Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort framväxande vårdbehov i kommunerna på landsbygden. Samtidigt minskar befolkningen där i arbetsför ålder genom stor utflyttning. De äldre ute i landet kommer inte att få vård eftersom arbetsmarknaden inte kan allokera arbetskraft dit. Var ska jag bo för att få vård på ålderns höst? Vilka kommuner ska jag undvika inför framtiden? I det här numret av Kommunexperten finns en lista med Sveriges 4 bästa respektive sämsta kommuner upprättad efter åldersfördelningen är mellan yngre och äldre. Skillnaderna förklaras med överkostnader och avgiftspotentialer Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret D-kommunen Degerfors ligger i Örebro län och är det typiska bruks sam hället. Järnverkets historia går ungefär 35 år tillbaka i tiden. Man har betyget D som för tre år sedan, men den här gången är skälen Sidan 6 Nordanstig ligger i Gävleborgs län i Hälsingland. Idag är Nordanstig främst en turistort och kan erbjuda attraktioner som yxmuseet i Gränsfors, Dellenbanan och Ingaskärs lots- och hamnmuseum. Man är B-kommun med stigande Sidan 26 Smedjebacken ligger i Dalarna och är en ort med gedigen historia inom bergsbruk med många smedjor och hyttor, till exempel Smedjebackens Walsverk. Det är en stabil C-kommun med för hög skatt och hög kon sum tionsskuld Sidan 46 Ekerö är en B-kommun som ligger i Stockholms län och är en ort märkbart rik på historia. Birka på Bjökö är troligen ett av de mer kända exemplen. Som för tre år sedan är Ekerö fortfarande en B-kommun, men med fal lande tendens Sidan 11 Olofström ligger i Blekinge och är en av många orter i landet som växt upp runt ett järnbruk. Här heter bruket Olofströms bruk och anlades Problemen för C- kommunen är att kommunen krymper och antalet syssel satta minskar Sidan 31 Uddevalla ligger i Bohuslän och fick stadsrättigheter redan En gång i tiden hette man Oddevold, vilket låter mycket norskt i våra öron. Det är en stark B-kommun, men som har för lågt sparande för att motivera A-klassning Sidan 51 Flen är den typiska sorten som uppstod kring järnvägen; orten var under långt tid en viktig knutpunkt där TGOJ-banan och Västra Stambanan möttes. Flen är en B- kommun som är på väg upp, och som har en stor utmaning Sidan 16 Mellerud ligger i Västra Götalands län och i landskapet Dalsland. Närmast större ort är Vänersborg. Man är en stabil C-kommun med för hög kom mun skuld och svikt i det lokala näringslivet. Det som behövs är Sidan 21 Osby ligger i Skåne och är ett gammalt järnvägssamhälle var året när Osby fick en station vid Södra stambanan, som faktiskt går rakt genom Osby. Man är en stabil A-kommun med goda potentialer för avgifts höj ningar Sidan 36 Robertsfors ligger i Västerbotten och har fått sitt namn från den skotske grosshandlaren Robert Finlay. Det är en C-kommun med stigande ten dens, som har de klassiska glesbygdsproblem med utflyttande... Sidan 41 Om vi backar cirka 27 år hade vi inte kommit till Ulricehamn utan till Bogesund. Så hette orten fram till Det är en B-kommun med fallande trend som behöver få upp sitt sparande Sidan 56 Upplands Väsby ligger i Uppland. Väsby är ett ortsnamn som finns på många ställen i landet. Här kommer det från slottet Stora Wäsby. Upplands Väsby är en stabil B-kommun där sysselsättningen utvecklas långsiktigt mycket sämre än i riket i övrigt... Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Degerfors...6 Ekerö...11 Flen...16 Mellerud...21 Nordanstig...26 Olofström...31 Osby...36 Robertsfors...41 Smedjebacken...46 Uddevalla...51 Ulricehamn...56 Upplands-Väsby...61 Den framtida äldreomsorgen...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Mitt liv är kommuner Det kan nog du som är verksam i en kommun förstå. Kommuner är mycket speciella och komplicerade offentliga företag. Det är en utmaning att leda och styra dem. För mig har kommunernas väl och ve blivit en livstidsutmaning. Hoppas du inte misstycker att jag blir lite personlig.. När jag slutade som ekonomichef i Uppsala 1987, efter sjutton år i kommunal tjänst, frågade mina kollegor vad jag skulle göra. Jag sade att nu blir jag expert på alla Sveriges kommuner. Ett roligt svar, tyckte mina kamrater. Visst är vi entreprenörer lite tokiga, men idag, nästan 25 år senare, är jag faktiskt expert Företagare i kraft av vårt och analyssystem investerare: och Har kvalitetssäkrade komparativa databas, som fördelar vi utvecklat för ditt inom fö Öckerretag vårt företag kan du Svensk fundera KommunRating. på att investera egna Vårt pengar löfte i är fast att egendom med fyra i minuters Öckerö. Överväger förberedelsetid du lokaliseringar analysera valfri i Göteborgmun under närhet fyra i en timmar mindre inför kommun publik. är kom Det tar ungefär fyra minuter att koppla en bärbar dator till en PC-kanon. De en statlig överbelåningskris och för den som har förmågan att se långt in i framtiden och förstå vad som kommer att hända så var det bara att starta Svensk Kommunrating AB. Det skedde Även stater i den Gamla världen skulle av politiskt oförstånd hamna i överbelåningskriser, och det är också Öckerö vad som en sker av nu. de jämförelsekommuner Vi har nu länge kunnat kan följa använda vad som som händer måttstock. i och kring Du du kontrollerar EU:s PIIGS-länder. om Öckerö Och snart kommuns är det ekonomi någon som fortsätter frågar om utvecklas hur det är på i kommunerna. relativt höga nivå genom att följa nuvarande upp Tanken kommunens 1992 när finansiella Svensk Kommunrating etablerades var att Sveriges 29 betyg. Är kommuner i framtiden skulle kunna som under åren varit med om det vet konkurrera framgångsrikt med nästan att det är så. 1 kommuner i Europa Den generation jag tillhör är förvisso svensk, Datoriserad analys men våra barn är européer. Det är deras Det var just under 198-talet som persondatorn framtid vi alla bygger! Tierps gjorde kommun sin entré och allt bättre kalkylprogram gjorde det möjligt Utlandstjänst att börja bygga snabba och lättanvända Efter tre år i utlandstjänst, där jag arbetat analyssystem för företag. Jag började redan med kommuner, har jag skaffat mig då Kristinehamns göra det för kommuner. kommun Med en ett utifrånperspektiv, både på Sverige databas Kungälvs inkopplad kommun kunde valfri kommun och andra länders kommuner. Sverige Skurups analyseras kommun lika snabbt som vilket är attraktivt och konkurrenskraftigt, ef företag som helst. tersom landet har lyckats utveckla överlägsna Den svenska finans- och fastighetskrisen livsstilar. i början av 199-talet var egentligen På samma sätt kan varje kommun i Framtidens ekonomi redan idag! Sverige utveckla en egen konkurrenskraftig livsstil. Alla är ju olika. Men för att skapa den nödvändiga självkännedomen behöver kommunerna ofta hjälp av ett utifrånperspektiv. Men ännu en öckerö sak är viktig. Ingen kommun med dåliga finanser klarar konkurrensen hur fina livsstilar man än utvecklar. Och det du är av här någon som anledning Svensk KommunRating missnöjd över kommer förhållandena in i bilden. i finansiella B kommunen Öckerö så finns en B kommun Analystidningen till i omgivningarna, men också en A Syftet kommun. med analystidningen Kommunexperten är att presentera Kommunratings finansiella system för riskklassning av kommuner, samt hur kommunerna kan skapa och behålla en god finansiell hälsa genom återkommande rating. I Sverige vet de kunskapssökande vilka kommuner som är bra och vilka som är över be lånade greklandskommuner. Snart kommer någon långivare att fråga hur det är med kommunerna i Europa. Vilka är PIIGS-kommuner bland Europas 1 kommuner? För Sveriges 29 kommuner kan vi ge sekundsnabba besked. Och för övriga har vi ett analys system; det tar bara lite tid att hämta in statistiken. Vi kan kommuner Hans Jensevik ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Timrå kommun Alvesta kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B c D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i listan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Osby B Ekerö Flen Nordanstig Uddevalla Ulricehamn Upplands Väsby C D Mellerud Olofström Robertsfors Smedjebacken Degerfors KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 5

6 Degerfors Degerfors Betyg Tendens D fortfarande åt fel håll! Diagnos: I senaste valet minskade Socialdemokraterna med en tredjedel och Vänsterpartiet tog 49 procent av väljarna. Har det nya styret A-kommunen Fagersta, sedan länge med en framgångsrik vänsterpartist i ledningen, som förebild eller kommer kräftgången att fortsätta? Man har betyget D och nu av två anledningar i stället för en som i tidigare analys för tre år sedan. en har inte minskat och de finansiella riskerna har växt till två. Åtgärder: Lägga fast sparandet över 4,75 procent av totala intäkter och att hålla investeringarna minst 2 procent lägre. Då finns över skott till extra amorteringar på 12 miljoner per år. en kan också förbättras genom att de kommunägda företagen visar skäliga vinster. Lokal näringspoli tik har visat sig vara effektiv. Förebilder finns. Företagsklimatet kan förbättras genom skattesänkningar på,5 procent per år och det finns det utrymme för. Mediabild och bakgrund Degerfors ligger i Örebro län och är det typiska brukssamhället. Järnverkets historia går ungefär 35 år tillbaka i tiden. Man tror att orten grundades av ditresta holländare som kommit till Sverige för den rika tillgången på malm i allmänhet och järnmalm i synnerhet. Det var inte ovanligt på 16-talet att holländare och belgare kom till Sverige för malmens skull; många järnbruk och järnverk är grundade av holländare. Järnverket Degerfors Järnverk finns fortfarande kvar, men ingår numer i den globalt verksamma stålkoncernen Outokumpu Group. Namnet Degerfors har sin särskilda historia. Det kommer sig av den digra fors som uppstod när vatten från sjön Möckeln störtade ner i Letälven. Det var den forsen som var ett av skälen till att järnbruket förlades just till Degerfors eftersom den tjänstgjorde som brukets kraftkälla. Sveafallen är ett känt naturreservat vars syftet är att bevara de mer än 2 jättegrytorna (bergfördjupningarna) i området. Media berättar om en rejäl bredbandssatsning som syftar till att ge optisk fiber även till de orter som marknaden inte bedömt vara kommersiellt intressanta att satsa på. För Degerfors kommuns del ingår Duvedalen i etapp 1. Pressen noterar att kommunens delårsrapport visar ett minus på 4,3 miljoner kronor. Enligt Nyföretagarbarometern som rankar landets samtliga kommuner efter hur många nya företag som startar, ligger Degerfors på plats 251. Något som orsakat viss debatt är att kommunstyrelsen beslutat att säga nej till landstingsförslaget om länets kollektivtrafik. Några exempel på kända personer med Degerforsanknytning är Ralf Edström, Ernst Kirchsteiger och Göran Hägglund (partiledare för Kristdemokraterna). Speciella förutsättningar Degerfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Degerforsbolagen AB som moderbolag. Faktaruta Degerfors Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,17 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 16 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 58 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 11 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B c Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Degerfors Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 98 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Degerfors ligger på plats 261 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 34 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 63 6 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Då invånarna i Degerfors även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Degerfors amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt drygt fem år de senaste fem bokslutsåren och det är precis över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Degerfors delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 12 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Degerfors kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 261 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Degerfors får betyget. År 21 är sparnivån 4,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,3 procent och över hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är strax under 25 procent i Degerfors och trenden är fallande. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Degerfors hade 133 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 3 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna. Belastningen som flyttar ned betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är över 125 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 12 procent. Betyget blir för skuldflödesgraden i Degerfors. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 63 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 6 procent är passerad och det ger en belastning. Ytterligare en belastning ges då kommunkoncernens skulder är över 115 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Degerfors. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,4 procent. Det ger ett lånebehov på 1, procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa skulder vilket också har skett i Degerfors. Med betyget på sparnivå får Degerfors delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 6 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,8 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,75 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 7

8 Degerfors Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,8 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,7 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Degerfors är omkring 2,5 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Degerfors ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 97 till 94 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Degerfors betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt. Befolkningsförändringen de senaste tio åren var -8,6 procent. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, en äldrepuckel i gruppen år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Degerfors en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Degerfors får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (december 21) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invå 6% 3% % -3% -6% -9% -12% -15% 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % Befolkningsutveckling 1 år Degerfors kommun Länet Riket Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Degerfors nare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något nedsatt. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analysfrågan risker. Betyget för nyckeltalet sysselsättning har försämrats från till Dålig och bostadsöverskott har förbättrats från Dålig till. Med ett fortsatt betyg Dålig på befolkning försämras delbetyget från att ha varit C i den förra analysen. Här anges en hanteringskostnad på 5 miljoner kronor; 3 miljoner för rivning av 7 lägenheter i snitt per år och 2 miljoner för lokala näringspolitiska åtgärder. möjligheter Degerfors har en högre skattesats 21 med,75 procent jämfört med den grannkommun (Karlskoga) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Degerfors höjde skatten senast 29 med,3 procent och 25 med,45 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 5 miljoner kronor inom 2-4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Degerfors möjligheter på 23 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för cirka 22 procent av det totala behovet (5 miljoner av 23 miljoner). Eftersom 22 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna så ges tre belastningar. Betyget blir Dålig för avgiftshöjningar i Degerfors. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 82 miljoner kronor och Degerfors får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 18 miljoner kronor inom grundskola, 15 miljoner inom social omsorg, 14 miljoner inom äldreomsorg, 11 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och det som benämns infrastruktur, skydd mm samt 8 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 16 miljoner och kalkylmässigt utgör de 82 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5, procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 95 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 13 personer. Degerfors får delbetyg B på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Jfr riket Avgiftshöjning Jfr kommun typ Potential 5,4 mkr Jfr länet Mkr Jfr riket Kostnadspress Jfr kommun typ Potential 82 mkr Jfr länet Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Degerfors är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Degerfors och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 9

10 Degerfors Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Degerfors kommun analyserades i Kommunexperten nr 12/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Degerfors är en skuldsatt kommun. Det finns faktiskt bara 3 kommuner i landet med högre kommunskuld. Under den senaste nioårsperioden är det årliga lånebehov 1,32 procent. Men ljuspunkter finns: Sparandet är genomsnittligt bra under senare år, och man ligger över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Dock: tendensen i prognosen för 28 inger farhågor. Degerfors är en kommun som krymper och man har på de senaste tio åren tappat cirka var tionde invånare. Utflyttningen gör att det blir tomma lägenheter i allmännyttan och den senaste statistiken visar att det finns nästan 1 procent tomma lägenheter i allmännyttan. I det senaste valet bytte invånarna i Degerfors politiker, Socialdemokraterna reducerades med en tredjedel och Vänsterpartiet tog 49 procent av väljarna. Kan det nya styret ha A-kommunen Fagersta, sedan länge styrd av en framgångsrik vänsterpartist, som förebild eller kommer kräftgången att fortsätta? Degerfors har fortfarande betyget D och nu av två anledningar i stället för en som i tidigare analys för tre år sedan. en har inte minskat och de finansiella riskerna har växt till två. Degerfors skulle inte behöva vara en D-kommun med ett tuffare styre. År 25 lades sparandet på godkänd nivå genom två åtgärder, dels höjdes skatten, dels minskades personalen ner till 9 anställda per tusen invånare från 19 per tusen några år tidigare. Kostnader pressades ned men det fanns fortfarande en övertalighet i personal. Man hade kunnat konsolidera läget. Svackan i sparandet 28 på bara 3 procent av totala intäkter resulterade i ännu en skattehöjning 29. Återigen kunde man inte hålla i pengarna utan de försvann ut i verksamheten. Överkostnaderna steg från 62 miljoner kronor i den förra analysen och är nu 82 miljoner. Antalet anställda per tusen invånare ökade med 5 personer upp till 95 per tusen invånare. I kommunens bostadsföretag Degerforsbyggen AB sänkte man hyran med,6 procent i en omförhandling i början av 21 när man istället borde ha höjt den med minst 2 procent för att bara nå nollresultat samma år. Kommer den nya ledningen Vänsterpartister att bryta denna tradition av ovilja att gilla läget, inse konsekvenserna och handla därefter? När det gäller kommunskulden är läget oförändrat D. Skulderna i förvaltningarna har minskat då sparandet fortfarande ligger relativt högt, dock i underkant av godkänd nivå, och investeringarna mycket lägre eller på en mer nedtryckt nivå än tidigare. Men skulderna har ökat i företagen och räknat per invånare har inte den totala kommunskulden minskat. Konsumtionsskulden var i den förra analysen 238 miljoner kronor och är i den här 244 miljoner. I Degerfors, med sin stora årlig befolkningsminskning, måste summan av de framtida förpliktelserna minska ännu snabbare än befolkningen för att kommunskulden ska minska. Därmed berörs finansiella risker. Ett nyckeltalsbetyg på bostadsöverskott och Dålig på befolkning indikerar fortfarande den finansiella risken att en sviktande befolkning tömmer kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Det gav i den förra analysen C på finansiella risker. Nu har nyckeltalet sysselsättning försämrats till Dålig och med samma värde på befolkning så finns tecken på allvarlig svikt i det lokala näringslivet. I bruksorten Degerfors är man tungt beroende av en stor rationaliserande arbetsgivare, Outokumpu Stainless AB. 1 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Ekerö Ekerö fortsatt Betyg Tendens B lågfrekvent överkonsumtion Diagnos: Det som Ekerö var bra på i analysen för tre år sedan har man blivit bättre på. Det man var dålig på har man blivit sämre på. Ekerö är fortfarande B-kommun men med fallande tendens. En skulduppbyggnad genom ett för lågt sparande har sänkt betyget för kommunskuld från A till B. Bryts inte den trenden så innebär det snart ett C. Nu har alla nyckeltal för finansiella risker betyget och det finns potentialer i form av överkostnader. Åtgärder: Det finns tillräckligt med potentialer för att lägga fast sparandet över 6,25 procent av totala intäkter, som behövs för högsta betyg, trots att Ekerö är förlorare i utjämningen mellan kommunerna. Det finns till och med överkostnader som räcker för små årliga skattesänkningar. Mediabild och bakgrund Ekerö ligger i Stockholms län och är en ort märkbart rik på historia. Inte minst är Sveriges första stad Birka känd för de flesta, en ort som anlades cirka 75. Birka på Björkö blev navet i en omfattande handel som bedrevs under vikingatiden. Kungen fanns på sin gård (på Hovgården) och hade kontroll över handeln. Så var det fram till cirka 1 när Sigtuna övertog Birkas gamla roll. Att både Birka och Hovgården anses som viktiga platser framkommer också av att Unesco har klassat dem som ingående i vårt världsarv. Som kuriosa kan nämnas att en indisk Buddhaskulptur påträffats vid arkeologiska utgrävningar Ett annat av de historiska exemplen är Drottningholm som faktiskt har anor ändå från 155 när Gustav Vasa på 155-talet lät bygga Torvesunds kungsgård. Tjugo år senare byggdes ett stenslott under överinseende av Johan III; ett slott som brann ner i början av 166-talet. Det Drottningholm vi ser idag är det slott som byggdes upp efter den branden. Namnet har slottet efter drottning Katarina Jagellonica. Också Drottningholm ingår i Unescos världsarv. Som devis har Ekerö Kulturens övärld och det finns många öar i kommunen, exempelvis Lovö, Ekerö, Helgö, Munsö, Adelsö, Björkö och Färingsö. På öarna finns också slott och andra ståtliga byggnader; på Svartsjö finns Svartsjö slott byggt i rokokostil. Pressen berättar med viss stolthet att Ekerö ligger på topp 1-listan i den rankning som NyföretagarCentrum Sverige publicerar och som listar Sveriges 29 kommuner. Man ligger på plats åtta med 11,7 företag per tusen invånare. Det är ett par kliv uppåt jämfört med 21-års mätning där man var på plats 12. Speciella förutsättningar Ekerö har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Ekerö Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 19,23 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 53 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 37 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B c D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 11

12 Ekerö Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 68 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Ekerö ligger på plats 12 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 22 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 45 8 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 43 5 kronor. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Ekerös amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de senaste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Ekerö delbetyget B på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 9 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A. Delbetyget har försämrats sedan den förra analysen för tre år sedan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Ekerö kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 12 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Ekerö får betyget. År 21 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5, procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett högre sparande på 6,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 4 procent i Ekerö. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir därför för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 69 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 6 procent är passerad och det ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Ekerö. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,8 procent. Det ger ett lånebehov på 2,7 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Ekerö delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. 12 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Ekerö Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 13,7 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5, procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Ekerö är omkring 8, procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Ekerö ligger över rikssnittet. Med en stigande trend från 118 till 121 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Ekerö betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns pucklar i åldergrupperna 6 och 7 15 år och det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Ekerö en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Ekerö får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Krisutlösande finansiella risker 15% 12% 9% 6% 3% % 13% 12% 11% 1% 9% 8% Investeringsnivå Skatteunderlag/invånare Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Kommunens andel av medelskattekraften i riket KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 13

14 Ekerö Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. möjligheter Ekerö har en högre skattesats 21 med 1,75 procent jämfört med den grannkommun (Stockholm) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Ekerö har haft en oförändrad skattesats sedan 23 då skatten höjdes med,9 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 43 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg och äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Ekerö. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 187 miljoner kronor och Ekerö får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 67 miljoner kronor inom äldreomsorg, 4 miljoner inom grundskola, 32 miljoner inom social omsorg, 25 miljoner inom förskola och 17 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 53 miljoner och kalkylmässigt utgör de 187 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 67 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 62 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 13 personer. Ekerö får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 12 1 Avgiftshöjning Mkr 3 25 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 42,9 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 187 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Ekerö är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Ekerö och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Ekerö Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Ekerö kommun analyserades i Kommunexperten nr 12/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Ekerö är en kommun som växer. Under de senaste tio åren har man ökat med 16,1 procent. Den expansionen motiverar att investeringarna ligger högt, men eftersom sparandet är för lågt har det också inneburit att Ekerö lånat till investeringarna. Under den senaste nioårsperioden har det årliga lånebehovet varit cirka 3,4 procent. Man har högsta betyg på analysfrågorna, risker och möjligheter, och kan bland annat visa på god sysselsättning, inga tomma lägenheter i allmännyttan och god potential när det gäller både kostnadspress och avgiftshöjning. Det som Ekerö var bra på i analysen för tre år sedan har man blivit bättre på. Det man var dålig på har man blivit sämre på. Ekerö är fortfarande B-kommun men med fallande tendens. En skulduppbyggnad genom ett för lågt sparande har sänkt betyget för kommunskuld från A till B. Bryts inte den trenden så innebär det snart ett C. Nu har alla nyckeltal för finansiella risker betyget och det finns potentialer i form av överkostnader. Sparandet ligger kvar på för låg nivå vilket framgår av diagrammet sparnivå. När kapitalbildning har betyget Dålig betyder det att sparandet ligger mycket under investeringsnivån och då behövs det upptas lån. Det är inte fel på investeringsnivån i Ekerö men sparandet skulle behöva vara högre, även om det inte behöver var lika högt som de årliga investeringsnivåerna. Det beror på den stora årliga befolkningsökningen. Man växer i underkant av 15 procent per tioårsperiod. Det är mycket men inte ovanligt i förorter av typen Ekerö i Storstockholm. Skulder i offentliga företag ska normeras mot befolkningens storlek och därför kan skulder tillåtas växa lika snabbt som befolkningen men i Ekerö växer faktiskt skulderna snabbare än den snabba befolkningsökningen. Därför växer skulderna och överkonsumtionsbeloppet. Det var i den förra analysen 12 miljoner kronor och har nästan fördubblats 21. Investeringsnivån skulle faktiskt kunna vara något högre än den är eller på nivån 8 procent av totala intäkter. Det förutsätter en sparnivå på lägst 6,25 procent av intäkter men den är i genomsnitt på den för låga nivån 4,8 procent av intäkter. en ökar alltså trendmässigt för snabbt. Bruttoförpliktelsebeloppet låg på plats 113 i förra analysen och är nu på plats 12 av 29 kommuner. När det gäller att räkna av tillgångsvärden för att få en nettoskuld så finns förutom AB Ekerö Bostäder, som fortfarande är enda företag, också en fordran på staten för medfinansiering på 65 miljoner kronor. Det ger ett högre nettoförpliktelsebelopp än för tre år sedan. Det låg då som nu över lägsta kritiska nivå. Tidigare klassades invånarna i Ekerö som högförmögna och med en kompensation för det så blev nyckeltalsbetyget för förpliktelsebelopp och betyget för kommunskuld kunde sättas till A. Nu är man inte längre högförmögna i Ekerö och betyget blir B. Nu skulle man kunna sätta A på kommunskuld om AB Ekerö Bostäder inte avkastningsvärderades utan marknadsvärderades, dvs sett till vad varje lägenhet i genomsnitt har för marknadsvärde. Detta illustrerar att Ekerö ännu lånar med sitt bostadsföretag som säkerhet. Så snart man nått över dess värde belånas framtida generationer. Ekerö är fortfarande förlorare i utjämningen, har därför något hög skatt och de tidigare påtalade överkostnaderna inom social omsorg är obetydligt lägre än tidigare. Det finns utrymme för en tuffare kostnadspress och att skatten kan sänkas varje år med en mindre procentenhet. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 15

16 Flen Flen på väg upp, Betyg Tendens B kan nå A Diagnos: Flen har jämfört med analysen för tre år sedan förbättrat sitt finansiella betyg från C till B. När sex nyckeltal har förbättrats sju betygssteg och ett försämrats ett steg är det svårt att påstå något annat än att tendensen är stigande. För två mandatperioder sedan hade Flen en stark ekonomisk uppgång vars effekter ligger kvar samtidigt som det finns vikande trender för framtiden. Bland annat kan ett fallande sparande bero på ekonomiskt lättsinne. Åtgärder: Fånga upp den långsiktigt fallande sparnivån genom en stramare ekonomisk hushållning och säkra sparandet över 5 procent av totala intäkter. Tveka inte då det finns goda potentialer i form av överkostnader. Varför flyttar den skattekänsliga samhällsbyggnadsgenerationen år från Flen? Ägna tid åt framtidsfrågorna och förbättra det lokala företagsklimatet genom små årliga skattesänkningar som det också finns utrymme för. Mediabild och bakgrund Flen är den typiska orten som uppstod kring järnvägen; orten var under långt tid en viktig knutpunkt där TGOJbanan och Västra Stambanan möttes. TGOJ står för Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. TGOJ finns kvar än idag och sysslar med godstransporter. Och namnet Flen? Man tror att ordet har geografisk bakgrund; det finns ett dialektalt ord som betyder naken eller bar, och som dessutom har bibetydelsen kal berghäll. Flen ligger nämligen tämligen högt och berggrunden syns på många ställen. Flen blev stad så sent som 1949 efter att ha varit municipal sam hälle sedan 191 och stad först Violen från Flen är numera en ganska bortglömd melodi, men på sin tid var den en smärre landsplåga som skrevs av Ulf-Peder Olrog Geografiskt ligger Flen bra till. Det tar bara drygt en timme till orter som Stockholm, Eskilstuna, Katrineholm, Södertälje och Norrköping. Därför har Flen helt naturligt blivit en pendlingskommun. Ett av problemen för Flen är att kommunen blir allt mindre. I arbetet med att göra kommunen attraktiv har man tagit fram Färdplan Flen som syftar till att just utveckla kommunen och varumärket Flen. Media berättar att Flen har förbättrat sin position i den undersökning som mäter hur nöjt det lokala näringslivet är med hur kommunen hanterar sin ärenden. Undersökningen, som mäter NKI (Nöjd Kund Index), utförs vartannat år av SKL och Stockholm Business Alliances. Som kuriosa noterar pressen att Flen kanske har de roligaste p-skyltarna, inte minst med tanke på att en skylt som informerar om p-tillstånd för handikappade kompletterats med Lathet inget funktions hinder. Speciella förutsättningar Flen har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Flen Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 21,58 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 26 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 93 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 12 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B c D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Flen Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 57 7 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Flen ligger på plats 66 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 23 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 33 9 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Flens amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Flen delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Flen kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 66 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Flen får betyget. År 21 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,4 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Flen. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Flen hade inga långa skulder 21 och förmedlade 11 miljoner i lån till de egna bolagen. Lånen förmedlas direkt från det egna kapitalet och får därför anses vara fiktiva. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 25 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en snabbt stigande trend och är från 21 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Flen. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var också 4,8 procent. Det ger ett lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Flen delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 12 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. Delbetyget har förbättrats från B i den förra analysen för tre år sedan. Det beror främst på ett förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 17

18 Flen Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 9,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,5 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Flen är omkring 3,7 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Flen ligger under rikssnittet. Med en stabil trend runt 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Flen betyget. Befolkningen minskar och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, en äldrepuckel i åldersgruppen år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Flen en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Flen får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4,8 procent tomma lägenheter i allmännyttan (juli 211) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen och förmedlade Krisutlösande finansiella risker 9% 6% 3% % -3% -6% 15 % 12 % 9 % 6 % 3 % % Befolkningsutveckling 1 år Flen kommun Länet Riket Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Flen lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Betygen för nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott har förbättrats ett steg vardera. Det påverkar delbetyget som också har förbättrats från C i den förra analysen. möjligheter Flen har en högre skattesats 21 med,1 procent jämfört med den grannkommun (Nyköping) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Flen höjde skatten senast 21 med,1 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 11 miljoner kronor inom 2-4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Flen på 12 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 91 procent av det totala behovet (11 miljoner av 12 miljoner). Eftersom 91 procent bara når över två av de tre kritiska nivåerna så ges en belastning och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 118 miljoner kronor och Flen får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 47 miljoner kronor inom social omsorg, 17 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm, 14 miljoner inom grundskola, 12 miljoner inom gymnasieskola och 7 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg samt politik. En procent i förändrad skatt motsvarar 26 miljoner och kalkylmässigt utgör de 118 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 96 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 87 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 15 personer. Flen får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 1,7 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 118 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Flen är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg i Flen och minskar också trendmässigt. Nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/211 19

20 Flen Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Flens kommun analyserades i Kommunexperten nr 11/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Flen blandar och ger. Man har högsta betyg på analysfrågorna och möjligheter, men sjunker till B på Finansiell hälsa och till C på risker. Det som är den stora utmaningen för ledningen i Flen är att bryta det kritiska mönster som utgörs av kombinationen befolkningsminskning och allt fler tomma lägenheter i allmännyttan. På de senaste tio åren har Flen minskat med något över fem procent. Det gäller att göra Flen till ett attraktivt boende- och etableringsalternativ så att familjer och företag väljer att flytta dit. Flen har jämfört med analysen för tre år sedan förbättrat sitt finansiella betyg från C till B och tendensen får anses vara stigande även om det finns mindre bra riktningar i utvecklingen för flera nyckeltal. När sex nyckeltal har förbättrats sju betygssteg och ett försämrats ett steg är det svårt att påstå något annat än att tendensen är stigande. Flen kan inom några år också vara en A-kommun. Bilden är dock mer komplex. En borgerlig regim lämnade ifrån sig Flen för två mandatperioder sedan med stigande tendenser i många viktiga ekonomiska aspekter. De tog ekonomiskt ansvar och det kostade förmodligen röster. Flen var på väg upp när de fick lämna ifrån sig makten. Det är effekterna av detta som fortfarande kan mätas i starka nyckeltal men samtidigt uppvisas oroande utvecklingar för framtiden. Som påpekades i den förra analysen så kunde ett viss ekonomiskt lättsinne spåras hos de tillträdande och som exempel togs bolagsdirektiven till Flens Bostads AB där det sägs att bolaget kan minska vinstkraven till nollresultat och att kommunen inte längre ser så strängt på borgen till bolaget. en har ökat sedan den förra analysen och borgen är också den komponent som ökat mest. Tidigare räckte det att värdera Flens Bostads AB för att räkna hem en godkänd nettokommunskuld. Nu är det inte längre så. Flen Vatten och Avfall AB har tillkommit och i år även Flens kommuns fastigheter AB med uppgift att äga och förvalta kommunens verksamhetsfastigheter. Med dessa företags värden så blir nettoskulden fortfarande på godkänd nivå. Dessa bolagsbildningar är bra åtgärder och förhoppningsvis har de sundare avkastningskrav i sina bolagsdirektiv än vad som refererats ovan. en ska ha betyget A. Ett A ska även finansiell hälsa ha där alla fem nyckeltal har betyget. Men sparandet hade inlett sitt fall redan i den förra analysen och tendensen är densamma nu. Görs inget så faller betyget för finansiell hälsa ner till ett B igen. Även här indikeras ett visst lättsinne när det gäller att sköta vardagsekonomin. Medel som borde vara sparande sipprar ut i verksamheterna och överkostnaderna har ökat från 81 miljoner kronor till 118 miljoner på tre år. När det gäller finansiella risker, som hade betyget C tidigare, så har de två nyckeltalen som indikerade risken, befolkning och bostadsöverskott, förbättrats ett betygssteg var. Andelen tomma lägenheter i allmännyttan är mindre än tidigare, men det finns fortfarande och nyckeltalsbetyget blir därför inte bättre än. Befolkningen har förbättrats i två avseenden. Befolkningen minskar inte så snabbt som tidigare och sammansättningen utvecklas mot att mer likna rikets genomsnitt. Här förbättras betyget från Dålig till. För att markera en avklingande finansiell risk förbättras betyget på denna aspekt från C till B. 2 Kommunexperten nummer 8/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.