KOMMUNANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNANALYS 2006-03-22"

Transkript

1 KOMMUNANALYS KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Svag AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 OK KAPITALBILDNING H5 OK Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 OK SKATTEKRAFT R2 Svag BEFOLKNING R3 Svag SYSSELSÄTTNING R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Dålig Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter KommunAnalysen presenterar den analys, som ligger till grund för det indikativa betyget i kommunens FörtroendeProfil på hemsidan. Denna FörtroendeProfil visas här intill. Det indikativa finansiella betyget, som denna FörtroendeProfil ger, finns på sidan 2, uppe till höger. Analyssystemet finns på sidan 2 och därefter följer analysens nitton nyckeltal. SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: , Sidan 1

2 ProfilAnalys Kiruna kommun En analys i fem frågor Hans Jensevik, Analys Vivianne Eriksson, Kunder Antal invånare Kommuntyp: Övriga kommuner, inv. MAJORITETER Svag Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En kronas skattehöjning motsvarar 36 mkr HANDLINGSKRAFT OK Hälsa Risker Möjligheter En procent av totala intäkter är 12,3 mkr AVGIFTSPOLITIK Svag A ( X ) ( X ) A B ( X ) B Fråga 5 påverkar inga delbetyg i en KommunAnalys C ( X ) C 4 Finansiella möjligheter D D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kostnaderna kan pressas ner med: mkr 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 3 Finansiella risker Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 5 Ledningens styrförmåga Indikativ betygsmatris 1 Kommunskuld Förpliktelsenyckeltal FÖRPLIKTELSEBELOPP Svag AMORTERINGSFÖRMÅGA Bra Förpliktelsebelopp 1 Investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ OK 8 Skattebasrisk Kommuner i fallande SKATTEKRAFT Svag rangordning BEFOLKNING Svag 6 SYSSELSÄTTNING OK Koncernrisk 4 BOSTADSÖVERSKOTT Bra BORGEN MM Dålig 2 Finansiell hälsa Analysnyckeltal för nuläget 2 Bedömt riskgap om detta inte skall vara 11 mkr SPARNIVÅ Bra 2, mkr för investeringsrisk (1,2 mkr) SKULDFLÖDESGRAD Bra 1, mkr för skattekraftssvikt (2,5 mkr) SKULDBALANSGRAD OK , mkr för befolkningsrisk (2,5 mkr) RÖRELSEKAPITAL OK Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv, mkr för sviktande sysselsättning (1,2 mkr) KAPITALBILDNING OK Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (, mkr), mkr för hög borgen (3,7 mkr) En procent av totala intäkter är 12,3 mkr Finansiellt gap: mkr Kiruna kommun 24 4, mkr totalt för riskhantering Bruttoförpliktelsebelopp Kr / inv Hushållningskravet Balanskravet 8,% 2, % Gjord värdering - 3 Kr / inv Vad behöver göras? Mkr År 7,% 1,5 % 1, % Nettoförpliktelsebelopp Kr / inv Skuldgap ,%,5 % Finansiellt gap 5,%, % En belastning för låg förmögenhet vid hög skuld* Riskgap 4 4 4,% -,5 % År 24 var företagens andel av omsättning 15,2 % 3,% -1, % Totalt gap: ,5 % 2,% Vad kan göras? -2, % av kommunkoncernens omsättning. Kortsiktig potential: 136 1,% -2,5 % Skuldgapet är 389 Mkr,% -3, % Restpotentialen är 112 mkr, vilket motsvarar en kalkylerad Skuldgapet sluts inom: År skattesänkning på,63 kr per skr varje år i 5 år. Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll Sammanfattande rapport ur expertsystem Kronor per invånare

3 Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Kiruna kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden Kommuner i fallande rangordning Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Aug 25 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 9 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 1 kr och för nivå 3 ytterligare 15 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' <= Skuldnyckeltal Svag Beskattningsbara inkomster Kr / inv 22 2 Antal i fallande ordning MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 35 3 kr / inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 45 3 kr / inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 6 3 kr / inv - En belastning för låg förmögenhet vid hög skuld* Ja * Dvs bristande förmåga att genom extra amorteringar minska framtida åtaganden --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet enligt gjord (partiell) värdering 3 Nettoförpliktelsebelopp för Kiruna kommun Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Nej 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja Beskattningsbar förmögenheter 23. De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. 6 Kr / inv Antal i fallande ordning De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Kr / inv Antal i fallande ordning 45 Antal i fallande ordning Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 3

4 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Kiruna kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. Krav: Under kritiska nivåer 1,8 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Kiruna kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Kiruna kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 22 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 24 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 1,6 1,3 2,93 1,25,94,79 1,89 1,25 Medelvärde alla kommuner 4,64 5,1 7,6 7,19 6,54 Bokslut Budget Budget År 24 är marginalen 24,8 Mkr över balanskravet och sparnivån är 131 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 24. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 24 (jmf M1, M2 och M3). Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 4

5 Nyckeltal H1: Sparnivå för Kiruna kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 9% Omsättning 1% justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent =Balanskravet Krav: poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. =Hushållningskravet Över 5% pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s 8% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska % skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från -5% amorteringar och investeringar. 7% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och -1% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk -15% 6% KommunRatings Mätstandard, Dec % Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till -25% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. 5% 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till -3% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för -35% 4% pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 1,9-4% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 3% innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för 2% minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 2, % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 1% 1, % Information 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning. % -1, % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -2, % innebär att uppgifter saknas Information -3, % Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -4, % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kiruna kommun -5, % kfinns i lf för år f 2-24 l i för de d flesta k åd kommuner. b l Obefintlig k Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -6, % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Kiruna kommun Balanskravet med ing.nivån 7,2 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 3,6 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,5* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,* %: - <= Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: - Bra Skattehöjningskrav,,22,94,, Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int.,4% -,6% -2,3% -,8% 1,3% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 2 %. Balanskravsnivå 5,2% 5,4% 5,% 6,6% 5,9% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kiruna kommun 5,63% 4,84% 2,65% 5,78% 7,22% 7,17% 3,66% 5,22% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 24 är marginalen 24,8 Mkr över balanskravet och sparnivån är 131 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 5

6 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Kiruna kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Under kritiska nivåer Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kiruna kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 14% Växande trend -,28 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Kiruna kommun 9 % 6 % 8 % 7 % 7 % 6 % 7 % 7 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 6

7 Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Kiruna kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Kiruna kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 11% 1% 9% 8% 7% 2,15 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 117,9 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr Växande trend -1,38 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Kiruna kommun 26% 25% 21% 2% 19% 2% 2% 18% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 43% 42% 44% 45% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 7

8 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Kiruna kommun Finansiell hälsa - kort tendens Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend -4 2,15 Finansnetto i Kr/Inv Kritisk nivå 1 Är kostnaderna för skulderna så tunga att de Kritisk nivå 2 Kiruna kommun Kiruna Maxvärde tränger ut annan verksamhet? Trend för Kiruna kommun Medelvärde alla kommuner Minvärde Medelvärden Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Medelvärdena är befolkningsvägda. Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (,41 % ): - OK Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Kiruna kommun -1,4 % -3,5 % -5,7 % -3,6 % 1,2 % -,4 % -6,3 % -,9 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Kiruna kommun -3,6 % -3,1 % -2,6 % -2,1 % -1,6 % Medelvärde alla kommuner -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % -6,4 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 24 var -3,3 milj kr ( -,27 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 8

9 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Kiruna kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 4,7% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter Kiruna kommun Medelvärde alla kommuner Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Sparnivån 96-4 Uthållig investeringsnivå Investeringsnivå ,23% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparsnivån - OK 1,9 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som det rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Sept 25 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %) Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 4,23% per år och Kiruna kommun 5,8 % 4,7 % 4,8 % 1,6 % 2,2 % 6,1 % 8,5 % 8,2 % investeringssnittet 4,7% (Lånebehovet per år var alltså,47%). Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 9

10 Nyckeltal R1: Investeringar för Kiruna kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 11% 1% 9% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 8% 7% 6% 2 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 5% 4% 5% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 3% 4% 3% 2% 2% 1% % 1% -1% -2% % Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Kiruna kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner -3% -4% Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Trend för Kiruna kommun Uthållig investeringsnivå BNP-snitt är 1,61 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... Ja Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - OK Växande (> 5% på 1 år) Kompensationer Mätperiod Investeringar Kiruna kommun 5,8 % 4,7 % 4,8 % 1,6 % 2,2 % 6,1 % 8,5 % 8,2 % Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Befolkningsförändringen sista 1 åren var -11,2 proc. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 1

11 Nyckeltal R2: Skattekraft för Kiruna kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 12% Nyckeltal R2: Skatteunderlag/Invånare 18 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor (Budgetår) 16 kr 11% 14 kr 12 kr 1 kr 1% 8 kr 6 kr 4 kr 9% 2 kr kr Kiruna kommun Skatteunderlag Riket 8% 7% 6% Krav: Ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: Ja <= Risknyckeltal Kraftig variation: Ja Svag Max/minskillnaden är 6,9 % och trenden -1,2 % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Kiruna kommun Prognos enl Sv K o L Cirkulär 25:8, Mätperiod Kiruna kommun Andel av skatteunderlaget i Riket 111,1 % 11,5 % 18,5 % 16, % 14,9 % 12,7 % 12,2 % 11,5 % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 24. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 11

12 Nyckeltal R3: Befolkningen i Kiruna kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 1% 5% % Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Kiruna kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 1,91 8-w Andel invånare: Kommunen och Riket 24 (dec) % 1% 2% 3% Riket Kiruna kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 24 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket. Tendensen under 3 år anges % Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, % Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa -15% befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v Kiruna kommun Länet Riket Två ja s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter MÄTSTANDARD Belastning utdelas). Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja 7-15 Kortsiktig snabbt fallande trend: Ja Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja -6 underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och Långsiktig snabbt fallande trend: Ja lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - -8% -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Skillnaden kommunen minus Riket 24 (dec) Förekomst av en årspuckel: - Kritisk nivå Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga Tendens under 3 år dvs dec 21-4 pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år - utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Befolkningsandelen i Riket är,26 %. 8-w Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 12

13 Nyckeltal R4: Förvärvsintensitet i Kiruna kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % Nyckeltal R4: Förvärvsfrekvens 9% Kvinnlig förvärvsfrekvens 9 % 85% 85 % 8% 8 % 75% 75 % 7% 7 % 65% 65 % 6 % 2,15 6% 55% 55 % 5 % Totalt för Kiruna Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 5% 45% 4% Totalt för Kiruna Kvinnor Snittet över 18 år är 72,36 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 17, %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. 2% 15% 1% 5% % I arbetsmarknadsåtgärder i Kiruna i maj resp år Öppet arbetslösa i Kiruna i maj resp år Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Har Kiruna många 'företag'? Arbetsställen per tusen invånare år 24, kommuner i fallande rangordning Antalet arbetsställen ökar med 2,17 st jämfört 22 Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Finansiell risk: NyckeltalenR1-R6 Sidan 13

14 Nyckeltal R5: Bostadsöverskott för Kiruna kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 18 % 16 % 14 % 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % Nyckeltal R5: Bostadsöverskott Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 25 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Sept 25 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Sept 25 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Bra Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 1 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 62 st Befolkningsförändringen sista 1 åren var -11,2 proc. och 62 tomma lgh á 7 kr/år är 4,34 Mkr/år Kiruna kommun Länet Riket Trend för Kiruna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i Länet och i Riket. Från och med år 24 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 23 saknas i SCBs statistik och här påförs endera värden för mars år 23 (tom stapel med svart kant) eller värde, som inhämtats från ratad kommuns bostadsbolag (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation Antal lägenheter i Allm. Nyttan,35,3,25,2,15 Antal lägenheter per invånare (sept) 1, Läget i september varje år,5, Lgh. per inv. i Kiruna Max i Riket Snitt i Riket Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 14

15 Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån år 24 för Kiruna kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv Kr/inv Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Summa 24 Kiruna kommun Medelvärde för Övriga medelstora*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal R6: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen 2 % av borgen Sparnivå (H1) år 24 Rörelsekapital (H4) år Minska nivån med 1 kr per/inv kostar 23,3 Milj kr Kr/inv Garanti villor Förpliktelsebelopp Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm. nyttan Kr per inv 24 Komponenter MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Dålig NettoFörpliktelsebeloppet är kr / inv. De förmedlade lånen finansieras helt genom långa lån upptagna av den kommunala förvaltningsdelen. 24 Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 127,2 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Kiruna kommun Borgensbelopp över 15 kr/inv:* Ja Medelvärde för Övriga medelstora*** Även borgensbelopp över 27 kr/inv:* Ja Medelvärde i Länet*** Rörelsekapitalet < 2, % av borgen för år 24:** Ja Medelvärde i Riket*** Sparnivån < 4, % av borgen för år 24:** - Rörelsekapitalet år 24 är 593 kr per inv och bör överstiga 2, % av borgen, som är 792 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Sparnivån år 24 är kr per inv och bör överstiga 4, % av borgen, som är kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Kiruna kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 25). Kom. företag Bost. företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förm. lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bostadsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun-Ratings Mätstandard, Sept 24 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av 15 kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån 27 kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 15

16 Nyckeltal M1: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Kiruna kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande pendlingskommuner? 26 kr 24 kr 22 kr 2 kr 18 kr 16 kr 14 kr 12 kr 1 kr Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal M1: Utdebiteringspotential Skattesats i Gällivare kommun Skattesats i Kiruna kommun Medelskattesats i Länet Under kritisk nivå för jämförkommun år 24 Över skattesatsen i Gällivare kommun Medelskattesats i Riket 2,15 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -2,34 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för S2: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kiruna 23,13 Kiruna 23,13 Potentialen -2,34 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för S2: Ja Potentialnyckeltal Pajala 22,48 Potentialen -2,34 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för S2: Ja Dålig Gällivare 22,33 Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Potentialen -2,34 % understiger %, som behövs för att NT H1 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 24 motsvarar ungefär 36 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Kiruna kommun 22,63 kr 22,63 kr 22,63 kr 23,13 kr 23,13 kr 23,3 kr 22,83 kr 22,63 kr Skattesats i Gällivare kommun 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr Utdebiteringspotential jmf Gällivare -,3 kr -,3 kr -,3 kr -,8 kr -,8 kr -,7 kr 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 24 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT S2 Amorteringsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för nyckeltal S2, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och Gällivare 22,33 Kiruna 23,13 Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 16

17 Nyckeltal M2 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal M2: Summa Avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 3,85 % 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg 1,92 Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 12, Summa Mkr Mkr 45, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Mkr 7, Avgiftspotentialer (ingår ej) 1, 8, 6, 4, 2,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning Potentialen 3,85 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - MÄTSKALA Nästa sida Potentialen 3,85 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' innehåller: Potentialen 3,85 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Bra Definitioner Potentialen 3,85 % överstiger %, som behövs för att H1 skall nå godkänd nivå. Kommuntyp: Övriga kommuner, inv. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 17

18 Nyckeltal M2 (Sid 2 av 2): Avgiftshöjning - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Försk. o Barnoms. Äldre- o hand. oms. Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 31,16 % Vallentuna 27,58 % Hofors 94,6 % Sotenäs 56,71 % Vara 56,44 % Dorotea Kommuntypen 21,41 % Skara 26,9 % Eksjö 36,45 % Lysekil 39,77 % Lysekil 38,59 % Hallstahammar Länet 21,33 % Arjeplog 23,59 % Haparanda 21,56 % Boden 43,26 % Jokkmokk 17,8 % Övertorneå Aktuell kommun 1,79 % Kiruna 17,55 % Kiruna 15,52 % Kiruna 5,7 % Kiruna 5,52 % Kiruna Skillnad till 23-4,4 % / -5,79 Mkr 2,45 % / 9,96 Mkr -1,42 % / -,48 Mkr,73 % /,21 Mkr 2,57 % /,75 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 2,78 % Lindesberg 87,7 % Borgholm 27,86 % Arjeplog Kan vara 1, %? Kommuntypen 2,78 % Lindesberg 52,78 % Leksand 7,58 % Lindesberg Länet 12,27 % Kalix 46,38 % Jokkmokk 27,86 % Arjeplog Aktuell kommun 8,98 % Kiruna 24,39 % Kiruna,9 % Kiruna 66,97 % Kiruna Skillnad till 23 1,57 % / 5,95 Mkr -4,52 % / -4,37 Mkr,9 % /,23 Mkr 18,73 % / 6,63 Mkr Skillnad: Avgifter mm höjdes med 13 Mkr jämfört år 23. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Försk. o Barnoms. Äldre- o hand. oms. Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 3,56 % Mönsterås 26,9 % Eksjö 42,99 % Vårgårda 43,26 % Jokkmokk 38,59 % Hallstahammar Kommuntypen 2,62 % Klippan 22,47 % Avesta 33,43 % Hallsberg 24,6 % Kramfors 19,5 % Hultsfred Länet 17,41 % Gällivare 21,95 % Arvidsjaur 19,69 % Luleå 21,98 % Övertorneå 16,69 % Boden Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 2,14 % Lysekil 61,18 % Ockelbo 21,64 % Ystad Kommuntypen 2,14 % Lysekil 37,74 % Hultsfred 7,5 % Mariestad Länet 1,83 % Arjeplog 42,48 % Älvsbyn 15,44 % Övertorneå De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner S2 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till S2 och M1. Nyckeltalet anger med hur många procent M1 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för S2 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 18

19 Nyckeltal M3 (Sid 1 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Finansiella möjligheter Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 5 % 45 % 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % Mkr 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Nyckeltal M3: Summa Potentialer Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 18,31 % Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% Mkr Förskola - 5 år Förskola -5 år Kostnadspresspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. omsorg 2,15 Kostnadspresspotentialer i Mkr Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Förskola 6 år MÄTSTANDARD* Belastning Potentialen 18,31 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 18,31 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 18,31 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - 2,9 36 Potentialnyckeltal *Jämför med "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. 1, 12,3 Bra Potentialen 18,31 % överstiger %, som behövs för att M1 skall nå godkänd nivå. En krona =36 Mkr Kommuntyp: Övriga kommuner, inv. Gymn. skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Handikappade Äldreomsorg Grundskola Handikappade Äldreomsorg Grundskola Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Potentialer härleds för varje verksamhet genom jämförelser med kommuner som har lägst kostnad per konsumentenhet i grupperna; alla kommuner (29 st), kommuntypen (9 st) och länets kommuner. Översta diagrammen mäter potentialer i procent av intäkter och de nedersta i miljoner kronor; dvs samma information i olika sort. Nästa sida innehåller sifferuppgifter och definitioner. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 19

20 Nyckeltal M3 (Sid 2 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola 1-5 år Äldreomsorg Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Enhet: Inskrivet barn 1-5 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 6 år Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Falköping kr Järfälla 548 kr Norsjö kr Luleå kr Falkenberg kr Stockholm Kommuntypen kr Klippan kr Båstad kr Sunne 19 5 kr Östhammar kr Skara kr Sölvesborg Länet kr Arvidsjaur kr Haparanda 849 kr Jokkmokk kr Luleå kr Älvsbyn kr Arjeplog Aktuell kommun kr Kiruna kr Kiruna 1 25 kr Kiruna kr Kiruna kr Kiruna kr Kiruna Potential x Antal kr 976 st kr 4 14 st 72 kr st kr 251 st kr 2 85 st kr 935 st Skillnad till kr / -3,11 % 421 kr /,65 % 99 kr / 8,6 % -148 kr / -,24 % kr / -1,46 % kr / 6,41 % Skillnad i Mkr -5,46 Mkr 1,74 Mkr 2,3 Mkr -,4 Mkr -3,36 Mkr 7,5 Mkr Infra-, skydd, mm Handikappade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla inv -65 år Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Vallentuna kr Ydre 84 kr Strömstad 326 kr Nordanstig 211 kr Malmö Kommuntypen kr Heby kr Arboga 592 kr Lindesberg 588 kr Heby 49 kr Lindesberg Länet kr Pajala kr Piteå 963 kr Jokkmokk 643 kr Överkalix 476 kr Piteå Aktuell kommun kr Kiruna kr Kiruna kr Kiruna kr Kiruna 1 18 kr Kiruna Potential x Antal kr st kr st kr st 896 kr st 897 kr st Skillnad till kr / 2,74 % -11 kr / -,17 % 128 kr / 9,64 % 49 kr / 4,18 % -36 kr / -3,15 % Skillnad i Mkr 2,58 Mkr -,22 Mkr 2,98 Mkr 1,14 Mkr -,84 Mkr Summa skillnad 7,88 Mkr jämfört med år 23 i ovanstående verksamheter. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola 1-5 år Äldreomsorg Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ödeshög kr Uppl. Bro 645 kr Vellinge kr Trollhättan kr Kävlinge kr Arjeplog Kommuntypen kr Mariestad kr Laholm 1 25 kr Kiruna kr Tingsryd kr Hultsfred kr Skara Länet kr Överkalix kr Luleå 1 25 kr Kiruna kr Arjeplog kr Boden kr Piteå Infra-, skydd, mm Handikappade Fritid Kultur Politik Riket kr Lekeberg kr Aneby 191 kr Nordanstig 455 kr Gullspång 296 kr Stockholm Kommuntypen kr Klippan kr Båstad 747 kr Båstad 595 kr Klippan 434 kr Hallstahammar Länet kr Haparanda kr Kalix kr Pajala 679 kr Boden 558 kr Luleå I "Infrastruktur och skydd" ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Hur potentialnyckeltalet kan användas Nyckeltalets kostnadspresspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Sparnivån kan förbättras genom kostnadspress. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner S2 Amorteringsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till S2 och H1. Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Sparnivån förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för S2 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 2

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer