands läns landsting stack ut under åren på 199-talet när Kommunratings analyssystem även var uppdaterat med landstingens ekonomi. Man hade starkast ekonomi av alla landsting och bland annat de lägsta chefslönerna. Förmodligen hade man den bästa servicen, men den är ju svår att mäta. Nu föreslår de bakom ansvarskommittén att landstinget i Hallands styckas och sammanläggs med andra regioner som förmodligen är sämre, hur man än mäter. I Sverige nivellerar den centralistiska makten alltid välfärden neråt. I EU används konvergenskriterier. De sämsta måste först bli lika bra som de bästa för att få vara med. Borde inte grannregionerna bli lika bra som landstinget i Halland är idag innan det kan bli tal om sammanläggning? Det viktigaste är väl hur en sammanläggning ska göras så att inte välfärd går förlorad. Det diskuteras sällan. Det tycker våra grannar i EU är barbariskt! Barbarisk är ett hårt omdöme, men det beskriver verkligheten bra i Sverige. Som framgår av diagrammet under analysfrågan Finansiell hälsa reser sig Laholm med sin sparnivå ur en markerad svacka med botten 23. Bedömningen görs försiktigt med en femårig mättrend och nivån för den trendens medelpunkt är låg och under en kritisk nivå. Sparnivån får därför betyget och trenden visar att det tar några år till innan medelpunkten ligger över den högsta kritiska nivån. Kommunalrådet konstaterar lättad redan i inledningen till sin kommentar till bokslutet för 25 att de fått kommunens ekonomi på fötter igen. Men vad var det som fick ekonomin på fall? Det finns nämnder med överskriden budget redovisad i boksluten. Är det samma sjuka som i Kalmar? I januarinumret 28 beskrevs hur nämnderna där utmanade ledningen på ekonomisk fortkörning och vad det hade för konsekvenser. Det diskuterades också i lokalpressen. Även i försiktiga kommuner kan man överskrida lite försiktigt, väl medveten om att en försiktig kommunledning inte alltid hävdar budgetdisciplinen. Men om det sätts i system blir resul- LEDNINGSFÖRMÅGA ANALYSFR ÅGA V Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 17

18 Laholm tatet det som diagrammet visar. Och när läget efter några år blir allvarligt, tvingas ledningen agera. Är det samma spel i Laholm, som i Kalmar, att förvaltningschefer och nämnder är starka igen när kommunen haft ett år med en balanserad ekonomi? Lite dålig budgetföljsamhet med en fallande sparnivå som följd kommer inte kommunledningen att reagera på de närmaste åren, kanske man tänker. Och om så är fallet, är botemedlet de råd Kalmar fick i förra numret. Det måste inte bli kris först! Agera direkt! Det kan inte uteslutas att den investeringspuckel som kulminerar 23 orsakar fallet i sparnivån under samma period. Men att kalkylera och budgetera de driftkostnader, som är konsekvenser av nya investeringar torde vara en enkel uppgift för tjänstemännen. I genomsnitt över åren är investeringarna, trots enstaka investeringspucklar, något för låga. Vi återkommer till det längre fram. Skatten höjdes med,75 kronor 24 och det motsvarar cirka 2 miljoner kronor eller cirka 2 procent som potentiellt förbättrad sparnivå. Hälften förbättrade också sparnivån 24, men den andra hälften fick finansiera verksamhet. Med detta läckage av pengar till verksamheterna, även om det låg politiska beslut bakom, resulterade i ett spänt läge 25 med uppstramad ekonomistyrning. Erfarenheten är att det är mycket svårt att vårda en skattehöjning som har syftet att återställa ekonomisk balans. Vi kan konstatera att kommunen med bättre budgetdisciplin kan nå ett indikativt finansiellt betyg A på 2 4 år. Det hänger på analysfrågan Finansiell hälsa och att nyckeltalet sparnivå går från till. Vad finns mer av intresse? Kommunskulden är låg. Investeringarna är aningen för låga. De bokförda tillgångarna är cirka 6 procent av vad den genomsnittliga kommunen har i tillgångar. Den produktiva förmögenheten torde vara jämförelsevis ännu mindre eftersom 85 miljoner av tillgångarna är bokförda som pensionsplaceringar i bank. I en mycket långsamt växande kommun pockar tydligen inte utvecklingen på någon expansivare investeringsaktivitet. I minnet hos beslutsfattarna finns också stora volymer tomma lägenheter i allmännyttan bara tio år tillbaka i tiden. Det manar kanske till försiktighet. Men om detta tillstånd skulle bero på att kommunens ledande politiker saknar drivande vision för det framtida Laholm, kan det vara förklaringen till att samhällsgenerationen lämnar kommunen. Det uppstår inga ansträngda kapaciteter i (förmodligen slitna lokaler) i förskola, skola och gymnasium medan det köas till äldreboenden även om det investeras i nya sådana. Men det räcker inte för att åstadkomma en tillräckligt attraktiv kommun. Försiktighet utbildar ofta politiker och chefstjänstemän till duktiga förvaltare. Så är det här. Nyckeltalet kostnadspress visar överkostnader som ligger något under den genomsnittliga kommunens. Trots det ligger kommunen högt i jämförelser som mäter vad olika verksamheter presterar. Personaltätheten är aningen hög, men dessa eventuella merkostnader kompenseras antagligen av lägre lokalkostnader av skäl som nämnts ovan. Rekommendationer Kommunledningen: Om år 26 års resultatnivå kan hållas kommande fyra år och inget negativt tillåts hända i övrigt med finanserna, är Laholm meriterad för ett finansiellt betyg på A-nivå. Se till att så sker genom en fortsatt fast ekonomistyrning. Den högre sparnivån tillåter då en något högre investeringstakt som får anses önskvärd. En vision bör bygga på kommunens komparativa fördelar. Vad danade en gång Laholm och varför ska Laholm finnas i framtiden? Investera fram det framtida attraktiva Laholm. Verka för att Laholm fortsätter integreras i regionen. Möt exempelvis inte en rikspolitiker utan att framhålla betydelsen av en dubbelspårig järnväg. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen även i framtiden har minst dagens starka finanser. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Invånare: Du bor i en kommun med relativt goda och uthålliga finanser men där risk finns att de snabbt kan försämras. Du ska därför uppmärksamt följa utvecklingen år från år genom att ta del av ekonomisk information. Du får hoppas att lokalmedia bevakar utvecklingen från det perspektivet. Några drastiska saneringar som äventyrar kvaliteten i kommunens serviceutbud finns inte inom synhåll de närmaste åren. Du kan tryggt kräva en fortsatt hög servicenivå. Villaägare: I villan har du idag en bra tillgång eftersom utvecklingen av fastighetens värde bland många positiva faktorer även kan förväntas återspegla kommunens finansiella styrka och attraktionskraft. I viss utsträckning står utvecklingen och väger i Laholm. Det ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som håller hårt i ekonomin och arbetar för att långsiktigt utveckla Laholm till en attraktivare kommun. Företagare och investerare: Har Laholm komparativa fördelar för ditt företag så har kommunen goda ekonomiska möjligheter att skapa övriga förutsättningar och ge den offentliga service som du behöver. Kommunen får höga värden i mätningar av företagsklimat, och det finns inga ekonomiska skäl att tro att inte det kommer att bestå. Om du av någon anledning blir missnöjd med Laholm så finns det många bra kommuner i omgivningarna. 18 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Norsjö Norsjö oväntad uppstickare? Det krävs inte mycket för att Norsjö ska hamna i elitgruppen och få Finansiell Elitlicens. Nu är betyget B, men man har potential att nå toppen. Kanske förvånar det att en liten västerbottenskommun har en sådan kraft, men kommunen går bra och kommer att kunna dra nytta av den rådande råvaruboomen på gruvfälten. Det gäller för ledningen i Norsjö att fortsätta slå på trumman för kommunen som en attraktiv plats att bo och verka i. Mediabild och bakgrund Norsjö ligger i Västerbotten, nära Lappland och cirka åtta mil väster om Skellefteå. Men Norsjö är inget självklart begrepp. Det började som en utbrytning ur Skellefteå socken när Norsjö socken bildades Själva kommunen kom till 1862 i samband med det årets kommunalförordningar slogs Norsjö samman med Malå, men bara nio år senare valde Malå att gå sin egen väg. Norsjö blev Norsjö igen. Man har ett kort och kärnfullt motto: En attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med. Och ambitiöst nog har Norsjö sin en egen inflyttarservice. Det har inte alla kommuner. På kommunens webbplats finns nämligen ett kontaktformulär och uppmaningen Sugen på ett bra liv? Och Norsjö förstår att marknadsföra sina fördelar och framhåller exempelvis att deras skolor är bland de bästa i landet, något som man fått pris för. Men allt är inte guld som glimmar även om man gärna framhåller att Norsjö ingår i guldriket: Ett av Sveriges största trädindustriföretag med verksamhet i och nära Norsjö har nyligen beslutat att koncentrera produktionen med personalneddragningar som följd. I media har man noterat att socialnämnden har problem att klara budgeten och att man inte har pengar att klara löneökningarna för 28. Vidare är sparkraven hårda just på socialnämnden och den har ålagts att ta bort sex heltidstjänster inom äldreomsorgen. Men potential finns. Norsjö har 183 arbetsställen per tusen invånare. Det finns bara 17 kommuner som har fler. Problemet är att kommunen anställer för många; Norsjö har 138 anställda per tusen invånare, vilket är över normen på 75 anställda per tusen. Uppgiften för kommunledningen i Norsjö blir att utnyttja de många arbetsställena det är dessutom råvaruboom på gruvfälten och verka för att minska arbetskraftsinlåsningen i kommunen. För det går bra för Norsjö, men kan bli ännu bättre. Det är inte långt kvar till toppbetyget. Klarar man den resan? Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Norsjö får höga betyg på båda nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och nuvarande generations förmåga att själv klara av sina framtida åtaganden. För Norsjös del ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 49 kronor per invånare. Det är lågt och långt från kommunen med den största skulden (över 12 kronor per invånare). Man ligger på plats 62 och har 228 kommuner efter sig med Indikativ betygsmatris Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 23,15 Medelskattenivå: 2,78 En kronas skattehöjning: Cirka 6,3 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 28 miljoner 26 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Fakta Norsjö Betyg: B (indikativt 27) Befolkning: (26) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 2 procent Finansiell Elitlicens: Ingen. Medlem i KommunInvest: Ja Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 28 19

20 Norsjö högre belopp av Sveriges totalt 29 kommuner. I en del kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Norsjös fall är det på runt 12 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 37 kronor, dvs något över 35 7 kronor vilket är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det kan finnas sådana, men i liten omfattning och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Norsjös amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är noll och med bred marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Med betyget på förpliktelsebeloppet får Norsjö delbetyget B på analysdelen Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Norsjö får högsta betyg. År 26 är sparnivån 5,9 procent och med marginal över nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5 procent. Historiskt finns några år med för låga nivåer. Skuldflödesgraden visar om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Norsjö högsta betyg. ANALYSFR ÅGA I Det finns nämligen inga långa lån i förvaltningarna. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Norsjö det högsta betyget. Måttet anger om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med en liten volym korta skulder är skuldbalansgraden just över 2 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger tre gånger så högt på 6 procent. Även för nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Norsjö tillhör fåtalet kommuner där omsättningstillgångarna sedan flera år är större än de korta skulderna. Kapitalbildningen får i Norsjö högsta betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Norsjö under den senaste nioårsperioden 5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -2,5 procent, dvs det finns stora möjligheter att amortera. Utan lån i förvaltningarna läggs pengarna i kassan. Därmed förbättras rörelsekapitalet. Och det förbättras också av att bara halva sparnivån, dvs halva kassaflödet från verksamheten, behövs för att betala investeringarna. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A, som framgår av betygsmatrisen i faktarutan. 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kommun 62 efter storlek på bruttoförpliktelserna Finansiella risker Den tredje analysdelen indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Norsjö får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är, men för just de senaste fem åren är nivån lite hög, speciellt för 24. Men den investeringsrisken är avklingande, och det finns inget som antyder att man drar på sig stora fram- Norsjö kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade tkr/inv Förpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga 12 2 Kommunexperten nummer 2, 28 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. 1 8