Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det är dags att pröva strategierna för den framtida ekonomistyrningen över en hel konjunkturcykel. Förmodligen kommer de centralt upprättade prognoserna från och med nu att underskatta uppgången varvid det kan komma många skvättar med extrapengar till kommunerna de närmaste åren. Det finns flera strategier för hur man skall förhålla sig till detta på lokal nivå. Sidan 32 Analyserade kommuner i det här numret I Hjo har det genom åren funnits många starka män och kvinnor både i politiken och som tjänstemän. Därför har det gått både upp och ned i ekonomin och skämtsamt har det sagts att Hjo har en jojo-ekonomi. Svensk Kommunrating... Sidan 5 Hylte är jämviktskommunen som haft vågmästarpartier alla mandatperioder sedan början av åttiotalet. Det har gjort stora negativa avtryck i ekonomin under nittiotalet. Före sekelskiftet skedde ett uppvaknande.... Sidan 14 Egentligen borde Kungälv vara en A-kommun med 13 nyckeltal med betyget i stället för som nu är fallet, en B-kommun med 12 nyckeltalsbetyg. Men om utvecklingen håller i sig är snart Kungälv där. Det torde... Sidan 2 Det speciella för Köping är vardagligheten i en industrikommun på väg ur det gamla samhället och in i det nya med lagom fart. Det finns många stora välkända industriföretag i Köping och man ligger i det avseendet mellan... Sidan 26 Sollentuna är inne i en stark ekonomisk och finansiell period och finns i gruppen tio bästa kommuner. Det har inte alltid varit så då det funnits svackor i sparnivåerna före och kring sekelskiftet. Med en välstädad... Sidan 35 Det är bara att konstatera att Säffle har det finansiella indikativa betyget C beroende på att en och endast en analysfråga har delbetyget C och det är krisutlösande finansiella risker. I övriga tre analysfrågor har kommunen delbetyget A.... Sidan 43 Överkalix tillhör vinnarna i utjämningen mellan kommuner och det gör det mindre lönsamt att ta lokala initiativ för utveckling. Dock har ledningen rättat upp vardagsekonomin. Höga överskott ger nu handlingskraft att tackla... Sidan 5 Ånges vardagsekonomi har sedan lång tid tillbaka skötts mindre bra samtidigt som finansiella risker inte har hanterats. Kommunen har därför samlat på sig en betydande kommunskuld. Sedan 25 har ekonomin rättats upp... Sidan 57 Om rätt attityd i framförhållningen En bra kommun är framtida god välfärdsproducent. Där finns också ambitionen att investera sig dit och att överlämna en kommun som inte är mer skuldtyngd än att kommande generationer klarar av alla framtida förpliktelser.... Sidan 41 Redovisningar kan göras bättre Kommunala årsredovisningar kan göras bättre men man kommer inte längre med det synsätt som nu råder. Ambitionerna att de ska begripas av många och dagligen användas på ett meningsfullt sätt är ingen uppgift som faller inom den redovisningstekniska professionen. Det som krävs handlar mera om hushållsekonomi, informationskunskap och... Sidan 3

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Hjo...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Hylte...14 Kungälv...2 Köping...26 Vad är en kommun?...32 Sollentuna...35 Om rätt attityd i framförhållningen...41 Säffle...43 Vet du var du ska investera?...49 Överkalix...5 Ånge...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Redovisningsmetoder vid vägs ände I senaste numret av tidningen Kommunal ekonomi som ges ut av föreningen för Sveriges Kommunalekonomer finns ett referat från ett seminarium om kommunernas årsredovisningar. Slutsatsen blev tydligen att vi behöver en mer uthållig redovisningsmodell. Hur skall man förstå det? Är det modellen som är mer uthållig eller är det att modellen skall verka för mer uthålliga finanser i kommunerna? Förmodligen det senare och i så fall har man lång väg att gå för att bara komma ikapp vad Svensk KommunRating har sysslat med under många år. Den första moderna årsredovisningen togs fram i Uppsala kommun våren 1979 för bokslutsåret Det var resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete, SAM-projektet, som startade redan 1974 med kommunekonomen Bo Delby som projektledare. Det var ett litet gult tryckt häfte där budget och redovisning skiljts åt så att resultat- och balansräkningar kunnat renodlas. Det väckte uppmärksamhet eftersom det gjorde anspråk på att ersätta de tjocka buntarna av datapapper med hundratals budgetavräkningar som då förekom. Det var ett första försök att fånga och beskriva en helhet. Undertecknad och Uppsala kommun dåvarande ekonomidirektör Johan Haabma stod bakom utformningen. Två år senare presenterade Stockholm stad en årsredovisning som var en mycket förbättrad modell och det innebar genombrottet för kommunala årsredovisningar. Nu var det mer fråga om hur en redovisningsmodell för kommunerna skulle se ut. En sådan togs fram under åttiotalet. Den förfinades och tillämpas nu. Åttiotalet innebar också ett vägskäl. Redovisningsfolket gick en väg och samhällsekonomerna en annan. Nu kan konstateras att redovisningsfolket med KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. sitt huvudsakliga säte i Göteborg tog ledningen i kraft av praktiken och nu befinner man sig vid vägs ände. Kommunala årsredovisningar kan visst göras bättre men man kommer inte mycket längre med nuvarande synsätt. Ambitionerna att de skall vara begripliga för många användare och dagligen användas på ett meningsfullt sätt är ingen uppgift som faller inom det redovisningstekniska gebitet. Det är mer fråga om hushållsekonomi som ekonomer (nationalekonomer) sysslar med, informationskunskap och retorik. Det bästa som finns av detta nu är Svensk Kommunratings analyssystem. För att sammanfatta så importerade göteborgarna och andra mycket från det utvecklingsarbete som gjordes i Uppsala kommun åren Den första skissen till årsredovisning är i dag förädlad till en mycket bra redovisningstjänst i alla kommuner. Kommunernas årsredovisningar är högkvalitativ input till det system för finansiell analys som Svensk KommunRating har och som på motsvarande sätt skulle kunna användas och utvecklas vidare. Vem är intresserad? Allt är förberett för en ny utveckling. Finns det redovisningsverksamma inom föreningen Sveriges kommunalekonomer som också är ekonomer? Hos oss analyseras nämligen kommuner som små länder, som små regioner inom EU. Kommunexperten kommande år Detta leder över till hur analystidningen Kommunexperten är tänkt att utvecklas för åren som kommer. Det återstår, efter snart tre års analysarbete och presentationer, bara 17 kommuner att analysera av 29 i de två återstående numren i år. Och du som har varit med som prenumerant från början eller är kund i vårt bibliotek har inte bara tillgång till alla dessa 273 kommuner utan även till alla expertartiklar under åren. I januarinumret 211 kommer antalet kommunanalyser att vara 5 procent fler, dvs vi ökar från åtta till tolv kommuner. Denna förflyttning av tyngdpunkten till mer av analys beror på ambitionen att snabba upp analysarbetet och hinna med alla kommuner på två år istället för som nu, tre år. Dessa kommunanalyser kommer att vara något förändrade då det finns en tre år gammal kommunanalys att jämföra med. Det blir enkelt för den som är intresserad av att genom jämförelser kunna informera sig om hur det går i en kommun. Det kommer snabbt att kunna konstateras om en kommun har uthålliga finanser. Det innebär också att alla artiklar om de analyserade kommunerna görs tillgängliga för våra läsare, efterhand som kommunerna analyseras på nytt under de kommande två åren. Det blir också ett bättre samspel mellan tidningen och det underlag som finns på våra olika hemsidor. Hemsidorna kommer också att samlas ihop och struktureras bättre. Det arbetet har redan påbörjats genom att bloggen numera har gjorts tillgänglig på startsidan på Där ser du de senaste tio inläggen. Dina synpunkter Har du synpunkter på hur vi skulle kunna förbättra analystidningen Kommunexperten finns jag på eller Välkommen att ta kontakt med mig. Jag vill ha dina synpunkter så snart som möjligt och helst i år innan vi låser utformningen. Hans Jensevik Kommunexperten nummer 1, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Hjo Hjo kommunen med jojo-ekonomi Hjo bar den lilla kommunens mycket röriga prägel i kommunalpolitiken före sekelskiftet med perioder som skiftade mellan god och dålig ekonomi. Det indikerades även en lokal näringslivssvikt. Mycket har rätats upp och det visar utvecklingen främst efter 26. Hjo klättrar uppåt i betygsskalan och har inte långt kvar till högsta betyg. Mediebild och bakgrund En av landets tre klassiska trästäder är Hjo, belägen i Västergötland vid Vätterns västra strand. Hjo är inte, trots att ryktet säger motsatsen, förebilden för Grönköping. Denna stad svävar enligt stadens avisa Grönköpings Veckoblad någonstans mellan Hjo och Skövde. Hjo kommun har cirka 9 invånare varav de flesta bor i tätorten Hjo. Staden Hjo har anor sedan 14-talet då den utgjorde Västergötlands hamn vid Vättern. Hamnen är fortfarande en sevärdhet där man köpa sik från orten. Den gamla ångbåten S/S Trafik ligger i hamnen utom när den gör sina turer på Vättern. Vad själva namnet Hjo egentligen betyder har inbjudit till friska tolkningar men troligen uppkom namnet av det faktum att ån som rinner ut vid staden är grumligt eller hjolmigt som det hette i äldre tider. Hjo är känt för cyklisterna i Vätternrundan som susar genom staden i juni. Under mandatperioden leds kommunen av en borgerlig majoritet. I Hjo ges en av landets minsta tidningar, Hjo Tidning, ut. Den har en upplaga på 2 2 exemplar och kommer ut tisdagar och fredagar. I kommunen finns Nyföretagarcentrum som under de senaste sju åren hjälpt till att starta över 1 företag. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Hjo har en organisation med fyra utskott under kommunstyrelsen. Hjo har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Hjo Stadshus AB som koncernmoder. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 45 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Hjo ligger på plats 18 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att vär Faktaruta Hjo Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22, (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 14 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 47 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 16 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 5

6 Hjo dera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 15 8 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 29 2 kronor. Detta är med god marginal under de 38 5 kronor som är den första kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Hjos amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hjo delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Hjo kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp ANALYSFRÅGA I Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 18 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparandet i Hjo får betyget. År 29 är sparnivån 6,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,3 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,7 procent och under detta hushållningskrav. Prognosen för 21 visar ett godkänt sparande på 6,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Hjo har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Hjo hade 6 miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade 4 miljoner kronor i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto i Hjo är 11 procent av de totala intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hjo betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 4 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är stigande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår och är genomsnittligt betydligt större än omsättningstillgångarna. Rörelsekapitalet är således negativt men har en markerat stigande trend. Kapitalbildningen får i Hjo betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hjo under den senaste nioårsperioden 4,3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,7 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hjo delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,9 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Hjo bör investeringsnivån ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det finns en liten risk här att man drar på sig framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. 6 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Hjo Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en stigande trend de senaste sex åren från 89 till 92 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Hjo betyget. Befolkningen ökar både på kort och lång sikt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter och en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44 och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hjo en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hjo får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar av den anledningen att Hjo kommun inte längre äger något bostadsföretag. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på 9 73 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,7 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Skatteunderlag/Invånare 95 9 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Kommunens andel av medelskattekraften i Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 7

8 Hjo De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 54 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hjo skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Skövde) 29. Eftersom Hjo har en högre skattesats 29 med 1,1 procent så finns det ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Hjo höjde skatten senast 23 med,66 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Då det inte finns några behov av åtgärder blir betyget på avgiftshöjningar. Det indikeras vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 54 miljoner kronor och Hjo får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ner med cirka 18 miljoner kronor inom äldreomsorg, 1 miljoner inom grundskola och cirka 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, fritidsverksamhet och inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 14 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 54 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 88 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Hjo får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hjo (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt funnits majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hjo det speciella Hjo kommun ligger i Västergötland vid Vättern. Av Hjos fem grannkommuner är det bara Habo i söder som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. I söder ligger även Tidaholm (nr 12/29), i väster Skövde (nr 11/28) och i norr Tibro (nr 7/21) och Karlsborg (nr 4/29). I Hjo har det genom åren funnits många starka män och kvinnor både i politiken och som tjänstemän. Därför har det gått både upp och ned i ekonomin och skämtsamt har det sagts att Hjo har en jojo-ekonomi. Svensk Kommunrating har analyserat kommunen på plats många gånger under de tio åren 1996 till 26. Analyserna har bidragit till att få igång både väktare av kommunens kassakista som förespråkare för verksamheterna. Som framgår av diagrammet för nyckeltalet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga bestraffades Socialdemokraterna i valet 1998 för sitt ekonomiska ansvarstagande och samarbete med de borgerliga partierna genom att många öppet gick över till Folkpartiet. Samtidigt resulterade en maktkamp mellan en hushållande kommundirektör och en skolchef att den senare fick sluta och därefter blev Centerpartist. Under en del av nittiotalet hade Hjo en ganska bra ekonomi men det varade inte länge. Ekonomichefen parerade under några år ett för lågt sparande genom att dra ned investeringarna och blev till och med JO-anmäld för detta i samband med försening av en äldreomsorgsanläggning. Sista omtaget med en analys skedde med en presentation i januari 26, samma dag som en medarbetare omkom i en traktorolycka, och få fann anledning att delta. Moderaternas nya 8 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Hjo kommunalråd insåg dock allvaret i den ekonomiska situationen med ett sparande som föll trendmässigt vilket framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. En ny kommunchef var under rekrytering och olika lösningar på kommunens ekonomiska problem diskuterades. Bland annat föreslogs att Hjo skulle försöka bryta den nedåtriktade trenden genom årliga analyser med sikte att fjärde året vara A-kommun och meriterad för en finansiell elitlicens. I bakgrunden fanns den ekonomiska maktkampen mellan politikerna i nämnderna och kommunledningen och den fick förnuftigt nog prioritet. Hjo tog tag i sina organisatoriska problem och i dag är nämnderna avskaffade. Det finns fyra utskott för olika verksamheter i kommunstyrelsen och produktionen av den kommunala servicen sorterar under kommunledningen. Det tar några år att arrangera det så men som framgår av diagrammet sparnivå så bröts den nedgående trenden 28. År 29 ligger sparandet på godkända 6,3 procent av totala intäkter och över den långsiktiga nivån på 5,3 procent som motsvarar god ekonomisk hushållning enligt lagens krav. Det ser ut som om Hjo även för 21 styr mot ett godkänt överskott med ett LEDNINGSFRÅGA sparande på samma nivå som 29. Men det räcker inte för att redan nu justera upp betyget på nyckeltalet sparnivå från till och meritera sig för högsta delbetyg A på analysfrågan finansiell hälsa. Det sätts fortfarande till B och det bestämmer också slutbetyget till B. Analysen 26 har varit vägledande här. Om sparandet för 211 också ligger med marginal över högsta kritiska nivå 5,3 procent av totala intäkter så blir Hjo då en A-kommun. Tiden för Hjo som ekonomisk jojo-kommun är historia och förhoppningsvis förblir det så. För övriga tre analysfrågor kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter är delbetyget A. Innan vi lämnar finansiell hälsa med sitt delbetyg B tillsammans med positiva utsikter kan observeras att nyckeltalet kapitalbildning har betyget. Den tidigare ekonomichefen som under lång tid parerade perioder med vanskötsel av ekonomin med neddragna investeringar för att undvika att Hjo blev överbelånad åstadkom som oönskad bieffekt att det produktiva kapitalet i lokaler mm blev för litet. Kommunens tillgångar 29 uppgår till endast 54 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det finns av allt att döma ett eftersatt investeringsbehov och detta har nu tagit ut sin rätt. Under åren 24 till 28 med fallande sparande låg investeringarna varje år mycket över sparandet och det är vad betyget på kapitalbildning berättar. Skulderna tillåts öka men från låg nivå. Det kan konstateras att Hjo har en hyfsat låg kommunskuld genom att bruttoförpliktelsebeloppet är låga kronor per invånare. Det finns heller inga svårigheter att hitta och värdera tillgångar utanför kärnverksamheten till ett värde av kronor per invånare. Med ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare indikeras inga konsumtionslån utan delbetyget för kommunskuld ska vara A. Varför bruttoförpliktelsebeloppet är så lågt har redan antytts ovan i form av neddragna investeringsnivåer matchande sparandet. De första analyserna under nittiotalet indikerade också lokal svikt i näringslivet och åren före och fram till sekelskiftet handlade mycket om näringspolitik och finansiell riskhantering. Befolkningen minskade snabbt och ställde lägenheter tomma i det egna allmännyttiga bostadsföretaget. Detta löstes radikalt genom en avveckling av större delen av lägenhetsbeståndet 2. Det minskade från 116 lägenheter till 8 stycken och de 8 försvann 25. Nu ska sägas att Hjo hade ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 9

10 Hjo en mycket liten allmännytta och den låga skulden beror på en mycket liten borgen på endast 9 73 kronor per invånare. Även pensionsskulden är låg och i underkant av 2 kronor per invånare. Det kan nämnas att företagsdelen består av ett moderbolag, Hjo Stadshus AB, som äger ett energibolag med två döttrar varav det ena är ett elhandelsbolag. Det redovisar vinster före dispositioner och bolaget ges ett högt värde. Elhandel i en dotter innebär ett riskfyllt företagande och detta har påpekats vid tidigare analyser men det har inte avvecklats utan det finns i stället nu en buffert i bolaget med obeskattade reserver på cirka 36 miljoner kronor, mer än en halv årsomsättning. Det finns även cirka 16 miljoner kronor i pensionsförvaltning som kan tas med i nettokalkylen. Låt oss lämna analysfrågan kommunskuld med konstaterandet att det är fråga om ett starkt delbetyg A. Speciellt när det gäller analysfrågan finansiella risker indikeras inte längre någon lokal svikt i näringslivet. De tre nyckeltalen som beskriver skattebasens komponenter har alla betyget. Under de senaste tio åren har den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten förbättrats med cirka tio procent jämfört med rikets snitt. Under de tio åren 2-9 har befolkningen ökat även om de årliga förändringarna har haft både negativa och positiva förtecken under dessa år. Förvärvsfrekvensen har utvecklats bättre än kommunsnittet sedan 1989 och ligger sedan tre år tillbaka med god marginal över 8 procent. Det är möjligt att Hjo har integrerats allt bättre i regionen med Skövde som draglok men Hjo saknar inte ett eget företagande. Det finns 63 företag med minst ett arbetsställe per tusen invånare och det finns bara ett 6-tal kommuner med fler. Det verkar som om den tidigare nämnda näringslivssatsningen fått effekt. Det indikeras inte några finansiella krisutlösande risker utan delbetyget på denna analysfråga ska vara A. Analysen anger inga behov av åtgärder och därmed riktas inga krav mot de tre potentialnyckeltalen inom analysfrågan finansiella möjligheter. Med betyget på nyckeltalet skattehöjning och på det två övriga, avgiftshöjningar och kostnadspress, så betyder det salomoniskt låt bli skatten, höj avgifter och pressa ner kostnaderna om något skulle behöva göras. Det är iögonfallande stora överkostnader i äldreomsorgen vilket möjligtvis får tillskrivas hoten om ytterligare JO-anmälningar om denna verksamhet skulle röras. Nu kommer däremot anmälan från en tidigare, fortfarande levande och därför inom denna verksamhet vårdad kommunalpamp. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en svaghet behövs bara en åtgärd och det är att även framöver hålla sparnivån på minst 5,3 procent av totala intäkter. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i kostnadspress och i viss mån också i avgiftspotential. Ett sätt att behålla den finansiella styrkan i framtiden är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Överväg också ett program av små skattesänkningar varje år som ett led i bygget av en allt attraktivare kommun. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer att prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är något för många. En A-kommun kan i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten hur många ni än har varit. Det är din trygghet. Det finns inte avsatta pensionsmedel av någon större betydelse ännu, bara cirka 9 procent av hela den redovisade pensionsskulden, så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är något högre än normalt. Det finns en viss övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på Välj och stöd politiker som fortsätter hålla hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Hjo. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan i dag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen håller en fortsatt lika skärpt ekonomistyrning som under senare år och säkrar en sparnivå över 5,3 procent av totala intäkter. I takt med att Hjo härigenom snart kommer att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det också din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram. Företagare och investerare: Har Hjo komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Hjo. Överväger du lokaliseringar i en mindre företagarkommun nära Skövde så är Hjo en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar lätt om Hjo kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg, se Heta ratinglistan på se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Hjo så finns det en B-kommun till i omgivningarna men också en C-kommun och tre A-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Nu har vi analyserat åtta nya kommuner och de finns här i ratinglistan. Totalt är nu 273 kommuner analyserade och det är 94,1 procent av landets alla 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos I år har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå och de har haft sina avslutande betygskommittéer. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla KommunDiagnoser och där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Ny i A-listan Det finns en ny kommun i A-listan den här månaden och det är Sollentuna. Nu finns det 7 kommuner på A-listan och av de analyserade 273 kommunerna så är det 25,6 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 75 A- kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man sakta. Fyra nya i B-listan Det finns fyra nya kommuner i B-listan den här månaden. Det är Kungälv, Hjo, Köping och Hylte. 84 kommuner av de analyserade 273 är 3,8 procent. Är det ett representativt urval så finns det 89 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det en del kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D-gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Ny i C-listan Säffle är ny kommun i C-listan den här månaden. 67 kommuner av de analyserade 273 är 24,5 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 71 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men för det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Två nya i D-listan Det finns två nya kommuner i D-listan den här månaden och det är Ånge och Överkalix. 52 kommuner av de analyserade 273 är 19 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 55 D- kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Härryda /1 4 Arvika /1 5 Kävlinge /9 6 Lerum /9 7 Nyköping /1 8 Säter /8 9 Värnamo /8 1 Fagersta /8 11 Sollentuna /1 12 Skellefteå /8 13 Västerås /9 14 Karlstad /8 15 Örkelljunga /1 16 Markaryd /8 17 Tibro /1 18 Östersund /8 19 Täby /1 2 Vaggeryd /8 21 Vellinge /9 22 Älmhult /8 23 Piteå /8 24 Alingsås /9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Gnesta /1 5 Laholm /8 6 Vallentuna /9 7 Öckerö /9 8 Norsjö /8 9 Gällivare /9 1 Örnsköldsvik /1 11 Norrtälje /1 12 Tranås /9 13 Tyresö /1 14 Varberg /1 15 Kungälv /1 16 Simrishamn /1 17 Lidköping /1 18 Bollebygd /9 19 Tierp KD 1 2 Hörby /9 21 Nacka /1 22 Skinnskatteberg /8 23 Herrljunga /8 24 Ulricehamn /8 25 Kristianstad /1 26 Lomma /9 27 Salem /1 28 Karlshamn /9 Rang A-kommuner Nr/år 25 Trosa /1 26 Enköping /9 27 Linköping /9 28 Mönsterås /1 29 Nykvarn /8 3 Trollhättan /9 31 Bromölla KD 1 32 Kinda /9 33 Lidingö /1 34 Skövde /8 35 Tidaholm /9 36 Danderyd /8 37 Ale /9 38 Hudiksvall /8 39 Malmö /9 4 Mark /8 41 Halmstad /9 42 Kungsbacka /9 43 Örebro /9 44 Helsingborg /9 45 Vårgårda /1 46 Gislaved /9 47 Jönköping /9 Rang B-kommuner Nr/år 29 Uddevalla /8 3 Upplands Väsby /8 31 Kalmar /8 32 Karlskrona /1 33 Hjo /1 34 Ovanåker /9 35 Motala /8 36 Nässjö /9 37 Eskilstuna /9 38 Eksjö /1 39 Eslöv /1 4 Essunga /1 41 Vadstena /8 42 Strängnäs /9 43 Oskarhamn /9 44 Sjöbo /1 45 Klippan /8 46 Höör /9 47 Norrköping /8 48 Vetlanda /1 49 Grästorp /9 5 Kumla /9 51 Leksand /8 52 Eda /9 53 Orust /8 54 Karlsborg /9 55 Strömstad /8 56 Gnosjö /1 Rang A-kommuner Rang B-kommuner Nr/år 48 Umeå /9 49 Uppsala /1 5 Järfälla /1 51 Skurup KD 1 52 Svedala /1 53 Vänersborg /9 54 Växjö /1 55 Ljungby /1 56 Göteborg /8 57 Österåker /1 58 Mora /9 59 Sunne /8 6 Osby /8 61 Knivsta /1 62 Bollnäs /9 63 Gävle /9 64 Östhammar /8 65 Båstad /8 66 Hässleholm /1 67 Luleå /1 68 Tanum /8 69 Timrå KD 1 7 Kristinehamn KD 1 Nr/år 57 Haninge /8 58 Sölvesborg /8 59 Heby /9 6 Lund /9 61 Trelleborg /8 62 Borlänge /9 63 Perstorp /8 64 Töreboda /9 65 Askersund /9 66 Forshaga /8 67 Köping /1 68 Bjuv /9 69 Upplands-Bro /9 7 Alvesta /1 71 Stenungsund /8 72 Lycksele /8 73 Söderköping /9 74 Färgelanda /9 75 Hylte /1 76 Svenljunga /8 77 Huddinge /8 78 Ekerö /8 79 Emmaboda /9 8 Håbo /1 81 Borgholm /1 82 Kungsör /9 83 Sävsjö /9 84 Ödeshög /1 12 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Landskrona /1 5 Skara /1 6 Stockholm /1 7 Ystad /9 8 Orsa /8 9 Falköping /9 1 Härjedalen /1 11 Falkenberg /8 12 Mjölby /9 13 Lindesberg /9 14 Nordanstig /8 15 Oxelösund /1 16 Boxholm /1 17 Hedemora /8 18 Tranemo /9 19 Strömsund /8 2 Burlöv /9 21 Åstorp /8 22 Östra Göinge /9 23 Säffle /1 24 Botkyrka /9 25 Falun /9 26 Ludvika /1 27 Nora /1 28 Mariestad /1 29 Sundsvall /8 3 Uppvidinge /1 31 Ydre /8 32 Götene /1 33 Flen /8 34 Kiruna /8 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida Rang C-kommuner Nr/år 35 Sotenäs /1 36 Svalöv /1 37 Tingsryd /8 38 Vimmerby /9 39 Krokom /9 4 Rättvik /1 41 Lysekil /9 42 Västervik /8 43 Sandviken /8 44 Katrineholm /8 45 Vilhelmina /9 46 Arboga /1 47 Malung-Sälen /1 48 Nordmaling /9 49 Torsås /8 5 Mörbylånga /9 51 Nynäshamn /1 52 Norberg /9 53 Mullsjö /9 54 Åmål /9 55 Finspång /1 56 Älvkarleby /1 57 Smedjebacken /8 58 Avesta /8 59 Ljusdal /8 6 Nybro /9 61 Högsby /9 62 Sollefteå /8 63 Mellerud /8 64 Vingåker /1 65 Olofström /8 66 Karlskoga /8 67 Ronneby /9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på varning D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Ånge /1 11 Bjurholm /8 12 Vaxholm /8 13 Södertälje /8 14 Vännäs /1 15 Älvsbyn /9 16 Överkalix /1 17 Hallstahammar /9 18 Vindeln /1 19 Hultsfred /1 2 Dals-Ed /8 21 Gullspång /1 22 Söderhamn /9 23 Munkedal /9 24 Vansbro /9 25 Kramfors /9 26 Filipstad /9 27 Arjeplog /8 28 Surahammar /9 29 Bräcke /8 3 Gagnef /8 31 Kil /9 32 Munkfors /9 33 Dorotea /8 34 Berg /8 35 Åtvidaberg /9 36 Hällefors /1 37 Sorsele /8 38 Torsby /9 39 Robertsfors /8 4 Pajala /9 41 Kalix /1 42 Grums /9 43 Storfors /1 44 Älvdalen /8 45 Degerfors /8 46 Hagfors /1 47 Ljusnarsberg /1 Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö /1 2 Härnösand /9 3 Ragunda /1 4 Hallsberg /8 5 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 13

14 Hylte Hylte långsamt bättre, snart riktigt bra? Hylte är jämviktskommunen som haft vågmästarpartier alla mandatperioder sedan början av åttiotalet. Det har gjort stora negativa avtryck i ekonomin under nittiotalet. Före sekelskiftet skedde ett uppvaknande. Skattehöjningar har vänt utvecklingen men återhämtningen har gått sakta. I dag återstår en konsumtionsskuld på nästan femtio miljoner att amortera för att meritera sig för högsta finansiella betyg. Potentialer finns för detta men finns politisk vilja? Mediebild och bakgrund Den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark gick rakt genom Hylte kommun. Det finns en rad minnesmärken som vittnar om stridigheter i forna tider. Förr kom nybyggarna på Nissans och Lagans vattenvägar men i dag finns cirka 1 2 bofasta. Centralorten är Hyltebruk med ungefär 3 7 av kommunens invånare. Bland övriga större tätorter märks Torup, Unnaryd och Kinnared. Hylte är en ung kommun och bildades 1974 av flera Smålandsoch Hallandskommuner men tillfördes Hallands län. Tillverkningsindustrin dominerar kommunen med Stora Ensos pappersbruk med 1 anställda som kommunens största arbetsgivare. I övrigt märks Smurfit Kappa som är ledande nordisk leverantör av wellpappförpackningar, underleverantörer till bilindustrin samt såg och övrig verkstadsindustri. Hylte utgör också tillsammans med nio andra grannkommuner den så kallade entreprenörsregionen. Dit hör till exempel Gnosjö, Tranemo och Älmhult. Kommunvalet i höst gjorde att S, MP och V bestämde sig för att regera nästa mandatperiod. Socialdemokraterna lade nyligen ett förslag till budget som förutsätter en skattehöjning med 25 öre. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Hylte har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 58 8 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Hylte ligger på plats 69 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar ut Faktaruta Hylte Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,45 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 16 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 59 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Hylte anför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 15 9 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 42 9 kronor. Detta är över de 38 5 kronor som är den första kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Hyltes amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sex år de senaste fem bokslutsåren och därmed över den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hylte delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Hylte kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Hylte får betyget. År 29 är sparnivån 7,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 5,3 procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 5,1 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Den andelen är i Hylte 29 procent av de totala intäkterna och trenden faller sakta. Den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter är passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hylte betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 67 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Därmed passeras den första kritiska nivån som ligger på 6 procent. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 69 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Belastningen som flyttar ned betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt med fallande trend. Kapitalbildningen får i Hylte betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hylte under den senaste nioårsperioden 4,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,8 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hylte delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett mindre gap i sparnivå 21 på 1 miljon kronor då bokslutsprognosens värde för sparandet är 5,1 procent av totala intäkter och det är något under den högsta kritiska nivån på 5,25 procent av totala intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,1 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Hylte bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det finns ingen risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en stabil trend de senaste sex åren runt 88 procent av rikssnittet får skattekraften KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 15

16 Hylte betyget. På nyckeltalet befolkning får Hylte betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen minskar dock långsiktigt och det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hylte en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hylte får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras en av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,9 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Förvärvsfrekvens Totalt för Hylte Riksmax Värnamo Rikstrenden Riket Kommuntrenden ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Hylte behov av åtgärder på 3 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2 Mkr), Hälsa (1 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hylte skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Halmstad) år 29. Eftersom Hylte har en högre skattesats år 29 med 1,42 procent så finns det ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Hylte höjde skatten senast år 26 med,5 procent och år 25 med,42 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 4 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 3 miljoner kronor per år och är därmed mindre än potentialen på 4 miljoner och betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 81 miljoner kronor och Hylte får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ned med cirka 35 miljoner kronor inom äldreomsorg, 15 miljoner vardera inom grundskola och gymnasieskola och cirka 5 miljoner vardera inom social omsorg och inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 81 Mkr Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 16 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 81 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 17 personer. Hylte får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hylte (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för det relativt stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Antalet anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hylte det speciella Hylte kommun är belägen dels i landskapet Halland, dels i landskapet Småland. Hyltebruk är centralorten. Hylte har fyra grannkommuner och de har alla analyserats i tidigare nummer av Kommunexperten. Falkenberg (nr 1/28) ligger i väster och Gislaved (nr 6/29) i norr. I öster ligger Ljungby (nr 6/21) och i söder Halmstad (nr 3/29). Man kan sammanfatta Hylte som en kommun där politiken är problemet. Det finns för många stridiga viljor och det går ofta ut över ekonomin när var och en har fått sitt. Se diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. Där framgår att vågmästarläge är det vanligaste styrkeförhållandet under de nio mandatperioder som presenteras i diagrammet och vågmästarlägen gynnar inte dem som tar ekonomiskt ansvar. Personer som öppet prioriterar ekonomistyrning får betala för det i tappat väljarstöd. Vid analysen i april valåret 1998 delade Socialdemokraterna och Centerpartiet på makten. Deras företrädare hade övertalats till en analys av de ledande tjänstemännen som med förfäran sett hur kommunens skulder växt från 6 miljoner kronor 1993 och upp över 2 miljoner Skulderna hade ökat nästan med multipeln fyra på fem år. Sparandet hade varit för lågt i förhållande till investeringarna under flera år stod över 25 procent av lägenheterna tomma i den kommunala allmännyttiga bostadsstiftelsen Hyltebostäder.. Rådet var att balansera ekonomin och att hantera de finansiella riskerna KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 17

18 Hylte i bostadsstiftelsen. Potentialer fanns i form av överkostnader i verksamheterna och som så ofta i en kommun med ett flertal tätorter bestod dessa av dåligt kapacitetsutnyttjande av lokaler som kommunen också behövde rusta upp eller avveckla. Diskussionen som följde resulterade i stora förluster för Socialdemokraterna och Centerpartiet till vågmästarna och i all vishet höjdes skatten med 1,23 procent I övrigt fortsatte man som förut. Skulderna 1999 toppade på 22 miljoner kronor och låg kvar på denna nivå åren framöver. Investeringarna fick anpassas till sparandet. Det är ingen önskesituation att vara tjänsteman eller ung politiker i en kommun som skulle kunna meritera sig för högsta finansiella betyg inom några år men som befinner sig i ett långsiktigt politiskt låst läge. Med nya kommunoch ekonomichefer skedde nästa analys 27. Majoriteten bestod denna gång av Socialdemokraterna, Centerpartiet, tre avhoppade Moderater och en avhoppad Vänsterpartist. Denna analys skedde i form av en intensiv dialog mellan alla medverkande och det klämdes lagom på alla finansiellt ömma tår. Slutsatsen var att C-kommunen Hylte kunde nå A-nivå inom fem till tio år och det behövdes amorteras extra. Konsumtionslån på cirka 4 miljoner behövde lösas. LEDNINGSFRÅGA Läget i dag är bättre. Hylte har förbättrat sitt indikativa finansiella betyg från C till B. Det framgår av betygsmatrisen i faktarutan att Hylte har delbetyget A på tre av de fyra analysfrågorna och B på analysfrågan kommunskuld. Då lägsta betyg bestämmer slutbetyget så är det B. Det finns nu en kommunskuld på nästan 5 miljoner kronor som behöver amorteras bort genom extra amorteringar. Det finns skulder i förvaltningarna på 27 miljoner kronor och historien ovan berättar att det också var inom förvaltningarna som konsumtionslånen uppstått. Hylte ska ha beröm för att man under vågmästarläge lyckats införa en fungerande ekonomistyrning så att sparandet har kunnat läggas över högsta kritiska nivå 5,25 procent av totala intäkter, motsvarande god ekonomisk hushållning enligt lagens krav, de senaste sex åren. I varje fall är det så i genomsnitt vilket diagrammet för nyckeltalet sparnivå visar under analysfrågan finansiell hälsa. Det framgår också av diagrammet att i november 27 låg genomsnittet strax under den andra kritiska nivån och betyget på nyckeltalet sparnivå var. Även delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa var då C. I dag är det med minsta möjliga marginal A. Nyckeltalet sparnivå är det enda nyckeltalet som har förbättrats sedan 27 och det enda som inom denna analysfrågas fem nyckeltal har betyget. De lägre betygen på efterföljande nyckeltal berättar fortfarande om höga skulder i förvaltningarna (skuldflödesoch skuldbalansgrad respektive ) och att det finns en tendens att utgifterna för investeringarna ligger något över sparandet (kapitalbildning ) och ett ansträngt rörelsekapital har nyckeltalsbetyget. Det finns mer ett tryck att öka långa skulder ytterligare än att amortera extra. Delbetyget för finansiell hälsa ska vara A. Analysfrågan kommunskuld har delbetyget B och bestämmer slutbetyget. Här är läget nästan oförändrat sedan 27. Hylte har ökat sin konsumtionsskuld med cirka 1 miljoner kronor. Investeringsnivån ligger obetydligt över sparnivån och det finns ett litet årligt lånebehov. Bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare är jämförelsevis inte högt men är det ändå då Hylte inte äger mycket av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan värderas för att räkna fram ett lägre nettoförpliktelsebelopp. Hylte har bara en bostadsstiftelse och även om den avkastningsvärderas så är det oklart om dess värde, eftersom det är en stiftelse, kan användas som ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Hylte kvittningsbart belopp. Företaget redovisar vinster och om en värdering sker och beloppet förs till kalkylen inklusive kommunens borgen till stiftelsen så kan kronor per invånare kvittas bort. Nettoförpliktelsebeloppet blir kronor per invånare. Konsumtionslån indikeras i analysen för nettobelopp över 38 5 kronor per invånare. Det finns inga pensionsmedel i förvaltning och inte heller några andra synliga tillgångar utanför kärnverksamheten i de ekonomiska dokumenten. Betyget för nyckeltalet förpliktelsebelopp ska vara och det motiverar ett delbetyg B för analysfrågan kommunskuld. När det gäller analysfrågan finansiella risker indikeras inga kritiska mönster mellan de sex nyckeltalen. Delbetyget ska vara A. Här finns två speciella aspekter värda att nämnas. För det första visar den bakomliggande statistiken till de tre nyckeltalen som mäter skattebasen, skattekraft, befolkning och sysselsättning, en stark utveckling för samtliga. Den är bättre än rikssnittet med undantag av befolkningen. Men befolkningsutvecklingen har stabiliserats. För det andra finns det fortfarande en viss volym lediga lägenheter i Stiftelsen Hyltebostäder men inte alls de volymer som innebar krisläge i mitten av nittiotalet. Vad berättar potentialnyckeltalen? Det finns möjligheter att höja avgifter och pressa kostnader och speciellt det senare. Men att pressa kostnader är inte Hyltes bästa gren utan överkostnaderna växer. I utsatta lägen så finns det tydligen alltid en majoritet för skattehöjningar och skatten höjdes 25 med,42 procent och 26 med,5 procent. Det var de år då sparandet höjdes till godkända nivåer. Berömmet ovan för god ekonomistyrning dessa år beror på att de ökade intäkterna användes för amorteringar och investeringar och inte tillfördes verksamheterna. Överkostnaderna mäts genom jämförelser med kommunerna i Halland och de är inte så många. Det finns fler i den grupp som utgörs av typen varuproducerande kommuner som Hylte tillhör och då växer överkostnaderna från drygt 8 miljoner kronor och upp till 11 miljoner. Jämför vi med alla kommuner blir överkostnaderna i underkant av 15 miljoner kronor. Delbetyget för analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: I Hylte finns två uppgifter. För det första gäller det att även framöver hålla sparnivån på minst 5,25 procent av totala intäkter. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då goda finansiella möjligheter finns i kostnadspress och i viss mån också i avgiftspotential. För det andra kan investeringarna förslagsvis få ligga minst 1,5 procent lägre än sparande för då finns cirka 1 miljoner kronor per år till extra amorteringar. Hylte betar då av konsumtionsskulden på 5 år och meriterar sig för högsta finansiella betyg. Överväg, med tanke på de stora överkostnaderna, ett program av små skattesänkningar varje år som ett led i bygget av en allt attraktivare kommun. Ett sätt att behålla den finansiella styrkan i framtiden är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera det öppet varje år. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Det behöver bara ta några år. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är fortfarande alldeles för många. Men en A-kommun kan i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten hur många ni än har varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Det gäller för ledningen i kommunen att behålla nuvarande höga sparnivå så att skulderna kan minskas. Att förutsättningarna förbättras kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Hylte. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan i dag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är fortsatt effektiv i sin ekonomistyrning och säkrar en sparnivå över 5,25 procent av totala intäkter och därigenom kan betala av lite av sina höga skulder. I takt med att Hylte meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå gör det din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram. Företagare och investerare: Har Hylte komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Hylte. Överväger du lokaliseringar i en företagarkommun i denna del av Halland är Hylte en av de jämförelsekommuner som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Hylte kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg, se Heta ratinglistan på se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Hylte så finns det två B- kommuner till i omgivningarna men också två A -kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 19

20 Kungälv Kungälv på rätt väg och nästan framme I Kungälv har det periodiskt varit rörigt i politiken på grund av vågmästeri och så ser du att kunna bli igen. Men ändå har Kungälvs ekonomi sakta förbättrats genom åren med ambitiösa tjänstemän som lotsar. Två viktiga förutsättningar i en ny organisation är bättre beslutsförmåga och handlingskraft. Men detta är ingen garanti att de sista stegen tas mot en ekonomi i elitklass. Mediebild och bakgrund Kungälv i södra Bohuslän är en av Nordens äldsta städer och den nämns redan i de isländska sagorna på 9-talet. Arkeologiska fynd är säkrade från 11-talet. Enligt Snorre Sturlasson ska Kungälv, då under namnet Kongahälla, ha varit platsen för trekungamötet 111 då de nordiska kungarna slöt ett fredsavtal. De betydde dock inte att Kungälv gick en säker framtid till mötes. Staden brändes upprepade gånger och först från 168 då staden flyttades från sitt läge vid Nordre älv till nuvarande Fästningsholmen fick den vara ifred för angrepp. I dag har Kungälvs kommun 41 invånare. Kommunen, som ligger två mil norr om Göteborg, ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund och utgör en del av Stor-Göteborg. I kommunen ingår delar av den bohuslänska skärgården med Marstrand som största ö och kommundel. Skärgården utgör en del av kommunens sevärdheter där Carlstens fästning i Marstrand majestätiskt vakar över folklivet som blommar upp under sommaren. I Kungälv är Bohus fästning kommunens stora attraktion och numera finns Mimershallen i Kungälv som är kommunens nya stora besöksanläggning. I och runt Mimers hus ligger kommunens fem gymnasieskolor och i kommunen finns också Nordiska folkhögskolan. Kungälv har över 2 företag och det största verksamhetsområdet är Rollsbo som ligger i direkt anslutning till E6 med cirka 3 företag. Här finns bland annat såväl livsmedels- som bilindustri. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Kungälv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Faktaruta Kungälv Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 21,87 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 74 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 17 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 115 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 2 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Insamlade däck per län och kommun

Insamlade däck per län och kommun Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander. Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Ranking avgift Medelavgift Ranking

Ranking avgift Medelavgift Ranking Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4

Läs mer

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät)

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Årets Håll Sverige Rent kommun 2016 hela Sverige Kommun Placering 2016 (2015) Håll Sverige Rent kommun Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Ansluten till Vi Håller Rent

Läs mer

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18 Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra.

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. 2008 05 29 Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. I spalt nr 2 redovisas hur stor del av kommunerna

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område Ale Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD INGET ANBUD Alingsås Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Bilaga 2 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Rapportrubriker 0 Hur tycker att läget

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket Riket 9 851 017 103 662 114 870 90 907 23 963 134 240.. 134 240 55 830.. 55 830 78 410.. 78 410 1 289 01 Stockholm 2 231 439 33 395 29 381 15 830 13 551 76 678. 41 480 35 198 57 063. 38 783 18 280 19 615.

Läs mer

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Hur viktigt tycker du det är att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagande

Läs mer

Bilaga 2 Hus med äganderätt som är planerade för byggstart jämfört med 2005

Bilaga 2 Hus med äganderätt som är planerade för byggstart jämfört med 2005 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 10 0 50 Vallentuna 0 72 0-200 57 Österåker 0 0-25 - 50 Värmdö - 150 - - - 150 Järfälla 0 70 0 30 150 90 Ekerö - 0-0 200 100 Huddinge 13 100 0 0 40 100 Botkyrka 0 100

Läs mer

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2 Stockholms län 14 127 535 5 416 782 8 710 753-3% Botkyrka 450 543 Inget huvudbibliote 450 543-9% Danderyd 245 903 107 907 137 996-2% Ekerö 134 134 109 684 24 450 16% Haninge 448 714 263 374 185 340 3%

Läs mer

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL Kommuner Stockholms läns Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands

Läs mer

Förändring i kommunal fastighetsavgift

Förändring i kommunal fastighetsavgift 2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184

Läs mer

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp 73 795 015 632 895 79 648 128 SORSELE VÄSTERBOTTEN 5 316 49 0 BJURHOLM VÄSTERBOTTEN 6 670 57 15 307 STORFORS 7 548 156 2 709 VINDELN VÄSTERBOTTEN 8 420 58 334

Läs mer

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 - uppdelat per län AB Stockholm Sundbyberg 79 303 173 75 55 108 Solna 81 305 46 233 26 80 Vaxholm 103 345 76 254 15 107 Nacka 107 353 113 239 1 116

Läs mer

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Kommun Telefonnummer E-postadress Ale 0520-48 84 41 vast@nyforetagarcentrum.se

Läs mer

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6)

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) 2016-12-22, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Skolverket

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer