KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på"

Transkript

1 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 X A2 B1 X B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs B1. = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget beror av nyckeltal H1, som indikerar en hög, dock ej en tillräckligt hög sparnivå för högsta delbetyg. Finansiella risker: Nyckeltalen R1 till R5 indikerar inga finansiella krisutlösande risker och de under R6 kan hanteras. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Svag SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Bra RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Svag KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 Dålig Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 OK SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 OK SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 OK BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Bra AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistruktur? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Tierps kommun

2 Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Viktiga jämförelser med tidigare år Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Avvikelser - som bör uppmärksammas Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer Tierp kommun År 2005 baseras på slutligt bokslut för år 2005 och åren därefter på budget och planer. Tierp ligger i Uppsala län och tillhör kategorien 'Övriga kommuner med till invånare' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 119 i storlek av 290 kommuner. Tierp kommun är ej medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2004 var invånare och minskningen var -55 personer under år Befolkningsförändringen var -1,1 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2005 är 21,08, vilket är 0,24 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2004 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 8,5 % och deras kassaflöde 11,2 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År En kronas skattehöjning ger i Mkr 25,3 26,5 27,7 28,7 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,8 2,8 2,8 2,8 % En procent av totala intäkter i Mkr 9,1 9,4 9,8 10,2 Mkr Uppgifter lämnade 15 mars 2006 inför konferens den 19 april 2006 i Tierps kommun. Sidan 2

3 Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Tierps kommuns totala gap är på nivån 25 Mkr för år Det beror på finansiella obalanser (25 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms så goda att, även när det totala gapet ovan beaktas, utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,25 kr per år under 10 år eller med 7 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 32 Mkr. Detta finansieras med nedpressade kostnader på 24 Mkr och höjda avgifter på 8 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 X A2 B1 X B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Tierps kommun Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Tierps kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens upplåning inräknad uppskattas till kr per invånare. Det understiger med marginal kr per inv och betyget sätts till A1, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall B1 Tierps finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) uppvisar en lätt svacka med botten år Förbättring därefter bryts år Bibehållandet av delbetyget A2 år 2005 motiverades av god ledningsförmåga då kommunen dels lagt fast finansiella mål, dels infört effektiva styrverktyg för att kunna genomföra lagd budget. Jmf typfall i betygsskalan (sid 7). Utfallet för år 2005 hamnar på samma nivå som för år 2004, då en nämnd överskrider motsvarande 1,7 procent av intäkterna. Detta kan antyda att ledningen eventuellt inte till fullo velat utnyttja möjligheterna att styra effektivt varför delbetyget nu sätts till B1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A2 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns även i år indikationer på avklingande risk som kräver ledningens observation. Delbetyget sätts till A2. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom effektivare avgiftsuttag och nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A1. Det sammanvägda finansiella betyget - B1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Tierps kommun B1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens och utsikter En sparnivå, som motivetar delbetyget A2 eller högre och åter igen uppfyller kravet för att inneha en Finansiell Elitlicens kan nås inom ett år. Sidan 4

5 Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, grundnivån kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, kr) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Avvikelser - som bör uppmärksammas Viktiga jämförelser med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Tierp kommuns åttonde KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. I bilden nedan speglar nyckeltalen vad som skett under mätperioden Pilarna anger förändringen jämfört med tidigare mätperiod Analysens nyckeltal täcker åren Sammanfattningsvis har två nyckeltal försämrats och två förbättrats. Nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp är nytt och det tidigare investeringanyckeltalet har delats i två: H5 Kapitalbildning och R1 Investeringsnivå. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Enligt omslagets betygsmatris sker nedgradering av ett delbetyg Finansiell hälsa till B1 och det sammanvägda finansiella betyget blir B1, vilket är en nedgradering från A1. Vad som hänt sedan mätningen föregående år Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 OK SKULDFLÖDESGRAD H2 Svag SKULDBALANSGRAD H3 Bra RÖRELSEKAPITAL H4 Svag KAPITALBILDNING H5 Dålig Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 OK SKATTEKRAFT R2 OK BEFOLKNING R3 OK SYSSELSÄTTNING R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT R5 OK BORGEN R6 Svag Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Bra AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden oförändrat låg och delbetyget fortfarande A1. Finansiell hälsa Sparandet H1 låg åren över hushållningskravets kritiska nivå men uppvisade under 2004 en svacka, som förlängdes i och med utfallet år Osäkerheten om styrkan i ekonomistyrningen kan bryta nedgången motiverar en nedgradering till delbetyget B1. Finansiell risker Det finns fortfarande en svag indikation om viss risk vilket ger ett oförändrat delbetyg A2. Försäringen av R6 Borgen beror helt på en justerad betygsskala, som tar hänsyn till det nya nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie senare år: Pot.år M3 M2 Slutbetyg 1997 KD 99 17,88 % 3,71 % 1998 KD 00 18,07 % 3,93 % 1999 KD 01 13,79 % 1,28 % B KD 02 16,86 % 1,67 % B KD 03 13,72 % 1,36 % B KD 04 11,32 % 1,00 % A KD 05 20,64 %* 1,00 % A KD 06 18,19 %* 4,58 % B1 * Potentialen ökar då funktionshindrade och äldreomsorg särredovisas från och med år Det finns fortfarande goda potentialer. Delbetyget är oförändrat A1. Utrymmet för styrning är tillfredsställande. Den tidigare jämförelsekommunen Uppsala har höjt skatten till en nivå över Tierps. M1 förbättras därför hela tre steg och Tierps kommun blir den nya jämförelsekommunen med lägst skatt. Sidan 6

7 Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig i ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 % av basbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kr ger nästa nivå kr och ytterligare kr resulterar i kr. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare, vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 4. Sidan 7

8 Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2004 Bruttoförpliktelsebelopp kr / inv st Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 933 Mkr kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* Tierp Fjärrvärme AB har sedan flera år en positiv vinst efter skatt, som kan ökas vid höjda fjärrvärmetaxor. En vinst på ca 4 Mkr torde vara möjlig även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid värden mellan 40 och 80 Mkr erhållits. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till: När bolagen övergår till köparen medföljer skulder vilket innebär att borgen kan lösas på: AB Tierpsbyggen går med vinst. Substans- och avkastningsvärderingar har givit värden upp till 250 Mkr. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till: När bolagen övergår till köparen medföljer skulder vilket innebär att borgen kan lösas på: Övriga tillgångar. Dessa tillgångar behöver ej värderas*: Nyupplåning åren Skuldökning år 2006 Skuldminskning år Mkr 39 Mkr 150 Mkr 693 Mkr - Mkr -18 Mkr 19 Mkr Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är med god marginal under miniminivån : 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv kr / inv kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med god marginal under (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1 utan utrymme för justeringar. Sannolikt finns inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

9 Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Tierp kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan Kritisk nivå 1, kr/inv Kritisk nivå 2, kr/inv Kritisk nivå 3, kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än kr per inv. --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Tierp kommun Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Nej 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja Kommuner i fallande rangordning Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas kr och för nivå 3 ytterligare kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv Kr / inv Antal i fallande ordning Beskattningsbara inkomster 2003 Kr / inv Antal i fallande ordning Beskattningsbar förmögenheter De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

10 Sidan 10 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Tierp kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Krav: Under kritiska nivåer 1,8 Kritisk nivå 2: 12 år Tierp kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Tierp kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2002 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 2004 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 0,51 2,01 2,91 3,30 4,69 4,57 2,64 2,25 Medelvärde alla kommuner 4,64 5,10 7,06 7,19 6,54 Bokslut Budget Budget År 2004 fattas 8,7 Mkr till balanskravet och sparnivån är 61 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2004 (jmf M1, M2 och M3).

11 Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 13). Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12, fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna, som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare geneationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker, ty generations-

12 Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva mot att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2007 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2005 Krav på kostnadspress 2006 Krav på kostnadspress 2007 Kvar till hushållningskravet, se H1 Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 10 Mkr 15 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 25 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet God finansiell hälsa (jmf sid 5) och delbetyget sätts till B1 med utrymme för uppjustering. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 25 Mkr år 2007 (se Finansiellt hälso-gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

13 Sidan Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2005 Index i proc Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Mkr Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Uppföljn Förslag 2007 Förslag 2008 Förslag 2009 Skatteintäkter 514,7 540,1 532,7 559,0 583,0 606,0 631,0 656,2 Generella statsbidrag 179,3 189,2 204,8 212,0 218,0 227,0 243,0 252,7 Specialdestinerade statsbidrag 36,1 45,0 30,4 45,0 59,0 60,0 61,0 63,4 Avgifter mm 126,8 139,8 145,0 129,0 122,0 124,0 127,0 132,1 Totala intäkter 856,9 914,1 912,9 945,0 982, , , ,5 Förändring i procent Skatteintäkter 4,9-1,4 4,9 4,3 3,9 4,1 4,0 Generella statsbidrag 5,5 8,2 3,5 2,8 4,1 7,0 4,0 Specialdestinerade statsbidrag 24,8-32,6 48,3 31,1 1,7 1,7 4,0 Avgifter mm 10,2 3,8-11,1-5,4 1,6 2,4 4,0 Totala intäkter 6,7-0,1 3,5 3,9 3,6 4,4 4,0 Verksamhetens kostnader i Mkr 797,7 848,2 876,0 905,0 913,0 946,0 975, ,0 i förändring i procent 6,3 3,3 3,3 0,9 3,6 3,1 4, Intäktindex (dec) 90,7 96,7 96,6 100,0 103,9 107,6 112,4 116,9 Kostnadsindex (dec) 88,1 93,7 96,8 100,0 100,9 104,5 107,7 112,0 År per dec Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2004 dec Bokslut för år dec Verksamhetens Kostnader: 876 Mkr 3,3 % 29,0 Mkr 905 Mkr 905 Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % 569 Mkr 3,8 % 21,7 Mkr 591 Mkr Övrigt 35 % 307 Mkr 2,4 % 7,3 Mkr 314 Mkr Summa: 876 Mkr 905 Mkr Till ny verksamhet år 2005 fanns: 5 Mkr 2005 dec Genomförandeår dec Verksamhetens Kostnader: 905 Mkr 0,9 % 8,0 Mkr 913 Mkr 913 Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % 588 Mkr 3,3 % 19,4 Mkr 608 Mkr Övrigt 35 % 317 Mkr 1,0 % 3,2 Mkr 320 Mkr Summa: 905 Mkr 928 Mkr Krav på kostnadspress år 2006 är: -15 Mkr 2006 dec Budgetår dec Verksamhetens Kostnader: 913 Mkr 3,6 % 33,0 Mkr 946 Mkr 946 Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % 593 Mkr 3,5 % 20,8 Mkr 614 Mkr Övrigt 35 % 320 Mkr 1,5 % 4,8 Mkr 324 Mkr Summa: 913 Mkr 939 Mkr Till ny verksamhet år 2007 finns: 7 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2007 Styrglapp 2004 (avvikelse till budget*): -25,1 ==> 10,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2006 är: -15,0 ==> 15,0 Mkr Till ny verksamhet år 2007 finns: 7,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -2,9 ==> 0,0 Mkr Summa krav = finansiellt gap (enl bedömning) 25,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse bruttokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

14 Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Tierp kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 10% Omsättning 25% justerat Krav: poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent =Balanskravet av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s 9% =Hushållningskravet Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska 20% skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från amorteringar och investeringar. 8% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 15% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 7% KommunRatings Mätstandard, Dec % Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 6% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 5% 5% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 4% 2 0% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att 3% trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt 2% Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 2,0 % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 1% Information 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt 1,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 0% 0,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år innebär att uppgifter saknas ,0 % Information Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget -2,0 % Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Tierp kommun finns för år för de flesta kommuner. Obefintlig Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -3,0 % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Tierp kommun Balanskravet med ing.nivån 6,2 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,7 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,0* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,0* %: - Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,74 0,34 0,00 0,00 0,85 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. 0,0% 0,6% 1,5% 1,8% -2,4% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,6 %. Balanskravsnivå 3,8% 4,5% 4,9% 4,9% 6,0% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Tierp kommun 3,88% 5,03% 6,42% 6,64% 3,65% 3,70% 6,32% 6,29% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2004 fattas 8,7 Mkr till balanskravet och sparnivån är 61 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

15 Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Tierp kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Tierp kommun Medelvärde alla kommuner 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Svag Växande trend 3,36 % per år: Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: Ja Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Tierp kommun 2 % 10 % 19 % 22 % 17 % 17 % 17 % 14 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer