KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008"

Transkript

1 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högt betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1 till R6 indikerar inga finansiella krisutlösande risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Bra RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Svag KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Skurups kommun

2 Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Finansiell elitlicens Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Skurup kommun Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Framtidens ekonomi redan idag Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. Sidan Bokslutsprognosen för år 2007 baseras på en budgetuppföljning under 2007 och åren därefter på budget och planer. Skurup ligger i Skåne län och tillhör kategorien 'Förortskommuner' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 152 i storlek av 290 kommuner. Skurup kommun är medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2006 var invånare och ökningen var 288 personer under år Befolkningsförändringen var 7,5 procent under sista 10-årsperioden d v s åren Den kommunala skattesatsen år 2006 är 20,11, vilket är -0,67 kr per skattekrona lägre än medelskattenivån i Riket. År 2006 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 7,4 % och deras kassaflöde 22,1 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Aktuellt budgetår År En kronas skattehöjning ger i Mkr 20,2 21,3 22,7 23,8 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,2 3,2 3,2 3,3 % En procent av totala intäkter i Mkr 6,4 6,6 7,0 7,2 Mkr Uppgifter lämnade 17 oktober 2007 för presentation den 13 december 2007 i Skurups kommun.

3 Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Skurups kommuns totala gap är på nivån 6 Mkr för år Det beror på finansiell hälsa (3 Mkr) och finansiell riskhantering (2 Mkr). Sannolikt finns även ett visionsgap (1 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms, enligt en ekonomisk kalkyl, som så goda att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,25 kr per år under 10 år eller med 6 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 12 Mkr. Det föreslås finansieras med nedpressade kostnader på 7 Mkr och höjda avgifter på 5 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Skurups kommun Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Skurups kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens upplåning inräknad uppskattas till kr per invånare. Det understiger med en god marginal kr per inv och betyget sätts till A1, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall A2 Skurups finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) ligger på en tillfredsställande hög nivå fram till år 2006 med undantag av åren ch Genomsnittsnivån för mätperioden (år 2002 till 2006) motiverar delbetyget A1 men nästa mätperiod (år 2003 till 2007) sänker snittet till typfallet A2 varför delbetyget sätts till A2, jämför typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Inga krisutlösande finansiella risker indikeras. Delbetyget sätts till A1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom effektivare avgiftsuttag och nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A1. Det sammanvägda finansiella betyget - A2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Skurups kommun A2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens Ett betyg som är lägst A2 innebär att kommunen uppfyller kravet för att få inneha en Finansiell Elitlicens. Om betygskommittén således fastställer det föreslagna betyget A2 är Skurups kommun meriterad att inneha en Finansiell Elitlicens i ett år från och med dagen för betygskommitténs sista sammanträde. Sidan 4

5 Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A Under meritering Nivån för Finansiell Elitlicens B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, grundnivån kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv, grundnivån kr). Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Nummer 2005:1 l7 6 l7 6 Framtidens ekonomi redan idag Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens - Bakgrunden När Sveriges kommunala författningar tog form under 1800-talet så föreställde man sig att tre generationer verkar i en kommun: den tidigare, den nu levande och den framtida. Ur detta förhållande härleddes två centrala uppgifter: - På lång sikt bygga den kommun, som kommande generationer, dvs våra barn skall finna det attraktivt att leva och verka i. - På kort sikt förvalta den kommun, som tidigare generationer skapat och som nu ger god service till kommunens invånare. Tecknet på att en kommun förmår hantera målkonflikten mellan dessa två uppgifter är innehavet av en Finansiell Elitlicens. Det går nämligen att formulera sådana finansiella kriterier för en kommun att kommande generationer (våra barn om 15 á 25 år) kan klara verksamheten med bibehållen standard och inriktning samtidigt som lån amorteras, avtalspensioner betalas ut, ett gott företagsklimat behålles, villaägare upplever en trygg värdetillväxt, etc. En kommun som redan idag uppfyller dessa framtida villkor för god ekonomisk hushållning i ett generationsperspektiv sägs ha uthålliga finanser och är meriterad för att inneha en Elitlicens. Detta kan objektivt mätas av fristående och oberoende kommunanalytiker. Tesen är att inneha en Finansiell Elitlicens Enligt lag skall en kommun ha långsiktiga finansiella mål. Det finns kommuner som har som mål att inneha en Finansiell Elitlicens varje år in i framtiden. Det har visat sig vara mycket effektivt att bara ha ett enda mål, ty då måste alla i kommunen ta ansvar för det. Har man många mål så når man som regel ett utan ansträngning och det tycker de flesta räcker. Så försvagas ekonomin. Fredag, varje jämn vecka, publiceras de kommuner som innehar en Finansiell Elitlicens i Dagens Industri. Det gör en kommuns långsiktiga finansiella mål trovärdiga. Alla kan se och förstå allvaret och det stärker förtroendet för kommunen och dess politiker och anställda. Vinna val med god ekonomi Sannolikt är god och uthållig ekonomi inga argument för att vinna val. Men dålig ekonomi eller bara ovisshet om det ekonomiska läget är tillräckligt för att förlora val. Det finns förmodligen en ekonomiskt medveten och kritisk stor marginalväljargrupp i de flesta kommuner. Debatten om ekonomin vinns snabbt och kan föras från dagordningen med innehavet av en Finansiell Elitlicens. Uthållig finanser för uthållig verksamhet Så länge kommunen har en Finansiell Elitlicens har invånarna en framtid, ty den verksamhet kommunen bedriver är uthålligt finansierad. Det skall således inte kunna hända att dålig ekonomi kräver anpassningar och raserar kvaliteten inom kommunens olika verksamheter. Det är syftet med att ha uthålliga finanser för uthållig välfärd. Attributen som befäster den Finansiella Elitlicensen som mål g Tierps Kommun den 17 juni Uppsala den 14 oktober 2005 Hans Jensevik, VD Intyg l l X kommun söker K...direktör Logo 06 Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter X X A1 A1 A2 A2 X B1 B1 X B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs B1. = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Annons i Dagens Industri 26 ggr per år Sidan 6

7 Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90% av basbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kr ger nästa nivå kr och ytterligare kr resulterar i kr. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp ( se sidan 4). Sidan 7

8 Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp år 2006 Antal invånare år 2006 Bruttoförpliktelsebelopp kr / inv st 735 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 363 Mkr kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* De kommunala företagen redovisade vinster år På dessa förutsättningar och strategiska bedömningar, bak- och framåt, har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid nedanstående värden erhållits. Skurupshem AB påförs med hänsyn till redovisad vinst och förväntad vinstutveckling försiktigtvis* värdet: Skulle bolaget övergå till en köpare kan borgen och lån till kommunen lyftas av på: Övriga bolag värderas ej: Nyupplåning åren Skuldminskning år 2007 Skuldökning år 2008 Övriga tillgångar värderas ej: 130 Mkr 245 Mkr 0 Mkr 6 Mkr -18 Mkr 0 Mkr Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år: Vilket är med marginal under miniminivån : 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv kr / inv kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med marginal under (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1. Sannolikt finns inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

9 Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Skurup kommun Viktigaste skuldnyckeltal Indikerar ett högt FörpliktelseBelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån, dvs lån som finansierat driftsunderskott? Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan Kommuner i stigande rangordning efter bruttoförpliktelser från höger Kritisk nivå 1, kr/inv Kritisk nivå 2, kr/inv Kritisk nivå 3, kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr / inv - Medelstor förmögenhet - ingen justering - Nr 70 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Skurup kommun Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas kr och för nivå 3 ytterligare kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder 2 att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv Kr / inv Antal i fallande ordning Beskattningsbara inkomster 2005 Kr / inv Antal i fallande ordning Beskattningsbar förmögenheter De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

10 Sidan 10 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Skurup kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Långa skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. 1,8 Krav: Under kritiska nivåer Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Skurup kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Skurup kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2003 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande trend: Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 1,64 2,91 2,75 2,53 3,36 5,18 4,06 3,32 Medelvärde alla kommuner 7,06 7,19 6,54 4,93 4,21 Boksl progn Budget Budget År 2006 är marginalen 15,3 Mkr över balanskravet och sparnivån är 115 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL år 2006.

11 Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 13). Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12 fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker då generations-

12 Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva till att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2008 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2006 Krav på kostnadspress 2007 Krav på kostnadspress 2008 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 3 Mkr 3 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A2 med utrymme för uppjustering. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 3 Mkr år 2008 (se Finansiellt hälso-gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

13 Sidan Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2006 Index i proc Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Mkr Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Uppföljn Förslag 2008 Förslag 2009 Förslag 2010 Skatteintäkter 349,7 361,2 378,4 406,7 428,5 456,1 479,6 501,6 Generella statsbidrag 98,0 90,6 103,5 104,4 112,3 119,8 120,5 122,5 Specialdestinerade statsbidrag 17,9 19,4 21,3 24,0 22,5 22,5 23,0 23,0 Avgifter mm 92,9 96,7 100,1 104,9 100,0 100,5 100,2 100,5 Totala intäkter 558,5 567,9 603,3 640,0 663,3 698,9 723,3 747,6 Förändring i procent Skatteintäkter 3,3 4,8 7,5 5,4 6,4 5,2 4,6 Generella statsbidrag -7,6 14,2 0,9 7,6 6,7 0,6 1,7 Specialdestinerade statsbidrag 8,4 9,8 12,7-6,3 0,0 2,2 0,0 Avgifter mm 4,1 3,5 4,8-4,7 0,5-0,3 0,3 Totala intäkter 1,7 6,2 6,1 3,6 5,4 3,5 3,4 Verksamhetens kostnader i Mkr 529,8 543,3 568,7 594,3 631,5 660,7 679,0 698,5 i förändring i procent 2,5 4,7 4,5 6,3 4,6 2,8 2, Intäktindex (dec) 87,3 88,7 94,3 100,0 103,6 109,2 113,0 116,8 Kostnadsindex (dec) 89,1 91,4 95,7 100,0 106,3 111,2 114,3 117,5 År per dec Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2005 dec Bokslut för år dec Verksamhetens Kostnader: 569 Mkr 4,5 % 25,6 Mkr 594 Mkr 594 Mkr Kostnader: Personalandel: 59 % Personal 59,1 % 336 Mkr 5,5 % 18,5 Mkr 355 Mkr Övrigt 40,9 % 233 Mkr 3,1 % 7,1 Mkr 240 Mkr Summa: 569 Mkr 594 Mkr Till ny verksamhet år 2006 fanns: 8 Mkr 2006 dec Genomförandeår dec Verksamhetens Kostnader: 594 Mkr 6,3 % 37,2 Mkr 632 Mkr 632 Mkr Kostnader: Personalandel: 59 % Personal 59,1 % 351 Mkr 4,0 % 14,0 Mkr 365 Mkr Övrigt 40,9 % 243 Mkr 2,0 % 4,9 Mkr 248 Mkr Summa: 594 Mkr 613 Mkr Till ny verksamhet år 2007 finns: 18 Mkr 2007 dec Budgetår dec Verksamhetens Kostnader: 632 Mkr 4,6 % 29,2 Mkr 661 Mkr 661 Mkr Kostnader: Personalandel: 59 % Personal 59,1 % 373 Mkr 4,0 % 14,9 Mkr 388 Mkr Övrigt 40,9 % 258 Mkr 2,0 % 5,2 Mkr 263 Mkr Summa: 632 Mkr 652 Mkr Till ny verksamhet år 2008 finns: 9 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2008 Styrglapp 2006 (avvikelse till budget*): 5,4 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2007 finns: 18,0 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2008 finns: 9,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 8,1 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -2,5 ==> 3,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 3,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

14 Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Skurup kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 9% Omsättning 25% justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent =Balanskravet Krav: poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. =Hushållningskravet Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s 8% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska 20% skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från amorteringar och investeringar. 7% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 15% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 6% KommunRatings Mätstandard, Dec % Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. 5% 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 5% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för 4% pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 2 0% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 3% innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för 2% minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 1% 4,0 % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst Information 3,0 % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 0% 2,0 % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år ,0 % innebär att uppgifter saknas. Information Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" 0,0 % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Skurup kommun -1,0 % finns för år för de flesta kommuner. Obefintlig Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -2,0 % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Skurup kommun Balanskravet med ing.nivån 6,5 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,0* %: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,0* %: - Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,29 0,43 0,00 0,00 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. 3,2% 0,1% -0,2% 1,5% 2,3% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 2 %. Balanskravsnivå 4,5% 5,0% 4,8% 4,9% 4,6% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Skurup kommun 7,64% 5,10% 4,63% 6,47% 6,89% 4,36% 5,65% 6,33% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 3,58% 3,83% 3,93% 5,32% 6,10% Boksl progn Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2006 är marginalen 15,3 Mkr över balanskravet och sparnivån är 115 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL år skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

15 Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Skurup kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån, dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Krav: Under kritiska nivåer Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Skurup kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 2 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% Växande trend 1,82 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Skurup kommun 13 % 15 % 13 % 16 % 23 % 23 % 23 % 21 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 25 % 28 % 26 % 26 % 26 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

16 Sidan 16 Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Skurup kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån, dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar)? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Skurup kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 110% 100% 90% 80% 70% 2,15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 75,6 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend 1,83 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Skurup kommun 32% 32% 35% 37% 41% 41% 42% 41% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 44% 45% 45% 45% 44% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

17 Sidan 17 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Skurup kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i Rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar? Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Trend för Skurup kommun Krav: Ej fallande trend Skurup kommun Medelvärde alla kommuner ,99 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-0,58 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Skurup kommun -3,0 % -1,0 % -6,7 % -10,2 % -2,0 % -6,7 % -4,2 % -5,3 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Skurup kommun -3,1 % -3,9 % -4,6 % -5,3 % -6,0 % Medelvärde alla kommuner -3,8 % -4,3 % -6,4 % -6,6 % -5,7 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2006 var -1,97 milj kr ( -0,31 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Skurup Maxvärde (Lidköping) Minvärde (Vaxholm) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

18 Sidan 18 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Skurup kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 6,80% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter Skurup kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Uthållig investeringsnivå 6,75% Medelvärde alla kommuner Sparnivån i genomsnitt Investeringsnivå i genomsnitt MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparnivån - OK Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 6,75% per år och Skurup kommun 5,4 % 6,0 % 9,0 % 14,9 % 7,7 % 8,4 % 4,9 % 6,3 % investeringssnittet 6,80% (Lånebehovet per år var alltså 0,05%). Medelvärde alla kommuner 5,4 % 5,1 % 4,8 % 5,3 % 5,6 % Boksl progn Budget Budget 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). Nyckeltal H5 - Kapitalbildning

19 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen R1-R6. R1 Investeringsrisk R2 Skattebasrisk - skattekraft R3 Skattebasrisk - befolkning R4 Skattebasrisk - sysselsättning R5 Förpliktelserisk - tomma lägenheter R6 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 2 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. Nyckeltalen R1 - R6 Ingen krisutlösande risk indikeras. Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Men i den mån risker kan hanteras bör de inte ärvas av kommande generationer. Riskaversion - attityden till risk Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Det beror dels på vilka personliga attityder vi har till risk och dels på vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering medför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Intern risk R1 Investeringsrisk R2 Skattekraftsrisk R3 Befolkningsrisk R4 Sysselsättningsrisk R5 Tomma lägenhetsrisk R6 Borgensrisk Risk-Gap (sid 33) 2 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 2 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet.. inga externa risker indikeras... (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 2 Mkr år 2008 (se Risk-Gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Anser du att nu levande generation skall ta på sig att hantera risker? Sidan 19

20 Sidan 20 Nyckeltal R1: Investeringar för Skurup kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Skurup kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Trend för Skurup kommun Uthållig investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 2: Ja Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år)... Ja 2 Kompensationer Mätperiod Investeringar Skurup kommun 5,4 % 6,0 % 9,0 % 14,9 % 7,7 % 8,4 % 4,9 % 6,3 % Medelvärde alla kommuner 5,4 % 5,1 % 4,8 % 5,3 % 5,6 % Boksl progn Budget Budget 2 Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Fr o m år 2006 ingår inte försäljningsintäkter av anläggningstillgångar då SCB inte längre samlar in den uppgiften (vilket för genomsnuttskommunen motsvarar 1 % högre nyckeltalsstapel år 2006 jämfört tidigare år). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10-årsperioden). 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Konjunkturanpassning = motcykliskhet Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt är 2,24 % Befolkningsförändringen sista 10 åren var 7,5 proc. Nyckeltal R1 - Investeringsrisk

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer