Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan underinvestera i en konjunktursvacka och på så sätt förvärra det ekonomiska läget eftersom man inte har adekvat redovisning. Om staten likt kommunerna hade resultat- och balansräkningar i stället för avräkningar med operiodiserade utgifter och inkomster skulle det vara enkelt att se hur solventa statens finanser var och vilket utrymme som fanns för extra investeringar i stimulerande syfte. Med ett sådant analyssystem hittas solventa ekonomiska noll alternativ att styra efter, och med dem som bas kan också statens investeringar sättas in motcykliskt. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret EKSJÖ i Småland är en C-kommun som har gått ned ett steg från B-betyget i analysen från 21. Skälet är i huvudsak ett envist fallande trend i sparandet. Det finns överkostnader som kan användas för att öka sparandet Sidan 6 Västmanländska NORA är numera en D- kommun. Skälet är de höga skulderna i de egna ägda före tagen och betyget på kommunskuld är D. I övrigt är finanserna i Nora starka och man har A på de tre övriga analysområdena Sidan 26 TÄBY har A-betyg idag liksom i analysen för två år sedan. Man investerar i högsta laget och investeringarna har för länge sedan passerat sin långsiktigt optimala nivå. Annars är Täby en mycket välskött kommun Sidan 46 GÖTENE är en stabil B-kommun som inte har långt kvar till A-klassning. Det gäller att sparandet med marginal ligger över 5 procent av totala intäkter. För det krävs 1 miljoner kronor Sidan 11 Skånska LANDSKRONA har fastnat i riskkombinationen höga överkostnader för bidrag, stor befolkningsökning, snabbt fallande medelinkomst och förvärvsfrekvens. Att minska den finansiella risken bör börja med en mindre generös bidragsregim Sidan 16 MALUNG-SÄLEN har tack vara ett högre sparande förbättrat sig till B jämfört med analysen för två år sedan. Just nu investerar man väl mycket och kommunen bör dra ner investeringarna till den långsiktigt optimala nivån Sidan 21 C-kommunen NYNÄSHAMN i Södermanland har samma betyg som för två år sedan och av samma skäl: kommunskulden är för hög. Trenden i sparandet pekar ned och konsumtionsskulden är 5 miljoner kronor Sidan 31 Värmländska D-kommunen STORFORS har minskat kommunskulden, men den är fortfarande hög. Man bör lägga sparandet över 4,75 procent av de totala intäkterna och dra ner investeringar till 2,5 pro cent av intäkterna Sidan 36 SVALÖV i Skåne har A på alla delmoment utom ett finansiell hälsa. Det man behöver göra är att öka sparandet med 5 miljoner kronor och lägga det över 3,5 procent av de totala intäkterna. Överkostnader finns Sidan 41 B-kommunen VINDELN som ligger i Västerbotten har förbättrat sig rejält jämfört med analysen 21. Det är faktiskt inte långt till A-klassning. Det gäller för Vindeln att behålla dagens långsiktigt hållbara sparande på 5 procent Sidan 51 C-klassade VINGÅKER i Södermanland har huvudsakligen ett problem: en för hög kommunskuld. För att nå A-betyg på det delmomentet krävs att kommunskulden netto sänks med drygt 8 miljoner kronor. Det finns överkostnader Sidan 56 Uppländska ÄLVKARLEBY är på väg upp. Man är B-klassad och kan inom några år få A-betyg om sparnivån läggs över 5,25 procent av de totala intäkterna och sådana åtgärder vidtas som stabiliserar och vänder befolkningsutvecklingen Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Eksjö...6 Götene...11 Landskrona...16 Malung-Sälen...21 Nora...26 Nynäshamn...31 Storfors...36 Svalöv...41 Täby...46 Vindeln...51 Vingåker...56 Älvkarleby...61 Underinvesterar Sverige?...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Är Söderhamn ett Sverige i miniatyr? Ledare skrivs allra sist. Också den här gången. Många utkast försvann i pappers korgen innan uppslaget kom: Nyheterna meddelar att Söderhamn bussar arbets lösa ungdomar till jobb i Norge (31/9-212). Man exporterar problem som skulle ha lösts på hemmaplan om kommunledningen haft annan attityd. Söderhamn analyserades i Kommunexperten för första gången i februari 29. Betyget blev D på aspekten krisutlösande finansiella risker. På övriga tre aspekter visade Söderhamn styrka och fick A. Staten hade avvecklat flygflottiljen. Det indikerades lokal näringslivssvikt, arbetslöshet, befolkningen minskade och det fanns tomma lägenheter. Vad berättade analysen egentligen? En i grunden välskött kommun med ledig kapacitet var man än såg. Vilka lokaliseringsmöjligheter innebar inte det, men visste företag med etableringsambitioner om läget? Gjorde ledningen i Söderhamn reklam för en kommun av idel möjligheter? Tillåtet med skryt Kommunexperten hade sedan några nummer artiklar om retorik med vinklingen hur kommunpolitiker argumenterar bäst när det gäller kommunens ekonomi. I samma nummer publicerades artikeln När PR-byrån säljer kommunen med Söderhamns läge som case. Vi ville ju hjälpa till, men ingen respons kom från Söderhamn. En dag veks för Söderhamn. Vi satte oss i bilen och for upp till Söderhamn och träffade kommunstyrelsen. Vi drog vårt koncept. Vi blev unisont utskällda för att vi som privata företagare hade fräckheten att marknadsföra våra tjänster. Vi fick förstahandserfarenhet av det dåliga företagsklimat kommunen spred omkring sig. Vi gick ut, satte oss i bilen och for hem. Nu exporterar Söderhamn sina framtida möjligheter till Norge i stället för att importera företag. Är Söderhamn ett Sverige i miniatyr? Låt oss hoppas att så inte är fallet. Låt oss gå vidare och öppna det här numret med tolv nyanalyserade kommuner. Fem med oförändrat betyg Det finns en A-kommun. Det är Täby som behåller sitt A-betyg från förra analysen, men som kommer att ratas B om investeringsnivån ligger kvar på nuvarande höga nivå. Tre kommuner behåller C-betyget: Landskrona, Nynäshamn och Vingåker. Landskrona lider av bidragsdriven befolkningstillväxt, något som avklingar i Nynäshamn som i stället varnas för hög kommunskuld. I Vingåker förbättras sju nyckeltal åtta betygssteg, men det räcker inte. Man är dock mycket nära nästa högre nivå. På D-nivån finns Storfors, som blir bättre av statliga insatser men sämre på egna meriter och ligger kvar på D. Fem blir bättre och alla upp till B Fyra kommuner går ett betygssteg från C till B: Götene, Malung-Sälen, Svalöv och Älvkarleby. Götene har brutit en fallande trend med den nya motorvägen eller är det bara konjunkturkänslighet? Malung-Sälen, Svalöv och Älvkarleby visar framfötterna genom att sköta ekonomin bättre. Men den som gör det senare mest effektivt är Vindeln som genom att göra de exakt rätta åtgärderna tar två steg och går från D till B. Duktigt! Två faller Eksjö faller från B till C i takt med ett mångårigt fall i sparandet och Nora från C till D på enbart försämringar i aspekten kommunskuld. Hallå Nora! Det syns i analysen att skulderna växer snabbt ute i bolagen. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Täby B Götene Malung-Sälen C D Svalöv Vindeln Älvkarleby Eksjö Landskrona Nynäshamn Vingåker Nora Storfors Nästa nr Publiceringen av nästa nummer, Kommunexperten 11/212, blir troligen något försenad. Vi är fortfarande inte riktigt ikapp efter sommaren men vår ambition är att årets tolfte och sista nummer ska vara ute före julhelgen. Vi önskar alla en härlig höst! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 5

6 Eksjö Eksjö bra ratt Betyg Tendens C men för klena styrtag Diagnos: Eksjö hade B i analysen hösten 21 med kort väg upp till A. Men en envist fallande trend i sparandet skulle kunna resultera i C inom något år. Där, med betyget C, är Eksjö idag. En ny organisation med bättre ekonomiska förutsättningar för att styra infördes redan före analysen. Därför fanns förväntningar att Eksjö skulle bryta den fallande trenden och nå A-betyg A. Överkostnader finns och kan nyttjas för att öka sparandet. Åtgärder: Eksjö kan fånga upp den fallande sparnivån genom stramare ekonomisk hushållning och lägga tillbaka sparande med marginal över 3,5 procent av totala intäkter. För det behövs 25 miljoner kronor. Att utnyttja finns överkostnader på 122 miljoner kronor i kommunens verksamheter, men det förefaller som om redovisningen här inte är helt korrekt. Det gäller särskilt relationen i kostnader mellan äldre- och handikappomsorgerna. Mediabild och bakgrund Eksjö ligger i Småland och är en gammal ort som började som tingsplats på 13-talet. En naturlig knutpunkt för handel och tingsförhandlingar där vägarna möttes mellan Kalmar, Växjö och Linköping. Erik av Pommern gav Eksjö stadsprivilegier redan 143 och runt 144 började Eksjös historia som militärstad när Ränneslätt började användas som övningsplats. Under det nordiska sjuårskriget ( ) brändes staden ner. År 162 var den åter uppbyggd. En annan brand ägde rum 1856 när området söder om kyrkan i stort sett totalförstördes. År 1857 är stads planen klar för den brunna stadsdelen. Den tar hänsyn till risken för brand, och innebär bland annat att det inte blir lika trånga gränder och gator som förut. Den planen var framgångsrik; i dagens Eksjö är 65 procent av byggnadsbeståndet byggt före 19. Andelen trähus är också stor och Eksjö är en av landets tre trästäder. Pressen berättar om LUPP, som är en enkät som Ungdoms styrelsen utvecklat för lokal uppföljning av ungdomspolitiken i syfte att kommunerna ska få bättre kunskap om sina unga. Eksjö är en av 44 kommuner i landet som genomför en LUPP-undersökning. Alla elever i årskurs åtta och andraårselever på gymnasiet deltar. Man berättar också om Översiktsplan för Eksjö kommun där samrådsskedet just inletts med sikte å 22 och den framtida utvecklingen i kommunen. Under hösten kommer fem möten att hållas där representanter från den politiska styrgruppen samt företrädare från arbetsgruppen presenterar förslaget. Här har eksjöborna möjlighet att påverka sin boendemiljö. Speciella förutsättningar Eksjö har en organisation med fyra utskott under kommunstyrelsen. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Eksjö Stadshus AB som moderbolag. Eksjö Kommunfastigheter AB äger kommunens verksamhetsfastigheter. Det påverkar de kritiska nivåerna i nyckeltalen sparoch investeringsnivå och har därför justerats ned. Faktaruta Eksjö Befolkning: (211) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 21,9 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 29 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 1 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 2 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Eksjö Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 88 1 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Eksjö ligger på plats 212 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 56 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 31 2 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Eksjös amorteringsförmåga får ock så betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Eksjö delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Eksjö kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 212 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Eksjö får betyget. År 211 är sparnivån 2,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 2,6 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett lågt sparande på 1,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Eksjö. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Eksjö hade miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 119 miljoner i lån till de egna bolagen. Här förmedlas alltså lånen direkt från det egna kapitalet. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Eksjö. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 3,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3, procent. Det ger ett lånebehov på,2 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa skulder. Med betyget på sparnivå får Eksjö delbetyget C på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts från tidigare B och det beror på ett försämrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 24 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 1,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 3,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 7

8 Eksjö Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 1,1 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,5 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Eksjö är omkring 1,9 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Eksjö ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 94 till 97 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Eksjö betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en äldrepuckel i åldersgruppen 8+ år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eksjö en lång siktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Eksjö får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett Krisutlösande finansiella risker 8% 6% 4% 2% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 9% 6% 3% -3% -6% -9% Befolkningsutveckling 1 år Eksjö kommun Länet Riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Eksjö negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Nyckeltalet investeringsnivå har försäm rats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. möjligheter Eksjö har högre skattesats 211 med 1, procent jämfört med den grannkommun (Ydre) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Eksjö har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren men sänkte skatten 212 med,33 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 2 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Eksjö på 24 miljoner kronor. Avgiftshöj ningar kan alltså stå för omkring 8 procent av det totala behovet möjligheter (2 miljoner av 24 miljoner). Eftersom 8 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 122 miljoner kronor och Eksjö får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 4 miljoner kronor inom social omsorg, 25 miljoner inom infrastruktur, 15 miljoner inom grundskola, 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg, gymnasie skola och fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 29 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 122 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 117 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 93 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 4 personer. Eksjö får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 3 25 Avgiftshöjning Mkr 3 25 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 2 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 122 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Eksjö är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Eksjö och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 9

10 Eksjö Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Eksjö analyserades i Kommunexperten 9/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Lite fastare ekonomistyrning och Eksjö meriterar sig för högsta finansiella betyg inom några år. Det underlättas av en omorganisation av både styrningen av förvalt ningen och bolagen och den förefaller vara väl anpassad till villkoren för en effektiv ekonomiadministration. Eksjö har allt vad en verktygs låda för styrning behöver innehålla. Budskapet till politikerna blir det klassiska Styr eller hoppa av! Eksjö hade B i analysen hösten 21 med kort väg upp till A. Men en envist fallande trend i sparandet skulle kunna resultera i C inom något år. Där, med betyget C, är Eksjö idag. En ny organisation med bättre ekonomiska förutsättningar för att styra infördes redan före analysen. Därför fanns förväntningar att Eksjö skulle bryta den fallande trenden och nå A-betyg A. Överkostnader finns och kan nyttjas för att öka sparandet. Det finns kommu ner som etablerar bra organisationer och en riktigt tänkt ekonomiadministration. De får då en mycket användbar verktygslåda för ekonomistyrning, men av någon anledning används den inte. Den läggs för fäfot och så faller ekono min. Eksjö kommun är ett typiskt exempel på det. Det trendmässiga fallet i sparandet från hög nivå 25 och ner under alla tre kritiska nivåerna i bokslutsprognosen för 212 är illavarslande. Fallet illustreras bra i diagrammet för nyckeltalet sparnivå under rubriken finansiell hälsa. Av den anledningen har analysområdet delbetyget C och det bestämmer slutbetyget till C. Det är vardagsekonomin i Eksjö som är den enda anledningen till slutbetyget C. Det är helt enkelt den som skulle be höva skötas bättre. Som framgår av betygsmatrisen i faktarutan har de övriga tre analysfrågorna kommun skuld, finansiella risker och möjligheter delbetyget A. Det som är speciellt i Eksjö är att kommunen har bildat en koncern för sina egna ägda bolag med koncernmodern Eksjö Stadshus AB. Som dotterbolag finns det allmän nyttiga bostadsföretaget Eksjö bostäder AB och ett energibolag Eksjö Energi AB med i sin tur två döttrar. Men så finns också Eksjö Kommunfastigheter AB som äger, förvaltar och hyr ut lo kaler till kommunförvaltningarna. Den kon struktionen, där verksamheterna hyr sina lokaler, kan vara mycket effektivitetsdrivande speciellt om kommunen har stora överkostnader i personal, som det är i Eksjö. en brutto är hög i Eksjö. Det beror på att två av de tre komponenterna är onormalt höga. Skulderna i förvaltningen är låga medan pensionsskulden och borgen är höga. De kommunala bolagen sköts bra till skillnad från kommunförvaltningen och kan värderas varför kommunskulden netto är låg och får betyget A. Den höga pensionsskulden indikerar också övertalighet i personal och här finns en gåta. Överkost naderna inom äldreomsorgen är låga, men inom handikappverksamheten är de iögonfallande höga, 1 miljoner respek tive 1 miljoner kronor. Samtidigt är Eksjö leverantör i LSS-utjämningen. Å ena sidan indikerar överkostnaderna en stor handikappverksamhet, å den andra visar bidragssystemet en mindre handikapp verksamhet än för kommunsnittet. Vad är sant? Döljer sig här mycket personal och är äldre- och handikappverksamhe terna dåligt integrerade? Avsaknad av avgiftspotential inom äldreomsorgen kan tyda på en felaktig redovisning av kostnader mellan de två verk samheterna. 1 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Götene Götene har konso- Betyg B Tendens liderat en betygsnivå upp Diagnos: Götene hade C-betyg i analysen hösten 21 och har nu förbättrat det ekonomiska läget till B. Siffrorna visade på ett mycket svagt B i den förra analysen, men då trenderna pekade ner speciellt för sparandet bestämdes betyget till C. Nu är läget bättre och på B-nivå. Mycket och rätt saker sker, men den tidigare årliga ökningen av befolkningen i fem år har vänts i en stor minskning 211. Är det bara konjunkturkänslighet? Åtgärder: Eftersom det bara indikeras en svaghet behövs bara en åtgärd: att höja sparnivån så att den med marginal ligger över 5 procent av totala intäkter. För det krävs 1 miljoner kronor. Eftersom det finns överkostnaderna i verksamheterna på drygt 94 miljoner kronor och även vissa avgiftspotentialer är det inte svårt. Det finns dessutom utrymme för mindre årliga skattesänkningar eftersom en skattenivå i underkant av 22 procent är hög. Mediabild och bakgrund Götene ligger i Västergötland och mitt i den svenska historien. Det var här i Husaby kyrka som Olof Skötkonung döptes 18. Det finns gott om gods och herrgårdar runt hela Kinnekullebygden. Även historiska minnesmärken som hällristningar, runstenar och liljestenar är lätta att hitta. Många av kyrkorna är från 11-talet. Dagens Götene har tagit vara på det historiska arvet, inte minst det intresse för historia som skapades i samband med Jan Guillous böcker om medeltidsriddaren Arn. Av det skälet lät man bygga Medeltidens värld, en anläggning som gör historien mer tillgänglig genom att förmedla kunskap, fakta och samtidigt kombinera äventyr med upp levelser. Numera ingår den anläggningen i Kinnekulle Äventyrsland. Götene har blivit ett centrum för livsmedelsindustrin med flera företag som satsar på färdigmat som Arla Foods och Semper. Pressen berättar att antalet gästnätter ökade i Götene under årets första sju månader. I anslutning till det noteras att i Västergötland finns det 15 restauranger av så hög klass att de presenteras i White Guide. Fem av dem finns i Lidköping och Götene. Planer finns att minska på undervisningen vid Musikskolan i Götene. Den ska vara enbart efter skoltid på kvällar och i helger och i samarbete med bland annat olika studieförbund. Media noterar att kommunalrådet Kenth Selmosson i Götene frias från misstankarna om att ha brutit mot grundlagens regler om yttrandefrihet. Justitiekanslern har lagt ned sin förundersökning. Det var för två år sedan det kom fram uppgifter om att Kenth Selmosson sökt uppgifter om vem som döljer sig bakom en signatur i insändarspalter. Speciella förutsättningar Götene har en organisation där kommunfullmäktiges roll är stärkt och har beredningar i stället för politiska nämnder. Götene har tre fasta beredningar. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Götene Befolkning: (211) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,9 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 22 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 72 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 11

12 Götene Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 82 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet. men ganska långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Götene ligger på plats 182 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 53 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 29 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Götenes amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetal ningstiden är i genomsnitt tio år de senaste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Ytterligare en belastning ges eftersom trenden är växande. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Götene delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Götene kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 182 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Götene får betyget. År 211 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,6 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 3,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 39 procent i Götene. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Götene hade 549 miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 188 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och det ger en belastning. Trenden är även här växande och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 48 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 211 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Götene. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,9 procent. Det ger ett lånebehov på 1,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Götene delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen sparnivå och skuldbalansgrad har båda förbättrats ett betygsteg medan skuldflödesgraden har försämrats ett steg. Delbetyget har höjts från C i den förra analysen och det beror främst på det något förbättrade sparandet. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 9 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. 12 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Götene Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 7,2 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,9 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Götene är omkring 4, procent. Det är ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Götene ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend Krisutlösande finansiella risker från 92 till 91 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Götene betyget. Befolkningen minskar kraftigt 211 och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det är också en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Götene en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Götene får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invå Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket w Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk % -3% -2% -1% 1% 2% 3% 4% Skillnad kommunen minus riket 211 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 13

14 Götene nare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet befolkning har försämrats medan borgen har förbättrats något sedan den förra analysen. Delbetyget är dock oförändrat. möjligheter Götene har högre skattesats 211 med,91 procent jämfört med den grannkommun (Skövde) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Götene höjde skatten senast 29 med,4 procent och sänkte den 212 med,13 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 17 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg men också inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Götene. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 94 miljoner kronor och Götene får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 25 miljoner kronor inom social omsorg, 15 miljoner inom grundskola, 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg, gymnasieskola och infrastruktur och 5 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och inom politik. En procent i förändrad skatt motsvarar 22 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 94 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 81 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 1 personer. Götene får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 17 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 94 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Götene är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. De många partierna i kommunfullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt snabbt i Götene och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Götene Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Götene analyserades i Kommunexperten 9/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Götene har varit mer aktiv inom andra områden än det ekonomiska efter sekelskiftet. Dyra turismsatsningar har inte gett pengarna tillbaka, men en lyckad trafiklösning med E22 som motorväg genom kommunen har stabiliserat befolk ningsutvecklingen. Det krävs ekonomisk konsolidering i en kommun med fel trender för sparande och kommunskuld. Götene hade C-betyg i analysen hösten 21 och har nu förbättrat det ekonomiska läget till B. Siffrorna visade på ett mycket svagt B i den förra analysen, men då trenderna pekade ner speciellt för sparandet bestämdes betyget till C. Nu är läget bättre och på B-nivå. Mycket och rätt saker sker, men den tidigare årliga ökningen av befolkningen i fem år har vänts i en stor minskning 211. Är det bara konjunkturkänslighet? Om Götene i den förra analysen blev sämre allteftersom gransk ningen fortskred är det tvärtom i den här analysen. Det händer fortfarande mycket i Götene och statistiken som beskriver det ekonomiska läget är i stort sett oförändrad, men nyckeltalens kritiska nivåer ska justeras ner. I det avseendet blir det ekonomiska läget bättre. Exempelvis beror stora intäkts- och kostnadsminskningarna 211 på att tekniska nämndens verksamhet har överförts från Götene till Skara kommun. Det tillsammans med andra tidigare åtgärder motiverar att den kritiska nivån för sparandet justeras ner från 6 till 5 procent av totala intäkter. Eftersom sparandet planat ut på nivån 3,6 procent av intäkter, alldeles över den andra kritiska nivån, blir betyget B för finansiell hälsa. Götene har betyget B men utan större marginal till det tidigare C och det framgår av diagrammet sparnivå. Ett 1 miljoner kronor högre sparande skulle relativt snart meritera Götene för betyget A. en brutto är hög i Götene och i den förra analysen fanns en gåtfull skuldökning i förvaltningarna på flera hundra miljoner kronor tills kommunens bidrag till E22 som motorväg genom kommunen på 342 miljoner upptäcktes. Det är ett av kommunen upplånat belopp. I kalkylen för att räkna fram en nettokommunskuld fanns detta belopp med som både skuld och tillgång och det spekulerades över hur säker en fordran på staten är. I den analysen var betyget för aspekten kommunskuld A men med minsta möjliga marginal eftersom resultatnivåerna i de kommunägda bolagen inte var skäligt höga. Nu är läget även här bättre, bolagen kan värderas högre och det finns en god marginal. Betyget A på kommunskuld är betryggande starkt. Även skuldsituationen har förbättrats på annat sätt. Om sparandet är för lågt för den typ av kommun som Götene representerar är investeringarna under senare år ännu lägre än sparandet. Sparande överskotten efter det att investeringarna har betalats har förbättrat likviditeten och 211 är rörelsekapitalet positivt. Det innebär en radikalt bättre förmåga att hantera krisutlösande finansiella risker och en sådan är en hög borgen. Nyckeltalsbetyget för borgen förbättras från till. Dock indikeras fortfarande höga skulder inom förvaltningen, men en dag ska Vägverket betala sin skuld till Götene... eller? Betyget är alltså A på finansiella risker trots att nyckeltalet befolkning har försämrats. Är tappet i befolkning bestående eller är det bara tillfällig konjunkturkänslighet? KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 15

16 Landskrona Landskrona bidrags- Betyg Tendens C driven befolkningstillväxt Diagnos: Det finns ett trettiotal kommuner som är extrema i den meningen att de har en bidragsdriven befolkningstillväxt. Landskrona stad är en av dem och finns redan på fjärde plats i den gruppen. Det betraktas som en finansiell risk. Med C-betyg på den riskaspekten blir slutbetyget C, precis som i analysen hösten 21. Indikationerna är fyra: höga överkostnader för bidrag, stor befolkningsökning och snabbt fallande medelinkomst och förvärvsfrekvens. Åtgärder: Uppgiften är att bryta den pågående segregationen och det torde börja med en mindre generös bidragsregim. Hur en sådan etableras diskuteras i en artikel i Kommunexperten 9/212. Artikeln finns även publicerad på www. kommunrating.se. (Se Blogg 13 oktober 212.) Mediabild och bakgrund Landskrona ligger i Skåne och grundades redan 1413 när orten fick stadsprivilegier av Erik av Pommern. Som brukligt är har stavningen varierat genom århundradena: Lands Crone, Landszkrone, Landskrone och Landscrone. Erik av Pommern lät uppföra ett Karmelitkloster och den stora stadskyrkan Johannes Döparens kyrka började man bygga Citadellet, dvs Landskrona slott. Landskrona växte långsamt och runt 16 hade orten omkring 8 invånare. Men utvecklingen gick i stå på 16-talet, inte minst på grund av ortens geografiska läge som gjorde den militär-strategiskt viktig. Landskrona blev också ett flertal gånger indraget i krig och krig och krigsförberedelser. Frihetstiden bidrog till att ekonomin förbättrades och befolkningen växte till runt 2. I samband med att garnisonen lades ner i början på 18-talet mattades expansionen av, men tog ny fart i synnerhet i samband med att järnvägen kom till orten Pressen skriver att Region Skåne vill koncentrera vården av ögonpatienter till ett ställe och Landskrona nämns som ett alternativ. Skälet är att Region Skåne inte klarar vårdgarantin och ett hundratal ögonpatienter har det första halvåret fått vård i andra landsting. Landskronas sjukhus är lagom stort, ligger centralt med goda parkeringsmöjligheter och har bra kommunikationer. Man noterar också att Landskrona stad säger ja till kameraöver vakning på Pågatågen. Skälet är att Skånetrafiken har ett befogat intresse av att få använda kameraövervakning för att förebygga brott, förhindra olyckor och öka tryggheten och säkerhet för resenärer, lokförare, tågvärdar och övrig personal. Bland kända personer med anknytning till Landskrona märks Bengt Frihiofsson (vinexpert), Hans Chrunak (profil inom svensk simning) och Siw Malmkvist (sångerska). Speciella förutsättningar Landskrona stad har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhets fastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Landskrona Befolkning: (211) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 2,24 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 64 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 32 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 81 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 2 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Landskrona Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 8 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ändå långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Landskrona ligger på plats 167 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 45 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 35 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Landskronas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Landskrona delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Landskrona stad Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 167 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Landskrona får betyget. År 211 är sparnivån 8,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,5 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 6,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 3 procent i Landskrona. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Landskrona hade 5 miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 352 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 21 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt men har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Landskrona. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,4 procent. Det ger ett lånebehov på,8 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Landskrona delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 17

18 Landskrona Finansiell hälsa 1 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 23,2 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 8,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Landskrona är omkring 7, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara Krisutlösande finansiella risker inkomsten i Landskrona ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 86 till 84 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Landskrona betyget. Befolk ningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Landskrona en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget Dålig. Landskrona får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade % 9 85% 8 75% Förvärvsfrekvens Totalt för Landskrona Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Landskrona lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet investeringsnivå har försämrats något sedan den förra analysen. möjligheter Landskrona har högre skattesats 211 med 1,73 procent jämfört med den grannkommun (Kävlinge) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Landskrona har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 87 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Landskrona. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 428 miljoner kronor och Landskrona får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 16 miljoner kronor inom social omsorg, 85 miljoner inom äldreomsorg, 65 miljoner inom infrastruktur, 45 miljoner inom grundskola, 4 miljoner inom fritids verksamhet och 2 miljoner inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 64 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 428 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 88 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 83 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 21 personer. Landskrona får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 87 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 428 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Landskrona är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Landskrona har en relativt stor organisation med många nämnder och kommunägda företag. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt snabbt i Landskrona och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 19

20 Landskrona Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Landskrona analyserades i Kommunexperten 9/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: I ett fåtal kommuner bestämmer de krisutlösande finansiella riskerna slutbetyget och så är det för Landskrona. På övriga finansiella analysfrågor har man annars högsta betyg. Staden drabbades hårt vid den statsfinansiella krisen i Sverige i början av nittiotalet och har sedan dess inte åter hämtat sig. När medelinkomsten faller och förvärvsfrekven sen är låg är inte den snabba befolkningsökningen näringslivsdriven. Det finns ett trettiotal kommuner som är extrema i den meningen att de har en bidragsdriven befolkningstillväxt. Landskrona stad är en av dem och finns redan på fjärde plats i den gruppen. Det betraktas som en finansiell risk. Med C-betyg på den riskaspekten blir slut betyget C, precis som i analysen hösten 21. Indikationerna är fyra: höga överkostnader för bidrag, stor befolkningsökning och snabbt fallande medelinkomst och förvärvsfrekvens. Av diagrammet majoriteter framgår att Landskrona har gått från att vara ett traditionellt starkt fäste för Socialdemokraterna till att bli en vågmästarstad med Sverigedemo kraterna som det stora partiet mellan blocken. Inte mycket om det politiska spelet i staden kan utläsas av webbplats eller ekonomiska dokument. Kommunstyrelsens ordförande var folkpartist med S-stöd när den förra analysen upprättades hösten 21. Efter valet tillträdde en allians av Moderater, Folkpartister och Miljöpartister och de är i minoritet. Den politiska situationen ska vägas in vid analys. Frågan i den förra analysen var om den här typen av segregation som en bidragsdriven befolkningstillväxt innebär skulle få fortgå i Landskrona kommande år. Svaret på frågan är att läget nu är mer extremt än för nästan två år sedan. För de fyra kriterierna ser det ut på följande sätt: Den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten jämfört med motsvarande medelinkomst för riket utvecklas nu ännu sämre än tidigare. Det framgår av nyckeltalet skattekraft. Samma sak gäller för förvärvsfrekvensen. Det framgår också att arbetslösheten har ökat väsentligt under senare år. Det berättar nyckeltalet sysselsättning. Överkostnader inom social omsorg påvisar kalkylmässigt en väl generös bidragsregim. Den utgör en drivkraft att flytta till Landskrona. I den förra analysen var över kost naderna inom social omsorg 115 miljoner kronor. Det motsvarade en skattesänkning på 1,9 procent. Nu är överkostnaderna 16 miljoner som motsvarar en skatte sänkning på 2,5 procent. Den utvecklingen är inte finansiellt uthållig. Befolkningen växer mycket snabbt. Den ligger över en procent i snitt per år. Det är möjligt att flytta till Landskrona eftersom staden har en stor allmännytta och lägenhets storlekar och hyror bestämmer vilka typer av hushåll som flyttar in. Det är således en omsortering av befolk ningen i Landskrona. Den växer med stora tal varje år och i alla åldersgrupper. Men de som flyttar in har lägre inkomster och sysselsättningsgrad än de som flyt tar ut. Det flyttar dessutom in många fler än vad som flyttar ut. Det indikeras en lokal näringslivssvikt eftersom medelinkomster och sysselsättning faller. Vad är det som driver den snabba befolknings tillväxten? Svaret är troligen en alltför generös bidragsregim. Därför kallas det bidragsdriven befolk ningstillväxt, och det är en tydlig segregerande faktor i Landskrona. 2 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer