Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som finns i EU är numera också indragna i Europas finansiella kris. Eftersom EU snabbt rör sig i federal riktning kan det snart bli gemensam reglering av alla kommuner. Hur kommer den reglering se ut som ska styra EU:s kommuner och regioner? Behovet är stort att snabbt förse EU:s kommuner med ett ekonomiskt regelverk. Den processen kan påskyndas i ett mer ekonomidrivet federalt EU. Kommer det att innebära centralisering till Bryssel eller riktning mot mer av kommunalt självstyre? Och, än viktigare, är Sverige aktivt med i EU:s kommunmatch eller sitter vi på åskådarbänken? Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret D-kommunen GULLSPÅNG är på väg upp, men måste behålla takten i saneringen av ekono min. Det tar tid att hantera en hög kom munskuld och den är fortfarande D, men man har högsta betyg på både finansiell hälsa och finansiella Sidan 6 Skånska KRISTIANSTAD har tagit klivet till A-nivå jämfört med den förra analysen 21. Möjligen kan man tänka sig små årliga skatte sänk ningar med tanke på de överkostnader som finns i främst äldreomsorg och social omsorg Sidan 26 RÄTTVIK har C-klassning precis som i analysen 21. Den finansiella hälsan har försämrats ett steg beroende på det för låga sparandet. Men det finns goda finansiella möjligheter, man kan exempelvis pressa kostnader med Sidan 46 Uppländska HÅBO är en B-kommun med stigande tendens, men lider fortfarande en del av de konsumtionsskulder som byggdes i mitten av 199-talet. Med tanke på de höga överkostnaderna kan sparandet utan svårigheter behållas på Sidan 11 LIDINGÖ har tre starka A på aspekterna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. Sparandet har haft en fallande trend de senaste åren, men här har Lidingö lyckats vända den utvecklingen och den genomsnittliga Sidan 31 SALEM är en B-kommun som på grund av den snabba befolkningsök ningen snabbt bygger skulder för att klara de alltför omfattande investeringarna. Därför bör Salem minska investeringarna till den långsiktigt optimala nivån 65 Sidan 51 HAGFORS i Värmland är D-klassad och tendensen är fallande. Man investerar på tok för mycket och på gränsen för överbelåning. en är hög och det finns flera finansiella risker. Sparandet måste öka och investeringarna Sidan 16 LULEÅ är en stabil B-kommun i Norrbotten som är nära A-nivå. Man är lite för investeringsglad och det indikeras tendens till investeringsrisk. Därför bör kommunen dra ner investeringarna till den optimala nivån 25 Sidan 36 SKARA i Västergötland är nära A och behöver bland annat vända den fallande sparnivån och lägga sparandet över 4,75 procent av totala intäkter. Vidare behövs insatser för att förbättra det lokala företagsklimatet Sidan 56 HÄSSLEHOLM är en stabil A-kommun i Skåne. Dock inves terar man lite över vad som kan anses optimalt och det innebär att skul derna växer obetydligt snabbare än befolkningen. Därför bör Hässleholm sänka investeringsnivån drygt. Sidan 21 NORRTÄLJE är numera en A-kommun som tog klivet upp till A tack vare ett högre sparande. Nu gäller det framförallt att säkra det framtida sparandet och med god marginal ligga över 5,5 procent av totala intäkter Sidan 41 Småländska VETLANDA har förbättrat sig till A jämfört med den förra analysen för två år sedan. Inte minst är det sparandet som numera är över nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Gullspång...6 Hagfors...11 Håbo...16 Hässleholm...21 Kristianstad...26 Lidingö...31 Luleå...36 Norrtälje...41 Rättvik...46 Salem...51 Skara...56 Vetlanda...61 Är Sverige med i EU:s kommunmatch...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Måste det bli kris först? Det sägs att man mognar och blir visare med åren. Som ung är svaret på frågan ovan ja. Man tror på förnuftet och att välfärd kan reformeras fram av förnuftiga politiker. En man i undertecknads ålder är mer benägen att svara nej på frågan. Politiker är rösträknare och fattar de beslut som kortsiktigt ökar det egna partiets maktbas. Därför går det vanligen långsiktigt åt h-e. Men att det gör så innebär att det ofta blir rösträknemässigt lönsamt att fatta de mer goda besluten, fast mycket senare och trots att den korrigerande krisen kan ha drabbat skattebetalarna mycket hårt. Väljarna kan alltid hanteras retoriskt. Betänk att de partier som ställt till det i Grekland också efter senaste valet har fått förtroendet att städa efter sig. Alltså, det är det normala att det måste bli kris först. EU:s kommunmatch Om kris först handlar omvärldsanalysen i det här numret som ställer frågan: Är Sverige med i EU:s kommunmatch. Krisen har nämligen nått Europas nästan 1 kommuner, plus kommunerna i USA. Listan kan göras ännu längre av dem som varje vecka läser The Economist eller liknande publikationer. Vi som 1991 skapade Svensk Kommunrating och började forska om hur en ratingmetod skulle se ut som ur solvensaspekter säkrade finanserna i en kommun för uthållig välfärd var medelålders och trodde att vi utvecklade något som skulle vara till nytta för välfärdsbyggande politiker. Nu är vi äldre och vet bättre. Men vi tror ändå att den episodlista som finns i omvärldsanalysen kan vara intressant att ta del av och vara till nytta. Den belyser mycket bra rubrikens tes. Investera sig attraktiv? Även i det här numret analyseras tolv kommuner för andra gången i Kommunexperten. Så många som fem har högsta betyget A, fyra har B, en har C och två har D. Rubriken i förra ledaren var att det var mest ner. Men nu är det mer stabilt. Kristianstad och Norrtälje tar steget upp till A medan Luleå faller till B. Övriga tre, Hässleholm, Lidingö och Vetlanda, försvarar sina tidigare högsta betyg. Inga nyckeltal har förändrats i Luleå sedan maj 21 när nyckeltalen räckte till B-betyg, men Luleå fick A av speciella skäl. Nu fortsätter investeringarna på för hög nivå, så nu gäller inte de speciella skälen längre det blir B. Det finns tre kommuner till med betyget B där det står och väger mellan upp och ner: Håbo, Salem och Skara. Men ännu investeringsgladare än Luleå är de två D-kommunerna Gullspång och Hagfors. Där växer skulderna mot överbelåning och det är gåtfullt varför politiker tror att man kan investera sig attraktiv och vända en ogynnsam befolkningsutveckling. Som medlemmar i KommunInvest kan billiga pengar rekvireras. Som läsarna av omvärldsartikeln förstår så riskklassar inte KommunInvest sina medlemskommuner ur den nya aspekten överbelåning. Kommuner har olika ekonomisk och finansiell styrka i olika delar av landet. Det finns lokala områden med olika ekonomisk kultur. Dalarna är ingen ekonomisk förebild i det avseendet. Där finns Rättvik med betyget C. Efter en omorganisation för att öka kostnadseffektiviteten har inriktningen ändrats helt och det har blivit återfall i gamla försyndelser. Man har en finansiell struktur som bygger skulder igen. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Hässleholm Kristianstad Lidingö B C D Norrtälje Vetlanda Håbo Luleå Salem Skara Rättvik Gullspång Hagfors Semestertider Publiceringen av nästa nummer, Kommunexperten 8/212, blir försenad till senare delen av september på grund av sommarsemestrarna. Den här förskjutningen tar vi i vanlig ordning igen under hösten. Fortsatt trevlig sommar! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 5

6 Gullspång Gullspång Betyg D Tendens krisstämpeln vittrar sakta Diagnos: Gullspång har, som i analysen i april 21, betyget D men nu av ett skäl i stället för två. Det tar tid att hantera en hög kom munskuld och den är fortfarande D. Däremot har finansiella risker förbättrats från D till C. En anledning är att andelen tomma lägen heter numera ligger på en hanterlig nivå och då försvinner koncern risken. För övriga två aspekter, skötseln av vardagsekonomin och finansiella möjligheter, är betyget fortfarande A. Åtgärder: Gullspång måste behålla takten i saneringen av ekono min! Överkostnaderna är 58 miljoner och motsvarar en skatte sänk ning på 7,2 procent så det finns gott om handlingsutrymme för att amortera extra 7 miljoner och använda 1 miljon för att hantera en finansiell krisutlösande risk. Bostadsbolaget ska skötas bättre för att kunna värderas högre och minska behovet av amorteringar. Kommunen bör satsa på lokal näringspolitik för att stabilisera befolkningsutvecklingen. Mediabild och bakgrund Gullspång ligger i två landskap: Västergötland och Värmland. Det är Gullspångsälven som är gränsen mellan de två landskapen. Som kommun är Gullspång en ung företeelse och bildades 1971 där Gullspång och Hova är de två största tätorterna. Själva kommun ledningen finns i Hova medan bland annat de sociala och tekniska förvaltningarna finns i Gullspång. Kommunen är med i ett samarbete med kommunerna Mariestad och Töreboda. Efter initialerna i kommunnamnen kallas det MTG (Mariestad, Töreboda, Gullspång). Man har också undersökt möjlig heterna att slå ihop de tre kommunen till en enda. Man är också känd för den så kall- lade Gullspångsmodellen: Under de senaste åren har Gullspång aktivt satsat på kultur. Varje steg som kommunen har tagit, har varit en del i ett strategiskt och mätbart arbete. Kommunen har startat ett långsiktigt utvecklingsarbete där kulturen ska utgå utifrån ett invånarperspektiv och vara en del i att skapa tillväxt. Pressen skriver att för att förtydliga och klargöra den politiska styrningen i Gullspångs kommun har kommunfullmäktige beslutat att införa ett Styr- och ledningssystem. Det gäller från och med januari 212. Syftet med systemet är att säkerställa att den politiska viljeriktningen får den effekt i verksamheten som det är tänkt. Vidare noteras att de världsunika stammarna av lax och öring i Vänern, Klarälvslax och Gullspångslax, numera är delvis uppblandade med varandra. Gullspångslaxens gener är till 3 procent Klarälvslax. Trots den omfattande driften av gener anser forskarna att Vänerstammarna är fortsatt genetiskt unika och skyddsvärda. Speciella förutsättningar I Gullspång har en stor del av verksamheten samlats under kommun styrelsen som i sin tur har fyra utskott. Utöver kommunstyrelsen finns två egna nämnder, valnämnd och överförmyndarnämnd. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhets fastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Gullspång Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,92 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 8 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 34 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 3 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Gullspång Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 75 4 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Gullspång ligger på plats 16 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 11 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 63 7 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Eftersom invånarna i Gullspång också har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Gullspångs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska åter- betalningstiden är i genomsnitt sju år de senaste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Gullspång delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 7 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Gullspång kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 16 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Gullspång får betyget. År 21 är sparnivån 3,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,5 procent och över hushållningskravet. Kommunens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 6,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 24 procent i Gullspång och trenden är fallande. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget Dålig. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 77 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den andra kritiska nivån 75 procent är passerad och det ger två belastningar. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncern tillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Gullspång. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,5 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,8 procent. Det ger ett lånebehov på,7 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort i Gullspång. Med betyget på sparnivå får Gullspång delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen skuldflödesgrad och kapitalbildning har förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen medan rörelsekapital har försämrats ett steg. Delbetyget förblir dock oförändrat. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 7

8 Gullspång Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,4 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Dålig Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,2 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Gullspång är omkring 2,5 procent. Det är ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Gullspång ligger under rikssnittet. Med en stabil trend runt 84 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Gullspång betyget Dålig. Befolkningen Krisutlösande finansiella risker minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod så ligger minskningen från och med 1993 mellan 1 och 15 procent. Nu den senaste tioårsperioden är minskningen 1,5 procent. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolknings pyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8+ år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Gullspång en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Gullspång får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 5,3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 211) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen (inga 1 5% -5% -1-15% 4 32% 24% 16% 8% Befolkningsutveckling 1 år Gullspång kommun Länet Riket Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Gullspång förmedlade lån) på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Delbetyget har höjts sedan den förra analysen. Betyget för nyckeltalet bostadsöverskott har förbättrats från Dålig till medan borgen har försämrats från till. möjligheter Gullspång har högre skattesats 21 med 1,52 procent jämfört med den grannkommun (Töreboda) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Gullspång har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren men sänkte skatten 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 4 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg men också fritidsverksamhet och kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Gullspång på 8 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan möjligheter alltså stå för 5 procent av det totala behovet (4 miljoner av 8 miljoner). Eftersom 5 procent bara klarar en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 58 miljoner kronor och Gullspång får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 18 miljoner kronor inom äldre omsorg, 11 miljoner vardera inom social omsorg och grundskola, 8 miljoner inom infrastruktur och 4 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 8 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 58 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 96 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handi-kappade och andelen verksamhet i egen regi är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 7 personer. Gullspång får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 4 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 58 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Gullspång är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Gullspång. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 9

10 Gullspång Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Gullspång analyserades i Kommunexperten 4/21 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Omaka Gullspång fick ingen bra start vid kommunsammanläggningarna i början av 197-talet och interna strider skapade en finansiell kriskommun. En stark personlighet i ett lokalt parti skapade ordning och reda på 199-talet men löste inte mycket av kommunens ekonomiska problem. Det är först under senare år som kommunen har en ledning som är på rätt väg. Vad kan det bli? I Gullspång finns ett antal uppgifter för politiken. En viktig sådan är att fortsätta sköta den vardagliga ekonomin. Gullspång har goda finansiella möjligheter att reda ut sina ekonomiska problem själv om man har den rätta viljan. Gullspång har, som i analysen i april 21, betyget D men nu av ett skäl i stället för två. Det tar tid att hantera en hög kommunskuld och den är fortfarande D. Däremot har finansiella risker förbättrats från D till C. En anledning är att andelen tomma lägenheter numera ligger på en hanterlig nivå. Då försvinner en koncernrisk. För övriga två aspekter, skötseln av vardagsekonomin och finansiella möjlig heter, är betyget fortfarande A. Gullspång har ett brokigt politiskt förflutet. Det har funnits perioder av stor oenighet och ekonomisk vanskötsel av vardagsekonomin med konsekvensen att kommunen nu har en stor skuldryggsäck att hantera. Det beskrivs mer ingående i den förra analysen och bör finnas med som bakgrund till en ekonomisk analys av Gullspång. Nu styr en omaka blocköverskridande allians i form av S, C och MP inte helt utan framgång en kommun med svagt stigande tendens. Som alltid vid sanering av före detta kriskommuner är det uppehåll på vägen, i varje fall i den meningen att den ekonomiska statistiken visar tillbakagångar fast det verksamhetsmässigt inte är så. Sålunda ökar kommunskulden mycket i bruttotermer och det som sker är beviljandet av en stor borgen till en bostadsekonomisk förening i samband med att en äldre fastighet säljs under 21. Netto är försämringen inte så dramatisk eftersom kommunen har fått ordning på sitt bostadsbolag som redovisar små vinster de senaste två åren och kan ges ett positivt värde och bär sina lån. Om det ser sämre ut för kommunskulden kompenseras det av ett starkt läge i skötseln av vardagsekonomin. Man har pressats ner kostnader, vilket framgår av att överkostnaderna minskat från 62 miljoner kronor i förra analysen till 58 miljoner i den här, vilket faktiskt är en snabbare kostnadseffektivisering än de bästa jämförelse kommunerna. Gullspång redovisar också ett mycket högt sparande de senaste sju åren med ett undantag. Speciellt högt är sparandet 211. Det innebär ett starkt A på finansiell hälsa trots att den kritiska nivån för god ekonomisk hushållning har justerats upp något. Kvarvarande överkostnader motsvarar fortfarande en skatte sänkning på dryga 7 procent. Det finns alltså mer pengar att hämta ur verksamheten genom kostnadspress. Även finansiella möjligheter har ett starkt A och nu gäller det att frigöra medel för extra amorteringar för att få ner kommunskulden. När det gäller finansiella risker halverades bostadsbeståndet 25 och resterande delar har rustats upp och gjorts attraktiva. Med nuvarande utveckling försvinner den koncernrisken helt om något år. Kvar finns svikten i det lokala näringslivet, men kommunen har ändå ett relativt bra pendlingsläge även om man klassas som varuprodu cerande kommun. Det ger C på finansiella risker. 1 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Hagfors Hagfors investerar Betyg D Tendens ihjäl sig Diagnos: Hagfors går från dåliga finanser i analysen i april 21 till gränsen för överbelåning i den här analysen på grund av tre år med mycket höga lånefinansierade investeringar. Betyget är D nu som tidigare och av samma skäl hög kommunskuld och flera finansiella risker. Sparandet har förbättrats, men det höjer inte betyget för finansiell hälsa över C. De finansiella möjligheterna har förbättrats från B till A men i underkant, på gränsen till B. Åtgärder: Kommunen ska behålla det höga sparandet och lägga investeringarna minst 2 procent av totala intäkter lägre och amortera extra. Konsumtionsskulden är 43 miljoner kronor och det finns långa skulder på 37 miljoner som kan amorteras. A på kommunskuld kan således bara nås om de kommunägda bolagen sköts bättre, visar skäliga vinster, kan värderas högre och därmed visa att de bär sina lån. Mediabild och bakgrund Hagfors ligger i Värmland och är en av de sista städerna i Sverige, dvs i betydelsen att det numera inte bildas städer utan kommuner. Hagfors blev stad 1949/195, landets 131:a i ordningen. Hagfors historia kan i mångt och mycket jämställas med utveck lingen hos företaget Uddeholm vars rötter kan spåras omkring 35 år bakåt i tiden. Det var 1668 som Johan Karlström byggde en hammar smedja och ett stålverk i Stjärnsfors, Uddeholm. Det fanns ett flertal gjuterier och smedjor i området och de fick så småningom det gemensamma namnet Uddeholm. Företaget blev aktiebolag 187 och 1878 var stålverket i Hagfors klart. Än idag bedrivs verksamheten på samma ställe som Det moderna Uddeholm har cirka 3 5 anställda världen över och är en av de ledande tillverkarna och leverantörerna av verktygsstål. Media noterar att det finns brister i säkerheten för de anställda på Hagfors järnverk. Det konstaterar Arbetsmiljöverket som nu upp manar företaget att vidta åtgärder. Pressen skriver om skolutbyte med Korea där representanter för Hagfors åkte till Sydkorea och besökte förskolor, skolor och univer sitet. Utbytet ingår i forskningsprojektet 2Connect tillsammans med Karlstads och Linköpings universitet. Namnet syftar på att lärare och elever från Sverige och Korea får mötas och utbyta erfarenheter och lärdomar. Man noterar också att Huspartner i Norden satsar på trähusfabrik i Hagfors och räknar med att ha cirka 5 anställda när fabriken är fullt utbyggd. Företaget producerar exklusiva villor, tillverkar moderna miljövänliga villor och legotillverkar färdiga väggelement till bostadsindustrin. Speciella förutsättningar Hagfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Hagfors Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,5 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 21 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 81 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 11

12 Hagfors Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 95 7 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Hagfors ligger på plats 257 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 22 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 72 8 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Eftersom invånarna i Hagfors också har låga inkomster och små förmögenheter är nedsatt förmågan att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Hagfors amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de senaste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Hagfors delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 21 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Hagforskommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 257 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Hagfors får betyget. År 21 är sparnivån 6,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,2 procent och under hushållningskravet. Kommunens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 7,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 31 procent i Hagfors. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och det ges också en belastning för snabbt växande trend. Betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 65 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 6 procent är passerad och det ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 115 procent av de totala koncern tillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Hagfors. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,1 procent. Det ger ett lånebehov på 2,7 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hagfors delbetyget C på analys frågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen skuldflödesgrad, skuld balansgrad och kapitalbildning har försämrats ett betygsteg vardera men det påverkar inte delbetyget. 12 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Hagfors Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% 3% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,1 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% -1% -2% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 9,6 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Hagfors är omkring 3, procent. Det finns risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Hagfors ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 92 till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Hagfors betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1993 mellan 11 och 15 procent. Nu den senaste tioårs perioden är minskningen 11,8 procent. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8+ år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hagfors en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget. Hagfors får på bostadsöverskott betyget Dålig eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 9 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 211) passeras två av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen minskar med mer än 5 procent under 15% 1 5% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Dålig Investeringsnivå Dålig Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Dålig Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 13

14 Hagfors en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analysfrågan risker. Här sätts en riskhanteringskostnad på 8 miljoner kronor årligen. Nyckeltalet skattekraft har försämrats något sedan den förra analysen. möjligheter Hagfors har högre skattesats 21 med,75 procent jämfört med den grannkommun (Karlstad) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Hagfors höjde skatten senast 29 med,2 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 2 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Hagfors på 29 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för närmare 69 procent av det totala behovet (2 miljoner av 29 miljoner). Eftersom 69 procent inte når möjligheter över alla de tre kritiska nivåerna ges en belastning och betyget blir för avgiftshöjningar i Hagfors. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 96 miljoner kronor och Hagfors får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 29 miljoner kronor inom social omsorg, 27 miljoner inom äldreomsorg, 16 miljoner inom grundskola, 9 miljoner inom infrastruktur, 7 miljoner inom gymnasieskola och 6 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 21 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 96 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 14 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 17 personer. Hagfors får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har förbättrats från B i den förra analysen främst beroende på förbättrade avgiftspotentialer. Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 2 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 96 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Hagfors är betyget (här finns bara betygen och ). Socialdemokraterna är det dominerande partiet. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Hagfors. Nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget. 14 Kommunexperten nummer 7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Hagfors Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Hagfors analyserades i Kommunexperten 4/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Socialdemokraterna härskar i Hagfors och den ideologiska svansen viftar på hunden, dvs de insatta kommunalråden, vilket innebär att pengarna aldrig räcker till det politiskt korrekt nödvändiga. Allt ekonomiskt saneringsarbete måste börja med att etablera ett överskott på minst godkänd nivå och det är det som inte sker i Hagfors. Man kan, men den politiska viljan har ännu inte infunnit sig. Analysfrågan kommunskuld har delbetyget D och det finns ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare som indikerar en konsumtionsskuld på cirka 4 miljoner kronor. Hagfors går från dåliga finanser i analysen i april 21 till gränsen för överbelåning i den här analysen på grund av tre år med mycket höga lånefinansierade investeringar. Betyget är D nu som tidigare och av samma skäl hög kommunskuld och flera finansiella risker. Sparandet har förbättrats, men det höjer inte betyget för finansiell hälsa över C. De finansiella möjligheterna har förbättrats från B till A men i underkant, på gränsen till B. Hagfors är urtypen för brukskommunen som styrs av en social demokrati med egen majoritet sedan lång tid tillbaka. Vem som bär ansvaret för de svaga och tilltrasslade finanser som kommunen uppvisar finns det inget tvivel om. Frågan är om kommunens ledande politiker förstår hur allvarligt läget är. Den frågan ställdes redan i analysen 21. Vetskapen om det politiska läget ska finnas med som viktig bakgrundsfaktor vid ekonomisk analys av Hagfors. Det som sticker ut i analysen är den snabba ökningen av kom mun skulden brutto. Anledningen är tre senare år med mycket höga investeringar på 13 procent av totala intäkter. En optimal nivå för investeringar i en kommun som tappar befolkning i en årstakt på 1,18 procent är cirka 3,5 procent av totala intäkter. Under de tre åren ökar skulderna i förvaltningen med cirka 2 miljoner kronor. Skulderna ökar dramatiskt i en redan skuldtung kommun. Eftersom nyckeltalen kapitalbildning och investeringsnivå har betyget Dålig, är det en varning för att man riskerar att investera ihjäl sig. Konsumtions skulden ökar från 4 till 43 miljoner kronor beroende på att det nya energibolaget numera redovisar vinster och kan värderas positivt. Sparandet har förbättrats och ligger åren 21 och 211 över godkänd nivå för god ekonomisk hushållning, men sett över betygstrendens fem år är förbättringen marginell. Med höga investeringar och en större produktiv förmögenhet har också kravet att reinvestera ökat och det höjer de kritiska nivåerna. Nyckeltalet sparnivå har fortfarande betyget och när tre andra nyckeltal inom aspekten finansiell hälsa har försämrats, de två skuldnyckel talen och kapitalbildning, blir betyget för analysfrågan oförändrat C. För att få betyget D på aspekten finansiella risker krävs två risker av krisutlösande natur och i den här analysen tillfogas en tredje, investeringsrisk. Kvar finns riskmönstret befolkningsminskning som ger tomma lägenheter i kommunens bostadsbolag. De tre skattebas nyckeltalen speglar en lokal svikt i näringslivet. Förbättringen av aspekten finansiella möjligheter till ett svagt A är skenbar. Överkostnader på 96 miljoner, motsvarande en skattesänk ning på 4,7 procent, är väl lite när behoven av åtgärder är 29 miljoner. Knappt möjlig att räkna hem är Hagfors framme vid gränsen för överbelåning. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/212 15

16 Håbo Håbo allt Betyg B Tendens ansvarsfullare vågmästeri Diagnos: Höga konsumtionsskulder från mitten av nittiotalet, när Bålsta partiet gjorde entré som vågmästare, satte betyget B på analysen i april 21. I den här analysen blir betyget B av samma skäl. Bålstapartiet finns fortfarande med, men efter 21 när sparandet lades på godkänd hög nivå är man en mer ekonomiskt ansvarsfull vågmästare. Eftersom fem nyckeltal förbättras sju betygssteg och ett försämras ett steg är tendensen klart stigande. Åtgärder: Med överkostnader på 2 miljoner kronor jämfört med bästa kommun inom kommuntypen förortskommuner till storstäder kan sparandet utan svårigheter behållas på nuvarande höga nivå och skatten sänkas lite varje år (varje procent motsvarar 37 miljoner kronor). Om dessutom investeringarna behålls på senare års nivå kan skulder amorteras, och med högre vinster i bolagen sjunker kommunskulden ännu snabbare. Mediabild och bakgrund Håbo ligger i Uppland och bildades 1952 när de fem landskommu nerna Yttergran, Övergran, Kalmar, Skokloster och Häggeby slogs ihop. Bålsta är centralorten och här bor flertalet av Håboborna, drygt 75 procent av kommunens innevånare. Bålsta var ursprungligen en by som först under 18-talet började utvecklas till en centralort. Man var länge en liten ort och så sent som på 193-talet hade man bara 35 invånare. På senare år har det tagit fart och skälet är i huvudsak pendlingsläget till Stockholm: 197 hade Bålsta växt till 5 invånare för att tio år senare mer än dubblat antalet (11 personer). Mälarbanan och E18 går genom Bålsta och pendeltåget från Stockholm har slutstation här. Skokloster är ett av de vackraste barockslotten i världen och byggdes på 16- talet av greve Carl Gustaf Wrangel. Slottet togs 1967 över av staten är numera museum. Fram till 27 anordnades den historiska festivalen Skoklosterspelen. Media skriver om SCB:s medborgarenkät 212 och noterar en positiv utveckling av invånarnas syn på de kommunala verksam heterna och möjligheterna till inflytande i kommunen. Bland annat redovisas att kommunikationer (gång- och cykelbanor, kollektivtrafik, förbindelser för längre resor och bilresor) får genomgående högt betyg, högre än riksgenomsnittet. Områden som kommunen bör satsa mer på enligt undersökningen är bostäder och kommersiellt utbud. Pressen skriver att Håbo kommun riskerar att tvingas betala straffavgifter på drygt 1 25 kronor för att ha varit för långsam i sin handläggning av två biståndsärenden. Det är Socialstyrelsen som vänder sig till förvaltningsrätten i Uppsala och begär att den ska utdöma en särskild avgift. Speciella förutsättningar Håbo har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Håbo Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 21,83 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 37 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 1 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer7/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Svenskarnas syn på politiska frågor

Svenskarnas syn på politiska frågor Svenskarnas syn på politiska frågor I februari är väljarnas viktigaste politiska frågor Sysselsättning och jobb (3), Utbildning och skola (3) och Flyktingar & Invandring (2). Väljarna anser att moderaterna

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer