Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig uppfattning är att stora överkostnader av naturnödvändighet innebär hög kvalitet. I verkligheten är det istället ett starkt samband mellan kostnads- och kvalitetseffektivitet. Resursmässigt pressade kommuner lär sig skära kostnader och det gör att kommunerna blir kostnadseffektivare för varje år som går, i synnerhet om man också är som stor leverantör av pengar till systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. En sådan effektiv kommun är Österåker. Här är rekommendationen att sänka skatten,25 procent per år i minst 16 år och samtidigt bygga upp pen sions medel i förvaltning. Då har kommande generationer en betydande skattepotential som säkrar uthållig service och trygghet. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Värmländska ARVIKA är en stabil B- kommun som sjunkit ett snäpp sedan A- klassningen i den förra analysen för två år sedan. Det som orsakat sänkningen är i huvudsak en sak svikt i det lokala näringslivet Sidan 6 BOXHOLM är en B-kommun på väg upp som har potential att inom några år nå A- nivå. Fyra nyckeltal har bättre betyg, så tendensen är klart stigande. Det som återstår att förbättra är skötseln av vardagsekonomin Sidan 11 JÄRFÄLLA går åt fel håll. Från A i analysen från 21 är man nu en C-kommun. Förklaringen till fallet är en alltför hög investeringsnivå, för lågt sparande och en trolig bidragsdriven befolkningstillväxt. Nio nyckeltal har försämrats Sidan 16 KARLSKRONA är numera en C-kommun med fallande tendens. Det är det minskande sparandet som gör att Karlskrona får det betyget. Men de finns stora överkostnader inom äldreomsorgen som kan användas för att öka Sidan 21 KALIX är en överbelånad kommun med D-klassning. Kommunen bör helt dra ner investeringarna ett antal år och ligga kvar med sparandet över 5 procent av de totala intäkterna. Läget är allvarligt, men Kalix har kraft att på egen Sidan 26 Den stabila B-kommunen LUDVIKA har förbättrat sig en nivå sedan B-analysen 21. en är lägre och det gör att det tidigare C-betyget på den analysaspekten förbättras. Det finns dock tendensen till svikt i det lokala Sidan 31 MARIESTAD bibehåller sin C-klassning från den förra analysen. Det är fortfarande den höga kommunskulden som är orsaken, men också det fallande sparandet gör att C-betyget blir än mer motiverat. Man bör dra ner Sidan 36 Småländska MÖNSTERÅS är en B-kommun som egentligen bara har en uppgift kvar för att komma upp på A-nivå: man investerar väl mycket. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8, procent av de Sidan 41 Skånska SJÖBO var på väg mot A i den förra analysen, men det fallande sparandet gör att man är kvar på B-nivå. Två år till på den här låga sparnivån och Sjöbo blir en C-kommun Sidan 46 SOTENÄS är en kommun som investerar; nu ligger investeringarna på 1 procent av det totala intäkter och man bygger snabbt skulder. Den långsiktigt hållbara nivån för C-kommunen Sotenäs är 3 procent av de totala intäkterna Sidan 51 TIBRO i Västergötland behåller sin A- klassning från 21. Man har haft problem med ett lågt sparande några år, så det är viktigt att lägga fast sparandet på minst 4,4 procent av de totala intäkterna. Annars är Tibro en välskött Sidan 56 TYRESÖ är numera en A-kommun sedan kommunen rättat till sparandet så att det numera ligger över den kritiska nivån för god ekonomisk hushållning, i Tyresös fall 6 procent av de totala intäkterna. Det finns utrymme för små årliga skattesänkningar Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Arvika...6 Boxholm...11 Järfälla...16 Kalix...21 Karlskrona...26 Ludvika...31 Mariestad...36 Mönsterås...41 Sjöbo...46 Sotenäs...51 Tibro...56 Tyresö...61 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Om grandet i vår broders öga Alldeles nyligen berättade jag för en kommunstyrelse under en analys att det fanns svenska överbelånade kommuner. Nästan alla kommuner i Sverige är med i KommunInvest, kommunernas finansbolag i Örebro, och därifrån är det inte svårt att rekvirera lån. Det verkar inte finnas någon kontroll att en kommun drar på sig så mycket lån, som Grekland och ett antal andra EU-stater har gjort, så att man inte kan betala tillbaka dem. Saknar man verktygslådan för analys av kommuner som länder blir det lätt så. Med vår helhetsanalys kan vi dagligen följa vad som sker i våra 29 kommuner. Utjämningssystem på EU-nivå Kommunsektorn i Sverige liknar ett EU i miniatyr. Den gemensamma EUobligation som länderna i södra Europa drömmer om ska ge dem billiga lån har redan hos oss sin motsvarighet i KommunInvest med sin solidariska borgen. Nu vill länderna i syd också ha en EUmekanism för omfördelning av resurser mellan rika och fattiga länder som liknar vårt utjämningssystem mellan kommunerna. På Sveriges Kommuner och Landsting och KommunInvest säger man att det inte är så, framhöll en ledamot, det finns inga överbelånade kommuner. Med verkligheten som affärsidé blir vårt svar: Visst! Jobbade jag på Sveriges Kommuner och Landsting skulle jag inte kunna stå här inför er och sakligt analysera hur det är i verkligheten. Även jag skulle få ty mig till de politiskt korrekta psalmverserna. När det gäller EU och vår omvärld ser vi granden i våra systrar och bröders ögon men inte bjälken i vårt eget. Lustigt nog blir många arga när de möter fakta. Är inte det ett förmätenhetens lackmuspapper? Politisk springnota Finns det någon överbelånad kommun i Kommunexperten i det här numret? Det växer fram en och det är Kalix med betyget D. Miljöpartisten Peter Eriksson efter lämnade en rejäl springnota. Under hans fyra år, innan han blev riksdagsman, ökade kommunskulden i kommunen med 48 procent. Efterträdarna kör på i hans hjulspår och kommunskulden har fortsatt att växa i mycket hög takt. Flest med oförändrat betyg (5 st) Kalix har alltså ett oförändrat D-betyg jämfört med analysen hösten 21, och nu ska varningsflagga hissas till det D- betyget. Men börjar vi från början har Tibro ett oförändrat A, Sjöbo ett oförändrat B (för lågt sparande) och sedan finns Mariestad (hög kommunskuld och för lågt sparande) och Sotenäs med C (inves teringsrisk och hög kommunskuld). Tre blir bättre (3 st) Tyresö, som med betyget B tidigare låg i underkant av A, tar steget upp till A och placerar sig där, dock med minsta möjliga marginal. Men man har potentialer att konsolidera läget. Nästa kommun i rätt riktning är Boxholm, som med god fart är på väg upp från C och nu passerar B på sin väg mot A. Händer det något innan man når A? Det avgörs inom ett par år. I samma läge är Ludvika som också går från C till B, men här kan lokal näringslivssvikt ta lite tid att hantera innan man når A. Många faller (4 st) Från betyget A faller Arvika och Mönsterås till B och Järfälla ända ner till C. Lokal näringslivssvikt spökar i Arvika och i Mönsterås och i Järfälla tycks man investera ihjäl sig. Karlskrona, som man hade förväntningar på att ta det lilla steget från B till A tog andra vägen ner till C. Vad politisk jämvikt kan ställa till med! Insikten att det kan kosta röster att ta ekonomiskt ansvar innebär förlamning. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Tibro Tyresö B Arvika C D Boxholm Ludvika Mönsterås Sjöbo Järfälla Karlskrona Mariestad Sotenäs Kalix Nästa nr Publiceringen av nästa nummer, Kommunexperten 1/212, blir försenad troligen till mitten av november. Det beror på semesterperioderna under sommaren och vi är ännu inte riktigt ikapp. Vi hoppas på överseende! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 5

6 Arvika Arvika något Betyg Tendens B krackelerad riskbild Diagnos: Den blyga finansiella värstingen Arvika med sitt A-betyg i analysen efter sommaren 21 får nu se sitt betyg sjunka till B. Kommunen fick rådet i den förra analysen att överge sin defensiva attityd. Den lokaliseringsmässiga trygghet som finns i en kommun med mycket starka finanser borde marknadsföras. Redan då fanns nämligen svaga tecken till svikt i det lokala näringslivet. Nu får det genomslag när fyra nyckeltal försämras. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en i grunden bra kommun annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Men så finns tendensen till svikt i näringslivet. Om inte kommunen agerar kan den utvecklas till mer än en tendens. Det finns ett tydligt behov av lokal närings politik och rätt utförd är en sådan effektiv. Små årliga skattesänk ningar kan ses som ett viktigt inslag som förbättrar det lokala företagsklimatet. Mediabild och bakgrund Arvika ligger i Värmland i ett område som var bebott redan på jägarstenåldern. Här finns gott om fornlämningar, bland annat finns här landets nordligaste fynd av hällkistor. Man fick sin första stadsplan 1811 och ända fram till 1821 gick orten under namnet Oscarsstad. Det berodde på att kronprinsens son hette det, han som sedan blev Oscar I. Formellt blev dock Arvika stad först Arvika blev en viktig hamn och faktiskt den hamn som låg mest inne i landet när Säffle kanal stod klar Havsförbindelsen gjorde att sjöfarten snabbt blev betydande, och i samband med järnvägens ankomst 1871 växte orten än mer i betydelse. Bland dagens industrier i Arvika dominerar Volvo Construction Equipment där fabriken, Arvikaverken, är världens största fabrik för tillverkning av hjullastare. Pressen skriver att Bibliotek Värmland utsetts till årets bibliotek vid Bokmässan i Göteborg. Motiveringen är den unika samverkan som biblioteken i Värmland skapat tillsammans. Man skriver också att Arvika kommun inte tänker fortsätta driva Westlanda flygplats. Därför finns planer på att upplåta den till andra aktörer som inte nödvändigtvis behöver bedriva flygverksamhet. Media berättar att Migrationsverket har tecknat ett avtal med företaget CLT Care som är nya ägare till Glava gästgård som numera är ombyggd till flyktingförläggning. Man noterar också att som första svenska företag har arvikaföretaget Westmatic fått ta emot transportbranschens Oscar: The International Transport Award, The Golden Chariot. Speciella förutsättningar Arvika har en organisation där kommunstyrelsen med tre utskott har det operativa ansvaret för kommunens verksamhet. De egna ägda företagen finns i en koncern med Arvika Stadshus AB som moder bolag. Förvaltningsfastigheterna har överlåtits till Arvika Fastighets AB och det påverkar de kritiska nivåerna i nyckeltalen spar- och investeringsnivå som har justerats ned. Faktaruta Arvika Befolkning: (211) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 2,9 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 42 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 43 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 361 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 17 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Arvika Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 73 6 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Arvika ligger på plats 121 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 4 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 25 1 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Arvikas amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska åter betalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Arvika delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Arvika kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 121 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Arvika får betyget. År 211 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 3, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 7, procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 6, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Arvika. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Arvika hade 7 miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 468 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 21 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är nästan tre gånger så hög på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt och har en snabbt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Arvika. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4, procent. Det ger ett lånebehov på 2,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Arvika delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 7

8 Arvika Finansiell hälsa 1 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 14,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5, procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Arvika är omkring 2,4 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och under hållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Arvika ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 89 till 88 procent av rikssnittet de senaste fem åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Arvika betyget Svag. Befolkningen minskar årligen och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arvika en lång siktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Arvika får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska Krisutlösande finansiella risker 8% 4% -4% -8% Befolkningsutveckling 1 år Arvika kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Svag Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 8 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Arvika nivån på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå och skattekraft har försämrats från till och nyckeltalen befolkning och borgen har försämrats från till Svag. Delbetyget har därför sänkts sedan den förra analysen. möjligheter Arvika har lägre skattesats 211 med,9 procent jämfört med den grannkommun (Sunne) som har lägst skatt. Det finns därför en potential på 38 miljoner kronor och betyget blir för skattehöjning. Arvika har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 28 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Arvika. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 29 miljoner kronor och Arvika får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 79 miljoner kronor inom äldre omsorg, 49 miljoner inom social omsorg, 41 miljoner inom infrastruktur, 14 miljoner vardera inom gymnasieskola och politik samt 12 miljoner inom kulturverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 42 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 29 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 96 anställda per tusen in vånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalig het på 13 personer. Arvika får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 28 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 29 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Arvika är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. De många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Arvika och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 9

10 Arvika Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Arvika analyserades i Kommunexperten 7/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Arvika är en stark A-kommun i Värmland på gränsen till Norge. Kommunen har inga svagheter i någon av de fem analysfrågorna. Kanske ska man mer aktivt få omvärlden att förstå vilken ekonomisk och finansiellt stark kommun man är, för att i längden kunna höja befolkningsantalet i kommunen. Det skulle göra att Arvika hamnade på första plats av alla Sveriges kommuner. Den blyga finansiella värstingen Arvika med sitt A-betyg i analysen efter sommaren 21 får nu se sitt betyg sjunka till B. Kommunen fick rådet i den förra analysen att överge sin defensiva attityd. Den lokaliseringsmässiga trygghet som finns i en kommun med mycket starka finanser borde marknadsföras. Redan då fanns nämligen svaga tecken till svikt i det lokala näringslivet. Nu får det genomslag när fyra nyckeltal försämras. Det är fyra nyckeltal som försämras ett steg var inom aspekten krisutlösande finansiella risker. Inom övriga tre analysfrågor kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter är Arvika lika stark som tidigare. Där har inga nyckeltal förändrats. Det finns alltså fortfarande underlag för en marknadsföring av den i grunden starka ekonomin. En sådan insats bör vara långsiktig och innehålla ett program med små årliga skattesänkningar för att uppmärksam mas effektivt i företagarvärlden. Ekonomin är så stark att kalkyler påvisar en total möjlig skatte sänkning på cirka 3 procent. Men frågan är om det är klokt att sänka skatten så mycket vid ett enda tillfälle? Det kan vara lämpligare att gå fram lite sakta med,25 till,5 procent per år under ett antal år. Arvika lade 211 ut sina verksamhetsfastigheter och viss verk sam het på två egna ägda bolag Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB. Det innebar sänkta krav för sparandet som under flera tidigare år legat mycket över tidigare kravnivå för god ekonomisk hushållning. Sparandet ligger historiskt cirka 3 procent av totala intäkter över sin kravnivå och varje procent motsvarar drygt 14 miljoner kronor. Här finns 42 miljoner och det motsvarar exakt en skattesänkning på 1 procent. Det finns överkostnader i verksamheterna på 29 miljoner kronor och det motsvarar en skattesänkning på 4,9 procent. Läggs därtill en avgiftspotential på minst 25 miljoner, så finns här försiktigt räknat ytterligare 2 procent i möjlig skattesänkning. Att finanserna är starka visas av att Arvika har ett positivt rörelsekapital och har kunnat spara ihop medel i pensionsförvaltning på 361 miljoner kronor. Nu har Arvika redan låg skatt, lägre än lägsta kommungranne med,9 procent, men varför inte sänka en redan låg skatt på 2,9 procent ännu mer? Det är ett sätt att väcka positiv uppmärksamhet i rätt kretsar. Det första risknyckeltalet med försämrat värde är investeringsnivå. Med verksamhetsfastigheterna i bolag är investeringsnivån i förvalt ningarna för hög. Men här kommer förmodligen en bättre framtida anpassning att äga rum. Två av de tre nyckeltalen som beskriver skattebasens status försämras, dvs skattekraft och befolkning. Medelinkomsten faller och befolkningen fortsätter att minska och snedheten mot allt fler äldre accelererar. Det är främst de två nyckeltalen som indikerar en ökad tendens till svikt i det lokala näringslivet och som motiverar betyget B på finansiella risker och slutbetyget B. Att nyckeltalet borgen försäm ras är av mindre betydelse. 1 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Boxholm Boxholm kämpande Betyg B Tendens förlorare i utjämningen Diagnos: Boxholm med C i analysen från hösten 21 har förbättrat sitt finansiella läge till B. Fyra nyckeltal har bättre betyg, så tendensen är klart stigande. har ett lika svagt A som tidigare men finansiell hälsa, eller hur man sköter vardagsekonomin, förbättras ett steg till B. Även finansiella risker förbättras ett steg till A, eftersom det indikeras ett mindre antal tomma lägenheter. Det finns potentialer för att nå A-nivå. Åtgärder: Med överkostnader på 39 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på så mycket som 4,6 procent kan en samlad majoritet lätt lägga sparandet över godkänd nivå 4,5 procent av totala intäkter och även fortsätta programmet med små årliga skattesänkningar. Om inte attraktiviteten som pendlingskommun kan ökas i tillräcklig omfattning behöver takten i avvecklingen av lägenheter öka något. Mediabild och bakgrund Boxholm ligger i Östergötland och är en kulturbygd med fornminnen från både sten, brons och järnåldern. Namnet Boxholm (från början Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård som Arvid Stenbock (Gustav Vasas svåger) lät bygga vid Svartån. Gården finns kvar än i dag Boxholms säteri och den har byggts om flera gånger sedan gamle Arvid Stenbocks dagar. Järnbruket Boxholms bruk (från 1754) har länge varit basen i traktens näringsliv. Förutom järn hantering och stålframställning har bruket också bedrivit lant bruk och kreatursavel, producerat spik, gångjärn, hästskor och lantbrukssmide listan är lång! I Åsbodalen finns hembygdsgården Hybbeln med en omfattande samling foton, målningar, böcker och föremål från 18-talsskalden och ledamoten i Svenska Akademien Per Daniel Amadeus Atterbom. Boxholm ingår i Fjärde Storstadsregionen och det är nära till flera större städer, hamnar, flygplatser och universitet. Som exempel kan nämnas att det tar bara ungefär en halvtimme att med pendeltåget ta sig till Linköping. Pressen skriver att det är klart för tågverkstad i Boxholm. Bygget kan stå klart hösten 213 och verkstaden beräknas ge minst 3 nya arbetstillfällen. I första hand kommer Östgötatrafikens tåg ha behov av verkstaden. Men anläggningen ska vara konkurrensneutral och således vara öppen även för andra tågbolag. Man noterar också att Socialstyrelsen kritiserar Boxholms vårdcentral för slarv i remisshanteringen. Media berättar att en stor vindkraftpark planeras att byggas i skogsbygden cirka en halvmil sydväst om Boxholm. De nio planerade vindkraftverken beräknas producera lika mycket el som det förbrukas i hela Boxholms kommun. Speciella förutsättningar Boxholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Boxholm Befolkning: 5 25 (211) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,99 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 9 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 29 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 8 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 14 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 11

12 Boxholm Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 71 4 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Boxholm ligger på plats 113 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 38 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 33 3 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Boxholms amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetal ningstiden är i genomsnitt tio år de senaste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Boxholm delbetyget A på analysfrågan. Amorteringsförmågan har förbätt rats något sedan den förra analysen Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Boxholm kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 113 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Boxholm får betyget. År 211 är sparnivån 3,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3, procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett högre sparande på 4,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Boxholm. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Boxholm hade 53 miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 3 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på närmare 6 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 115 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Boxholm. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,5 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,2 procent. Det ger ett lånebehov på,3 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Med betyget på sparnivå får Boxholm delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har höjts sedan den förra analysen. Nyckeltalen för sparnivå och rörelsekapital har båda förbättrats ett betygsteg. 12 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Boxholm Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Boxholm är omkring 3,9 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Boxholm ligger under rikssnittet. Med en stabil trend runt 89 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Boxholm betyget. Befolkningen minskar årligen och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i gruppen år samt en under repre sentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Boxholm en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Boxholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 5,8 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 212) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kro Krisutlösande finansiella risker 8% 4% -4% -8% 28% 21% 14% 7% Befolkningsutveckling 1 år Boxholm kommun Länet Riket Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 13

14 Boxholm nor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet bostadsöverskott har förbättrats från Svag till och delbetyget har höjts från att har varit B i den förra analysen. möjligheter Boxholm har högre skattesats 211 med 1,59 procent jämfört med den grannkommun (Linköping) med lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Boxholm höjde skatten 28 med,3 procent och 21 med,84 procent. Skatten sänktes 211 med,35 procent och 212 med,42 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 6 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Boxholm. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 39 miljoner kronor och Boxholm får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 14 miljoner kronor inom äldreomsorg, 7 miljoner inom grundskola, 5 miljoner inom fritidsverksamhet, 4 miljoner inom förskola 5 år, 3 miljoner inom förskola 6 år och 2 miljoner vardera inom politik, infrastruktur och kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 9 miljoner och kalkyl-mässigt utgör de 39 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en liten del personal eftersom det finns 8 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handi-kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 77 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 2 personer. Boxholm får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 3 25 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 6 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 39 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Boxholm är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och minskar också trendmässigt i Boxholm. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Svag. 14 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Boxholm Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Boxholm analyserades i Kommunexperten 7/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Boxholm är stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Därför är Boxholm inne i en hård anpassning med press på kostnader och skattehöjningar. Men det finns också lokala problem med tomma lägenheter och svikt i befolkningen som sänker kommunens attraktivitet som pendlingskommun. Boxholm med C i analysen från hösten 21 har förbättrat sitt finansiella läge till B. Fyra nyckeltal har bättre betyg, så tendensen är klart stigande. har ett lika svagt A som tidigare men finansiell hälsa, eller hur man sköter vardagsekonomin, förbättras ett steg till B. Även finansiella risker förbättras ett steg till A, eftersom det indikeras ett mindre antal tomma lägenheter. Det finns potentialer för att nå A-nivå. Som bakgrund kan det vara intressant att se hur en förlorar kommun med en stark socialdemokratisk majoritetsställning agerar. Boxholm höjer inte skatten när utjämningen införs som borgerliga kommuner som har drabbats hårt vanligtvis gör. Det är en social demokratisk regering som inför utjämningen och då vill man, av allt att döma, inte visa att det krävs skattehöjningar utan börjar omedel bart effektivisera verksamheten. Det är först 28, efter flera år av förbättrad kostnadseffektivitet, som trycket blir för stort och Boxholm höjer skatten med,35 procent 28 och med,84 procent 21. År 211 är ett bättre år för alla kommuner och skatten sänks med,35 procent. Boxholm är en liten kommun och torde inte ha några mer utpräg lade stordriftsfördelar i verksamheterna varför överkostnader på 3 miljoner kronor 28, motsvarande en skattesänkning på bara 3,7 procent, får anses som en något ansträngd nivå för kostnadspress. Det resulterade i två skattehöjningar 28 och 21, men redan 211 är överkostnaderna större, 39 miljoner, och motsvarar en skattesänkning på 4,6 procent. Trots skattesänkningen 211 och även den 212 som är en skatteväxling finns nu igen potentialer för att pressa ner kostnaderna tillräckligt för att säkra en sparnivå över 4,5 procent av totala intäkter som behövs för att lyfta den finansiella hälsan till A-betyg. Om den nuvarande tendensen håller i sig är man A-kommun redan om två år. Om man har ett sparande de senaste fem åren som i medeltal ligger alldeles över den kritiska nivån för på nyckeltalet sparnivå, och därmed motiverar B-betyg på finansiell hälsa med minsta möjliga marginal, är det samma läge för finansiella risker. Betyget är här A men ligger nära det tidigare betyget B. Boxholm har betyget på de två nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott. Det visar att det finns ett kritiskt riskmönster här. En årlig befolkningsminskning resulterar i tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostads bolag, Boxholmshus. Det sker dock i mindre grad än tidigare och även här är man på rätt väg. Det finns fortfarande för många tomma lägenheter i en allmännytta som är 116 procent av rikets snitt mätt i lägenheter per invånare. Antalet lägenheter minskar, men antagligen i alltför långsam takt. Det är med andra ord en väl stor allmännytta och om industrikommunen Boxholm ska utvecklas som pendlingskommun bör det finnas annat boende än allmännyttan att erbjuda. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 15

16 Järfälla Järfälla en ekonomi Betyg C Tendens i fritt fall Diagnos: Hösten 21 hade Järfälla betyget A och höll hårt i ekonomin. Sedan dess har nio nyckeltal försämrats elva betygssteg och ekonomin är i fritt fall. Investeringsnivån motiverar C på aspekten finansiella risker, och med en tendens till bidragsdriven befolk nings tillväxt finns även en potentiell risk som på sikt kan innebära D. Fallet i sparandet visar att Järfälla investerar ihjäl sig och är pressad av utjämningen mellan kommunerna. Åtgärder: Det finns två uppgifter. För det första måste investerings volymen dras ned i nivå med sparandet vars fallande trend inte bara behöver brytas utan också vändas. Sparandet måste öka och läggas fast på en nivå över 4,85 procent av de totala intäkterna. Den andra uppgiften gäller tendensen till bidragsdriven befolkningstillväxt. Om den inte är önskvärd är en mindre generös bidragsregim en första lämplig åtgärd. Mediabild och bakgrund Järfälla ligger i Stockholm där runstenar, gravfält och fornborgar minner om att Järfälla är ett gammalt kulturområde. Första gången som namnet Järfälla förekommer är i ett dokument från 131 där en Ragnwald Ingesson testamenterar föremål till kyrkan i Gerfelli. Ordet består av gere (jordområdet i kilform) och fjäll (teg eller ängsteg). Det innebär att ortsnamnet betyder ungefär den kilformade ängen. Under årens lopp har namnet stavats på ett flertal sätt. Vid en arkeologisk utgrävning i slutet på 199-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Under hösttinget 1671 fick Brita Cruus tillstånd att öppna krog här, värdshuset Lasse Maja, som fortfarande finns kvar som gästgiveri och festvåning. En bit från torget ligger Järfälla kyrka från 11- talet. Järfälla ligger två mil nordväst om Stockholm och gränsar till kommunerna Upplands Bro, Upplands Väsby, Stockholm och Sollentuna samt Ekerö, där gränsen går ute i Mälaren. Centralort är Jakobsberg. Media noterar att stockholmsregionen växer och med den även Järfälla. Fram till 22 förväntas befolkningen öka med 1 personer per år där Barkarby/Jakobsberg förväntas bli en viktig regional kärna i storstockholm. Utbyggnaden av E18, Förbifarten, Mälarbanan och den kommande regionaltågstation i Barkarby bidrar till att öka tillgängligheten i det nordvästra stockholmsområdet. Pressen hakar på och skriver att under den kommande tjugoårs perioden kommer Järfällaborna bli 3 fler. Det är en av de utmaningar kommunen ställs inför som den nya översiktsplanen ska möta. Därför har kommunen inlett en samrådsperiod där Järfällaborna har en chans att vara med och påverka hur kommunen ska växa fram till 23. Vidare noteras att Saab i Järfälla fått ett flertal beställningar och större order, bland annat från BAE Systems Hägglunds i Örnskölds vik. Speciella förutsättningar Järfälla har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Järfälla Befolkning: (211) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 18,63 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 134 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 51 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 432 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Järfälla Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 78 3 kronor per invånare. Det är runt medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Järfälla ligger på plats 152 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 43 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 35 3 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Järfällas amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. En belastning ges dock för växande trend. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Järfälla delbetyget A på analysfrågan. Amorteringsförmågan har för sämrats något sedan den förra analysen men det påverkar inte delbetyget Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Järfälla kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 153 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Järfälla får betyget. År 211 är sparnivån 3,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,8 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,4 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 2,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 13 procent i Järfälla. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna, men trenden är växande och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 37 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Järfälla. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,8 procent. Det ger ett lånebehov på 1,6 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Järfälla delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. De fem nyckeltalen har försämrats sedan den förra analysen. Delbetyget har sänkts främst beroende på det försämrade sparandet. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 83 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 2,5 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,8 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 17

18 Järfälla Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 35,1 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Svag risker Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 1,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Järfälla är omkring 5,3 procent. Det finns en risk att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Järfälla ligger över rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 115 till 111 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Järfälla betyget. Befolkningen ökar årligen i snabb takt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Järfälla en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag. Järfälla får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kro 15% 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 125% % 11 15% 1 Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Dålig Skattekraft Svag Befolkning Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Borgen mm Svag 18 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Järfälla nor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan risker. Nyckeltalet investeringsnivå har försämrats hela tre betygsteg sedan den förra analysen. Delbetyget har därför sänkts från tidigare A. möjligheter möjligheter Järfälla har högre skattesats 211 med 1,15 procent jämfört med den grannkommun (Stockholm) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Järfälla sänkte skatten 27 med,15 procent, 28 med,18 procent och 29 med,17 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 13 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg samt äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Järfälla. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 645 miljoner kronor och Järfälla får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 193 miljoner kronor inom social omsorg, 117 miljoner inom infrastruktur, 111 miljoner inom grundskola, 19 miljoner inom äldreomsorg, 67 miljoner inom förskola 1 5 år och 48 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 134 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 645 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 64 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 57 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 45 personer. Järfälla får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 3 25 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 13 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 645 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Järfälla är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majori tetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. De många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Järfälla och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9/212 19

20 Järfälla Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Järfälla analyserades i Kommunexperten 7/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: I jämviktskommunen Järfälla håller ledningen hårt i ekonomin och den utvecklas bättre än god känt. Men är det meningen att en väl generös bidragsregim ska sortera om befolkningen så att kommunens medelinkomst faller och förvärvsfrekvensen hålls nere? Hösten 21 hade Järfälla betyget A och höll hårt i ekonomin. Sedan dess har nio nyckeltal försämrats elva betygssteg och ekonomin är i fritt fall. Investeringsnivån motiverar C på aspekten finansiella risker, och med en tendens till bidragsdriven befolk ningstillväxt finns även en potentiell risk som på sikt kan innebära D. Fallet i sparandet visar att Järfälla investerar ihjäl sig och är pressad av utjämningen mellan kommunerna. Alla fem nyckeltal inom aspekten finansiell hälsa försämras, speciellt kapitalbildningen som backar två betygssteg från till Svag. Det betyder att investeringarna ligger mycket över sparandet och det speciellt de senaste tre åren. Under de åren upptas många långa lån för att betala investeringarna. Förmodligen leder investeringarna till ökade driftkostnader allteftersom nya tillgångar tas i bruk. Det minskar sparandet. Nya driftkostnader underminerar vardagsekonomin och det sägs att man investerar ihjäl sig. Betyget för finansiell hälsa sänks från A till B. I den förra analysen bekymrades det över att investeringarna var för låga i Järfälla, det borde finnas ett uppdämt investeringsbehov. En högre investeringsnivå rekommenderades, men vad som nu sker är att gå till överdrift. Det är inte bara nyckeltalet kapitalbildning som varnar för det med sitt betyg Svag, utan också risknyckeltalet investeringsnivå blir avgörande med betyget Dålig. Det resulterar i C på aspekten krisutlösande finansiella risker. Med en total skuldökning i förvaltningen de senaste fyra åren på nästan en miljard ökar kommunskulden brutto mycket, från kronor per invånare 29 till kronor 211. Järfälla går från plats 1 till 152 bland 29 kommuner. Efter en mer noggrann genom gång och värdering av kommunens tillgångar är netto kommunskulden, utan större marginal, godkänd för A-betyg. Med nuvarande investeringsnivå, ett fortsatt fallande sparande och därtill hörande skulduppbyggnad, kommer dock betyget för kommunskuld att sänkas redan kommande år. Allvarligt är också det som den förra analysen avslutades med bekymren över en trendmässigt snabbt fallande medelinkomst kombinerat med en motsvarande utveckling för sysselsättningen. Förvärvsfrekvens och medelinkomst faller trendmässigt snabbare i Järfälla än motsvarande trender för riket. Båda de nyckeltalen har nu betyget Svag. Det visar på ett kritiskt riskmönster. Vad är det då som driver en positiv befolkningstillväxt på 1 procent per tioårsperiod om det inte är det lokala näringslivet eller attraktiviteten i pendlingsläget? Järfälla är en förortskommun till Stockholm och det kan vara en väl generös bidragsregim inom social omsorg som attraherar. Järfälla har överkostnader inom de flesta verksamheter, men inom den sociala omsorgen är de högst och sticker ut. Det indikerar bidragsdriven tillväxt. Det finns inga snedheter i sammansättningen av befolkningen, utan de som flyttar till Järfälla har lägre inkomster än de som bor där eller flyttar därifrån. Samma förhållande gäller för sysselsättningen. Den generösa bidrags regimen sorterar om befolkningen. 2 Kommunexperten nummer 9/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysartikel Fortfarande en äldreomsorg i strykklass Invandringen betalas av U-hjälpen på statlig nivå

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer