Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala skatteutjämningssystemet är en omdiskuterad fråga. Vem kan angripa en utjämning som samlar in alla svenskars kommunalt beskattningsbara inkomster till en påse i riksdagen och delar ut dem igen till kommunerna så att skattebasen per invånare blir lika stor i hela landet? Finns det idag någon anledning för kommunalpolitiker någonstans i Sverige att ägna sig åt lokal näringspolitik, som faktiskt är effektivt, då vinsten av detta omfördelas till alla kommuner efter befolkningsandel? Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Ale kommun är en enkelt organiserad kommun med ett enda helägt företag, det allmännyttiga Alebyggen AB. Sparandet i kommunen sviktar i den finansiella krisen. Befolkningen i Ale växte de senaste tio åren med 8 procent. Ale får delbetyget A på analysfrågan... Sidan 5 Bjuv växer både årligen och långsiktigt. Nästan ingen övertalighet i personal och en låg personalandel av verksamhetens kostnader ger en pensionsskuld på mycket låga kronor per invånare. Den före detta kriskommunen Sidan 14 På grund av den snabbt fallande trenden i sparandet får sparandet i Bollebygd betyget. Sparnivån 29 beräknas ligga på den låga nivån 2,3 procent. Bollebygd var för ett år sedan en kommun med det indikativa finansiella betyget A. Nu är det... Sidan 27 Karlshamn är en kommun med en politisk ledning och en organisation med tjänstemän som förstår betydelsen av hushållning och kan effektivisera kommunal verksamhet. I analysfrågan finansiella möjligheter så indikeras att... Sidan 33 Kumla tillhör de få kommuner som föredömligt investerar motcykliskt. Det finns inga större överkostnader i kommunens verksamheter. Kumla tillhör kategorin ekonomiskt mycket ihärdigt skötta kommuner. Den risk som indikeras är en långsiktig fallande... Sidan 39 Sparandet i Norberg får betyget då den genomsnittliga nivån den senaste mätperioden endast är 2,9 procent. Norberg såg länge ut att utvecklas till en finansiell kriskommun med en plats långt ner i ratinglistans D-tabell... Sidan 45 Kommuner av typen större städer tenderar att vara överrepresenterade i de högre betygslistorna och Västerås har det indikativa finansiella betyget A. Viktigt för utvecklingen är att Västerås inte sålt ut sitt mycket lönsamma och välfärdsskapande... Sidan 51 Åmål är en kommun som styr efter balanskravet och inte efter lagens hushållningskrav. Personaltätheten är stor i kommunen och även den kommunala pensionsskulden är jämförelsevis stor. Sparandet i kommunen är över... Sidan 57 Utjämning mellan kommuner Det är ekonomers uppgift att från tid till annan granska hur ekonomiska regler styr olika beteenden. Man pratar om konforma regler när det visar sig att de styr rätt. Här i detta nummer granskas systemet för utjämning mellan kommunerna och frågan ställs om det är konformt. Svaret är ett klart nej. Sidan 3 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A- rating blev Ale och Västerås samtidigt som ingen kommun placerade sig på D-listan... Sidan 11

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Ale...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Bjuv...14 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva...2 Bollebygd...27 Karlshamn...33 Kumla...39 Norberg...45 Västerås...51 Åmål...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Special om utjämningen mellan kommuner Om jag kunde förstå hur man tänker inom Svensk Kommunrating när det gäller den kommunala utjämningen, var en kommentar som fälldes i vår monter på KOMEK28 i Malmö av en utredare av det kommunala systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader. Förmodligen är det så enkelt. Det har inte alltid att göra med oviljan att förstå utan med oförmågan att förstå vissa företeelser, exempelvis ekonomiska incitament. Är utjämningens incitament konforma? Ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser. Vissa ekonomer tillfogar mer till denna definition och en vanlig komponent är att förstå ekonomiska drivkrafter eller incitament. Förnekare av dessa menar att sådana inte existerar utan folk begår ekonomiska handlingar av vana och tradition. Eller så är man auktoritär och gör som man blir tillsagd. Folk kan inte överväga alla beslut utifrån ekonomiska aspekter som de fattar under en dag. Den tiden finns inte. Samhället skulle gå i stå. Det ligger mycket i detta. Men ekonomer menar, å andra sidan, att ekonomiskt rationella handlingar utförs först och blir sedan vana och tradition. Det är ekonomers uppgift att från tid till annan granska hur ekonomiska regler styr olika beteenden. Man pratar om konforma regler när det visar sig att de styr rätt. Här i detta nummer granskas systemet för utjämning mellan kommunerna och frågan ställs om det är konformt. Svaret är ett klart nej. Läs och begrunda. Kom ihåg att det är en verklighetsbeskrivning där varje enskild siffra kan beläggas. Om du inte gillar vad du läser så gillar du inte verkligheten. Artikeln ifrågasätter inte din ideologiska uppfattning. Antal anställda Ett viktigt nyckeltal vid ekonomiska analyser är att jämföra faktiskt antal anställda i en kommun mot en härledd norm på det antal anställda som kommunen behöver för att utföra sin verksamhet effektivt. Indikeras överkostnader i kommunen och även övertalighet i personal så är det viktig information. Kommunen har höga kostnader och det är personal. Det är inte alltid så. Höga kostnader kan ha andra orsaker än för mycket personal. Varje år görs en statistisk analys på personalsiffror från alla kommuner för att hitta en funktion för denna norm för optimal personaldimensionering. Det är fråga om statistisk regression för att kunna prediktera och den härledda funktionen läggs in i expertsystemet. Den används för första gången vid upprättandet av sifferunderlaget för artikeln om utjämningen i detta nummer. Om någon läsare inte känner igen dessa värden från tidigare analyser för sin kommun så är det på grund av att värdena är nya. Det finns en tendens att det krävs mer personal per tusen invånare för varje år som går. Kommunal solvens Svensk Kommunrating kommunicerar med sin omgivning via fyra hemsidor och den senaste nyheten är en företagsblogg, Där finns denna månad en intressant artikel om kommunal solvens som har bäring på en analysfråga inom Svensk Kommunratings analyssystem, nämligen finansiell hälsa. Finanspolitiska rådet har en tankeskiss om hur man borde tänka när det gäller sambandet mellan saldo- och sysselsättningsmål. Saldot är statens årliga finansiella sparande. Sysselsättningen handlar om hur mycket svensken måste arbeta i framtiden för att skapa intäkter till statens budget. I fem steg får man ihop en modell som anger - under vissa antaganden om den framtida sysselsättningen - vad statens sparande måste vara för att klara alla framtida åtaganden. Så säger man att det gäller att redan nu få reda på vilka budgetförstärkningar som behövs för att den offentliga sektorn ska förbli solvent. Begreppet solvens kom in bilden lånat från försäkringsbranschen. När Svensk Kommunratings analyssystem konstruerades för många år sedan gick tankarna i samma banor som ovan, men begreppet blev finansiell hälsa. Det gällde att tolka kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning på ett samhällsekonomiskt korrekt sätt. Sparandet blev ett centralt nyc keltal precis som Finanspolitiska rådet resonerar ovan. Finanspolitiska rådet diskuterar hur fem analyssteg leder till rätt finansiellt sparande för staten. I analysfrågan finansiell hälsa finns fem nyckeltal. Det första, styrnyckeltalet sparnivå, har betygsnivåer som kalibreras med hjälp av de övriga fyra nyckeltalens värden, och anger om kommunen klarar alla framtida åtaganden. Har en kommun framtidens ekonomi redan idag ska kommunen ha delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Eller är det nu dags att döpa om analysfrågan finansiell hälsa till kommunal solvens? Nyhet i faktarutan Det finns en ny post i faktarutan från och med detta nummer, Pensionsmedel i förvaltning. Exempelvis fondförvaltare och personal är intresserade av om en kommun har kassabalanser avsatta i förvaltning för utbetalning av framtida pensioner. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Ale Ale med A-lert ekonomi Ale kommun är en enkelt organiserad kommun med ett enda helägt företag, det allmännyttiga Alebyggen AB. Nettoförpliktelsebeloppet i Ale är 32 1 kronor per invånare vilket är under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Ale får delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Befolkningen i Ale växte de senaste tio åren med 8 procent. Sparandet i kommunen sviktar i den finansiella krisen. Nästan all ekonomisk nedgång börjar med en nedgång i sparandet och det speciella är också att all återhämtning måste börja med en återhämtning av sparandet. Mediabild och bakgrund Ale kommun föddes Det var ett resultat av riksdagsbeslutet om att storkommuner skulle bildas. De tre kommunerna Nödinge, Starrkärr och Skepplanda gränsade till varandra och samarbetade först i vad som kallades Surte kommunblock, innan de tillsammans bildade Ale kommun. Ale kommun kännetecknas av närheten till Göta Älv och området har historiskt varit gränstrakt till Norge och Danmark- Norge. Kommunens större tätorter ligger som ett pärlband längs E 45 på sin väg norrut från Göteborg. Arbetsmarknaden i kommunen har förändrats. På 19-talet var det 7 1 stora tillverkande företag med 5 1 anställda som dominerade, medan det nu på 2-talet är mest företag med färre än 5 anställda. Idag finns det bara en arbetsgivare förutom kommunen som har över 5 anställda. En satsning i kommunen är skapandet av ETC (Nationellt energiteknikcentrum) i Nols Industripark. Ett centrum för kunskap, företagande och cluster inom energiteknik och energilagringsteknik. Vad media skriver är att saneringen av det gamla varvsområdet Bohus varv vid Göta älv har påbörjats. Ale kommun har fått statligt bidrag på 25 miljoner kronor från Naturvårdsverket för att sanera tre högriskområden längs Göta älv där förorenat industriavfall har deponerats. Bohus varv är ett av dem. Det före detta varvsområdet utgörs av ett långsmalt utfyllnadsområde mot älven med en cirka 6 meter lång strandlinje inom vilket varvsverksamhet bedrevs under mycket lång tid. Som kuriosa kan nämnas att Sveriges enda bevarade skepp, Äskekärrsskeppet, från vikingatiden hittades i Ale kommun. Analyser visade att skeppet kunde dateras till ungefär år 95 och att det seglat under minst hundra år. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport per den 31 augusti 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Ale har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations Faktaruta Ale Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 22,3 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 45 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 43 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 5

6 Ale förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Ale ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 6 4 kronor per invånare vilket är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Ale ligger på plats 14 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Ales fall ger en försiktig värdering ett värde på cirka 28 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 32 1 kronor vilket är under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns alltså inga tecken på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Ales amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Ale kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Ale delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 14 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Ale får betyget. År 28 är sparnivån 6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Andelen i Ale är 13 procent av intäkterna och då den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Ale även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 46 procent av tillgångarna för de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger så högt som 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller alltså på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Ale betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Ale under den senaste nioårsperioden 5,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,9 procent av intäkterna vilket visar att det finns utrymme för amortering av långa lån vilket också har skett i Ale. Med betyget på sparnivå får Ale delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Enligt senaste bokslutsprognos är gapet i sparnivå 29 från beräknat utfall 3,8 procent av totala intäkter till högsta kritiska nivå 5,5 procent av intäkter 24 miljoner kronor. Även om hänsyn tas till detta behov av åtgärder för 29 och att trenden faller så ska delbetyget för närvarande ändå vara A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,4 procent av 6 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Ale FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter totala intäkter och mycket under den norm på 8,5 till 9 procent som tillämpas för kommuner med en växande befolkning dvs kommuner som har en befolkningsutveckling som är större än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen i Ale växte de senaste tio åren med 8 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 97 till 96 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Ale betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Ale en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Ale får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har en volym borgen på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 14,3 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 9 6 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk Ale kommun Länet Riket % Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 7

8 Ale även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Ale skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Lerum) år 28. Då Ale har en högre skatt med,92 procent finns ingen potential och därför blir betyget på skattehöjning. Ale höjde skatten senast år 29 med,3 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 35 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldreoch handikappomsorg, fritid- och kulturverksamheter. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras även avgiftspotentialer inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 19 miljoner kronor och Ale får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 55 miljoner kronor inom social omsorg, 2 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, gymnasieskola och det som benämns infra- skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 19 Mkr skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 15 miljoner kronor vardera inom förskola 6 år, grundskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 45 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 19 miljoner en sänkt skatt på 4,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 83 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 151 personer. Ale får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Ale (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna minskar blocken i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då det relativt stora antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Ale det speciella Ale ligger öster om Göta älv utefter vägen mellan Göteborg och Trollhättan. I bil från Nol och in till Göteborg tar det cirka 2 minuter och Ale klassas som förortskommun. Av Ales sex grannkommuner är det bara Kungälv i sydväst som ännu inte är analyserad i Kommunexperten men det finns KommunDiagnoser för Kungälv i Svensk Kommunratings analysarkiv på hemsidan. I nordväst finns Lilla Edet (nr 1/29), i norr Trollhättan (nr 1/29), i nordost Alingsås (nr 6/29), i öster Lerum (nr 3/29) och i söder Göteborg (nr 9/28). När nu bokslutsprognoserna för krisåret 29 finns för flertalet kommuner och kan läggas in i analysen så sjunker antalet kommuner som kan ges det högsta finansiella indikativa betyget A. I föregående nummer hade ingen av de åtta kommunerna betyget A. Det är också så att hela området kring Göteborg, Borås, Alingsås, Trollhättan och Vänersborg innehåller många A-kommuner. Det är en del av Sverige som präglas av ekonomisk skötsamhet men det finns också undantag. Det framhålls ovan att fastän trenden för sparnivån faller de senaste fyra åren och att värdet för sparandet 29 understiger högsta kritiska nivå med 24 miljoner kronor så ska delbetyget på finansiell hälsa var A. Men det framhålls även att delbetyget inte kan behållas på A-nivå om inte kommunens ledning tar tag i läget och agerar för att åter etablera ett sparande på godkänt hög nivå. Nu kommer en rejäl portion extra 8 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Ale statsbidrag att hjälpa till med detta för 21 eftersom det är val men frågan är vad som sker 211 och åren därefter då förmodligen extra statsbidrag kommer att ges även för dessa år, men i mycket ringa omfattning. Nedgången i Ale sker från hög nivå och fallet för 29 är tydligt men inte stort. Ale kommer att kunna möta 211 och åren därefter med återställda sparnivåer i underkant av behövliga 6 procent av totala intäkter om den politiska viljan finns. Nästan all ekonomisk nedgång börjar med en nedgång i sparandet och det speciella är också att all återhämtning måste börja med en återhämtning av sparandet. Därför är det intressant, i kristider som nu, att som första åtgärd kontrollera hur just sparandet utvecklas. Det är inte fråga om att ett sådant överskott måste återskapas till godkända nivåer utan när det sker. Ju fortare det sker, ju mindre allvarliga blir konsekvenserna. Inom analysfrågan finansiell hälsa har fyra av fem nyckeltal betyget. Rörelsekapital, med sitt tillmäts mindre analytisk betydelse. Det intressanta här är att investeringsnivåerna genomgående över åren varit för låga. Detta bör alltid misstänkas när nyckeltalen kapitalbildning och investeringsnivå har betyget. Dessa två nyckeltal LEDNINGSFRÅGA håller bara reda på att investeringarna inte är för höga; kapitalbildning om sparandet räcker för att betala alla investeringsutgifter och investeringsnivå att kommunen inte genom för höga investeringar, investerar ihjäl sig. Mer information finns i spardiagrammet under denna analysfråga. I spardiagrammet framgår av andra kritiska nivån reinvesteringar, vars bredd bara är 1,25 procent av intäkter mot normala 2 procent, att det behövs mycket mindre av sparmedel än normalt för att betala för nödvändiga reinvesteringar för att hålla kommunens produktiva förmögenhet intakt. Kommunens tillgångar uppgår endast till 55 procent av genomsnittsvärdet för riket. Konsulteras äldre analysmodeller som går ända tillbaka till 1988 då statistik började samlas in så framgår att kommunen underinvesterat genom åren. Även för de senaste fem åren anges ovan att investeringssnittet ligger på 4,4 procent av totala intäkter och borde ligga inte alltför långt under 8 procent av intäkter. Därmed är allt vad som är speciellt under analysfrågan finansiell hälsa avklarat och delbetyget ska vara A. Att Ale underinvesterar är ju en värderingsfråga i den meningen att man kanske vill satsa mer på personal än rymliga, moderna och ändamålsenliga lokaler. Men det finns å andra sidan inga större överkostnader eller någon iögonfallande stor övertalighet personal. Kanske växer befolkningen i kommunen så snabbt att man inte hinner med att investera. Ale är en enkelt organiserad kommun med ett enda helägt företag, det allmännyttiga Alebyggen AB. Det finns ingen räntesnurra med förmedlade lån och koncernbildning. Allmännyttan är något mindre än normalstor om man räknar i lägenheter per invånare. Det finns inga tomma lägenheter och bolaget visar skäliga vinster och har ett betydande eget kapital. Det kan värderas till ett betydande belopp och det bär därmed sina lån. Det kvittningsbara beloppet för att beräkna en nettokommunskuld blir vid en försiktig värdering kronor per invånare. Den genom åren försiktiga investeringsstrategin har inte byggt några betydande skulder i förvaltningarna. Den samlade pensionsskulden är något hög och när det gäller borgen så dominerar en normalstor sådan till den egna allmännyttan, Alebyggen AB. Bruttoförpliktelsebeloppet kan summeras till beskedliga kronor per invånare och avräknas kronor per invånare så fås kronor per invånare som med god marginal understiger den ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 9

10 Ale lägsta kritiska nivån för indikation på konsumtionslån (36 9 kronor per invånare). Det finns inga sådana och delbetyget för kommunskuld ska vara A. Med konstaterandet att Ale växer snabbt så torde det betyda att kommunen är attraktiv att bo och leva i. Man har också ambitionen att växa och det byggs nya lägenheter i Alebyggen AB. Förvärvsfrekvensen ökar stadigt och har med några enheter passerat den höga nivån 8 procent av befolkningen mellan 2 och 65 år men varför faller skattekraften? Med tanke på att bebyggelsestrukturen styr befolkningsutvecklingen och dess sammansättning så byggs det tydligen för få attraktiva bostäder för invånare som har löner över medel inkomstnivå. Det är möjligt att detta är en medveten politik i Ale. Det rör sig dock inte om några dramatiska tendenser men man bör vara medveten om att på sikt kan man styra befolkningsutvecklingen via bebyggelseplaneringen till den önskade. När det gäller de sex risknyckeltalen, där fyra har betyget, ett och ett, indikeras inga kritiska mönster mellan dem och delbetyget för denna analysfråga ska vara A. När det gäller analysfrågan finansiella möjligheter så höjdes skatten med,3 procent 29 vilket ökade intäkterna med drygt 13 miljoner kronor. Avgiftspotentialen var samtidigt 35 miljoner kronor och möjligheterna att pressa ner kostnaderna 19 miljoner kronor. Den relativa effektiviteten att utvinna behövliga 13 miljoner kronor var nästan 3 gånger större när det gäller att höja avgifterna och 14 gånger större när det gäller kostnadspress. Ändå valde man att höja skatten i ett läge där skattenivån relativt sett är ganska hög. Det finns ibland en psykologisk effekt när skatten legat oförändrad så många år som den gjort i Ale. Man anser det vara dags att höja skatten lite. Man narras felaktigt att se skattesatsen som en indexparameter som man justerar i stället för en kvot. Det kan vara en något hög skatt i Ale som gör att höginkomsthushåll väljer att bosätta sig i andra kommuner och gör att skattekraften faller jämfört med rikets skattekraft. Det ger nyckeltalsbetyget på skattekraft. Det finns potentialer i Ale och delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Ale har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med nuvarande standard betala större delen av behövliga investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Nu sviktar sparandet i den finansiella krisen. Ha modet att hålla hårt i ekonomin då goda potentialer finns. Ett sätt att styra tufft är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Fundera på om inte investeringar på en högre nivå kan skapa en större volym mycket produktiva lokaler som kräver en ännu mindre bemanning. Det kan kombineras med ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Ale med på rätt ställe i alla ekonomireportage om kommuner och billigare och trovärdigare reklam än bli omtalad i artiklar finns knappast. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar detta som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om det har funnits en övertalighet i antalet anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns ännu inte några avsatta pensionsmedel så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en för närvarande finansiellt mycket välskött kommun med överkostnader i verksamheterna och en liten övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från kommunens serviceutbud. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Att dessa goda ekonomiska förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har, som nu, ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Ale kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Högre fastighetsvärden åstadkommer även skattesänkningar. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Ale komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Ale. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer nära Göteborg och söker en bra kommun är Ale en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Ale så finns 4 A-kommuner till i omgivningarna samt 1 B- och 1 D-kommun. 1 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor ekonomi ger topplacering Ratinglistan över Sveriges kommuner Med det här numret av KommunExperten har 184 kommuner analyserats. Det är ungefär 63 procent av landets samtliga kommuner. I det här numret hittar du åtta nya kommuner bland de tidigare analyserade kommunerna på listorna. Nu när bokslutsprognoserna för 29 finns för de flesta kommuner och kan läggas in i analyssystemet så sjunker antalet kommuner som kan ges det högsta indikativa finansiella betyget A. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Den här månaden kommer två nya kommuner, Ale och Västerås, i A-listan. 47 kommuner av de 184 analyserade är 25,5 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 74 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Nya i B-gruppen den här månaden är kommunerna Bollebygd, Karlshamn, Kumla och Bjuv och de markeras med fetstil i tabellen. 55 kommuner av analyserade 184 är 29,9 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 84 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D- gruppen om inte deras ledningar agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Nya i C-listan Nya i C-gruppen den här månaden är Norberg och Åmål och de markeras med fetstil i tabellen. 46 kommuner av de analyserade 184 är 25 procent. Om det är ett representativt urval så finns 73 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Det finns inga nya i D-gruppen den här månaden. 36 kommuner av de analyserade 184 är 19,6 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 59 D- kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Kävlinge /9 4 Lerum /9 5 Säter /8 6 Värnamo /8 7 Fagersta /8 8 Skellefteå /8 9 Västerås /9 1 Karlstad /8 11 Markaryd /8 12 Östersund /8 13 Vaggeryd /8 14 Vellinge /9 15 Älmhult /8 16 Piteå /8 17 Alingsås /9 18 Enköping /9 19 Linköping /9 2 Nykvarn /8 21 Trollhättan /9 22 Bromölla /8 22 Kinda /9 24 Skövde /8 25 Danderyd /8 26 Ale /9 27 Hudiksvall /8 28 Malmö /9 29 Mark /8 3 Halmstad /9 31 Kungsbacka /9 32 Helsingborg /9 33 Gislaved /9 34 Jönköping /9 35 Umeå /9 36 Skurup KD 9 37 Vänersborg /9 38 Göteborg /8 39 Mora /9 4 Sunne /8 41 Osby /8 42 Bollnäs /9 43 Gävle /9 44 Östhammar /8 45 Båstad /8 46 Tanum /8 47 Kristinehamn KD 9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genom en ProfilAnalys på B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Bollebygd /9 1 Tierp KD 9 11 Hörby /9 12 Skinnskatteberg /8 13 Herrljunga /8 14 Ulricehamn /8 15 Karlshamn /9 16 Uddevalla /8 17 Upplands Väsby /8 18 Kalmar /8 19 Ovanåker /9 2 Motala /8 21 Nässjö /9 22 Eskilstuna /9 23 Vadstena /8 24 Oskarhamn /9 25 Klippan /8 26 Höör /9 27 Norrköping /8 28 Kumla /9 29 Leksand /8 3 Eda /9 31 Orust /8 32 Karlsborg /9 33 Strömstad /8 34 Haninge /8 35 Sölvesborg /8 36 Heby /9 37 Lund /9 38 Trelleborg /8 39 Borlänge /9 4 Perstorp /8 41 Töreboda /9 42 Askersund /9 43 Forshaga /8 44 Bjuv /9 45 Upplands-Bro /9 46 Stenungsund /8 47 Lycksele /8 48 Söderköping /9 49 Färgelanda /9 5 Svenljunga /8 51 Huddinge /8 52 Ekerö /8 53 Emmaboda /9 54 Kungsör /9 55 Sävsjö /9 12 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Ystad /9 5 Orsa /8 6 Falköping /9 7 Falkenberg /8 8 Mjölby /9 9 Lindesberg /9 1 Nordanstig /8 11 Hedemora /8 12 Tranemo /9 13 Strömsund /8 14 Burlöv /9 15 Åstorp /8 16 Östra Göinge /9 17 Botkyrka /9 18 Falun /9 19 Sundsvall /8 2 Ydre /8 21 Flen /8 22 Kiruna /8 23 Tingsryd /8 24 Vimmerby /9 25 Krokom /9 26 Lysekil /9 27 Västervik /8 28 Timrå /9 29 Sandviken /8 3 Katrineholm /8 31 Vilhelmina /9 32 Nordmaling /9 33 Torsås /8 34 Mörbylånga /9 35 Norberg /9 36 Mullsjö /9 37 Åmål /9 38 Smedjebacken /8 39 Avesta /8 4 Ljusdal /8 41 Högsby /9 42 Sollefteå /8 43 Mellerud /8 44 Olofström /8 45 Karlskoga /8 46 Ronneby /9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Bjurholm /8 11 Vaxholm /8 12 Södertälje /8 13 Älvsbyn /9 14 Hallstahammar /9 15 Dals-Ed /8 16 Söderhamn /9 17 Vansbro /9 18 Kramfors /9 19 Arjeplog /8 2 Surahammar /9 21 Bräcke /8 22 Gagnef /8 23 Kil /9 24 Munkfors /9 25 Dorotea /8 26 Berg /8 27 Åtvidaberg /9 28 Sorsele /8 29 Torsby /9 3 Robertsfors /8 31 Pajala /9 32 Grums /9 33 Degerfors /8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand /9 2 Hallsberg /8 3 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 13

14 Bjuv Bjuv med sin 9-talskris avbetad Den före detta kriskommunen Bjuv har genom åren kämpat sig upp till det indikativa finansiella betyget B. Bjuv växer både årligen och långsiktigt. Nästan ingen övertalighet i personal och en låg personalandel av verksamhetens kostnader ger en pensionsskuld på mycket låga kronor per invånare. När det gäller krisutlösande finansiella risker så indikeras näringslivssvikt i kommunen. Det behövs en fastare ekonomistyrning, med tanke på den trendmässiga nedgången i sparandet under senare år, som återställer sparnivån igen till minst 5,5 procent av totala intäkterna. Mediabild och bakgrund De tre kommunerna Bjuv, Billesholm och Ekeby sammanslogs till Bjuvs kommun Gruvdrift är något man förknippar med Bergslagen och inte med Skåne men i Bjuvs kommun har det faktiskt funnits 28 gruvschakt och dagbrott. Kommunvapnet är ett gruvschakt som är upplyst av ett gruvbloss. Kolet upptäcktes redan på 17-talet och blev grunden till den gruv- och lerindustri som byggdes upp i slutet av 18-talet. Gruvperioden tog slut när Schakt III, även kallat Greve Strömfelt, lades ner 1979 vilket innebar att den sista i drift varande kol- och lergruvan i Sverige upphörde. En nästan 2-årig epok nådde sitt slut. I maskinhuset till schakt III finns nu ett gruvmuseum som visar gruvepoken i Bjuvs kommun. Två industrier i kommunen har sina rötter i gruvepoken klinkertill verkaren Höganäs Byggkeramik samt Höganäs-Bjuf som producerar eldfast tegel. Gruvindustrin ersattes successivt av tillverkningsindustri, till exempel P.A. Thulin som grundade Skånska Fruktvin- och likörfabriken i Bjuv 195 för tillverkning av grönsakskonserver och syltade frukter. Redan i början av 2-talet användes namnet Findus (en sammandragning av FruktINDUStri) men namnet registrerades först senare. Findus är idag en av kommunens största företag. Media skriver att arbetet med förnyelsen av Bjuvs centrum har tagit ett steg framåt. Kommunen köper en fastighet i Bjuv som ligger nära järnvägen och Storgatan. Den ska rivas nästa år så att en planskild korsning kan byggas och därigenom skapa en bättre stadsmiljö och öka säkerheten. Under sensommaren 212 planeras den nya järnvägsbron och tunneln under den vara färdiga. Därefter kan nästa steg i förnyelsen av Bjuvs centrum tas. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i juni 29. Bjuv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktel Faktaruta Bjuv Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 2,89 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 7 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bjuv sebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 47 6 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Bjuv ligger på plats 32 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Bjuvs fall ger en försiktig värdering ett värde på 14 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 33 1 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Bjuvs amorteringsförmåga är också KOMMUNSKULD nens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Bjuv har förmedlade lån till sitt ägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Långa lån netto i Bjuv är i genomsnitt 19 procent av de totala intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter blir betyget för skuldflödesgraden för Bjuv. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Bjuv betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 35 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. Betyget blir dock inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. Koncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna och den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt betydligt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår och är mycket större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Bjuv betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Bjuv under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,2 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån. Långa lån har också amorterats i Bjuv. Med betyget på sparnivå får Bjuv delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivån 29 från det beräknade utfallet 1,6 procent av totala intäkter enligt den senaste delårsrapporten upp till den högsta kritkr/inv Förpliktelsebelopp Bjuv kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bjuv delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 32 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Bjuv får betyget. År 28 är sparnivån 4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,4 procent. Enligt bokslutsprognosen för 29 beräknas sparnivån 29 bli endast 1,6 procent av intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommu KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 15

16 Bjuv tiska nivån 5,5 procent av intäkter är 27 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter i genomsnitt cirka 3,9 procent av totala intäkter och mycket under den norm på 8,5 till 9 procent som tillämpas för kommuner med en växande befolkning dvs kommuner som har en befolkningsutveckling som är större än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden var 6,2 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 87 till 83 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bjuv betyget. Man växer årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bjuv en långsiktig trend som är klart sämre än motsvarande ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7, miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Förvärvsfrekvens % Skatteunderlag/Invånare Totalt för Bjuv Riksmax Gnosjö Rikstrenden Riket Kommuntrenden Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Bjuv trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Bjuv får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns någon större volym tomma lägenheter som kostar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna i förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Den tendens till risk som nyckeltalen speglar är en underliggande svikt i det lokala näringslivet. De tre skattebasnyckeltalen skattekraft (), befolkning () och sysselsättning () har kritiskt låga betyg som individuella nyckeltal med ett undantag och sammantaget indikerar de ett kritiskt riskmönster, vars utveckling bör bevakas och för detta påförs en hanteringskostnad på 1 miljon kronor. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 9 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 28 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (27 Mkr) och Risk (1 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Bjuvs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ängelholm) år 28. Eftersom Bjuv har en högre skattesats 28 med 1,85 procent så finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Bjuv höjde skatten senast år 24 med,4 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med drygt 8 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsoch kulturverksamhet. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 28 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 3 procent av det totala behovet (8,5 miljoner av 28 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 3 procent inte ens når över den lägsta nivån 33 procent så blir det tre belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras dock en viss avgiftspotential inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 9 miljoner kronor och Bjuv får betyget på kostnadspress. Man kan pressa Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och social omsorg, 1 miljoner inom förskola 1 5 år och 7 miljoner kronor vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 9 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 83 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 77 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 92 personer. Bjuv får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 22 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den bara motsvarar en skattesänkning på,21 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 5 miljoner kronor. Frånräknas 28 miljoner kronor i totalt behov så fås 22 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Bjuv (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse men Socialdemokraterna är fortfarande det dominerande partiet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet partier i fullmäktige KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 17

18 Bjuv vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Antalet anställda kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Bjuv det speciella Bjuv är en liten pendlingskommun i Skåne med tre kommungrannar varav två redan har analyserats i Kommunexperten. I norr finns Åstorp (nr 11/28), i sydost Svalöv och i väster ligger Helsingborg (nr 4/29). Bjuv är en skapelse av tre gamla industrikommuner och som analytiker får man associationer till en annan mycket lika och just analyserad kommun, Surahammar utanför Västerås, som också är pendlingskommun under omvandlingstryck och funderar över sin framtida identitet i närheten av storstäder. Det finns skillnader och det finns likheter. En likhet är det stora partiet, socialdemokraterna, som med stor egen majoritet länge styrt kommunen och som under 199-talet, liksom Haninge, fallerade finansiellt när man mer styrde LEDNINGSFRÅGA efter den ideologiska kompassen än den ekonomiska verkligheten. Bjuv var en av de kommuner som i skuggan av Haninge också fick statlig ekonomisk hjälp och uppdraget att räta upp kommunens finanser. Det speciella i analysen, som erinrar om detta, är avsaknaden av borgen mot det enda helägda bolaget, det allmännyttiga AB Bjuvsbostäder, och att större volymer lägenheter har avvecklats under åren. I stället för borgen finns förmedlade lån till Bjuvsbostäder på 175 miljoner kronor vilket tyder på att Bjuvbostäder en gång sanerades genom att kommunen övertog alla företagets lån förmodligen i utbyte mot en revers. Det går fort när det krisar. År 1993 var summan av korta och långa skulder i förvaltningarna 1 miljoner kronor för att 1994 vara 21 miljoner, miljoner, miljoner, miljoner och miljoner och miljoner. Minskningen antyder att staten gick in med bidrag på nivån 15 miljoner kronor men att kommunen lämnades med en skuld på en halv miljard att reda ut själv. Även Bjuv är ett exempel på att statens hjälp är minimal i förhållande till problemens omfattning och att kommunen lämnas att klara större delen av problemen själva. Opinionsmässigt är rikspolitikerna hjältarna och lokalpolitikerna får sona sina tidigare ekonomiska försyndelser genom ett mångårigt ekonomiskt saneringsarbete. Myten att staten finns som en sista utpost för en kommun är riktig men att försätta sig i den situationen är sannerligen inte att rekommendera. År 28 är förvaltningarnas låneskuld nere i 4 miljoner kronor. Sparöverskotten i verksamheten har i första hand fått amortera lån genom åren och utgifter för investeringar har fått komma i andra hand. Det idag förmedlade lånet på 175 miljoner kronor till Bjuvsbostäder ger en rimlig belåning per lägenhet räknat (166 kronor) och när bolaget, som var en viktig orsak till den tidigare krisen, går med skäliga vinster under senare år så sköts det ekonomiskt sett mycket bra. Den före detta kriskommunen Bjuv har genom åren kämpat sig upp till det indikativa finansiella betyget B. Bjuv har delbetyget B på tre analysfrågor, finansiell hälsa, risk och möjligheter. Det delbetyg som ofta sänker betyget för kriskommuner, analysfrågan kommunskuld, har i Bjuv högsta betyget A. Att ta ner skulderna i förvaltningarna under dryga 1 år med 1 miljoner kronor till 4 miljoner kanske inte imponerar men med en låg pensions ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Bjuv skuld och en mycket liten borgen så blir bruttoförpliktelsebeloppet hanterbara kronor per invånare. Bjuvsbostäder visar vinster och kan värderas och även dess förmedlade lån kan användas för att räkna fram en låg nettoskuld på kronor per invånare och inga konsumtionslån indikeras längre. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska vara A. När det gäller analysfrågan finansiell hälsa så framgår av diagrammet sparnivå att sparandet genomsnittligt genom åren har varit något för lågt för att få högsta nyckeltalsbetyg. Dessutom pendlar sparandet upp och ned med konjunkturen. Delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa ska vara B. Förmodligen styr Bjuv efter det otillräckliga balanskravet. Men de kritiska nivåerna är mer intressanta. Nästan ingen övertalighet i personal och en låg personalandel av verksamhetens kostnader ger en pensionsskuld på mycket låga kronor per invånare och en lägsta kritiska nivå avtalspensioner på 2 procent av totala intäkter. Man har i Bjuv tvingats hushålla med personal under åren men nästa kritiska nivå reinvesteringar berättar med sin smala bredd att kommunen också fått hushålla med investeringarna. Utan förmedlade lån är kommunens tillgångar bara 36 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det räcker med 1,25 procent av intäkterna för att finansiera reinvesteringar. Men med eftersatta investeringar och en snabbt växande befolkning så behövs desto mer nyinvesteringar och den bredden är 2,25 procent av intäkter. När det gäller krisutlösande finansiella risker så indikeras näringslivssvikt och med det kritiska mönstret för de två nyckeltalen skattekraft och sysselsättning med betygen respektive skulle delbetyget vara C på denna analysfråga om Bjuv var en glesbygdskommun. Nu är Bjuv en pendlingskommun i Skåne och då kan ett delbetyg B motiveras. Men varför växer Bjuvs befolkning så snabbt samtidigt som beskattningsbar medelinkomst och sysselsättning utvecklas svagt? Finns svaret i nyckeltalet kostnadspress som indikerar höga överkostnader inom social omsorg förmodligen speglande en generös bidragskultur? Det finns även höga kostnader inom äldreomsorgen men här bromsar antagligen höga avgifter inflyttningen då det inte indikeras några avgiftspotentialer där. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en fastare ekonomistyrning, med tanke på den trendmässiga nedgången i sparandet under senare år ända ner till den låga nivån 1,6 procent av totala intäkter 29, som återställer sparnivån igen till minst 5,5 procent av totala intäkter och behåller den där. Det finns potentialer även om de indikeras som ansträngda. Nu när kommunskulden är under kontroll och förutsatt att sparnivåerna återställs till 26 års nivå så bör investeringstakten öka med tanke på den snabba befolkningsökningen. Det sker en omsortering av befolkning som resulterar i lägre medelinkomster och sviktande sysselsättning jämfört med rikssnittets utveckling och den bör uppmärksammas. Är den oönskad så går den att påverka genom ett långsiktigt politiskt agerande. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen fortsätter sitt framgångsrika ekonomiska saneringsarbete och så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Betänk att en A-kommun i framtiden kan betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är din trygghet. Det finns ännu inte några avsatta pensionsmedel så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är något lägre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen på kort sikt är en snabbt försämrad ekonomi i ett läge där de finansiella möjligheterna är något ansträngda, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Bjuv. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och snabbt etablerar högre framtida årliga överskott för att nå A-nivå. I takt med att Bjuv härigenom får en bättre ekonomi och verksamhet så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Bjuv komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Bjuv. Överväger du lokaliseringar i en mindre företagarkommun med ett bra läge i Skåne är Bjuv en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Bjuv kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Bjuv så finns 1 A-kommun i omgivningarna men också 2 C-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11, 29 19

20 På tvärs Under den här vinjetten publicerar Kommunexperten artiklar, synpunkter och kommentarer som alla gånger inte är politiskt korrekta, men som just därför är värda att spridas till en större publik. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala skatteutjämningssystemet är en omdiskuterad fråga. Det finns två statsbidragspåsar för omfördelning av intäkter och kostnader mellan kommunerna. Systemet är konstruerat som ett statistiskt nollsummespel mellan kommunerna, men staten har även blandat in statsbidrag i påsarna för att retoriskt kunna säga inför väljarna att kommunerna får pengar av rikspolitikerna. Vad får det för konsekvenser när statistisk rättvisa sätts över ekonomiska drivkrafter? Till bakgrunden hör att i Kommunexpertens novembernummer för ett år sedan (28) finns en motsvarighet till denna artikel med statistik från 27 för alla kommuner. Den 18 december 28 initierar regeringen en ny utredning om den kommunala utjämningen med i stort sett samma direktiv som lett fram till nuvarande system, att statistisk rättvisa skall vara vägledande. Stockholms Handelskammare reagerar på detta och presenterade en rapport med rubriken Det kommunala skatteutjämningssystemet Hinder för tillväxt och utveckling den 21 oktober 29 i Stockholm (se http//kommunexperten. blogspot.com). Vad är problemet Politiken drivs av media och är i hög grad centraliserad till regering och riksdag. Det gäller för våra riksdagsmän att hitta enkla one-liners som omedelbart framstår som odiskutabla sanningar. Statistisk rättvisa är en effektiv sådan politisk metafor. Vem kan angripa en utjämning som samlar in alla svenskars kommunalt beskattningsbara inkomster till en påse i riksdagen och delar ut dem igen till kommunerna så att skattebasen per invånare blir lika stor i hela landet? Känslomässigt är sådan absolut statistisk rättvisa oslagbar! Kopplas det mänskliga förnuftet in så ändras allt. Tänk dig den ekonomiska modellen av två kommuner bestående av en person i varje där den ena medborgaren har jobb och den andre inte vill jobba så visas statistisk rättvisa i hela sin tvivelaktiga dager. Varför skall den som inte vill jobba göra det när denne ändå har lika hög köpkraft som den som jobbar? Varför skall den som jobbar offra sin fritid för jobb och få lämna ifrån sig halva sin köpkraft? Rättvisa kan inte avhandlas utan att hänsyn tas till de drivkrafter som styr mänskligt beteende. Det kallas ekonomiska incitament. En vinnande känslomässig one-liner är När Stockholm går bra går hela landet bra!. Förnuftsmässigt skulle välfärden i Sverige utvecklas snabbare om Hela Sverige gick bra!. Det finns idag ingen anledning för kommunalpolitiker någonstans i Sverige att ägna sig åt lokal näringspolitik, som faktiskt är effektivt, då vinsten av en sådan via bidragspåsen omfördelas till alla kommuner efter befolkningsandel. Valet gäller storstadskvinnorna I det kommande valet vinner de som får flest röster från kvinnorna i storstäderna. Komplettera modellen ovan med en kvinna i var och en av de två kommunerna. Är det kvinnans lön i den kommun där båda arbetar som omfördelas till den kommun där mannen och kvinnan inte arbetar? Är det så den kommunala utjämningen fungerar? Är det stora delar av de dubbelarbetande storstadskvinnornas kommunalt beskattningsbara inkomster som omfördelas? Kvinnor i storstäderna är solidariska och de kommer att möta det känslomässiga argumentet Vi måste höja skatten så du får mer vård, skola och omsorg!. Sakligt sett så är det mindre viktigt när deras beskattningsbara inkomster omfördelas i allt större omfattning för varje år som går. Skatterna i storstäderna måste höjas varje år om skattebasen relativt sett minskar när männens och kvinnornas inkomster omfördelas där. Vem har verktygslådan? För att bygga ett utjämningssystem där incitamenten ligger rätt behövs en helhetsanalys som ser varje kommun som ett litet land. Den verktygslådan har vare sig Stockholms Handelskammare eller den utredning som nu har fått uppdraget att göra en översyn av systemet. Åter byggs ett system som summan av många partiella bitar med statistisk rättvisa som metod. Helheten kan inte utvärderas och resultatet blir som nu orimligt. Svensk Kommunrating har en databas och ett expertsystem som uppfyller kraven ovan och med hjälp av den har tabellen tagits fram. Syftet är att ifrågasätta utjämningssystemet genom att visa på vilka orimliga konsekvenser det leder till. Det är en helhetsanalys och alla kommuner är med. Tabellen med två konsekvenser Tabellen listar Sveriges 29 kommuner på ett nytt sätt. Högst upp kommer den 2 Kommunexperten nummer 11, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.