KommunDiagnos för Timrå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KommunDiagnos för Timrå kommun"

Transkript

1 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högt betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på externt indikerbara finansiella risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalet M3 visar att potentialer finns att pressa ner kostnaderna i tillräcklig omfattning. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? Finansiell hälsa SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Svag RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 OK KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 Bra Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Svag BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Dålig KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Timrå kommun

2 Sidan 2

3 Innehåll Sidrubrik Innehåll Sidan Det finansiella betyget KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Innehåll Det övergripande Ratingprocessens faser Bakgrund Hur skall jag tänka? Uppoffringen till högsta finansiella betyg Tendensen i utvecklingen Analysfrågan kommunskuld Begreppen, synsättet och metoden för... Förmögenheten värderas i tänkt utsatt läge Nyckeltalen för kommunskuld Analysfrågan finansiell hälsa Begreppen, synsättet och metoden för... Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Analysfrågan finansiella risker Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan finansiella möjligheter Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan ledningsförmåga Betygskommitténs underlag Tre vägledande nyckeltal om ledningsrisk Betygsskalan Betygsskalan Utvärdering Om Svensk Kommunrating Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Innehållsförteckning Öppen rating Allmän information om aktull kommun En analys i fem frågor Uppgiften Jämförelse med tidigare år Kommunskuld Nettokalkyl för kommunskulden och bedömning Nyckeltalen S1-S2 Finansiell hälsa Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalen R1-R6 Finansiella möjligheter Nyckeltalen M1-M3 Ledningsförmåga Nyckeltalen L1-L3 Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan Sidan 3

4 Ratingprocessens faser Öppen rating Varför rating? Rating är finansiell betygssättning. Syftet är att vara så tydlig det går i bedömningen. Det nås genom mätbarhet med normativa betyg. Den normativa betygsskalan finns på sidan 38. Varför öppen rating? Detta begrepp innebär att allt det underlag, som visar varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg, presenteras öppet som här i detta dokument. Syftet är att alla och framför allt beslutsfattare i en kommun skall förstå hur man kan agera för att behålla ett högt betyg eller nå ett ännu högre. Öppenheten ger även den transparens som krävs för en lugn fungerande marknad. Vid kriser kan marknaden snabbt konstatera vilka kommuner som är bra och skall stå utanför. Varför långsiktig rating? Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäts kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. Den gamla ratingens nackdelar Traditionella ratingföretags finansiella betyg inskränker sig i de flesta fall till prissättning av en organisations upp-låning. Man arbetar i slutna kommittéer utan extern in-syn och ett betyg publiceras med sparsamma kommentarer. Då underlag av analytisk karaktär brister i utförlighet vet man inte hur betyg ska förbättras. Detta är sluten rating. Metoden har nackdelen att fungera ryckigt på marknaden. Vid nedgradering av ett företag faller ofta hela branscher igenom. Denna rating är sällan långsiktig och solvent. Bedömningen innebär ofta sannolikheten för att kommunen kan betala ett lån inom avtalade villkor oberoende av vilka konsekvenser det kan få för kommunens ekonomi och förmåga att vidmakthålle sin servicenivå i framtiden. Rating med KommunDiagnos är en process Startfas Analysfas Presentationsfas Betyg- och styrfas Processvecka Under processens gång sker kontakter med kommunen minst 2 gånger. Sidan 4

5 Bakgrund Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos År 2011 baseras på slutligt bokslut och 2012 på tertialrapport per den 30 april. Timrå kommun År 2011 baseras på slutligt bokslut för år 2011 och åren därefter på budget och planer. Timrå ligger i Västernorrlands län och tillhör kategorien 'Förortskommuner till större städer' (före 2010 'Pendlingskommuner') och är nummer 132 i storlek av 290 kommuner. Befolkning 31 dec 2011 var invånare och ökningen var 36 personer under år Befolkningsförändringen var 1,33 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren Den kommunala skattesatsen år 2012 är 22,34 procent vilket är 1,75 procent högre än medelskattenivån i hela riket. Timrå kommun är medlem i KommunInvest År 2011 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 11,6% och deras kassaflöde -1,6% av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 90,0%. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År En procents skattehöjning ger i mkr 31,1 31,9 32,7 34,0 mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,9 3,0 3,1 3,1 % En procent av totala intäkter i mkr 10,9 10,7 10,7 10,9 mkr De tio kommuntyperna Kommuntyperna före 2010 Storstäder 1 Storstad Förortskommuner till storstäderna 2 Förortskommuner Större städer 3 Större städer Förortskommuner till större städer 4 Pendlingskommuner Pendlingskommuner 5 Glesbygdskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 6 Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner 7 Övriga kommuner med mer än invåna Glesbygdskommuner 8 Övriga kommuner med till inv Kommuner i tätbefolkad region 9 Övriga kommuner med mindre än inv Kommuner i glesbefolkad region 10 Sidan 5

6 Hur skall jag tänka? Version En analys i fem frågor Ställ diagnos på din kommun Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett analyserar land. ett land. och analyseras så som nationalekonomer 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. Sidan 6 Indikativ betygsmatris En betygsmatris ger slutbetyget De fyra första analysfrågorna resulterar i delbetyg, som förs in i en betygsmatris på Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B Finansiella möjligheter analysens framsida. Den femte analysfrågan, ledningsförmåga, bedöms på sidan 34. A B C D Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell = Nivån Finansiella för finansiell Finansiella elitlicens skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens

7 Uppoffringen i miljoner kronor till högsta finansiella betyg Uppgiften Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2013 II Skuld-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal S1 - S2 Finansiellt hälso-gap: + 62,00 Mkr Mkr Nyckeltal H1- H5 Finansiellt risk-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal R1-R6 Hur kan det göras? Balansera kommunens ekonomi till A-nivå Timrå kommun Visions-gap: + 0,00 Mkr Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt gap: = 62,00 Mkr Mkr Potentialer för att balansera år 2013 från: Utdebiteringsnivå år ,00 Mkr Mkr M1 Nivån sänks 0,25 kr per år i 10 år och totalt -85,05 Mkr Avgiftsnivåer enligt år ,00 Mkr Mkr Nyckeltal M2 Kostnadsnivåer enligt år ,00 Mkr Mkr Nyckeltal M3 Totala potentialer: = 62,00 Mkr Mkr Slutes gapet? Ja Hur det kan göras - mer preciserat! Kostnadspress M3 Analytikerns förslag till budget Sidan 7 Avgiftsökning M2 Förskola 0-5 år 10,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Äldreomsorg 20,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Social omsorg 5,0 Mkr Mkr Förskola 6 år 0,0 Mkr Mkr Grundskola 0,0 Mkr Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr Mkr Infra, skydd, mm 30,0 Mkr Mkr Handikappade 0,0 Mkr Mkr Fritid 2,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Politik 0,0 Mkr Mkr Affärsverksamhet 4,0 Mkr Mkr Summa potential 71 Mkr 67,0 Mkr 4,0 Mkr Mkr Mkr Så här kan en kommun styras om man vill undvika att bli begravd i detaljer! Till vänster är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen balanserad budget för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Det finns tusentals kombinationer. Kom ihåg att ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser! Mitt alternativ till budget Kostnadspress Avgiftsökning

8 Tendensen i utvecklingen Jämförelse med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Timrås kommuns tredje KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. Eventuella pilar anger förändringen jämfört med tidigare år. Sammanfattningsvis har inte något nyckeltal förändrats (egentligen skulle nyckeltalet Avgiftshöjningar ha haft betyget Dålig i förra KommunDiagnosen). Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Vid en jämförelse med omslagets betygsmatris med den i förra årets KommunDiagnos framgår att inget av de fyra delbetyg. Det sammanvägda finansiella betyget blir fortsatt A2 då delbetyget för kommunskuld fortfarande är A2. Nyckeltalens förändringen jämfört läget förra året: Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget Finansiell hälsa SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 Svag RÖRELSEKAPITAL H4 OK KAPITALBILDNING H5 Bra Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Svag BEFOLKNING R3 Bra SYSSELSÄTTNING R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Svag Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Dålig KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden tillräckligt låg för ett A-betyg men har en väl liten marginal till lägsta kritiska nivå. Delbetyget blir fortsatt A2. Finansiell hälsa Sparandet H1 ligger på en tillräckligt hög nivå för delbetyget A1. Finansiella risker Inga finansiella risker indikeras. Delbetyget ska vara A1. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie under senare år: Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutpress höjningar betyg ,00 % 0,92 % A2 FE* ,80 % 0,74 % A1 FE* ,34 % 0,45 % A1 (FE)** När det gäller kostnadspress så minskar denna potential marginellt mellan åren 2009 och 2010 men ökar väsentligt igen Avgiftspotentialen minskar något trendmässigt. Potentialerna är något mindre än vad som är normalt för kommuner jämförelser görs med kommuner inom Västernorrlands län. I det avseendet har jämförelsekommunerna inom länet under 2011 blivit kostnadseffektivare i en mycket snabbare takt än i Timrå. Det finns dock betydande potentialer vid jämförelser med kommunerna inom kommuntypen. Betyget ska därför vara A1 på finansiella möjligheter. * Innehar Finansiell Elitlicens dessa år. ** Är meriterad för en förnyelse av Finansiell Elitlilicens. Sidan 8

9 Begreppen, synsättet och metoden för kommunskuld Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 procent av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kr ger nästa nivå kr och ytterligare kr resulterar i kr. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förplik-telsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 7) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1 eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgörs av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 7 Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp (se sidan 10). Sidan 9

10 Förmögenheten värderas i ett tänkt utsatt läge Nettokalkyl för kommunskulden Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp 2011 Antal invånare 2011 Bruttoförpliktelsebelopp Kr/inv st Mkr Värdet av säljbara tillgångar* Ägarandel Aktiepostens avkastningsvärde Borgen och förmedlade lån Summa som kan kvittas bort AB Timråbo 100% 135 Mkr 344 Mkr -479 Mkr Timrå Vatten AB 100% 55 Mkr 66 Mkr -121 Mkr Midlanda Centrum AB 100% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Wifsta Water AB 100% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Medelpads Räddn tj förbund 16,1% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Övriga tillgångar 5 Mkr 0 Mkr -5 Mkr Skuldökning år 2012 Skuldminskning år 2013 Inräknad framtida skuldminskning 2014 ** Inräknad framtida skuldminskning 2015 ** Ökad pensionsskuld år 2012 Ökad pensionsskuld år 2013 Ökad borgen år 2012 Ökad borgen år Mkr -5 Mkr -16 Mkr -16 Mkr 11 Mkr 2 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Beräknad möjlig skuldminskning Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Beräknad möjlig skuldminskning Nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp Extra amorteringar Under antal år Årliga extra amorteringar Skuld-gap (sidan 7) Slutligt nettoförpliktelsebelopp Under lägsta kritiska nivå? Mkr -603 Mkr 672 Mkr Kr/inv 0 år 0 Mkr 0 Mkr Kr/inv Kr/inv Ja -603 Mkr Kr/inv * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understi ger typfallet för högsta delbetyg (A1). ** Jmf nyckeltal H5. Sparandet planeras vara större än investeringarna kommande år och och detta överskott minskar skulderna. ** Jmf nyckeltal H5. Sparandet planeras vara större än investeringarna och detta överskott minskar skulderna Bedömning Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet under (jmf betygsskalan sid 38) och utan större marginal blir delbetyget A2. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda värderingen: dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Sidan 10

11 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Timrå kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas kronor och för nivå 3 ytterligare kronor. 2 Låga/höga förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga/är möjliga. Belastningar respektive kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Bra Skuldnyckeltal Kr/inv Nettoinkomst 2010 Antal i fallande ordning MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än kr per invånare Nr 107 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Timrå kommun Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja kr/inv De 'högförmögna' får en kompensation kr/inv Nettoförmögenhet 2008 De 'lågförmögna' får en belastning i utgångsläget Antal i fallande ordning kr/inv De 'medelförmögna' behandlas neutralt Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning Sidan 11

12 Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga Nyckeltal S2 Amorteringsförmåga för Timrå kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna År Nyckeltal S2 Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år 2 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. 10 OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. 5 0 Krav: under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 5 år Kritisk nivå 2 12 år Kritisk nivå 3 20 år Timrå kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Timrå kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 12 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 20 återbetalningsår - Bra Växande trend Mätperiod mkr 2011 Återbetalningsår Förmedlade lån 0,0 Kommunens förvaltningar 3,73 7,13 2,93 2,01 2,31 4,64 3,96 3,52 Långa skulder 162,0 Medelvärde alla kommuner 4,89 5,57 4,50 4,31 6,36 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 0,0 År 2011 är sparnivån 18,1 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 135% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL Sidan 12

13 Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (figur 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är en form av överskott eller resultat och består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion har betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 13 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Det senare tillkomna balanskravet fungerar som en lägsta skamgräns för överkonsumtionen och tillämpas inte här. Förskingring och belåning Av Modellen (nästa sida figur 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning enligt kommunallagen. Ett resurshushållande synsätt börjar med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle (nästa sida figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver Justeringar för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Nyckeltalen för finansiell hälsa Här finns fem nyckeltal och det viktigaste är sparnivå, som i figur 3 på nästa sida benämns sparande. Det är ett nyckeltal som man styr med. Om sparandet överstiger en viss kritisk nivå är kommun solvent under förutsättning att övriga nyckeltal inte avviker mycket från sina kritiska nivåer. En organisation sägs vara solvent om den har en ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. Bästa förebilden är försäkringsbolag. De måste vara solventa och det bör även kommuner vara.

14 Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Figur 2 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Modellen Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Figur 3 Sparandets kritiska nivå mäts in med 5 nyckeltal Sparande > X % Kritisk nivå > Investeringar H1 Sparöverskott ökar Rörelsekapitalet H4 H5 Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Då kan lån amorteras och skuldnivån regleras H2 H3 mäter skuldnivå Sambanden gäller för kommunförvaltningen Överstiger sparandet sin kritiska nivå varje år in i framtiden utvecklas kommunen på ett solvent sätt. Den kritiska nivån för sparandet bestäms av kommunens finansiella struktur och även utvecklingen i kommunen i övrigt. Det intressanta är relationerna mellan nyckeltalen eller hur de fungerar i mätsystemet för finansiell hälsa. Om sparandet är större än den kritiska nivån och investeringarna lägre än denna så finns ett flöde till kassan (rörelsekapitalet) som är större än flödet från kassan. Ett sparöverskott (jämfört investeringsutgifterna) ökar rörelsekapitalet. Det mäts av nyckeltalet med samma namn. Finns uppfattningen att skuldnivån i kommunen är för hög och rörelsekapitalet har en marginal till sin kritiska nivå finns möjligheter att amortera ner skulderna. Det finns två nyckeltal som mäter skuldnivå. Behövs extra amor-teringar för att komma ner till en önskad skuldnivå kan den kritiska nivån justeras upp vid oförändrad investerings-nivå. I utsatta fall får också investeringarna tryckas ner. I den expanderande kommunen med en gynnsam finansiell struktur kan det vara lämpligt med något högre investeringar än sparande och kanske bygga skulder i samma takt som befolkningen ökar. Kravet på en solvent utveckling sätter de kritiska nivåerna för nyckeltalen och det beror på finansiell struktur och hur kommunen utvecklas och då främst befolkningsmässigt. För att sammanfatta så börjar således ett resurshushållande synsätt med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle ( figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Figur 4 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2013 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2011 Krav på kostnadspress 2012 Krav på kostnadspress 2013 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt hälso-gap (sid 7) 0 Mkr 23 Mkr 37 Mkr 2 Mkr 62 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf betygsskalan sid 38) dvs A1. Beträffande hanteringsbehovet så påförs ett behov på 62 Mkr år 2013 (se Finansiellt hälso-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Sidan 14

15 Intäkts- och kostnadsbedömningar Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår 120 Index för intäkter och kostnader, basår Index i proc År per dec Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Mkr Skatteintäkter 670,2 676,5 675,1 695,7 712,0 731,0 760,0 796,0 Generella statsbidrag 111,5 122,7 150,5 152,5 153,0 150,0 146,0 141,0 Specialdestinerade statsbidrag 59,3 77,3 91,3 129,3 80,0 73,0 73,0 73,0 Avgifter mm 114,4 113,9 117,1 115,0 130,0 115,0 115,0 115,0 Totala intäkter 955,4 990, , , , , , ,0 Förändring i procent Skatteintäkter 0,9-0,2 3,1 2,3 2,7 4,0 4,7 Generella statsbidrag 10,0 22,7 1,3 0,3-2,0-2,7-3,4 Specialdestinerade statsbidrag 30,4 18,1 41,6-38,1-8,8 0,0 0,0 Avgifter mm -0,4 2,8-1,8 13,0-11,5 0,0 0,0 Totala intäkter 3,7 4,4 5,7-1,6-0,6 2,3 2,8 Verksamhetens kostnader i Mkr 928,1 938,4 957, , , , , ,0 i förändring i procent 1,1 2,0 7,1 0,2-1,2 2,4 2, Intäktindex (dec) 87,5 90,7 94,6 100,0 98,4 97,8 100,1 103,0 Kostnadsindex (dec) 90,5 91,5 93,3 100,0 100,2 99,1 101,4 104,3 Kostnadsanalys Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2010 dec Bokslut för år dec Verksamhetens Kostnader: 957 Mkr 7,1 % 68,2 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57 % 546 Mkr 8,1 % 44,3 Mkr 590 Mkr Övrigt 43 % 412 Mkr 5,8 % 23,9 Mkr 436 Mkr Summa: 957 Mkr Mkr Till ny verksamhet år 2011 fanns: 41 Mkr 2011 dec Genomförandeår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 0,2 % 2,5 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57 % 585 Mkr 3,2 % 18,7 Mkr 603 Mkr Övrigt 43 % 441 Mkr 1,5 % 6,6 Mkr 448 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2012 är: -23 Mkr 2012 dec Budgetår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr -1,2 % -12,0 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57 % 586 Mkr 3,2 % 18,8 Mkr 605 Mkr Övrigt 43 % 442 Mkr 1,4 % 6,2 Mkr 448 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2013 är: -37 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rosa = Kommunens bokslutsprognos Rött = Analytikerns kalkyl Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2013 Styrglapp 2011 (avvikelse till budget*): 7,1 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2012 är: -23,0 ==> 23,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2013 är: -37,0 ==> 37,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 11,8 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -1,9 ==> 2,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut 62,0 Mkr Sidan 15

16 Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå Nyckeltal H1 Sparnivå för Timrå kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal H1 Kassaflöde/intäkter = Hushållningskravet Krav: över kritiska nivåer ,95 Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Timrå kommun Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden Trend för Timrå kommun Balanskravet är 3,50 % 2 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % -3,0 % Koncernen Sparnivå/omsättning Koncern Förvaltning Företag Trend koncern Resultat 3/intäkter (balans- och hushållningskrav) Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 4,75% - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,25% - Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0% - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,74 0,00 0,00 0,00 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 2,3% -1,9% 1,6% 2,8% 0,7% Balanskravsnivå 2,5% 6,7% 3,2% 1,9% 4,0% Mätperiod Kassaflöde Timrå kommun 5,40% 2,44% 4,98% 7,20% 6,41% 4,09% 4,58% 4,57% Medelvärde alla kommuner 5,11% 4,40% 4,86% 5,61% 4,60% Bokslut Budget Budget År 2011 är sparnivån 18,1 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 135% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Sidan 16

17 Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter Nyckeltal H2 Skuldflödesgrad för Timrå kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2 Skulder/intäkter Krav: under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - Bra Växande trend -1,08 % per år - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120% - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Timrå kommun 20 % 17 % 15 % 14 % 15 % 19 % 18 % 16 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 22 % 24 % 29 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel 2 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen Långa skulder/omsättning Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften (inte med tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 procent i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor. Sidan 17

18 Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Timrå kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Förvaltningarna Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett 160% 150% 140% 130% Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 130% 120% Koncernen Skulder/tillgångar förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 100% 90% 80% 2 70% 60% 50% 40% 30% 20% För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar en tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 procent i genomsnitt. Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner 10% 0% Pensionsskulden ska räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jämför H1. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 46,7% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - Svag Mkr Växande trend -0,22 % per år - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Timrå kommun 63% 64% 63% 64% 61% 61% 59% 56% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 43% 44% 45% 45% 47% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. Sidan 18

19 Nyckeltal H4 - Rörelsekapital Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Timrå kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Timrå kommun Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner Krav: ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2 - Tendensnyckeltal Fallande trend (0,87 % ) - OK Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Timrå kommun -8,0 % -9,4 % -8,0 % -3,9 % -5,3 % -4,1 % -4,6 % -4,0 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Timrå kommun -9,1 % -8,0 % -6,9 % -5,8 % -4,7 % Medelvärde alla kommuner -1,5 % -3,7 % -4,2 % -5,2 % -3,2 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2011 var 3,02 milj kr ( 0,28 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) ,99 Finansnetto i kr/inv Timrå Maxvärde (Landskrona) Minvärde (Lessebo) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1994 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar 0 resp -2% i snitt per år och en kompensation +2% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 så indikerar det en hög kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger undan annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Sidan 19

20 Nyckeltal H5 - Kapitalbildning Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Timrå kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter exempelvis genom upplåning? 10% Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna har betalats, är ett mått på kommunens årliga 9% kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt 8% sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett 7% överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H2 och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. 6% 2 5% 4,75% 4,80% 2,0% 4,5% 4% 3% 2% 1% 0% Timrå kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 4,80 procent Investeringsnivå i genomsnitt Högsta kritiska nivå 4,75 procent Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så ges en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 så ges ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent. Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2 Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån - Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än 2% högre än sparnivån - Bra Bruttonivå faktisk Finansiell hälsa Mätperiod Sparandet åren var 4,5% per år och Investeringar investeringssnittet 2,0% (lånebehovet per år var alltså -2,5%). Timrå kommun netto 1,4 % 1,2 % 1,2 % 2,6 % 5,6 % 6,7 % 4,0 % 2,4 % Befolkningsförändringen de senaste 10 åren var 1,33 procent. Medelvärde alla kommuner 7,0 % 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 125 procent. Sidan 20

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 FÖRORD I Sverige finns sedan länge en tradition av långtgående självstyre på lokal nivå. De svenska kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av all

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer