Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'"

Transkript

1 KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Dålig Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Svag SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Svag Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 OK Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Svag BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Dålig N) O m svaret på denna fråga är ne j blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir be tyget 'Dålig'. Vad kan utläsas av FörtroendeProfilen? FörtroendeProfilen omfattar 17 betygsatta nyckeltal för åren till och med Av den framgår att skuldbetalningsförmågan har lågt betyg (Dålig) beroende på ett otillräcklig sparande. Även skuldnivån är hög. Potentialnyckeltalen eller möjligheterna visar på ett tillräckligt stort finansiellt handlingsutrymme. Två finansiellt krisutlösande risker indikeras (befolkningssvikt resulterar i lediga lägenheter, höga förpliktelser). Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 22. Sidan 1 Finansiellt betyg A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Krokoms kommun Beställare: Krokoms kommun

2 Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Är förpliktelserisken hög? Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem steg Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Förmögenheten värderas under Worst Case Modellens begrepp och samband Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen. Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Vad får du? Kommunförbundet, SCB, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du som inte erbjuds annorstädes? * Mätstandarder för finansiella nyckeltal som sätter tydliga betyg: Bra, OK, Svag och Dålig. * Betyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. Du upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information redan efter ca 4 minuters analys (redan efter en kort tids träning). * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan och analysdokument dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig. Sidan 3

4 Hur skall jag tänka? En analys i fem steg Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna bedöms ledningsrisk. Hur denna ev påverkar sammanvägningen av slutbetyget (sidan 6) framgår också. Finansiella möjligheter Vilken behandling tål patienten Ledningsrisk Patientens sjukdomsinsikt 5 Ut Betyg 4 Krisutlösande finansiella risker Vad säger blodprover, puls, blodtryck, mm 3 Analyssystemet Finansiell hälsa Patientens allmäntillstånd Kommunskuld Förpliktelsebelopp Kolesterolhalt 1 In 2 Sidan 4

5 Allmän information Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Krokom kommun Bokslutsprognosen för år 2002 baseras på en budgetuppföljning under 2002 och åren därefter på budget och planer. Krokom ligger i Jämtlands län, tillhör kategorien 'Glesbygdskommuner' och är nummer 154 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2001 var invånare och minskningen var -107 personer under år Befolkningsförändringen var -3,7 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2002 är 22,52, vilket är 1,99 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2001 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 7,0 % och deras kassaflöde 19,9 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 23 december 2002 inför konferens den 29 januari 2003 i Krokom kommun. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 5

6 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Krokoms kommuns totala gap är på nivån 33 Mkr för år Det beror på finansiella obalanser (20 Mkr), skuldhantering (7 Mkr) och finansiell riskhantering (5 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (1 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms så goda, även när det totala gapet ovan beaktas, att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,05 kr per år eller 1 Mkr. Det totala gapet blir då 34 Mkr. Detta sluts förslagsvis med nedpressade kostnader på 34 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 9) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. År 2003 innehåller ett beräknat sparkrav på 16 Mkr, vilket är tufft. För år 2004 beräknas den budgeterade ökningen av kostnaderna räcka till ny verksamhet för 6 Mkr. Verksamheternas nettokostnader överskred budget år 2002 med? Mkr. Denna nivå finns kvar i de ingående kostnaderna för år Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 A2 B1 B1 B2 B2 C1 x x x C1 C2 C2 D1 x D1 D2 D2 Krokoms kommun intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall C1 Krokoms bruttoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är hög och betyget sätts till D1, jmf sidan 11. Här föreslås sådana åtgärder som förtida amortering av lån med 7 Mkr per år. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall D1 Krokoms finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) faller till en markerad svacka inom mätperioden med negativt värde (1999). Därefter lyfts nivån år (2001) till konsoliderad nivå. Historiskt kan D1 motiveras och om tendensen består möjligtvis C2 (se rutan i matrisen), jmf typfall i betygsskalan (sid 7). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall C1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns finansiella riskerer, som kräver ledningens uppmärksamhet och åtgärder. Den minskade befolkningen genererar tomma lägenheter i det egna allmännyttiga bostadsbolaget. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall C1 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras ett litet utrymme för långsiktigt sänkta skatter. Det sammanvägda finansiella betyget - D1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Krokoms kommun D1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen på Sidan 6

7 Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

8 Vad behöver göras? Schema för analysen Krokoms kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2001 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 2004 Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Finansiellt Gap: + 20,00 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Barnomsorg 5,0 Mkr 0,0 Mkr Äldreomsorg 16,0 Mkr 0,0 Mkr Förpliktelse Gap: + 7,00 Mkr NT 3, 4 och 17 Individ- och familjeomsorg 2,0 Mkr Grundskola 4,0 Mkr Risk Gap: + 5,00 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Gymnasieskola 5,0 Mkr Infra, skydd, mm 0,0 Mkr Visions Gap: + 1,00 Mkr Ledningens medel för utveckling Funktionshindrade 2,0 Mkr Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 8 Totalt Gap: = 33,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer för år 2001 Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,05 kr per år i 5 år och totalt -4 Mkr Avgiftsnivåer + 0,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 34,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 33,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr Summa potential 34 Mkr 34,0 Mkr 0,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Analysrelationer 1 Krona Finansiell strategi Om de 50 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -20 kvarstår 30 Mkr Om de 10 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -1 kvarstår 9 Mkr Om de 12 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -4 kvarstår 8 Mkr = = NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,4 = 16 NT 6 Om de 300 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -150 kvarstår 150 Mkr Om de 175 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -80 kvarstår 95 Mkr Om de 160 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -65 kvarstår 95 Mkr i % av totala intäkter i Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 146 Mkr (180-34) i sänkt skatt så erhålls -9,13 kronor Omräknas Kommuntypens 70 Mkr (104-34) i sänkt skatt så erhålls -4,38 kronor Omräknas Länets 69 Mkr (103-34) i sänkt skatt så erhålls -4,31 kronor 1 = 6,7 1 % av totala intäkter i Mkr

9 Sidan 9 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 621 Mkr 3,2 % 20,0 Mkr 641 Mkr 641 Mkr Personalandel 63 % **Sparkrav: 2 Mkr Kostnader: Personal 391 Mkr 3,5 % 13,8 Mkr 405 Mkr 4,0 %** Övrigt 230 Mkr 2,7 % 6,2 Mkr 236 Mkr 2,5 % Summa: 621 Mkr 641 Mkr Sparkrav Mkr 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 641 Mkr 1,1 % 7,0 Mkr 648 Mkr 648 Mkr Personalandel 63 % Kostnader: Personal 404 Mkr 1,4 % 5,6 Mkr 409 Mkr Övrigt 237 Mkr 0,6 % 1,4 Mkr 239 Mkr Summa: 641 Mkr 648 Mkr Sparkrav Mkr 2003 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 648 Mkr 3,5 % 23,0 Mkr 671 Mkr 671 Mkr Personalandel 63 % Kostnader: Personal 408 Mkr 3,8 % 15,7 Mkr 424 Mkr Övrigt 240 Mkr 3,0 % 7,3 Mkr 247 Mkr Summa: 648 Mkr 671 Mkr Sparkrav Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 641 Mkr 1,1 % 7,0 Mkr 648 Mkr 648 Mkr Personalandel 63 % Kostnader: Personal 404 Mkr 4,0 % 16,2 Mkr 420 Mkr Övrigt 237 Mkr 3,0 % 7,1 Mkr 244 Mkr Summa: 641 Mkr 664 Mkr Sparkravet år 2003 är: -16 Mkr 2003 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 648 Mkr 3,5 % 23,0 Mkr 671 Mkr 671 Mkr Personalandel 63 % Kostnader: Personal 408 Mkr 3,0 % 12,2 Mkr 420 Mkr Övrigt 240 Mkr 2,0 % 4,8 Mkr 245 Mkr Summa: 648 Mkr 665 Mkr Till ny verksamhet år 2004 finns: 6 Mkr Finansiellt gap år 2004 Styrglapp 2002 (avvikelse till budget*):? ==> 0,0 Mkr Sparkravet år 2003 är: -16,0 ==> 16,0 Mkr Till ny verksamhet år 2004 finns: 6,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 4,3 ==> 4,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 20,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader 2002 Kostnadsbedömningar

10 Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se till betygen). Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett högt över kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger Sidan 10

11 Är förpliktelserisken hög? Kommunens förmögenhet värderas under Worst Case Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp kr per inv Antal invånare år st Bruttoförpliktelsebelopp 982 Mkr Säljbara tillgångar u k* Jämtkraft m fl företag 7 Mkr Krokombostäder lgh à kr 200 Mkr Skog 30 Mkr Årlig amortering på 7 Mkr under 14 år 98 Mkr Bedömda tillgångar och årliga amorteringar omräknat kr per inv Nettoförpliktelsebelopp kr per inv Vilket är under miniminivån kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten Fö rpliktelsebelopp Kronor per invånare kr/inv i Krokoms kommun Netto ca kr/inv D1- D2 C1- C2 A1- B2 Efter 14 år Antal kommuner Sidan 11

12 Modellens begrepp och samband Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) > NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/ > NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (=Kassaflöde=Resultat 2) (exkl fiktiva poster) +/ > NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

13 Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2004 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet 0 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet 4 Mkr Sparnivån har en marginal år 2004 på: 4 Mkr Sidan 13

14 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Krokom kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. Sidan Krokom kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Krokom kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: Ja Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2001 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: Ja Dålig Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 2 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Krav: Under kritiska nivåer Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 20,08 7,47 50,00 21,29 3,78 3,43 2,56 2,50 Medelvärde alla kommuner 8,90 6,46 6,16 4,64 5,10 Boksl progn Budget Budget Å r 2001 är marginalen 12,2 M kr ö ver balans kravet o ch s parnivån ä r 105 % av nivån fö r go d hus hållning enl ka p 8, KL. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1999 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2001 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

15 Sidan 15 Nyckeltal 2: Sparnivå för Krokom kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Öve r kritiska nivåer % 40% 30% 20% 10% 0% -10% Koncernen: Sparnivå / Omsättning Koncern Företag Res ultat 3 / Intäkter (Fö rvaltningarna) 10,0 % Förvaltning Trend, konc Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (dvs resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 5,0 % -2% Information 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Krokom kommun Medelvärde alla kommuner -5,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -10,0 % Trend för Krokom kommun Balanskravet med ing.nivån 5,5 % Pensionsskulden ökade 3,7 % i snitt per år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,0 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 6,0 %: Ja Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 4,0 %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 2,37 3,73 2,35 0,00 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-4,7% -4,7% -6,8% -18,8% 1,4% Fr o m år 2000 utbetalas (lägsta möjliga belopp) ca 25 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 0,5 %. Balanskravsnivå 5,4% 6,5% 5,6% 20,1% 5,4% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Krokom kommun 0,70% 1,78% -1,27% 1,27% 6,80% 6,08% 6,44% 5,85% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% oksl progn Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 2001 är marginalen 12,2 Mkr över balanskravet och sparnivån är 105 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

16 Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Krokom kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 140% 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritis k nivå 3: - Svag 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Långa skulder / Omsättning Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend 2,96 % per år: Ja SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: Ja Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Krokom kommun 14 % 13 % 18 % 27 % 26 % 21 % 16 % 15 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 32 % 27 % 28 % 25 % 24 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

17 Sidan 17 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Krokom kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 79,3 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritis k nivå 3: - Svag Mkr Växande trend 7,94 % per år: Ja Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Krokom kommun 36% 30% 37% 69% 66% 56% 45% 43% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 41% 42% 42% 43% 42% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

18 Sidan 18 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Krokom kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend Krokom kommun Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-0,62 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Krokom kommun -6,5 % -6,6 % -5,3 % -11,6 % -7,9 % -6,6 % -4,8 % -4,5 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Krokom kommun -6,0 % -6,8 % -7,6 % -8,4 % -9,1 % Medelvärde alla kommuner -1,9 % -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2001 var -8,41 milj kr ( -1,24 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Krokom Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under krit isk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

19 Förmedlade lån Fakta: Krokom kommun har haft förmedlade lån (se sidorna 14, 16, 17 och Vad är förmedlade lån? Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Busköping kommuns förv. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Nyckeltalets årliga nivå 2 3 Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån och det finns ett intresse att skattekollektivets representanter kontrollerar vad som sker inom förvaltningsdelen så att denna inte kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? 1 Åren har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kommunens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? Peter Block Sidan 19

20 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 21 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen (sid 14) 'Potentialkrav för 2001' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 8. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 20 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

21 Sidan 21 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Krokom kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Unde r ringmarkerad kurva 2001 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/ Skattesats i Krokom kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Ö stersund kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -0,99 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Krokom 22,52 Krokom 22,52 Potentialen -0,99 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Ströms und 23,07 Potentialen -0,99 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Östersund 22,07 Jämför "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. Åre 22,57 Potentialen -0,99 % understiger 0 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 2001 motsvarar ungefär 16 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Krokom kommun 20,00 kr 22,38 kr 22,57 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr Skattesats i Östersund kommun 19,15 kr 21,53 kr 21,72 kr 22,07 kr 22,07 kr 22,37 kr Utdebiteringspotential jmf Ös tersund -0,85 kr -0,85 kr -0,85 kr -0,45 kr -0,45 kr -0,15 kr 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2001 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den akt uella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2001' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och NT 6 - Utdebiteringsnivå

22 Sidan 22 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2001 för Krokom kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Kom typ Potential 1,32 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kul tur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Affärs verksamhet Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 1,31 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 1,31 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 1,31 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. Potentialen 1,31 % överstiger 0 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

23 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2001 för Krokom kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 23 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 26,31 % Öckerö 35,71 % Hedemora 50,78 % Sotenäs 49,07 % Malmö 30,29 % Berg Kommuntypen 18,51 % Norsjö 21,54 % Arvidsjaur 20,97 % Torsby 30,42 % Ragunda 30,29 % Berg Länet 16,44 % Krokom 23,46 % Östersund 18,62 % Ragunda 30,42 % Ragunda 30,29 % Berg Aktuell kommun 16,44 % Krokom 20,06 % Krokom 1,35 % Krokom 9,09 % Krokom 3,14 % Krokom Skillnad till ,25 % / 0,85 Mkr 3,42 % / 7,95 Mkr -1,41 %/ -0,19 Mkr 0,92 % / 0,10 Mkr 2,87 % / 0,59 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 18,10 % Bräcke 156,54 % Sundbyberg50,23 % Alingsås Kan vara 100,00 % Kommuntypen 18,1 % Bräcke 62,96 % Sorsele 12,85 % Arjeplog Kan vara 100,00 % Länet 18,1 % Bräcke 41,96 % Härjedalen 0,44 % Åre Kan vara 100,00 % Aktuell kommun 5,92 % Krokom 14,25 % Krokom 0 % Krokom 82,32 % Krokom Skillnad till ,12 % / 0,26 Mkr -1,73 %/ -0,69 Mkr -0,41 %/ -0,03 Mkr 1,15 % / 0,38 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,72 % Tyresö 30,57 % Sävsjö 35,55 % Herrljunga 40,02 % Borgholm 20,88 % Östhammar Kommuntypen 16,79 % Dorotea 20,47 % Arjeplog 18,62 % Ragunda 22,43 % Övertorneå 13,33 % Dorotea Länet 15,93 % Östersund 20,06 % Krokom 18,02 % Östersund 13,12 % Östersund 3,91 % Ragunda Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 17,60 % Säffle 62,96 % Sorsele 28,66 % Oskarshamn Kommuntypen 14,51 % Jokkmokk 62,6 % Malå 10,17 % Älvdalen Länet 8,6 % Östersund 35,23 % Östersund 0,28 % Östersund De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgift shöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. NT 7:2 - Avgiftsnivåer

24 Sidan 24 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2001 för Krokom kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 21,19 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Mkr Förskola Förskola Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 21,19 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 21,19 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,4 16 Potentialnyckelt Potentialen 21,19 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 6,8 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. En krona =16 Mkr Potentialen 21,19 % överstiger 0 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Grund skola Äldreomsorg Gymnasie skola Äldreomsorg Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Fu nk. hindrade Fu nk. hindrade Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshindrades andel av bruttokostnad Krokom Max Medel Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner NT 8:1 - Kostnadsnivåer

25 Sidan 25 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2001 för Krokom kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Täby kr Håbo 659 kr Jokkmokk kr Kävlinge kr Härryda Kommuntypen kr Åre kr Ö vertorneå 659 kr Jokkmokk kr Åre kr Arjeplog Länet kr Åre kr Ö stersund 937 kr Åre kr Ö stersund kr Ö stersund Aktuell kommun kr Krokom kr Krokom kr Krokom kr Krokom kr Krokom Potential x Antal kr 580 st kr st 805 kr st kr st kr 572 st Skillnad till kr / -10,67 % kr / 9,30 % -22 kr / -1,48 % kr / 9,14 % kr / 29,76 % Skillnad i mkr -8,10 Mkr 13,17 Mkr -0,31 Mkr 11,35 Mkr 20,09 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Lekeberg 778 kr Bjurholm 163 kr Nordanstig 418 kr Nordmaling 240 kr Västerås Kommuntypen kr Vansbro 778 kr Bjurholm 521 kr Ragunda 522 kr Bjurholm 481 kr Torsby Länet kr Berg kr Åre 521 kr Ragunda 788 kr Härjedalen 358 kr Ö stersund Aktuell kommun kr Krokom kr Krokom 963 kr Krokom 803 kr Krokom 496 kr Krokom Potential x Antal kr st kr st 800 kr st 385 kr st 256 kr st Skillnad till kr / -5,99 % 469 kr / 9,30 % -234 kr / -19,55 % 56 kr / 7,50 % 8 kr / 1,64 % Skillnad i mkr -2,54 Mkr 6,65 Mkr -3,29 Mkr 0,79 Mkr 0,11 Mkr Summa skillnad 37,91 Mkr jämfört med år Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ö deshög kr Oxelösund 702 kr Norsjö kr Lidköping kr Skara Kommuntypen kr Torsby kr Orsa 702 kr Norsjö kr Orsa kr Åre Länet kr Östersund kr Ragunda kr Ragunda kr Åre kr Åre Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket kr Tyresö 871 kr Sorsele 232 kr Mörbylånga 459 kr Haninge 248 kr Stockholm Kommuntypen kr Berg 871 kr Sorsele 536 kr Berg 577 kr Ö verkalix 496 kr Krokom Länet kr Krokom kr Ragunda 536 kr Berg 803 kr Krokom 496 kr Krokom Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst brut tokost nad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2001' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 2001 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 2000' summan av verksamheterna. NT 8:2 - Kostnadsnivåer

26 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 12 Investeringsnivå > NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå > NT Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad > Rätt sammansatt > Rätt volym > Finansiell attraktivitet: Starkt läge > Rätt mix och nivå på skatter och avgifter > Låga finansiella risker > Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer > Service: Hög kvalitet > Rätt komponerad > Utanför denna analys Utanför denna analys Tre kriterier för kommunstyrelsens dagordning 1 Dagordningen får innehålla max sju frågor totalt. 2 Fråga måste innehålla en visionär aspekt av övergripande karaktär (så som generationssolidaritet). 3 Fråga måste i ekonomisk betydelse ha ett värde som överstiger x Mkr (så som x = 3 Mkr). Frågor som inte uppfyller alla tre kraven delegeras ner. Roller och arbetsformer Vanligtvis så har kommunstyrelsen ansvar för kommunens långsiktiga och övergripande utveckling och nämnder och styrelser ett mer kortsiktigt verksamhetsansvar. Det finns här inget rätt eller fel utan det gäller att utforma en god organisationskultur. Politikens karaktär Politiken har egenheten att utveckla sina arbetsformer samtidigt som politiska frågor behandlas. Det är viktigt att ha ett principiellt perspektiv i bakgrunden, ty de spelregler som växer fram utformar de goda vanor som lämnas över till nästa generation politiker. Ny dokument och beslutsformer Allt fler kommuner inför Sparanderäkningar (sid 12) som ledningens besluts- och uppföljningsdokument för att långsiktigt styra den finansiella utvecklingen. Frågor om intäkternas fördelning mellan konsumtion och sparande skiljs ut som den ekonomiska planeringens första viktiga beslut. Därefter i ett andra och senare beslut fördelas konsumtionsutrymmet i ramar mellan verksamheterna.bruttobegrepp införs. Underlaget för en retorik för uthålliga finanser hämtas ur detta underlag och utvecklas för kommunstyrelsen. Sidan 26

27 Ledningsrisk (nyckeltalen 9-11) Ledningsförmåga Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför matchresultatet av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer, etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Ledningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen, exempelvis kreditgivare. NT 9 NT 10 NT 11 Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal Du läser mer om ledningsförmåga i Vägen till betygen, sid 13 (se vagen.pdf). Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens första. Bedömning: Se pilarnas läge nedan. Delbedömningar Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsaga om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre. 1. Vilken grad av medvetenhet har kommunledningen om det finansiella läget? 2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? 3. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? 4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? Låg Dålig balans Dålig förmåga Dålig förmåga Hög God God God 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Sammanfattande utsaga om ledningsförmågan (när bedömning är aktuell): Nej Ja Dålig God Sidan 27

28 Sidan 28 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Krokom kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Blocken minskar i betydelse åren Ja Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren Vågmästarläge Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar Mätperiod Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sist a fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom at t dessa part ier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och underst iger 50 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Krokom kommun Moderaterna 10 % 10 % 8 % 12 % 8 % 11 % 9 % Centerpartiet samarbetar traditionellt med socialdemokraterna. Kristdemokraterna 2 % 4 % 2 % 4 % 4 % Mandat Folkpartiet 4 % 6 % 6 % 4 % 2 % 2 % 4 % MÄTSKALA Centerpartiet 33 % 29 % 27 % 24 % 22 % 24 % 27 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 2 % 6 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % <= Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 4 % 4 % 6 % 7 % 7 % OK Socialdemokraterna 47 % 45 % 49 % 47 % 55 % 40 % 40 % Vänsterpartiet 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 11 % 9 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal mandat i kommunfullmäktige NT 9 - Majoriteter

29 Sidan 29 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Krokom kommun Risknyckeltal dec 01 92/94 95/98 99/02 03/06 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Org spann Anställda / inv Årsanställda Min i Riket Vellinge Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Åsele Övertaligt anställda (jmf 70 per 1000) är 576 personer Wångenstiftelsen 7 % 125 Stiftelsen Kooperativ utv 7 % Krokom kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 105 Länstrafiken 5 % Antal invånare i kommunen Bra 85 Inlandskommunernas EF Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 111 Dålig 65 Naboer AB Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 Antal nämnder och företag i koncernen 5 Bra Timanställda Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Fastanstälda Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Ingen uppgift om koncernbildning i företagsdelen Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Krokombostäder AB 100% Krokoms Industri AB (avvecklat 2001) Jämtkraft AB 6,2 % NT 10 - Handlingskraft

30 Sidan 30 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Krokom kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Största arbetsgivare i kommunen sep 99, enl SCB. Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' KRO KO MS KO MMUN Fallande trend: Ja Risknyckeltal JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING 225 Snabbt fallande trend: - OK C. HALLSTRÖ MS VERKSTÄDER AKTIEBO LAG 125 Trenden faller med 0,49 proc per år. SAMHALL MIDLAND AB 75 WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBO LAG Mätperiod Boksl progn Budget Budget Krokom kommun Avgifter 22 % 18 % 18 % 18 % 18 % 17 % 15 % 16 % Spec dest statsbidrag 4 % 3 % 3 % 2 % 2 % 3 % 3 % 2 % Gen statsbidrag 29 % 30 % 27 % 26 % 26 % 27 % 28 % 28 % Skatter 46 % 49 % 52 % 54 % 53 % 54 % 54 % 54 % Summa anställda i ovanstående företag: Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Skatt er Gen statsbidrag Spec dest st atsbidrag Avgifter Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgift spolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. NT 11- Avgiftspolitik

31 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen NT 12 NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17 Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskaversion - attityden till risk Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Du läser mer om risk i skriften Vägen till betygen, sid 8 (se Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 1 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. NT 12 Investeringsrisk Ingen risk indikeras. NT 13 Skattebasrisk - skattekraft Ingen risk indikeras. NT 14 Skattebasrisk - befolkning Befolkningen har under senare år minskat i sådan omfattning att även den långsiktiga befolkningsförändringen (över 10 år) är negativ sedan något år. I någon mån börjar nu denna befolkningsförändring också påverka befolkningens sammansättning. Här påföres en hanteringskostnad på 1 Mkr. NT 15 Skattebasrisk - sysselsättning Ingen risk indikeras. NT 16 Förpliktelserisk - tomma lägenheter Bostadsöverskott indikerar en relativt stor andel tomma lägenheter. Även om åtgärder redan vidtagits med externt stöd så finns en tröghet i utvecklingen, som antagligen kräver fortsatta insatser. För detta påföres en hanteringskostnad om 3 Mkr motsvarande exempelvis rivning av 15 lgh per år, vilket torde kosta ca 0,75 Mkr i rivning och ca 2,25 Mkr för att lösa lån. NT 17 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Ingen risk indikeras. Sidan 31

32 Sidan 32 Nyckeltal 12: Investeringar för Krokom kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Krokom kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Krokom kommun Sparnivå (Kassaflöde / Int äkter) Investeringsnivå Spar-/Kassaflödenivå Optimal investeringsnivå Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen för perioden (se diagram nedan). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mäts tandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt underst iga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för Konjunkturanpassning = motcykliskhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompens ation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år) Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -3,7 proc M ätperiod Investeringar Resultat 2-snittet åren var 2,68% per år och Krokom kommun 4,5 % 2,3 % 3,4 % 4,3 % 3,5 % 3,6 % 3,3 % 3,5 % Investeringssnittet 4,84% (Lånebehovet per år var alltså 2,16%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,2 % 5,1 % 5,0 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Invest. snittavvikel se BNP-snitt Årlig BNP-tillväxt NT 12 - Investeringsnivå

33 Nyckeltal 13: Skattekraft för Krokom kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 90% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare kr kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 85% kr kr kr 80% 800 kr 600 kr 75% 400 kr 200 kr Sidan 33 70% 65% 60% Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Krokom kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - Bra Max/minskillnaden är 1,6 % o ch trenden 0,1 % per år Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en Prognos enl Sv KF cirkulär 2002:24, Mätperiod belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en Krokom kommun belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med Andel av medelskattekraften i Riket 84,2 % 83,1 % 84,8 % 84,2 % 85,0 % 85,8 % 85,4 % 84,8 % över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden Medelskattekraft i Riket 923 kr 960 kr 980 kr kr kr kr kr kr växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % Budgetår (Å rsbok för Sv K 19xx) per år Kommunfö rbundets pro gnos av medelskattekraften fö r åren efter kr Kro kom kommun Medelskattekraft i Riket, inkl prognos Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mäts tandard, Sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. NT 13 - Skattekraft

34 Sidan 34 Nyckeltal 14: Befolkningen i Krokom kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% 10% 5% 0% -5% -10% Krokom kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) Andel invånare: Kommunen och Riket 2001 (dec) 0% 10% 20% 30% Riket Krokom kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 2001 (dec) Krokom kommun Länet Riket Två ja MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja Kortsiktig snabbt fallande trend: Ja 7-15 Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja 0-6 Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Förekomst av en 7-15-årsp uckel: Ja Skillnaden kommunen minus Riket 2001 (dec) Kritisk nivå Förekomst av en årspuckel: - T endens under 3 år dvs dec Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år Ja MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år T endensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negat iva befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: - Befolkningen i dec. Ökn. Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas). Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Befolkningsandelen i Riket är 0,16 %. 80-w NT 14 - Befolkning

35 Sidan 35 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Krokom kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Krokom Riket Länet Riksmax Gnosjö Forskare Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 14 år är 77,69 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 15,0 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kvinnlig förvärvsfrekvens Total t för Krokom Kvinnor Svik tar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. NT 15 - Sysselsättning Arbetslöshetsstatistik enl AMS. Har Krokom många arbetsställen ('företag')? Är Krokoms befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Glesbygdskommune 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Maj 90 Maj 91 Maj 92 Maj 93 Maj Maj Maj Maj Maj Maj Maj Maj Maj I arbet smarknadsåtgärder i Krokom Öppet arbetslösa i Krokom Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Arbetsställen per tusen invånare % 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Krokom jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk

36 Sidan 36 Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Krokom kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 18 % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott Läget i september varje år Krokom kommun Länet Riket Tre nd för Krokom Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Sept 2002 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler?? Sept 2002 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: Ja Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler 7,10 2 Sept 2002 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Svag Bidrag enl regler tom år 91* 16,59 4 Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 10 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 103 st S umma t o m år ,69 Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -3,7 proc. och 103 tomma lgh á kr/år är 5,15 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat kr/mån 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Kort tendens Sep 01 Mar 02 Krokom kommun Kort trend Sep 02 NT 16 - Bostadsöverskott Antal lägenheter i Allm. Nyttan Läget i september varje år 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Antal lägenheter per invånare Lgh. per inv. i Krokom Max i Riket Snitt i Riket 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler

37 Sidan 37 Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån år 2001 för Krokom kommun Risknyckeltal Kr/i nv Kr/i nv Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Sum 2001 Krokom kommun Medelvärde för Glesbygdskommuner*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal 17: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga % av borgen 2 % av borgen Kassaflödet år 2001 Rörelsekapital år Minska nivån med kr per/inv kostar 14 Milj kr Kr/i nv Gar anti Förpliktelsebelopp Kr per inv 2001 Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm nytt Komponenter MÄTSKALA Effektivt för- 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' pliktelsbelopp Risknyckeltal Kr / inv Dålig Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 21,1 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Sum 00 MÄTSTANDARD Belastning Krokom kommun Borgensbelopp över kr/inv:* Ja Medelvärde för Glesbygdskommune Även borgensbelopp över kr/inv:* Ja Medelvärde i Länet*** Rörelsekapitalet < 2,0 % av borgen för år 2001:** Ja Medelvärde i Riket*** Resultat 2 < 4,0 % av borgen för år 2001:** - Rörelsekapital år 2001 är kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, som är 569 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Kassaflödet år 2001 är kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, som är kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Krokom kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 2000). Kom för Bost för Lsn=Långa skulder netto Ks=Kort a skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Övr iga Förm lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för st at liga bost adslån till villor 2: Allmännyttiga bost adsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun- Ratings Mätstandard, Dec 1998 Nyckeltalet mät er dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Förpliktelsebelopp är det belopp i kronor som kommunen måste stå för om allt skulle behöva infrias. NT 17 - Borgen och förmedlade lån

38 Centrala frågor att fundera över. Analysfrågor A. På sidan 6 finns en matris med 4 stycken delbetyg. Hur sätts slutbetyget? Vilka av de fyra delbetygen är det angeläget att fokusera på? B. Balanskravet (sidan 15) bör klaras genom sparnivån 5,5 % och 5 % fr o m år Denna justering beror på att en mindre del av intjänade avtalspensioner från och med år 2000 utbetalas för enskild förvaltning. Sparandet (NT 2) beräknas vara 5,85 % år Alltså klaras balanskravet 5 %! Observera att balanskravet, som är en av staten pålagd redovisningsteknisk reglering, inte garanterar en sund ekonomisk hushållning för alla kommuner. C. Vad innebär hushållningskravet (KL kap 8) enligt Din uppfattning (sidan 15)? Räcker balanskravet? Finns det visionära ambitioner med behovet att lägga på 1,5 %, dvs hålla nivån 6,5 % fr o m år 2000 för sparandet? Då sparandet beräknas vara 5,85 % år 2004 så fattas 0,65 % till denna nivå eller 4 Mkr. D. Förstår Du att det (sida 8 och 9) finansiella gapet är 20 Mkr (= ) och det innebär noll tolerans i budgetuppföljningen? Finns det anledning att oroa sig över ett för lågt sparande (sida 15, diagram) i företagen? E. För hantering av externt indikerbara finansiella risker påföres 1 Mkr för sviktande befolkningsutveckling och 3 Mkr för avveckling av tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. F. För interna risker påföres 1 Mkr. Därmed blir riskgapet 5 Mkr per år. Vilket gap tycker du är relevant? G. Behövs 1 Mkr per år för att kommunen ska arbeta fram en vision för sin utveckling? Räcker det? H. Skatten beräknas kunna sänkas 0,05 kr per år under flera år som indikation på goda potentialer. Det finns motiv bl a enligt teorin för rationella förväntningar och normpolitik för årligen sänkta skatter. I. Avgifterna höjs med 0 Mkr och kostnaderna sänks 34 Mkr i utredningsförslaget (sidan 8). Är denna relation eller balanspunkt rimlig med tanke på utvecklingen mot din framtidsvision? J. Det kan diskuteras om de föreslagna åtgärderna sidan 6, när det gäller att pressa ner kostnaderna är riktigt fördelade mellan olika verksamheter. Finns det andra verksamheter, som skall föras in i diskussionerna? I så fall till vilka belopp med tanke på din framtidsvision? Processfrågor* 1. Hur anser du att anlysen beskriver läget i din kommun? (Var brister analysen och vad är korrekt? Vad håller du med om? Var skiljer sig din uppfattning? Gör en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till 2.) Helt fel Korrekt Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? (Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Gå till fråga 4.) 3. Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? (Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga 5.) 4. Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du gå vidare? * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna! Otänkbara Kan behövas Ligger fel Ligger rätt Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behövs? I det läget finns normalt olika hinder, som behöver övervinnas, för att något skall ske. Vilka är hindren? Gör en lista. Hur göra? Vem tar ansvar? Sidan 38

39 1 Sjukdomar motiverar läkare. Knapphet på resurser och prioriteringar motiverar ekonomer. Hur ser du på en ekonoms patientrelation? 5 Är finansiella nyckeltal sämre än medicinska? Är exempelvis (NT 17) Borgen sämre är Kolesterolhalt? Finns släktskap (=krisutlösande)? Mina anteckningar: KommunDiagnosens fyra faser! Här är vi nu! Startfas Analysfas Presentationsfas Betygsfas Processvecka Nästa steg Betygskommitté Kommunalekonomiska teorifrågor 2 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller intern nämndakut? 6 Varför behövs (du) inte (som) lokalpolitiker om balanskravet vore överordnat kravet på god hushållning enl KL (se, sidan 34, pkt B och C)? 3 På sidan 8 finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. När kan du tänka dig att sparandet får vara negativt i din kommun? 7 Hur föll Haninge? Kan krisutlösande risker (NT 12-17) i ett utsatt läge (statsfinansiell kris) undergräva förtroendet även för din kommuns ledning? 4 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? När betalar den nu levande generationen? Vem betalar t ex tilläggsanslag? 8 Vad leder det till att statliga regleringar berövat dig intäktsmakten och nu tvingar dig att pressa ner kostnaderna (NT 8) för att balansera kommunens budget? Sidan 39

40 För den lärande organisationen Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Komplettera denna KommunDiagnos, som speglar det finansiella läget i Din kommun, med en fördjupningskurs om det finansiella läget i kommunerna idag! Det sker genom SNS-boken Styr Din kommun - eller hoppa av! I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper Dig avgöra om Du har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige. Boken finns att köpa på SNS-Förlag Du kan hämta ner aktuella betygsdokument och analyser av ratade kommuner som pdf-filer från arkiven på hemsidan. SVENSK KOMMUNRATING Box UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr Telefaxnr Sidan 40

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer