ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: ,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating."

Transkript

1 ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga 12 utbildningsartiklar ur Kommunexperten 2008 Smedsgränd 2 A Uppsala Tfn Fax SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: ,

2 Analysfrågan Kommunskuld del 1 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den andra analysfrågan (Finansiell hälsa) i fyra utbildningsartiklar. Nu är det dags för motsvarande genomgång av den första frågan Kommunskuld. Begreppet kommunskuld Kommunskuld och en kommuns skulder är två olika begrepp. Kommunskuld används som ett samhällsekonomiskt begrepp och omfattar kommunens alla framtida förpliktelser som motsvaras av utbetalningar av pengar. När vi däremot pratar om en kommuns skulder gäller det redovisade korta och långa skulder på kommunens balansräkning. De senare är en delmängd av kommunskulden alla framtida förpliktelser. Kommunskulden innehåller förutom redovisade skulder två komponenter till: borgen och alla avtalspensionsförpliktelser. Kommunskulden består således av pengar som någon gång ska betalas i framtiden. Ekonomi handlar ofta om att förvalta andras pengar, och det får den göra som har fordringsägarnas förtroende. Kreditgivare lånar ut pengar till en kommun och räknar med att de ska betalas tillbaka i framtiden. Kommunal borgen Kommunen ikläder sig borgen för exempelvis egna ägda bolags lån. Här finns givetvis kreditgivare som räknar med att gå till kommunen om det kommunala företaget inte kan betala. Kommuner går ofta i borgen för olika typer av privat verksamhet som golfklubbar, bostadsrättsföreningar, folketshusföreningar och hotell. Även här finns kreditgivare med i andra ledet, och de vet att de i värsta fall ska kunna utmäta kommunens skattebas för att få igen sina pengar. Personalens avtalspensioner Speciellt är att kommuner är försäkringsbolag för sina anställdas avtalspensioner. Så är det sällan i privata företag, där man betalar in de anställdas årligen intjänade pensioner till ett försäkringsbolag eller någon motsvarande institution. I kommuner förstärker den del av det årliga intjänandet som inte betalas ut till de anställda för egen förvaltning kommunens likviditet. Före 1998 gick hela intjänandet till likviditeten, men efter 1998 kan kommuner betala ut upp till 7,5 basbelopp till de anställda för enskild privat förvaltning. Det senare sker i de flesta kommuner idag. Eftersom likvida medel är kreditiv för kommunens investeringsverksamhet har pengarna från intjänande av avtalspensioner i de flesta fall bundits i kommunala anläggningstillgångar. Det finns alltså inga avsatta reda pengar som placeringar som inom den privata sektorn. Förmodligen är det lugnt i leden bland de kommunanställda eftersom de flesta av dem inte vet att kommunen de arbetar i är deras försäkringsbolag och att facken inte vill komplicera sin egen tillvaro med den frågan. Är skuldtyngd ointressant? Vi vet inget om framtiden annat än att den innebär olika anledningar att känna ångest av olika styrka. Bara det är anledning nog för många att förneka att den innehåller angelägna problem som vi kan och bör förhålla oss till idag. Lever vi för dagen i förnekelse för framtiden, som vi kanske förnekar andra problem som miljöförstöring, världssvält och fattigdom, är det lätt att expandera den kommunala konsumtionen utan att fråga sig om det sker med pengar från skatter, bidrag, avgifter eller lån. Det gäller att fixa pengar och konsumera allt nu. Det ger maximal rösteffekt. Den ekonomiska teorin för skuldhantering erkänner att ingen kan veta något säkert om de ekonomiska villkoren i framtiden för de generationer som lever då, men teorin kräver ändå ett förhållningssätt av oss som innebär att vi med förnuftet kan arrangera tillvaron så att de ekonomiska förutsättningarna blir de bästa för kommande generationer att infria de framtida förpliktelser som vi binder dem för idag. Samtidigt som vi tar oss friheten att lägga förpliktelser på framtiden, finns idag skyldigheten att utforma institutioner som gör det på bästa sannolika sätt möjligt för efterföljande generationer att infria dem. Det är det vi avhandlar här. Framtida skuldtyngd är därför definitivt inte en ointressant fråga. Det finns, som sagt, flera skäl varför kommuners samlade framtida förpliktelser som ekonomisk belastning för framtida generationer inte diskuteras särskilt ofta. Som i fallet med de anställda ovan beror det sannolikt på okunskap, ointresse eller att man i trygghetens Sverige inte tror att det kan växa till ett framtida problem. Skuldproblemen tillhör tillväxtekonomin och sedan 1970-talet har nästan all ekonomisk politik av 20 Kommunexperten nummer 5, 2008 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 handlat fördelningspolitik i nuet. För världens trevligaste folk, det svenska, är det inte politiskt korrekt att väcka ångest med framtidsfrågor. Det finns en attitydfråga till som bör uppmärksammas innan vi går vidare med begrepp, synsätt och den operativa ekonomiska verktygslådan riskaversion. Om individuell riskaversion Olika människor har olika inställning till osäkerheter i tillvaron, och därmed olika inställning till benägenheten att undvika och hantera osäkerheter. Det kallas riskaversion. Den är olika för olika individer och det bör vi förstå och respektera. Ju lägre riskaversion en individ har, ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som tycker att den här texten är mindre intressant, kan således fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste betalas omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Eftersom det är kvantifierbart, kan det utformas som ett finansiellt nyckeltal och i analysfrågan kommunskuld är det också det viktigaste nyckeltalet. Varje nyckeltal ska normeras och kopplas till en mätstandard. Här normeras förpliktelsebeloppet genom att totalbeloppet i miljoner kronor divideras med kommunens invånarantal. Måttet blir kronor per invånare. Betygsnivåerna för förpliktelsebeloppet Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger (när detta skrivs april 2008) under kronor/invånare och ett mycket högt på över kronor/ invånare. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1 A2 Lågt Lite högt B1 B2 C1 C2 Mycket högt över D1 D2 Beloppsgränserna är satta mot bakgrund av mångårig erfarenhet om kommunernas förpliktelser överfört som en tänkt skuld för en individ. Det är inte märkvärdigare än att vi alla vet av erfarenhet att normal kroppstemperatur är cirka 37 grader Celsius. Kroppstemperaturen är ju ett av våra viktigaste medicinska nyckeltal och tas på mycket stort allvar vid sjukdom. Den lägsta kritiska betygsnivån för nyckeltalet förpliktelsebelopp är 90% av basbeloppet (basår 2006 för nivån kronor/invånare), varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kronor ger nästa nivå kronor och ytterligare kronor resulterar i kronor. Olika förpliktelsebelopp För kommuner är spännvidden från till kronor per invånare, vilket framgår av diagrammen under analysfrågan Kommunskuld i analyserna i tidningen. De flesta landstings förpliktelsebelopp ligger mellan och kronor per invånare. Statsskulden låg för några år sedan på nivån kronor per invånare men är nu nere i cirka kronor per invånare. Kommunskuld och lokal attraktivitet Lokala politiker, anställda, invånare, ägare av fast egendom, företagare och investerare kan förhålla sig på olika sätt till en kommuns kommunskuld. Den speciella egenheten finns nämligen att man kan välja kommunskuld genom att positionera sig i en viss kommun. Den möjligheten kommer förmodligen att bli allt viktigare i regionernas Europa. I nästa nummer I nästa nummer diskuteras förpliktelsebeloppet i brutto- och nettotermer, hur ett relevant belopp beräknas, hur det beloppet jämförs med en mätstandard och hur man hanterar för höga förpliktelsebelopp. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5,

4 Analysfrågan Kommunskuld del 2 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den andra analysfrågan (Finansiell hälsa) i fyra utbildningsartiklar. Nu är det dags för motsvarande genomgång av den första frågan Kommunskuld där den första delen publicerades i förra numret. Nu kommer den andra delen. Repetition Kommunexperten 5/2008 Kommunskuld är ett samhällsekonomiskt begrepp och är alla förpliktelser i pengar som någon gång ska betalas i framtiden. En kommuns skulder är korta och långa skulder på kommunens balansräkning. Förutom dem består kommunskulden av all borgen och alla avtalspensionsförpliktelser. Det krävs ett förhållningssätt av dagens generation att arrangera tillvaron så att de ekonomiska förutsättningarna blir de bästa för kommande generationer att infria de framtida förpliktelser som vi binder dem för idag. Det kompliceras av att vi har olika atti tyd till osäkerheter och att framtiden givetvis är osäker. Det finns ett erkänt nyckeltal för kommunskuld, bruttoförpliktelsebelopp, som anges i kronor per invånare. Det finns också en mätstandard som presenterades i förra numret. Förpliktelsebelopp och betygsnivåer Förpliktelsebeloppet är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Varje nyckeltal ska normeras och kopplas till en mätstandard. Totalbeloppet i miljoner kronor divideras med kommunens invånarantal och måttet blir kronor per invånare. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Nyckeltalsdiagram I varje nummer av Kommunexperten finns åtta analyser för åtta kommuner, och i varje analys finns ett diagram för nyckeltalet förpliktelsebelopp. Det är det första diagrammet i varje artikel. Observera att diagrammet innehåller alla uppgifter en analytiker behöver för att snabbt överblicka läget. Du har ett diagram här intill. Det är i allmänhet så att nyckeltal och staplar innehåller kommunuppgifter medan olikfärgade fält markerar kritiska nivåer. I diagrammet för förpliktelsebelopp finns en tvådelad stapel och fyra nivåfält. Det behövs en tvådelad stapel för att ange både brutto- och nettobelopp. Det mått som ska möta de kritiska nivåerna är nettobeloppet eller den nedre stapelns nivå. Den möjlig tkr per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, kr/inv Kritisk nivå 2, kr/inv Kritisk nivå 1, kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Fejk kommun 2006, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Nr 279 efter storlek på bruttoförpliktelserna. Kommunskuld Förpliktelsebelopp Bra OK Svag Dålig 20 Kommunexperten nummer 6, 2008 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 heten finns att brutto- och nettobeloppen sammanfaller och då når en enfärgad (gredelin) stapel upp till en punkt på kurvan som avgränsar diagrammet upptill. Den punkten på kurvan anger, som i fallet med den tvådelade stapeln, kommunens bruttoförpliktelsebelopp. Kurvan innehåller 290 punkter, en för varje kommun, och du ser att kommunen med lägst bruttoförpliktelsebelopp finns längst till höger i diagrammet. Det är Vallentuna med ett bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare (2006). På motsvarande sätt finns längst till vänster kommunen med det högsta bruttoförpliktelsebeloppet, Skellefteå, med kronor per invånare. (Skellefteå analyserades i nummer 5/2008.) Intill diagrammen finns en tabell med nyckeltalen i siffror och en fyrgradig betygsskala. Där framgår att nettoförpliktelsebeloppet anges till kronor per invånare. Det är över två kritiska nivåer, och kronor per invånare och med två belastningar flyttas betyget två steg till höger i mätskalan och nyckeltalets betyg blir Svag. Indikeras konsumtionslån? Diagrammet visar att den här kommunen har ett högt bruttoförpliktelsebelopp. Vidare framgår att en värdering av tillgångar som inte direkt behövs för att klara kommunens kärnverksamhet, som teknisk försörjning, skola och omsorg, bara kvittar fram ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Vad är den lägsta kritiska nivån kronor per invånare för gräns? Ett nettoförpliktelsebelopp under den nivån indikerar en normal kommunskuld i den meningen att den inte innehåller besvärande konsumtionslån. Kommunen kan ha drivit verksamheten med underskott under ett antal år och finansierat det med lån som nu finns bokförda på balansräkningen, men de lånen tillsammans med övriga komponenter i kommunskulden anses ligga på en normal nivå. Ett nettoförpliktelsebelopp under indikerar att det inte finns några konsumtionslån, men det är inte alltid hela sanningen. Det betyder annorlunda uttryckt att de tillgångar kommunen äger för att bedriva sin kärnverksamhet är normalt belånade. I det här fallet kan vi säga att kommunen har ett onormalt högt nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare och att det finns indikationer på konsumtionslån. Nyckeltalsbetyget är Svag. När och hur värderas tillgångar? Skulle bruttoförpliktelsebeloppet över stiga kronor per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras, och de tillgångarna värderas. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter inte att föreslå försäljning. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Det kan vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Det innebär att alla beräknade värden ligger mycket under marknadsvärdena. På lägre analysnivåer används avkastningsvärderingar. Det som först värderas är kommunägda företag och de är för det mesta aktiebolag. Därmed finns årsredovisningar av god kvalitet att ta del av och hur den historiska vinstutvecklingen varit. När ett bolags säljs är det någon som köper dess aktier. Värdet på ett bolag är således lika med värdet på dess aktier, och enligt en avkastningsvärdering är värdet summan av alla framtida vinster. Dea beräknas, summeras och viktas med en räntefaktor. Ett förlustföretags aktier blir värdelösa. Det ställer frågan i vilken omfattning den borgen och de förmedlade lån kommunen har till företaget ska bedömas som nödlidande. Den nödlidande delen kan inte användas för kvittning av en bruttoskuld. Ett vinstföretag har däremot vanligtvis ett kvittningsbart värde och då kan även all den borgen och de förmedlade lån kommunen har utnyttjas vid kvittning till ett nettoförpliktelsebelopp. Den andra värderingsmetoden, substansvärdering, kräver att man på plats värderar en tillgång. Den är aktuell vid besvärliga fall. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det bli så att förpliktelsebeloppet netto överstiger kronor per invånare efter värderingen finns ett förpliktelsegap. Det är ett mått på behov av åtgärder för att nå delbetyget A på analysfrågan kommunskuld. Det beloppet är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år och här är schablonen i analysmodellen 20 år, men tiden förkortas ju mindre förpliktelsegapet är. I nästa nummer I nästa nummer behandlas finansiella krisutlösande risker. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 6,

6 Analysfrågan Finansiell hälsa Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. Den andra frågan har rubriken Finansiell hälsa. Det finns anledning att ge teoretisk bakgrund till just det momentet. Varför används begreppet hälsa? Hälsa är ett tillstånd i nuläget. När man frågar personer hur de mår, förväntar man sig få svar på hur de känner sig just nu, inte för två år sedan eller fem år fram i tiden. Samma fråga kan man ställa till en ekonomisk enhet. Hur det går i en ekonomisk enhet för tillfället mäts genom överskottsbegrepp som vinst i privata företag, överskott i offentliga företag och sparande i hushåll. Det finns också en kritisk nivå för överskottet för varje ekonomisk enhet. Om den överskrids kan man säga att den börjar må bra. Överskrids den mycket mår den mycket bra. Därför har vi en analysfråga som heter kommunens finansiella hälsa. Det behövs en sparande räkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika lätt som de förstår den Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exklusive fiktiva poster) + Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (Exkl fiktiva poster) Verksamhetens resultat +/ Finansiella intäkter + Finansiella kostnader Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/ Avskrivningar (fiktiv post) Förändringar av pensionsskuld (fiktiv post) /+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader Förändringar av eget kapital (Resultat 3) +/ Justeringar Lagens hushållningskrav Balanskravet Vad dagens generation finansierar av: Reinvesteringar=förmögenhet intakt Nyinvesteringar=förmögenheten ökas Rationaliseringsinvesteringar=kostnadsminskande åtgärder Likviditetsuppbyggnad = förmögenhet ökas Skuldminskning=amorteringar 46 Kommunexperten nummer 1, 2008

7 egna hushållsekonomin. Analyssystemet i Kommunexperten bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning. Det är en resultaträkning för en kommun som presenteras på det sätt som visas här intill. Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Ekonomi handlar om hushållning. Resurserna för en period kallas intäkter. Vi tror därför att paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster. Här benämns inkomsterna under ett år Totala intäkter. De finns överst i sparanderäkningen. Frågan för Svenssons är hur stor del av de totala intäkterna som bör konsumeras och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat, och består av de pengar som finns kvar av de totala intäkterna när periodens konsumtion betalats. Observera att sparandet är hushållets överskott. Det är ett entydigt ekonomiskt fackuttryck. Det används numera helt felaktigt i betydelsen att pressa ner kostnader. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, cyklar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna för att få pengar till investeringar, amorteringar, handpenningar, fonder, etc. En viss kritisk sparnivå konsoli derar alltså hushållets ekonomi. Samma villkor gäller givetvis för en kommuns ekonomi. Kreditvärdighet Vid ett sparande över en viss kritisk nivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer visar goda finansiella fundamenta som tillsammans med omdömesgillt agerande inger förtroende. Förtroende byggs upp under lång tid men kan raseras på minuter. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (kapitel 8) innebär att dagens generation ska finna den sparnivå (kassaflöde från verksamheten) som fördelar finansiella bördor rättvist mellan olika generationer. Eftersom många kommuner inte bryr sig om det kravet utan istället överkonsumerar, har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i expanderande kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtion och i stagnerande framtvingar tvångssparande. Men man kan inte styra en kommun med en redovisningsteknisk reglering. Därför är kommunallagens hushållningskrav förnuftsmässigt överordnad balanskravet. Och du möter naturligtvis inte heller det feltänkta och manipulerbara balanskravet i Kommunexpertens analyser. Här anges alltid äkta kritiska nivåer för sparandet. Förskingring och belåning Överskottet i en kommun, som vi väljer att kalla sparande, finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att bo och arbeta i. Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Och hushållningskravet i kommunallagen ålägger dagens generation, som har makten i kommunen, att ha en vision om hur kommande generationer ska ha det i kommunen. Av de resurser man förfogar över, avsätter man först de medel man behöver för att spara till investeringar. Vad som därefter blir kvar, kan man konsumera och använda för att kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Om nu dagens generation konsumerar hela eller delar av det nödvändiga sparandet är det fråga om överkonsumtion. Den finansieras genom lån från framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är tillsammans med överkonsumtion viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Kassabalanser korrumperar I teorin är det enkelt att inse hur nödvändigt det är att styra ekonomin i en organisation efter kritiska nivåer på överskotten. Men det är svårt i praktiken här kommer ett annat mänskligt beteende i bilden, den känslostyrda slösarens. Sparande fyller på kommunens kassa och innan man investerar gör de stora kassabalanserna att man känner sig rik. I det läget vill man omedelbart göra något förnuftigt med pengarna, och då ställs kortsiktig överkonsumtion före investeringar. Det är ingen överdrift att säga att för många politiker är kommunens kassa en ekonomisk syltburk. Ett finger i den ger omedelbart bra utslag i media och röster i valurnan. Så länge det beteendet belönas av invånare, fastighets ägare, företagare och investerare i kommunen har Slösa makten i kommunen och inte Spara. I kommande nummer berättar Kommunexperten hur man kan institutionalisera en kommun, så att man får bättre balans mellan de olika intressena i ekonomistyrningen. Kommunexperten nummer 1,

8 Analysfrågan Finansiell hälsa del 2 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. Den andra frågan har rubriken Finansiell hälsa. Det finns anledning att ge teoretisk bakgrund till just det momentet. Här följer fortsättningen på den genomgång som började i Kommunexperten 1/2008. Repetition Kommunexperten 1/2008 Också inom ekonomin är hälsa ett tillstånd i nuläget. Det beskrivs genom överskottsbegrepp som vinst, överskott och sparande. I föregående nummer motiverades varför våra analyser använder hushållets sparande som överskottsbegrepp i stället för det i kommunala sammanhang betydligare vanligare begreppet överskott. Ett hushållande synsätt ställer sambandet Totala intäkter = Konsumtion + Sparande i centrum, dvs hur de resurser man förfogar över ska fördelas mellan kort och lång sikt. I förra numret förklarades varför den långa siktens sparbeslut måste gå före den korta siktens beslut om konsumtion. Sparande skapar kassabalanser och innan de används för amorteringar och utgifter för investeringar känner man sig kortsiktigt rik och narras att konsumera pengarna. Hur det problemet kan hanteras genom att institutionalisera en kommun förklaras i den här artikeln. Är du en Spara eller Slösa? Det är en klassisk fråga. För Spara finns en morgondag med löften. Slösa är en konsumerande själ som kan tänka sig belåna framtiden för att omedelbart kunna konsumera mer. Med Spara vid rodret i en kommun kan man få för bra finansiell hälsa, men med Slösa är det givetvis tvärtom. Det är självklart att den långa och korta sikten bör balanseras. Det låter sig sägas men är inte så enkelt i praktiken. Den korta siktens många angelägna frågor har i regel fler och starkare förespråkare och så försämras ekonomin. Låt oss travestera en känd dikt: De många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår således hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så blir det när generationsegoismen är stark, och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Självreglering är en lösning I kommuner där ekonomin försämras därför att den korta siktens intressen har starka företrädare, diskuteras inte sällan lösningar av institutionell karaktär. Det är fråga om att anpassa organisationen så att de ekonomiska rollerna kommer i bättre balans. Det kan vara att utforma beredningen av ärenden efter förvaltningsregler som tar bättre hänsyn till ekonomiska hushållningsfrågor. Det kallas att lösa problem genom institutionalisering. En statsvetare skulle säga att kommuner utformar lokala författningar. Ekonomer pratar om självreglering. Kraften i regleringarna I utlandet finns exempel på kommunallagar som förbjuder tjänstemän att genomföra beslut som inte är finansierade. Ekonomichefen har stopplikt. Det är främmande för oss i Sverige att ens tänka i sådana banor och skulle heller inte fungera som vårt system av författningar är konstruerat. I utlandet har ekonomichefen med en sådan lagbunden plikt också en författningsdomstol att luta sig mot. Det speciella i Sverige är att vi inte har den typen av domstolar. I kommuner gäller revisionsmakt. Politiker ska hålla ett öga på andra politiker, och det har inte varit särskilt framgångsrikt hittills. Nu försöker vi med något som kallas förstärkt revisionsmakt. Det är givet att regler utan auktoritet inte alltid fungerar. Regler kan formuleras muntligt och man kan lova varandra att leva upp till dem. De kan skrivas ner och beslutas i fullmäktige, och införas i den lokala författningssamlingen. Det senare skulle förmodligen ge en kommunal revisionsmakt ökad effektivitet. Fördela roller Ekonomi och verksamhet anses vara två skilda områden i en kommun. Den långa sikten finns med i det ekonomiska ansvaret, medan det korta perspektivet styr den dagliga förvaltningen av kommunens verksamhet. Här finns två åtskilda betraktelsesätt. Verksamheten bedrivs ute i skolor, kultur- och fritidsinstitutioner, barnstugor, socialkontor, servicehus för äldre, boendegrupper, etc. Mångfald kännetecknar den kommunala fältverksamheten. Den är normalt underställd ett antal nämnder med politiker. De anser sig i första hand ha ansvar för de verksamheter de är 46 Kommunexperten nummer 2, 2008 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 satta att sköta. I andra hand kommer kommunens ekonomi. Det andra perspektivet, det ekonomiska, är av naturliga skäl centralt. De stora intäktskontona hanteras av den centrala ekonomiavdelningen, och den tillhör kommunstyrelsens domäner. Pengar fördelas i budgeten ut till verksamheterna där alla kostnadskonton finns. Om budgetföljsamheten är dålig på fältet, syns det på den centrala checkkrediten (här i analysen nyckeltalet rörelsekapital). Det är ekonomichefens ekonomiska febertermometer. Den övergripande nivån är fullmäktige. Där ska varje fråga belysas ur alla aspekter. Här ska hänsyn tas både till verksamhet och ekonomi, vad som ska konsumeras idag och hur mycket pengar som ska sparas för att bygga framtiden. Tänk dig att politiker i det systemet är bärare av bestämda roller och att det inte är ovanligt att en och samma kommunalpolitiker har en position på alla tre nivåerna. I nämnden är den politikern företrädare för verksamheten, i kommunstyrelsen företrädare för ekonomin och i fullmäktige en balanserad företrädare för både verksamhet och ekonomi. Så är det tänkt, men om alla nämndpolitiker inte byter roller på olika nivåer? Vad händer då? Då blir det verksamhet i kommunstyrelsen också och de ekonomiska frågorna marginaliseras. Även i fullmäktige sker samma sak. Ekonomiska företrädare saknas. Och i värsta fall dras även kommunstyrelsens ordförande, partiernas ledare och de centrala ekonomerna med i verksamhetshysterin. Det finns två självregleringsmodeller: 1. Ingen nämndpolitiker får sitta i kommunstyrelsen och vice versa. Inga verksamhetsfrågor i volym och inriktning tas upp i kommunstyrelsen. Inom nämnderna har man stor frihet att omfördela pengar, men bara inom den givna budgetramen. I fullmäktige proportioneras politiker från nämnderna med hänsyn till antalet från kommunstyrelsen. 2. Nämnderna avskaffas och både ekonomi och verksamhet läggs under kommunstyrelsen. Det finns ingen rätt eller fel typ av reglering. Det är fråga om hur man bäst tror att man bör organisera sig för att åstadkomma det goda samhället. Besluta om förvaltningsregler Enklast beskrivs förvaltningsregler genom exempel. De som valts bidrog till att hålla skatten oförändrad i en stor svensk kommun under tio år ( ). Regler för budgetuppföljning och budgetkontroll 1. Budgetuppföljning Det ligger på nämnden att senast 25 dagar efter varje månadsskifte inkomma till kommunstyrelsen med budgetuppföljningsrapport på den blankett som kommunstyrelsen upprättat. 2. Budgetkontroll a) Vid befarat eller konstaterat överskridande av nettokostnadsramen eller om det av andra skäl bedöms lämpligt ska nämnden vidta ombudgetering inom den tilldelade ramen (och genomföra därav följande åtgärder). b) Leder ombudgeteringen inte till förändrad servicenivå ska nämnden själv besluta om det. Sådan ombudgetering anmäls till kommunstyrelsen. c) Leder ombudgeteringen till förändrad servicenivå ska nämnden utan dröjsmål lämna förslag till ombudgetering, varvid nämndens hela verksamhet ska rymmas inom den nettokostnadsram som kommunfullmäktige tilldelat. Beslut om sådan ombudgetering fattas av kommunstyrelsen. d) Nämnden äger inte rätt att återbesätta vakant tjänst från det att det faktiska eller förväntade överskridandet blivit känt och tills nämnden enligt punkt a) och b) eller kommunstyrelsen enligt punkt c) fattat beslut om nödvändig ombudgetering. e) Beträffande anslag i kapitalbudgeten åligger det nämnden att innan investeringsprojekt startas få kommunstyrelsens bekräftelse på att det finns medel tillgängliga för projektet. 3. Tillämpning av reglerna Kommunstyrelsen bemyndigas att vid behov utfärda särskilda regler för tillämpning av bestämmelserna. Sedan reglerna skrevs har många liknande regler skrivits ute på ekonomikontoren i kommunerna, men hittills har inga bättre sett dagens ljus. De kunde nämligen inte rundas ens av de mest förhärdade verksamhetsföreträdare. Snabbare redovisning Idag är redovisningen så snabb att en rapport inom 25 dagar efter månadsskiftet uppfattas som för långsamt dagar är mer rimligt. Observera att förvaltningsreglerna indirekt ger nämndordföranden och förvaltningscheferna olika och samarbetande roller genom sanktionen att inte tillåta återbesättande av tjänster vid överskridanden. Det var den kontroversiella frågan när reglerna togs i fullmäktige för mer än 30 år sedan. Den uppmärksamme förstår att 2c ovan är den svaga punkten. Men med en kommunstyrelse utan verksamhetsföreträdare godkändes utan diskussion varje förslag på ombudgetering från nämnden. När det skett en gång kom inga mer sådana förslag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2,

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

STORA TJÄNSTEPENSIONSDAGEN 2005

STORA TJÄNSTEPENSIONSDAGEN 2005 STORA TJÄNSTEPENSIONSDAGEN 2005 Hur skall kommunerna klara pensionsavgångarna? Uppsala 2005-02-04 Föredrag av Hans Jensevik VD, Svensk KommunRating Smedsgränd 2 A 753 20 Uppsala Tfn 018-14 60 30 Fax 018-14

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer