Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande och gott om utrymme att pressa kostnader och öka avgifter, men man har hög kommunskuld och många lån. Till det kommer att folk flyttar Sidan 5 Hudiksvall är en välskött kommun som inte har långt kvar till eliten. Man har få problem och befolkningssituationen är den enda egentliga utmaningen för kommunledningen Sidan 12 Piteå är en i raden av mycket välskötta norrlandskommuner och tvärtemot många andra kommuner i norr ökar befolkningen. Man kan möjligen spåra en svag underliggande svikt i näringslivet Sidan 22 Huddinge har god potential och kan med fortsatt fast ekonomistyrning bli en A-kommun om några år. Det brister något i analysfrågorna finansiell hälsa och finansiella risker. Annars har man toppbetyg Sidan 28 Stenungsund är den före detta ekonomiska kriskommunen som efter många års tålmodigt arbete nu uppfyller villkoren för ett betyg på B-nivå. Man är i det lyckliga läget att kommunen stadigt växer Sidan 35 Hedemora har ett huvudproblem som man delar med många kommuner folk flyttar. Det är de yngre som flyttar och de äldres antal som växer i Hedemora Sidan 44 Torsås har problem med sin finansiella hälsa. Det gör att man är en C-kommun. Men man har samtidigt potential till förbättringar, inte minst gäller det överkostnaderna i verksamheterna Sidan 51 Båstad är en av landets få kommuner som har så god ekonomi att man meriterat sig för den finansiella elitlicensen. Man är en elitkommun med hög och växande syssel sättningsnivå Sidan 57 Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? De goda tiderna är på väg mot sitt slut och vi kan förvänta en försämring av konjunkturen. Det ställer högre krav än vanligt på kommunledning i allmänhet och kommunekonomer i synnerhet. Hur ska man kunna pressa kostnaderna i lågkonjunktur när det är svårt redan i högkonjunktur? Men det finns metoder för effektiv kommunal kostnadspress. Här presenteras fyra av dem. Sidan 12 Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? De flesta organisationer leds av grupper, inte av allenarådande ledare. Därför finns det skäl att diskutera hur ledningsgrupper i politiskt styrda organisationer som kommuner fungerar och hur de normalt är sammansatta. Du möter populister, ideologer, normetiker och måletiker. Sidan 42

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Dorotea... 5 Hudiksvall Kommunal kostnadspress Analysfrågan Kommunskuld... 2 Piteå Huddinge Finansiell elitlicens Steungsund Vet du var du ska investera? Tjänstemäns och politikers beteende Hedemora Torsås Båstad Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Bara fristående och oberoende inger förtroende Kriskommunen Hallsbergs bristande skuldbetalningsförmåga var ett viktigt inslag i aprilnumret. Så var finanskrisen i Uppsala kommun i slutet av 198-talet det i majnumret. Här visades att det kan gå riktigt snett när politiker blir aktörer där det behövs ekonomisk och finansiell spetskompetens. När ekonomi så mycket handlar om att förvalta andras pengar är frågan om förtroende ständigt aktuell. KommunInvest Det är också med tanke på vad som sker inom KommunInvest som finans artikeln om Uppsala presenterades i förra numret. Det fanns en tid av tjänstemannastyre i Kommun Invest under bildaren Lars Anderssons tid när kommuner fick meritera sig för att bli medlemmar. Har politikerna tagit över KommunInvest? Är nu målet att sälja lån till kommuner hur de än ser ut? Har den nysvenska trevligheten ersatt den reformistiskt gammalsvenska nyttigheten i Kommun Invest? Tycker politikerna i Kommun Invest att man har en pipeline till statens kassa, dvs botten på den kommunala statsbidragspåsen, så att det inte är så viktigt med kreditvärdering? Och att det heller inte är viktigt att bevaka lån i kriskommuner med växande mängd potentiellt nödlidande krediter? Sköter man inte det och den institutionella inramningen är otydlig är inte förtroendekrisen långt borta. EU ogillar alla typer av pipelinekonstruktioner mellan finans bolag och statliga kassor var de än uppträder. Det finns två åtgärder som ligger nära till men som politikerna i Kommun Invest ska avhålla sig från: prata marknaden till rätta och anlita experter från partsorganisationer att hjälpa till i de egna kriskommunerna. Det är fristående och opartiskhet som inger förtroende. Var de inbjudna föredragshållarna på bolagsstämman..? Avregleringen 1992 Åren efter den nya kommunallagen 1992 var förvirringen stor i kreditgivarkretsar över den fullständiga finansiella avregleringen av svenska kommuner. Efter ett möte på Kommunförbundet, som skulle lugna finansmarknadens aktörer, berättar sparbankdirektören Sören Andersson att marken gungade under honom hela vägen tillbaka till banken. Man hade sagt att kommuner inte kunde gå i konkurs. Hur får man ut pengar från någon som inte kan försättas i konkurs? Man hade sagt att skattebasen kan utmätas. Det har ännu ingen gjort. Det är inte ens operationellt reglerat hur det ska gå till. Vem vill pröva det först? Sören Andersson tog kontakt med fristående och oberoende personer och stod fadder för Svensk Kommun Rating. Uppdraget kunde sammanfattas i några frågor: Hur förstår man kommunal redovisning så att det går att kreditvärdera en kommun? Hur ser det ut i våra 286 kommuner? Vilken statistik finns som är så bra att man kan analysera? Vilka nyckeltal tas ur statistiken och klarlägger inom fyra minuter hur läget är? Försämrade konjunkturer Vi går in i de förlorade årens del av konjunkturcykeln. De senaste åren har utfallen varit bättre än prognoserna. När bättre utfall för det mesta har räddat läget, behövs inte korrigerande åtgärder för avvikelser. Den aktiva komponenten i ekonomistyrningen förlorar i effektivitet. Nu blir det tvärtom några år. Prognoserna är bättre än utfallen och med slö ekonomistyrning uppstår underskott och förlorade år. Därför börjar i det här numret en serie om hur man pressar kostnaderna i en kommun. Det finns fyra sätt: substitution, produktivitetsstyrning, rationaliseringsinvesteringar och strukturekonomiska åtgärder. De är till för dem som vill vässa effektiviteten i kommunens ekonomistyrning. Framtidens ekonomi Nummer 6 blir i övrigt ett snällt nummer med tre kommuner med finansiella indikativa betyg på A-nivå, där en av dem Båstad dessutom har en Finansiell Elitlicens. Det är ett intyg på att man har framtidens ekonomi redan idag. Svårare än så är det inte! Vad finns det för alternativ till ett enda mål som alla i kommunen måste ta ansvar för? Varje idrottsgren har bara ett mål för att nå fokus hos alla i laget. Resultatsaldot gäller och allt annat är statistik. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Dorotea Dorotea där man planerar för sammanslagning Folk flyttar. Det är inte helt ovanligt för kommuner i Västerbotten och det stämmer också på Dorotea. Man har hög kommunskuld, många lån, troligen också konsumtionslån. Det finns uttalade finansiella risker i och med att den bestående minskningen av befolkningen fortlöpande tömmer lägenheterna i allmännyttan. Däremot har man högst betyg i finansiella möjligheter eftersom man har ett ovanligt högt sparande, och gott om utrymme att pressa kostnader och öka avgifter. Och och det är viktigt det finns potentialer som gör att lokalpolitikerna själva klarar att hantera alla behov. Mediabild och bakgrund Orten hette från början Bergvattnet. Det var först 1799 som den fick namnet Dorotea och det kommer från Gustav IV Adolfs hustru, drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden. Man kallar sig Lapplands sydport och erbjuder den vanliga turistpaletten med orörd natur, fiske och batteriladdningsaktiviteter. I media läser man om vindkraftsprojekt där Sveriges äldsta vindkraftprojektör Vindkompaniet planerar att bygga fjällbaserad vindkraft i Bliekevare. Media refererar också att det finns kvalitetsbrister i skolan. Skolverket har inspekterat förskoleverksamheten, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxen utbildningen och kommit fram till att kvaliteten är för låg. Vidare noteras att enligt Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimatet anses Dorotea vara den kommun i Norrland som har det bästa klimatet. På kommunens webbplats möts man av Dorotea kommun söker kommunchef. Kanske inte drömstarten. Nu är det inte alls så allvarligt, den förre kommunchefen ska gå i pension. Dock Dorotea är en D-kommun. Vill man göra något åt det? Eller väntar man på en eventuell kommande sammanslagning med grannkommunerna Åsele och Vilhelmina? Det positiva är att Dorotea står på egna ben, man har god potential förutsatt att man vill utnyttja de möjligheterna. Det kanske inte är politiskt korrekt, men verkligheten brukar ha ett högt förklaringsvärde och vinna över dem som hellre tittar på kartan än hur det egentligen är. Man har högsta betyg i finansiell hälsa och finansiella möjligheter. Utnyttja det! Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Dorotea har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommu Fakta Dorotea Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 22,9 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: 4,3 miljoner (26) Förvaltningarnas totala intäkter: 21 miljoner (26) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 5

6 Dorotea nens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Dorotea ligger bruttoförpliktelsebeloppet på drygt 92 kronor per invånare. Det är långt över medeltalet och inte långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Man hamnar på plats 281 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner är det möjligt att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksam heten och få ett nettoförpliktelsebelopp som är mer rättvisande än bruttoförpliktelsebeloppet. I Doroteas fall ger en försiktig värdering cirka 29 kronor per invånare. Då blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 63 kronor. Det är över de 6 7 kronor som är gränsen för den tredje kritiska nivån för indikation av konsumtionslån. KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Dorotea kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Det finns således starka indikationer på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Doroteas amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 3,5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån på 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Dorotea delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Dorotea får betyget. År 26 är sparnivån 9,2 procent av de totala intäkterna och ligger Kommun 281 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i långt över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är cirka 8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Dorotea betyget. Den andelen ligger i genomsnitt för de sista fem bokslutsåren på 28 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån är passerad vid 25 procent av totala intäkter. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Dorotea betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är i genomsnitt för de sista fem bokslutsåren cirka 35 procent av tillgångarna och denna andel växer. Första kritiska nivån ligger nästan dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan långsammare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapital bildning. Kapitalbildningen får i Dorotea betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Dorotea under den senaste nioårsperioden 7,11 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 9,76 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,65 procent och skulderna i förvaltningarna växer. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. 6 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Dorotea Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Det finns sådan indikation och Dorotea får delbetyg C på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 8 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som minskar mer än 5 procent den senaste tioårsperioden. Befolkningsminskningen den senaste tioårsperioden är 14,3 procent. Det finns således en klar risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en växande trend och en belastning för kraftig variation får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Dorotea betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Nu Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 1,, -1, -2, -3, Befolkningsökning Dorotea kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 7

8 Dorotea ligger minskningen på 14,3 procent den senaste tioårsperioden. Åldersstrukturen innehåller också ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen. En svacka i den åldersgruppen kontrasteras av äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8-w år. Det finns så mycket som två belastningar för strukturell under försörjningsskevhet mellan åldrarna -44 och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Dorotea en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Det finns dock en belastning för stor variation över tiden. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Dorotea får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 7,3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 27) passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Ytterligare en belastning ges för stor befolkningsminskning de senaste tio åren som i analysen ses som en försämrande faktor. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på närmare 3 kronor per invånare, vilket är över den Möjligheter högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. De två risker som indikeras är dels investeringsrisk, att kommunen håller på att investera ihjäl sig, dels att den bestående minskningen av befolkningen fortlöpande ställer lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Det är ett svagt C på gränsen till D. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 6 miljoner kronor fördelade på analys frågorna Kommunskuld (4), Hälsa () och Risk (2). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Doroteas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vilhelmina) år 26. Eftersom Dorotea har lika skattesats 26 finns ingen potential som kan möta behovet på 6 miljoner kronor. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg. Det indikeras även en icke obetydlig potential inom ANAlysfråga iv kommunens affärsverksamhet. Eftersom potentialen 5 miljoner kronor inte räcker för att täcka hela behovet på 6 miljoner, men väl 67 procent av det, utgår en belastning som drar ner betyget ett steg till. För avgiftshöjningar blir således betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 36 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Dorotea på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 3 miljoner kronor vardera inom grundskola, gymnasieskola och politik, med cirka 4 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och fritid, med 5 miljoner inom social omsorg och med cirka 7 miljoner vardera inom äldreomsorg och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar 4 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 36 miljoner en sänkt skatt på cirka 9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 121 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet för handikappade borde 88 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då är övertaligheten cirka 1 personer. Dorotea får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Dorotea potential 36,1 Mkr Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och 8 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Dorotea här är betyget för Dorotea (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det inte alltid funnits majoritetsblock. Nu indikeras även en belastning för vågmästarläge. Det finns ett lokalt parti sedan fyra mandatperioder tillbaka: Dorotea Kommunlista. Det innehar idag befattningen kommunstyrelsens ordförande. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 121 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Dorotea det speciella Ovanför Östersund ligger nio kommuner som avlånga tårtbitar utefter gränsen till Norge. Underst i Jämtland finns Strömsund, därefter Dorotea som den sydligaste och minsta i Lappland utefter gränsen till Norge. LedningsförmågA I förra numret (maj 28) analyserades Strömsund och Sorsele. För att komma till Sorsele från Dorotea passerar man först Vilhelmina och därefter Storuman. Ovanför Sorsele ligger Arjeplog och så Jokkmokk som analyserades i årets första nummer (januari 28). Det finns således jämförelsekommuner med publicerade analyser för dessa tårtbitar. Strömsund ser bäst ut och mest avskräckande hittills är Sorsele när man studerar kommunernas nyckeltal. Men rubriken för Sorsele är (D) ålig men ännu inte kris. Det är inte i Sorsele som i Hallsberg att behoven är så omfattande att finansiella möjligheterna inte räcker till. Dorotea påminner mycket om Sorsele. Det är en kommun med det finansiella indikativa betyget D, men det finns potential så lokalpolitikerna kan ännu själva klara att hantera alla behov. Behovet börjar med tre frågor, kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella krisutlösande risker. En tabell med behoven ser ut på följande sätt: 1.Kommunskuld 4 milj kr 2 år 2.Finansiell hälsa milj kr år 3.Finansiella risker 2 milj kr 5 år 4.Summa behov 6 milj kr 2 år Ett belopp på 6 miljoner kronor i behov är inte avskräckande, men Dorotea är en mycket liten kommun med bara invånare (december 27) och det finns bara två kommuner som är mindre. Det bollas med hundratals miljoner kronor i behov i större kommuner, och 6 miljoner i denna lilla kommun är faktiskt ett betydande men inte alls ohanterligt belopp, inte minst med tanke på att det bara i avgiftspotential finns cirka 5 miljoner kronor och i möjligheterna att pressa kostnader ytterligare 36 miljoner kronor. Räknas potentialen i avgiftsnivå och kostnadspress om i en kalkylmässig skattesänkning blir det över 1 procent. Säg att en normal överkostnad för glesbygdskommunen Dorotea är 4,5 procent (i stället för mer genomsnittliga cirka 3 procent) och behoven motsvarar 1,5 procent, finns utrymme för en möjlig skattesänkning på (1-4,5-1,5=) 4 procent. Som framgår av sparnivån för 26 i diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa är stapelhöjden 9,2 procent av de totala intäkterna och den högsta kritiska nivån motsvarande lagens hushållningskrav 4,5 procent av intäkterna. Eftersom varje procent av ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 9

10 Dorotea intäkterna är 2,1 miljoner kronor, blir skillnaden på (9,2-4,5=) 4,7 procent, dvs 1 miljoner kronor. 1 procents förändrad skatt är 4 miljoner så skillnaden motsvarar en skattesänkning på 2,5 procent. Om man summerar de två möjligheterna att sänka skatten: 1. Avgiftsnivå och kostnadspress 4, procents lägre skatt 2. Nedjusterad sparnivå 2,5 procents lägre skatt 3. Summa 6,5 procents lägre skatt När motsvarande kalkyl presenterades för Bräcke kommun i nummer 1 / 28 ansågs den inte trovärdig. Men kalkylen är baserad på fakta som man kan kontrollera varenda sifferuppgift i, så varför vill man inte uppfatta kalkylen som trovärdig? Förmodligen för att den i så fall skulle ifrågasätta rättvisan i hela systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. Då är det bättre att anse kalkyler för mindre trovärdiga, få vara överkompenserade genom bidragssystemet och få göra slut på de pengarna. Tänk vilken komparativ fördel det skulle vara för små kommuner att ha de lägsta skattenivåerna i landet. Vad attraktivt det skulle vara för företag och hushåll att få lokalisera sig i en lite extrem lågskattekommun. Fem procents lägre skatt i ett högskatteland är inget att rynka på näsan åt. Som framgår av diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa ligger sparnivån för 27 enligt preliminärt utfall också över 9 procent av de totala intäkterna. Möjligheter finns. Vad använder man överskottspengarna till i Dorotea? Vi såg i nummer 4 / 28 hur Övertorneå byggt upp en pensionsfond på mer än 1 miljoner kronor av överskottsmedel. I Dorotea investerar man tungt varje år. Den genomsnittliga investeringsnivån för de senaste nio bokslutsåren är till och med högre än det för höga sparandet med 2,65 procent av de totala intäkterna, vilket för de nio åren ger ett årligt lånebehov på (2,65 2,1 =) 5,6 miljoner kronor och för hela perioden på 5 miljoner kronor. Och skulderna, speciellt de korta, har ökat samtidigt som omsättningstillgångarna minskat. Man var akutkommun i början av seklet och fick då cirka 9 miljoner i bidrag, vilket syns i rörelsekapitalet. Förmodligen är Dorotea en idag färdig investerad kommun. Vad politikerna i kommunakuten sysslade med var i många fall rent röstfiske. I årsredovisningen för 26 berättas att SKL gjort en framtidsanalys för Dorotea, Åsele och Vilhelmina. Materialet sägs vara användbart vare sig det blir aktuellt med en kommunsammanläggning eller inte. Är det så att Dorotea rustar sig för en sammanläggning med andra kommuner? Då är det logiskt att investera mycket eftersom det efter sammanläggningen brukar bli en hushållningsperiod följd av en tid där det inte blir investeringar i de perifera delarna av den sammanlagda kommunen. I den större kommunen på lite mer avstånd från väljarna är det möjligt att mer förutsättningslöst diskutera nivåerna i en ny ortstruktur med bättre anpassade servicenivåer. Det blir förmodligen en koncentration till färre och större orter och de många byarna minskar i antal. Invånarna i Dorotea skulle förmodligen inte rösta för en sammanläggning vid en folkomröstning i frågan. De vill ha sina politiker nära sig. De förtroendevalda, som vet mer om de verkliga realiteterna, känner det tungt att förvalta en kommun där samhällsutvecklingen går åt ett håll och väljarnas krav åt ett helt annat. De hoppas och förbereder en sammanläggning som de ser som oundviklig i en snar framtid. Det indikeras en finansiell krisutlösande risk som behöver åtgärdas. Den underliggande befolkningsminskningen motsvarande 14 procent den senaste tioårsperioden ställer lägenheter i Doroteahus AB tomma. Allmännyttan i Dorotea är större än genomsnittet räknat per tusen invånare. År 1999 stod över 12 lägenheter tomma (26 procent) och då avvecklades drygt 1. Men här föreslår analysen att 2 miljoner kronor används per år för att avveckla de tomma lägenheterna. Då når man en bättre balans på bostadsmarknaden inom fem år. Den här klara risken ger delbetyget C på analysfrågan finansiella risker. Men det är analysfrågan kommunskuld med delbetyget D som bestämmer det sammanvägda indikativa finansiella betyget D. Här görs inga mer noggranna bedömningar av vad som kan kvitta fram ett lägre nettoförpliktelsebelopp. Kvittas borgen och förmedlade lån räcker inte det för att få ett nettoförpliktelsebelopp under den högsta kritiska nivån 6 7 kronor per invånare. Med tre belastningar indikeras konsumtionslån och nyckeltalsbetyget blir. Det kan tilläggas att med en relativt stor personalandel av verksamhetens kostnader, en övertalighet på cirka 1 anställda är pensionsskulden relativt hög ( kronor per invånare). Skuldgapet är cirka 8 miljoner och med extra amorteringar med analysens 4 miljoner kronor per år, tar det 2 år för nettoförpliktelsebeloppet att komma ner under 35 7 kronor per invånare. Med kommunens potentialer skulle man kunna amortera cirka 8 miljoner per år och klara det på tio år. Men med det omvända beteendet att man nu istället håller på att investera ihjäl sig och bygga skulder, ligger kriskommunstämpeln på motsvarande tidsavstånd i framtiden. Rekommendationer Kommunledningen: Dorotea är en liten kommun, men har bättre ekonomiska möjligheter att leva vidare på egen hand än vad ni förmod ligen förstår. Fundera på om det inte skulle vara förnuftigare att dra ner investeringarna till en mer anpassad nivå, cirka en fjärdedel av det historiska snittet, och i stället använda pengarna till extra amorteringar och avveckla tomma lägenheter enligt analysens förslag. 1 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Dorotea Inled ett långsiktigt skattesänkningsprogram med minst,1 kronor per år för att successivt öka kommunens attraktivitet. Kalkylmässigt finns möjligheterna till större årliga sänkningar utan att det får märkbara konsekvenser för verksamheterna. Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den snabbt åldras. Det finns en stor svacka i samhällsbyggargenerationen år samtidigt som det finns äldrepucklar. Varför det är så bör utredas och i den mån det går åtgärdas. Undersök möjligheterna att starta ett bemanningsföretag tillsammans med näringslivet i syfte att bättre hantera företagsriskerna i arbetsrätten. Det skulle öka möjligheterna för samhällsbyggargenerationen att slippa flytta från Dorotea. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på högsta nivå. Stöd en sådan politik. Stöd också skattesänkningar i nuläget för att säkra kommunens kapacitet att i framtiden betala avtalspensioner. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en något hög skatt, med stora överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Om goda och uthålliga finanser etableras, kan kommunen klara av samma höga servicenivå i framtiden. Stöd därför krafter som vill slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi. Villaägare: Din villa skulle förmodligen vara något mer värd redan idag om kommunen hade en bättre ekonomi och större attraktionskraft. Tänk på att skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägen heter höjer värdet på din fastighet. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar viljan att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare, som ser komparativa fördelar i Dorotea kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal. Men har Dorotea komparativa fördelar för ditt företag har kommunen god potential att ge dig offentlig service. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena har de flesta kommunerna i omgivningarna bara något starkare finanser. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 11

12 Hudiksvall Hudiksvall glada finanser i glada Hudik Hudiksvall är en välskött kommun som har mycket mer än foten inne i dörrspringan till eliten. Man har få problem och förmodligen är det lite låga sparandet 27 lika tillfälligt som svackan var under 22. Liksom många andra kommuner i den här delen av landet (och längre norrut) är befolkningssituationen den stora utmaningen för kommunledningen under den senaste tioårsperioden har befolkningen minskat med 2,9 procent, och det är i synnerhet samhällsbyggargenerationen som väljer att flytta från kommunen. Men de goda kvaliteterna överväger och Hudiksvall bör marknadsföra sig själv hårdare och med faktabaserad finansiell och ekonomisk information tala om hur bra kommunen är. Mediabild och bakgrund Glada Hudik känner vi till. Uttrycket kommer från slutet av 18-talet i samband med de så kallade träpatronernas fester och stadens rika sällskapsliv. Historiskt spårar vi staden till 1582 när den grundades av Johan iii som en sammanslagning av byarna Hudik och Vallen. Det innebär att Hudiksvall är den näst äldsta staden i Norrland bara Gävle är äldre. Från början låg staden vid Hornåns mynning men flyttades etappvis mot det som idag är hamnen. Givetvis var fiske och sjöfart huvudnäringarna. Staden har brandhärjats ett flertal gånger, där den mest omfattande var den av ryssarna anlagda branden 1721 som nästan totalförstörde staden. Dagens utseende har staden efter stadsplanen från I media läser vi om ett planerat badhusbygge som väcker känslor, där många vill ha folkomröstning och att äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun får högt betyg av revisionsföretaget Örlings PricewaterhouseCoopers. Vidare framkommer det att man planerar för en ny stadsdel i hamnområdet eftersom den inte längre används för sjöfart, och att en ny södergående motorväg blir klar om några år. Hudiksvall har många styrkor och få svagheter. Styrkorna finns i en låg kommunskuld, en god finansiell hälsa och goda finansiella möjligheter. Kommunledningens fokus bör ligga på att förbättra nyckeltalen sysselsättning och befolkning. Men sammantaget har Hudiksvall redan idag den ekonomi som morgon dagens beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Hudiksvall har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar, bland annat fem kommundelsnämnder. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Hudiksvall har högsta betyg,, på bägge nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åta Indikativ betygsmatris Fakta Hudiksvall Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 21,65 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: 55 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 19 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens 12 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Hudiksvall ganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Hudiksvall ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 49 kronor per invånare. Det är lågt, under medeltalet för kommuner och långt ifrån kommunen med största skulden (över 12 kronor per invånare). Man ligger på plats 63 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Hudiksvalls fall ger en försiktig värdering 21 kronor per invånare. Då blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 23 kronor. Det är mycket under de 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det indikeras således inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Hudiksvalls amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är cirka 1 år och därmed under den första kritiska nivån på 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna till större delen finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hudiksvall delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Hudiksvall får betyget. År 26 är sparnivån 6,4 procent av de totala intäkterna och når med marginal över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den Hudiksvalls kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 63 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den andelen ligger på 5 procent av intäkterna och eftersom den första kritiska nivån passeras först vid 25 procent av totala intäkter blir betyget för skuldflödesgraden för Hudiksvall. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Hudiksvall betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden ligger på i genomsnitt 25 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Hudiksvall betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hudiksvall under den senaste nioårsperioden 5,71 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,14 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,57 procent, dvs man har utrymme att amortera långa lån. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 13

14 Hudiksvall och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras ingen sådan risk och Hudiksvall får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Hudiksvall bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är den norm som tillämpas Finansiell hälsa för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under den senaste tioårsperioden. Befolkningen minskade under den perioden med 2,9 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. I Hudiksvalls fall är skatte kraften under rikssnittet. Men med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 91 till 92 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Hudiksvall betyget. Man tappar befolkning årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller också ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en lättare underförsörjningsskevhet eftersom befolkningen åldras. Det är främst samhällsbyggargenerationen år som flyttar ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 21,9 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 1,,5, -,5-1, Befolkningsökning Hudiksvalls kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 14 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Hudiksvall från kommunen i snabb takt. Det finns även en potentiell ålderspuckel i gruppen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hudiksvall en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Förvärvsfrekvensen är något låg eller på 73 procent. Det indikeras även en viss konjunkturkänslighet. Nyckel talet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hudiksvall får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på cirka 17 kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. Det finns också borgen till bostadsrättsföreningarna på 157 miljoner kronor, vilket motsvarar kronor per invånare 26. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker, men det är ett svagt A på gränsen till B. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Hudiksvall potential 199,6 Mkr ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hudiksvalls skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Bollnäs) år 26. Eftersom Hudiksvall har högre skattesats 26 med,75 procent finns ingen potential. Därför får Hudiksvall på skattehöjning betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, men även inom förskola 5 år och barnomsorg. Det indikeras också en avgiftspotential inom kommunens affärsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget därför. Kostnadspressen kalkyleras till närmare 2 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Hudiksvall på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor inom äldreomsorg, med cirka 35 miljoner vardera inom grundskola och social omsorg och med cirka 15 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, kultur och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 55 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 2 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,63 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet (utjämning av kostnader för handikappverksamhet) borde 84 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då kalkyleras övertaligheten till 955 personer. Hudiksvall får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hudiksvall (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 11 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hudiksvall det speciella Hudiksvall är en välskött socialdemokratiskt styrd kommun som inte gör mycket väsen av sig. Där bor 37 människor och man höjer lite på ögonbrynen att det är så många. Hudiksvall är en stor kommun i ett läge Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 15

16 Hudiksvall LedningsförmågA i Sverige som kommer att uppgraderas, dels genom snabbtågen utefter ostkusten, dels genom en ny motorvägssträckning söderut halvvägs till Söderhamn. Den ska bli färdig om några år och då blir det sommartid 11-väg från Stockholm till Hudiksvall, mestadels tvåfilig motorväg. Man kan fråga om Hudiksvall tillhör den framväxande axeln Trondheim, Östersund, Sundsvall, Vasa och Moskva eller är om den är så stor att man på egna meriter kan utvecklas på axeln Stockholm Umeå. Sundsvall som analyserades i aprilnumret 28 har det indikativa betyget C, och Hudiksvall bjuder bra konkurrens med indikativt A. Skulle kommunen genomföra en analys av högre dignitet vore det ett bra sätt att ta ledningen i den här delen av kustregionen. Man är således bättre än storebror Sundsvall, men de meriterna hörs och syns för lite i omvärlden. Ett pragmatiskt socialdemokratiskt kommunalråd i Hudiksvall hade av allt att döma gjort samma kalkyler som många andra kommuner och funnit att med nuvarande stadsbidragssystem var varje egen satsad krona i näringslivsåtgärder en bortkastad investering. Med en befolkningsandel i riket på,41 procent skulle nuvarande system med 1-procentig fördelningsmekanism i skatteutjämningen fördela 99,59 öre av varje lokal åstadkommen tillväxtkrona till alla andra kommuner. Det hade kommunalrådet insett åratal innan de kalkylerna publicerades i Strömstadsanalysen i Kommunexpertens februarinummer 28. Nu i högkonjunktur har Hudiksvall ett klart delbetyg A på analysfrågan finansiella risker, trots nyckeltalsbetyg på befolkning och sysselsättning som skulle kunna vara bättre än respektive. I en sämre konjunktur blir det svårt att behålla betyget på skattekraft och med en hel del borgen beviljad till bostadsrättsföreningar blir det svårt att också behålla delbetyget A på den analysfrågan. Det finns således en obetydlig näringslivssvikt som bara ett analyssystem med nyckeltal som omspänner tioårsperioder indikerar i lägen av högkonjunktur. Men kanske har inställningen ändrats lite. Vägverket har flyttat fram anläggningsstarten för den nya motorvägen tills nu, när Hudiksvall i kraft av sin goda ekonomi gett Vägverket förmånliga lån. Det är sådana näringslivsstimulerande åtgärder som behövs och som en kommunledning ska engagera sig i. Det är naturligtvis en risk att bistå en statlig myndighet med medel när rikspolitikerna i en eventuell kommande statsfinansiell kris, vi har haft en varje tioårsperiod i modern tid, kan befria sig från denna kommunala fordran. Skötsamma kommuner, som köpt sig före i statens kö för vägbyggnader anses rika och får se sina lån omvandlas till bidrag till staten. Sverige är ju en demokratisk enhetsstat utan exempelvis författningsdomstol, maktdelning och kompetenslistor som kännetecknar en västerländsk demokrati, så lokalpolitiker och andra har ingen som helst hållhake på rikspolitiker som vill göra livet lätt för sig. Hudiksvall har tre styrkor i analysen: En låg kommunskuld med ett klart delbetyg A, en god finansiell hälsa med delbetyg A och finansiella möjligheter med likaså klart delbetyg A. Om några år, när konjunkturen befinner sig på botten, är sannolikt motorvägen klar och ett bättre läge kan vara så stimulerande för det lokala näringslivet att även delbetyget för finansiella risker behålls på A-nivå. ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 16 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Hudiksvall Då kan det vara delbetyget B på finansiell hälsa som bestämmer det sammanvägda betyget till indikativt B. Det är försiktighetsprincipen vid analyser av lägre dignitet som skulle framtvinga delbetyget B. Som framgår av diagrammet för sparnivå under finansiell hälsa, når mätpunkten på den femåriga mättrenden just över den högsta kritiska nivån för kommunallagens hushållningskrav. Och när mättrenden flyttas fram ett år, som den snart kommer att göra när statistik finns från alla kommuner för bokslut 27 (i juli 28), höjs mätpunkten ytterligare något. Det låga värdet 2,4 procent av totala intäkter för år 22 ersätts således snart av det högre för 27 på 4 procent och det höjer hela trendens nivå, men trenden kommer att tippa över till en snabbt fallande trend och kan utlösa en belastning av det skälet. Tendensen i utvecklingen markeras då som snabbt fallande och ett så lågt värde som 4 procent ett högkonjunkturår som 27 är olycksbådande för framtiden. Det krävs mer ingående analys i kontakt med kommunen för att klarlägga hur det planeras i ekonomin och hur effektiv ekonomistyrningen är. Lägsta kritiska nivån avtalspensioner i diagrammet för sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa är 2 procent av de totala intäkterna, men borde vara något förhöjd eftersom personalandelen av kostnaderna i Hudiksvall är lite hög. Det stämmer med kalkylerna för personaltäthet som indikerar en övertalighet på 955 anställda. Men å andra sidan anger nyckeltalet kostnadspress en överkostnad i verksamheterna som inte får anses vara onormal på något sätt. Överkostnaden omräknad i möjlig skattesänkning är cirka 3,6 procent mot det kommunala snittet som ligger på 3 procent. Inte heller pensionsskulden är onormalt hög med sina kronor per invånare 26. Hudiksvall har avsatt kassabalanser för framtida utbetalningar av pensionsförpliktelser till betydande belopp i extern förvaltning, över 3 procent av åtagandena. En del av de medlen har avräknats i analysen eftersom det är osäkert att de finns kvar i framtiden när avtalspensionerna ska betalas ut. Det är här inte bara en fråga om förtroende för förvaltarens kompetens och hederlighet, utan avsatta kassabalanser är även gripbara för våra rikspolitiker och inte minst är Hudiksvall medlem i KommunInvest och har ingått en soli darisk borgen med alla medlemmar i den kretsen. Tar vi hänsyn till det kan den lägsta kritiska nivån i nyckeltalet för sparande förmodligen justeras ner från behövliga 2,25 procent av totala intäkter och till 2 procent, varvid delbetyget blir A för finansiell hälsa i dagsläget. Då återstår bara frågan om nedgången i sparandet 27 inleder en mer bestående utveckling. Vad finns mer att säga om Hudiksvall? Historiskt har det funnits en period med för många tomma lägenheter. Svikten i näringslivet, som resulterat i befolkningsminskning, har ställt lägenheter utan hyresgäster. Man har avvecklat lägenheter i sitt egna ägda bostadsbolag AB Hudiksvallsbostäder. Där fanns som mest lägenheter 1994 och i september 27 fanns Nu är frågan om inte kommunen får och bör fortsätta anpassa bostadsbeståndet efter en krympande befolkning. Det är ingen merit utåt att förstöra prisbildningen på en lokal bostadsmarknad genom att hålla hyrorna nere genom ett överutbud av billiga lägenheter. När det nu verkar vara en bättre balans bör åtgärder vidtas för att avveckla borgen mot bostadsrättsföreningarna. Det kan exempelvis ske, genom en räntebeläggning av borgen. Varför ska skattekollektivet gratis bära en riskräntekostnad? Här hänvisar vi exempelvis till resonemangen i analysen för Haninge kommun i tidigare nummer (april 28). Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Kommunen har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat Få omedelbart samsyn om ett bättre sätt att hantera den kortsiktiga ekonomin med alla nämndordföranden och berörda budgetansvariga så att nedgången i sparnivån 27 blir en engångsföreteelse. Fortsätt att konsekvent avveckla tomma lägenheter om det behövs. Agera långsiktigt för att avveckla borgen mot alla bostadsrättsföreningar. Behåll näringslivspolitiken på högsta kommunledningsnivå. Lokalt bedriven sådan är effektiv och förebilder finns. Gör reklam för Hudiksvall i omvärlden, speciellt faktabaserad finansiell och ekonomisk information om hur bra kommunen är. Anställda i kommunen: Inse att ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen även i framtiden har dagens mycket starka finanser. Du kontrollerar det genom att kommunen ska ha ett högt finansiellt betyg varje år i framtiden. Då är du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Invånare: Så länge kommunen har nuvarande starka ekonomi har du en framtid i kommunen eftersom den verksamhet som bedrivs är uthålligt finansierad. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen ska ha ett högt finansiellt betyg varje år i framtiden. Fortsätt att välja ekonomiskt ansvarsfulla politiker. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 17

18 Hudiksvall Kommunal kostnadspress Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om de senare årens mer stabila befolkningsutveckling skulle fortsätta, ökas efterfrågetrycket på bostäder och det ökar takten i värdetillväxten. Det gör även skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar viljan att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Har Hudiksvall komparativa fördelar för ditt företag kan du överväga att investera till och med egna pengar i fast egendom i Hudiksvall. Funderar du på lokaliseringar i en bra kommun i den här delen av landet är Hudiksvall den jämförelsekommun du kan använda. Finns du redan i Hudiksvall och av någon anledning är missnöjd över förhållandena finns det i dagsläget ingen bättre kommun i omgivningarna, däremot många klart sämre. Hudiksvall har de ekonomiska möjligheterna att ge dig den offentliga service som du behöver. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Det finns i huvudsak fyra metoder för kommunerna att pressa kostnader: substitution, ökad produktivitet, rationaliseringsinvesteringar och strukturekonomi. Substitution Det här är den metod som oftast används för att snabbt få resultat. Principen är enkel man byter ut dyrare produktionsfaktorer mot billigare utan att verksamhetens volym minskar eller kvalitet försämras. Det kan exempelvis vara att man istället för egna anställda som utför viss typ av tjänster, hyr in ett företag som gör jobbet. Exempelvis kan man istället för att ha en egen anställd städare hyra in ett städföretag. En enkel kalkyl ser ut så här (utan hänsyn till korrekta faktorpriser i dagsläget): Månad År Egen anställd städare: Städbolag: 25 kronor/h, 6 h/månad Som synes är det lätt att kalkylera vid substitutionsresonemang. I exemplet har man på årsbasis pressat kostnaderna med 41 procent. I praktiken utvärderar den ansvarige på kommunen konsekvenserna av att avveckla egen anställd personal och istället köpa in tjänsterna från externa företag. Heltid motsvarande en årskostnad på 254 kronor byts ut mot en köpt städtjänst till en kostnad på 18 kronor. Skillnaden eller mindrekostnaden blir 144 kronor. Det är en enkel substitution genom att chefen/den ansvarige har befogenheter att genomföra hela åtgärden utan något mer samråd än vad arbetsrätten kräver. Notera att ett nej från högre nivå utan besked om annan inriktning innebär att chefen fråntas både hur -ansvaret, och budgetansvaret. Ökad produktivitet Det råder många missuppfattningar om begreppet produktivitet, så vi börjar med en historisk tillbakablick: I början av 19-talet var produktionsfaktorerna arbete och kapital och begreppet produktivitet började tillämpas. Mätningar i USA i början av 192-talet visade att om man ökade arbetskraften en procent, så ökade output ungefär tre gånger så mycket som när man ökade kapitalet med en procent. Teknisk utveckling, uppfinningar, förändrad arbetsorganisation, ökad yrkesskicklighet verkade öka produktionen (BNP) i hela ekonomin med i genomsnitt 1 2 procent per år. Produktivitet används idag för att mäta och bestämma vilka resursinsatser som ger det bästa utbytet. Arbetskraft kallas idag humankapital och kapital står för lokaler, maski 18 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Kommunal kostnadspress Vi går mot en försämring av konjunkturen. Det ställer högre krav än vanligt på kommunledning i allmänhet och kommunekonomer i synnerhet. Hur ska man kunna pressa kostnaderna i lågkonjunktur när det är svårt redan i högkonjunktur? Men det finns metoder för effektiv kommunal kostnadspress. Här presenteras fyra av dem. Det här är den första delen av två om kommunal kostnadspress. ner, datorer, etc. Vid politiskt styrd tjänsteproduktion blir det begreppet mer komplicerat att använda. Därför måste nyckeltal till. Vid analyser av produktivitet används kvantitativa nyckeltal som beskriver relationer mellan insatser och producerat resultat. Produktivitetsmått blir styrande i verksamheten så snart de används. Missar man syftet så når man inte rätt resultat. Det är här metoder som professionell målstyrning kommer in i bilden. Det finns också nyckeltal som mäter tid. Exempelvis vid hemtjänst tilldelas pensionärer viss tid och det går att registrera tilldelad tid för en hel hemtjänstkrets i ett antal timmar. På motsvarande sätt går det att få reda på arbetad tid i hemtjänstkretsen som kommunen betalar lön för. Naturligtvis finns ställtid i form av utbildning, sjukdom, möten, dokumentation, facklig tid, restid, etc men även den bör vara planerad och inräknad. Ett nyckeltal som mäter produktiviteten för en hel hemtjänstkrets är relationen totalt tilldelad tid och totalt betald tid när hänsyn tagits till rimlig ställtid. Här kan man bestämma att en kritisk nivå i mätstandarden ska vara 75 procent. En vårdare skulle med andra ord vara i kontakt med pensionärer under minst 75 procent av betald tid. Fördelen med nyckeltal är att det underlättar jämförelser. Låt oss säga att en kommun i sin äldreomsorg har 1,3 anställda per pensionär, medan den kostnadseffektiva grannkommunen har,8: Är 1,3-kommunen (mätbart) bättre? Om inte, finns det goda skäl att pressa kostnaderna genom att krympa personalen från 1,3 ner till målsatta,8. Rationaliseringsinvesteringar Den här metoden innebär att man investerar i någon bestående produktionsfaktor. I kommunala sammanhang är det vanligen byggnader, gator, VA-anläggningar men också maskiner, möbler och datorer räknas hit. Om man antar att lokaler är billigare än arbetskraft kan man tänka sig en ombyggnad av ett dagis som gör att en halv förskollärartjänst kan tas bort. En enkel kalkyl ser ut så här (utan hänsyn till korrekta faktorpriser i dagsläget): Anställd förskollärare Månad År Ökad hyra 5 6 Förskollärarlönen är alltså halvtid (12 /månad). De 5 kronorna i ökad hyra kommer av att ombyggnaden kräver investeringar. Totalt innebär åtgärden att kommunen pressar sina kostnader med 138 kronor (144 6 ). Den här rationaliseringsinvesteringen kräver att hyresvärden finns med och har befogenheter att medverka, dvs genomföra en ombyggnad med allt vad det innebär av praktikaliteter som bygglov. Det kan ta lite längre tid att genomföra än en enkel substitution. I exemplet har man på årsbasis pressat kostnaderna med nästan 48 procent. Slutsats Det är inom kostnadspress oftare än avgiftshöjning som de stora möjligheterna vanligtvis finns för kommunerna. Bland de kommuner som analyseras i det här numret kan nämnas att Hudiksvall kalkylmässigt kan pressa sina kostnader med 2 miljoner kronor, något som motsvarar sänkt skatt på cirka 3,63 procent. Notera att det inte ska tas som en rekommendation. Det är det kalkylerade, möjliga utrymmet kommunen har att pressa sina kostnader. Det är analysfrågan Finansiella möjligheter som anger en kommuns potential att pressa kostnader hur ser det ut i din kommun? I nästa nummer presenteras strukturekonomi och hur den kan användas för att pressa kostnaderna i en kommun. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Kommunskuld del 2 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den andra analysfrågan (Finansiell hälsa) i fyra utbildningsartiklar. Nu är det dags för motsvarande genomgång av den första frågan Kommunskuld där den första delen publicerades i förra numret. Nu kommer den andra delen. Repetition Kommunexperten 5/28 Kommunskuld är ett samhällsekonomiskt begrepp och är alla förpliktelser i pengar som någon gång ska betalas i framtiden. En kommuns skulder är korta och långa skulder på kommunens balansräkning. Förutom dem består kommunskulden av all borgen och alla avtalspensionsförpliktelser. Det krävs ett förhållningssätt av dagens generation att arrangera tillvaron så att de ekonomiska förutsättningarna blir de bästa för kommande generationer att infria de framtida förpliktelser som vi binder dem för idag. Det kompliceras av att vi har olika atti tyd till osäkerheter och att framtiden givetvis är osäker. Det finns ett erkänt nyckeltal för kommunskuld, bruttoförpliktelsebelopp, som anges i kronor per invånare. Det finns också en mätstandard som presenterades i förra numret. Förpliktelsebelopp och betygsnivåer Förpliktelsebeloppet är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Varje nyckeltal ska normeras och kopplas till en mätstandard. Totalbeloppet i miljoner kronor divideras med kommunens invånarantal och måttet blir kronor per invånare. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 7 A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över 6 7 D1-D2 Nyckeltalsdiagram I varje nummer av Kommunexperten finns åtta analyser för åtta kommuner, och i varje analys finns ett diagram för nyckeltalet förpliktelsebelopp. Det är det första diagrammet i varje artikel. Observera att diagrammet innehåller alla uppgifter en analytiker behöver för att snabbt överblicka läget. Du har ett diagram här intill. Det är i allmänhet så att nyckeltal och staplar innehåller kommunuppgifter medan olikfärgade fält markerar kritiska nivåer. I diagrammet för förpliktelsebelopp finns en tvådelad stapel och fyra nivåfält. Det behövs en tvådelad stapel för att ange både brutto- och nettobelopp. Det mått som ska möta de kritiska nivåerna är nettobeloppet eller den nedre stapelns nivå. Den möjlig tkr per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Fejk kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Nr 279 efter storlek på bruttoförpliktelserna. Kommunskuld Förpliktelsebelopp 2 Kommunexperten nummer 6, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.