Kommunexperten. Råd till en finansminister

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport 21 från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) heter Råd till en finansminister. Anders Borg var med på Stockholmseminariet och Kommunexperten deltog på seminariet i Uppsala. I rapporten som presenterades finns ett antal råd, grundat på partiella analyser, och många av dem håller inte när de sätts in i ett vidare sammanhang. Resultatet i år är sex framträdande nationalekonomers råd till finansministern om vad han ska göra för att rusta svensk ekonomi i fyra fristående avsnitt som spretar. Sidan 11 Analyserade kommuner i det här numret Nu behöver kostnader pressas ned i Essunga och därmed personal friställas. Det finns stora överkostnader. Essunga har två företag och inget av dem har någon övertygande vinstutveckling. En mer bestämd ekonomistyrning i... Sidan 5 Ledningen i Hultsfred har börjat avsätta pengar till en pensionsfond för att klara framtida pensionsutbetalningar. De egna ägda bolagen är orsaken till kommunens dåliga ekonomi och detta sedan lång tid tillbaka. Det sker ett... Sidan 14 Bostadsdelegationen har hjälpt Hällefors att balansera den lokala bostadsmarknaden, men mycket återstår att göra, såsom att återställa överskotten och amortera ner en hög kommunskuld. Pengar till detta finns... Sidan 24 Svedala har varit en vågmästarkommun under de åtta senaste mandatperioderna. Sådana styren brukar leda till misskött ekonomi men här bryter faktiskt Svedala mönstret. Svedala har det indikativa finansiella betyget... Sidan 32 Trosa blev egen kommun 1992 och skötte inte sin ekonomi helt tillfredsställande fram till 23 men kopplade greppet 24. Idag är Trosa en attraktiv ekonomisk uppstickare med det indikativa finansiella betyget... Sidan 38 Speciellt är att Växjö som universitetsstad inte försämrar de tre skattebasnyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning. Det vilar ett småländskt ekonomiskt snålstuk över Växjö a la Spara i Lyckoslanten och det ska... Sidan 45 Botniabanans tillkomst och stora energiinvesteringar har stimulerat ekonomin i Örnsköldsvik men också ökat skulderna dramatiskt. Nu gäller det att hålla i ekonomin och det gör ledningen i kommunen men det fattas... Sidan 51 Den historiskt finansiella lågbetygskommunen Österåker tog sig samman 23 och levererade fem ekonomiskt godkända år. Även de egna ägda företagen i kommunen är välskötta och redovisar skäliga vinster. Österåker... Sidan 57 Om prissättning av kommunkrediter Det har genom åren överraskat många kommunalråd att ibland helt vägras lån av bankerna i stället för att bli erbjuden lån med hög ränta. De är helt enkelt överbelånade. Alla operativa regler för kommunernas hantering av den egna ekonomin försvann genom den nya och... Sidan 3 Senaste ratinglistan! Den nya ratinglistan presenteras i detta nummer. Hela fyra nya kommuner, Svedala, Trosa, Växjö och Österåker, klarade att placera sig på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating... Sidan 21 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Essunga...5 Råd till en finansminister...11 Hultsfred...14 Kommunexpertens ratinglista...21 Hällefors...24 Om prissättning av kommunkrediter...3 Svedala...32 Trosa...38 Växjö...45 Örnsköldsvik...51 Österåker...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Om urval av kommuner Trogna läsare har redan förstått att det finns en utgivningsplan när åtta kommuner analyseras i varje nummer och det publiceras 12 nummer per år av Kommunexperten. Varje kommun kommer att analyseras vid samma tidpunkt vart tredje år. Urvalsprinciperna för kommuner i varje nummer har varit en jämn fördelning efter befolkning från den lilla till den stora kommunen en geografisk jämn fördelning av kommuner över landet en betygsmässigt jämn fördelning Det var ett riktigt pusslande och sorterande av kommuner med hjälp av vårt analyssystem i december 27 när schemat lades för tre år, speciellt för att uppfylla den sista punkten ovan. I det nummer som du nu håller i finns fyra kommuner med det indikativa högsta finansiella betyget A. De var två stycken när vi började och de motsvarade förväntningarna. Ytterligare två växte i styrka till A-kommuner efter den kvalitetsgranskning av underlaget som varje analyserad kommun blir föremål för. Hur en sådan sker kan du läsa om i nr 1/21, alltså i det förra numret. Tar du fram det numret så ser du att ingen fick högsta betyg då men att så många som fem fick det indikativa finansiella betyget B. De förmodade A- kommunerna höll inte måttet och en C-kommun växte till B-nivå. Märkligt nog visade sig de två D-kommunerna vara så dåliga att de varningsflaggades. De kunde inte räknas hem. Deras hanteringskostnader för olika finansiella problem som de hade översteg deras finansiella möjligheter. Så var det med den saken om du undrar varför det blandas och ges när det gäller betygen i olika nummer. Analysvänlighet Från och med mars tas hänsyn till boksluten för 29 även om siffrorna skulle vara preliminära. Justeringar med ett mindre belopp, som det brukar vara frågan om, tills ett definitivt bokslut finns ändrar sällan några betyg. Vår policy här är densamma som gällde för prognosboksluten under förra året. Så snart kommunen släpper ett sådant så läggs resultatet in i vårt analyssystem och är med vid den finansiella betygsättningen. Om en kommun har ett preliminärt bokslut och av någon anledning inte vill släppa siffrorna görs bedömningen på den senaste bokslutsprognosen. Skulle den vara sämre så finns risken att man tilldelas ett lägre finansiellt betyg än vad man egentligen är meriterad för. Det finns få anledningar att dröja med tillkännagivandet av bokslutsutfall eller bokslutsprognoser. Detta diskuterades i en artikel i förra numret där ekonomichef Håkan Eriksson i en insändare tog upp dessa frågor och speciellt om bokslutsprognoser manipulerades av olika skäl. Mest analysvänligt är när en kommun har ett ekonomiskt arkiv på sin hemsida och är mån om att hålla detta aktuellt. Helst ska minst de fem senaste årens årsredovisningar finnas i form av nedladdningsbara pdf-filer. Revisorernas utlåtanden ska även de finnas för de fem senaste åren. Dessutom alla bokslutsprognoser för de åren. När det gäller budgethandlingar bör i ett bantat dokument finnas budgetvärden för alla de poster som normalt finns i kommunens årsredovisningar i resultat- och balansräkningen. Allt enligt principen att vad som kan redovisas och följas upp också ska budgeteras och bli föremål för styrning. Varför inte införa en ordning i kommunen att all ekonomisk information så snart den är upprättad läggs upp på hemsidan samtidigt som ett e-postutskick sker till alla berörda att den kan hämtas ned. Svensk KommunRating tillhör definitivt skaran av berörda. Kommuner ska helst uppfatta sig ha minst samma ambitiösa informationsplikt som ett börsbolag till sina intressenter. Inte trevligt men nyttigt Efter en heldagsanalys i en kommun för ett antal år sedan avtackades kommunanalytikern från Svensk Kommun Rating med orden: Man har med en kuslig exakthet letat fram kommunens samtliga finansiellt ömma tår och dansat på dem lagom. Det var inte trevligt men mycket nyttigt. Det som beskrivs är styrkan av helhetsanalys. Att kunna analysera en kommun som ekonomer analyserar ett land är en styrka. Det ger helt andra perspektiv och man kan dra helt andra slutsatser än de från vanligt förekommande partialanalyser. Under månaden som gått har Kommunexperten besökt Finansinspektionen och deltagit i ett seminarium där SNS Konjunkturrådsrapport presenterats. De två allmänbeskrivande artiklarna i denna tidning ägnar dessa två aktiviteter uppmärksamhet. Många av de trevliga råd som SNS-ekonomerna menar att finansministern ska anamma vänds här till mer nyttiga slutsatser som förmodligen inte heller faller Borg på läppen. Den andra artikeln ger en exposé av regelverken i Basel I och II och kraven på kapitaltäckning och riskklassning av krediter. Basel III ligger i pipeline och får förmodligen konsekvenser för finansbolag och ett sådant är KommunInvest. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Essunga Essunga mittröra räcker inte ända upp Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet samarbetar i minoritet med 44 procents röststyrka och det politiskt möjliga resultatet räcker inte till högsta betyg. Nu behöver kostnader pressas ned och därmed personal friställas. Det finns stora överkostnader i verksamheterna på 45 miljoner kronor som motsvarar en möjlig skattesänkning på 5 procent. Essunga har två företag, Essunga Bostäder AB och Stiftelsen Essunga Industrier, och inget av dem redovisar någon övertygande vinstutveckling. En mer bestämd ekonomistyrning i kommunen skulle ge högsta betyg A inom några år. Mediabild och bakgrund Essunga kommun bildades 1952 genom sammanslagning av flera mindre kommuner införlivades Essunga i Vara kommun, men bröts ut till en egen kommun igen 1983 efter en folkomröstning. Nossebro, med omkring 2 invånare, är kommunens centralort. Själva Essunga är två byar, Essunga station som har vuxit upp intill järnvägen och Essunga kyrkby som ligger vid Essunga kyrka från 193. Essungas näringsliv präglas av att kommunen är en landsbygdskommun. Lantbruk och industriföretag är stöttepelare. Inte lika traditionellt är det kända e-handelsföretaget ginza.se. En annorlunda sevärdhet i Nossebro finns på torget Stureplan. Där står världens största fungerande sax (6,44 m lång och 28 kg tung) som användes till att inviga renoveringen av Storgatan i Nos sebro den 27 maj Saxen finns noterad i Guiness Rekordbok. I kommunen finns en tradition som har pågått sedan 193. Då arrangerades den första marknadsdagen och nu anordnas Nossebro Marknad den sista onsdagen i varje månad (utom i december). Media skriver att Nossebrobandet Noll Diciplin har fått kontrakt med skivbolagsjätten Sony. Den första singeln med melodifestivalslåten Idiot kommer att släppas i samband med att den framförs på Melodifestivalens deltävling i Malmö. Det skrivs att en konstgräsplan tillsammans med ny idrottshall är den nya prioriteringsinriktningen för projektet Nossebro Park. Flera hundra fotbollsspelare, såväl seniorer som juniorer, skulle kunna nyttja planen. Konstgräs möjliggör i princip träning och spel året om. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från en delårsrapport i augusti 29. Essunga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansie Faktaruta Essunga Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22, (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 9 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 29 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4,5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 5

6 Essunga rat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 48 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Essunga ligger på plats 35 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 14 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 34 9 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Essungas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Essunga kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade 14 Nettoförpliktelsebelopp från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Essunga delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 35 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Essunga får betyget. År 28 är sparnivån 4,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 6,2 procent och över de 5,25 procenten. Enligt den senaste bokslutsprognosen för 29 beräknas sparnivån då bli 2,2 procent och det motiverar nyckeltalsbetyget. Det är ingen nivåbelastning som sker då mättrenden flyttas fram ett år och omfattar 29 utan det sker en belastning för snabbt fallande trend. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen ligger i genomsnitt på 7 procent av totala intäkter de fem senaste åren och trenden faller. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Essunga. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Essunga också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad runt 35 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är fortfarande genomsnittligt mycket större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Essunga betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Essunga under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,8 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån vilket också skett i Essunga. Med betyget på sparnivå får Essunga delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från ett beräknat utfall på 2,2 procent av totala intäkter enligt den senaste bokslutsprognosen upp till den högsta kritiska nivån 5,25 procent av intäkter blir 9 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även 6 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Essunga kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun bör investeringsnivån ligga på som mest 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/-5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Essunga de senaste tio åren är 4 procent. Det finns ingen risk här att man drar på sig stora framtida drifts- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 83 till 87 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Essunga betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen i snabb takt och det finns en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44/45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Essunga en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,9 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år Essunga kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 7

8 Essunga De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Essunga får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter som drar pengar. Med 7,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 och 11 procent. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 9 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (9 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Essunga skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vara) år 28. Eftersom Essunga har en högre skattesats år 28 med,6 procent så finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Essunga höjde skatten år 24 med,5 procent, år 25 MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 45 Mkr med,71 procent och år 21 höjs skatten igen med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med 4,5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. En stor del av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 9 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 5 procent av det totala behovet (4,5 miljoner av 9 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 5 procent endast når över den första kritiska nivån 33 procent blir det två belastningar och betyget blir på Avgiftshöjningar. Det indikeras även avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 45 miljoner kronor och Essunga får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 18 miljoner kronor inom äldreomsorg, 9 miljoner inom social omsorg, 7 miljoner inom grundskola och 5 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 9 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 45 miljoner en sänkt skatt på Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. cirka 5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 14 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 8 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. Essunga får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Essunga (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då så många som 14 anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Essunga det speciella Essunga kommun ligger i Västra Götalands län. Centralort är Nossebro. Essunga har sex kommungrannar och av dessa är det två som ännu inte analyserats i Kommunexperten, nämligen Vara i öster och Vårgårda i söder. I norr 8 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Essunga LEDNINGSFRÅGA finns Grästorp (nr 12/29), i sydost Herrljunga (nr 4/28) och i väster finns Alingsås (nr 6/29) och i nordväst Trollhättan (nr 1/29). Essunga är med sina invånare (28) en av Sveriges minsta kommuner. Det finns 19 stycken som är mindre. Kommunen är obetydligt mindre än Grästorp i norr. Grästorp har vänt sin utveckling när det gäller befolkningstillväxten de senaste tre åren vilket inte Essunga lyckats med. Essunga har det indikativa finansiella betyget B och det brister i en av de fyra analysfrågorna, nämligen finansiell hälsa. Sparandet faller snabbt. En mer bestämd ekonomistyrning skulle ge högsta betyg A inom några år. Det finns dock två överväganden till som skulle ha kunnat resultera i delbetyget B för kommunskuld och finansiella risker och vi börjar med dessa. När det gäller kommunskulden är bruttoförpliktelsebeloppet låga kronor per invånare. Essunga har två företag, det allmännyttiga bostadsföretaget Essunga Bostäder AB och Stiftelsen Essunga Industrier, och inget av dem redovisar någon övertygande vinstutveckling. Över åren ser det mest tveksamt ut i Stiftelsen Essunga Industrier som bygger, äger och hyr ut industrilokaler. Företaget ges inget värde och halva kommunala borgen tas upp i kalkylen som skall härleda ett nettoförpliktelsebelopp. Borgen här är cirka 14 miljoner och 7 miljoner läggs alltså till kalkylen. När det gäller det allmännyttiga bostadsföretaget så framgår det av diagrammet under analysfrågan finansiella risker att företaget hade stora problem med tomma lägenheter före sekelskiftet. Redan i början av 199-talet började antalet lediga lägenheter växa beroende på att årliga befolkningsminskningar ställde lägenheter tomma. Av någon anledning så ökade samtidigt antalet lägenheter från 342 stycken 1993 till 37 år 2. Det skedde en avveckling 21 som minskade antalet till 31 stycken och idag finns 39 stycken. Det finns en rad vinstår under detta sekel som motiverar ett lågt värde på aktiekapitalet, hela borgen på 65 miljoner kronor kan läggas till kvittningskalkylen och det resulterar i ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska gränsen 36 9 kronor per invånare för indikation om konsumtionslån och några sådana finns inte. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska därför vara A men marginalen till den första kritiska nivån är inte stor. Exempelvis vägs företagets förlust 28 på mer än 4 miljoner kronor mot blygsamma vinster tidigare år och den låga positiva värderingen av företaget bygger på att den motivering till förlusten som anges är av engångskaraktär. Analysfrågan finansiella risker har också med viss tveksamhet fått delbetyget A. Det antyds ett framväxande riskmönster mellan två nyckeltal och igen är det mellan befolkning och bostadsöverskott. Tendensen finns fortfarande att svikten i befolkningsutvecklingen ställer lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Det är än så länge långt ifrån de dimensioner som var för handen 2 då det fanns en tydlig krisutlösande risk och delbetyget på analysfrågan finansiella risker var C. Essunga hade då det indikativa finansiella betyget C av denna anledning. Essunga klassas som pendlingskommun och ligger som sådan i ett bra lokaliseringsläge. Man har även ett eget lokalt näringsliv med åtta större och medelstora aktiebolag bland de tio största arbetsgivarna. Kommunen själv är största arbetsgivare med landstinget på femte plats. Essunga har 159 arbetsställen per tusen invånare och det finns bara 39 kommuner som har fler. När allt vägs samman så ska delbetyget på finansiella risker vara A men det räcker med att nyckeltalet för befolkning antar betyget i stället för för att det ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 9

10 Essunga framväxande ovan nämnda riskmönstret ska motivera ett delbetyg B. Förutom en något svag befolkningsutveckling så har Essunga belastningar som indikerar en sned befolkningssammansättning då befolkningen föråldras. Det är analysfrågan finansiell hälsa som har delbetyget B och det beror på ett lågt förväntat sparande 29 enligt den senaste bokslutsprognosen. Som framgår av diagrammet sparnivå så ligger det genomsnittliga sparandet för alla åren 2 till 28 över högsta kritiska nivå 5,25 procent av totala intäkter och nyckeltalsbetyget är. Essunga var en A-kommun fram tills nu. Om det prognostiserade utfallet för 29 läggs till så tippar trenden över ännu mer och mäter upp ett fall över fem år på mer än 5 procent av totala intäkter. Det utlöser en belastning för snabbt fallande trend och betyget på nyckeltalet sparnivå justeras ned till. Belastningen innebär ett ogillande av att en passiv ledning ser ett fall i sparandet utan att agera mer bestämt när det gäller att styra ekonomin. I Essunga tycks man vara passiv länge innan man agerar. Det förefaller ligga i beslutskulturen och kan även avläsas av det årligen ständigt växande antalet tomma lägenheter från 1992 och fram till 2. Det tog även då lång tid innan handling. Med ett på nyckeltalet sparnivå så blir delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa B. Skulle utfallet av sparandet för 29 visa sig vara godkänt högt om några månader så graderas Essunga upp i Heta ratinglistan som publiceras varje fredag. När det gäller finansiella möjligheter så riktas ett behov av åtgärder på 9 miljoner kronor mot denna analysfrågas tre potentialnyckeltal. Det behövs 9 miljoner för att öka sparandet till godkänd nivå. Skattehöjning är ingen effektiv åtgärd och inte heller avgiftshöjningar vilket nyckeltalsbetygen respektive indikerar. Däremot finns stora överkostnader i verksamheterna på 45 miljoner kronor motsvarande en möjlig skattesänkning på 5 procent. Överkostnaderna är personal vilket visas genom en övertalighet på 14 anställda och det är mycket i en så liten kommun som Essunga. Skatten höjs ofta i Essunga och det förefaller vara det mest närliggande sättet att hantera behov som kräver mer resurser. I en jämviktskommun där fyra partier i minoritet samarbetar så genomförs det politiskt möjliga och inte alltid det ekonomiskt mest effektiva. Det är Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som samarbetar och samlar strax under 5 procent av väljarna. Att se till kommunens bästa tycks vara att agera så att inga kostnader behöver pressas ned och ingen personal friställas. Men med de stora överkostnader som finns så ska delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Skulle sparandet 29 visa sig understiga högsta kritiska nivå 5,25 procent av totala intäkter vid årets slut så höj sparnivån till minst denna nivå igen så fort som möjligt. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i både kostnadspress och någon mån i avgiftspotential. Det finns tendenser till obalanser i den lokala bostadsmarknaden genom tomma lägenheter i allmännyttan. Om mindre attraktiva lägenheter avvecklas kan hyrorna anpassas så att Essunga Bostäder AB i framtiden visar skäliga vinster och kan värderas högre och minska nettoskulden. Detta gäller även för Stiftelsen Essunga Industrier. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt åter etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en stor övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen är en något försämrad ekonomi under senare år, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger i ditt intresse att kommunen blir aktivare igen i sin ekonomistyrning och snabbt återställer överskotten till tidigare högre årliga nivåer. I takt med att Essunga åter meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram i Essunga. Företagare och investerare: Har Essunga komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Essunga. Överväger du lokaliseringar i en mindre pendlings- och företagskommun mellan Trollhättan, Alingsås och Lidköping är Essunga en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Essunga kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Essunga så finns tre B-kommuner till i omgivningarna men också tre A-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Omvärldsanalys Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport 21 från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) heter Råd till en finansminister och Anders Borg var med på Stockholmseminariet. Han gillade inte rapporten med sina fristående avsnitt från olika nationalekonomer. Kommunexperten deltog i seminariet i Uppsala. I rapporten finns ett antal råd, grundat på partiella analyser, och många av dem håller inte när de sätts in i ett vidare sammanhang. SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) grundades den 5 juli 1948 av tre samhällsengagerade individer i näringslivet. Redan från början var inriktningen att på vetenskaplig grund bidra till samhällsdebatten. SNS säger sig idag vara ett fristående nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor. SNS vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. SNS storhetstid Under 197-talet stod Konjunkturrådets rekommendationer högt i kurs och åhörarskarorna räknades i hundratals. Statens ekonomiska utredningsresurser var då klart underbemannade och det behövdes konkurrens. Det var en turbulent ekonomisk tid med två inledande energikriser och Sverige försökte med så kallad överbryggningspolitik. Den ledde till en hög inflation, höga räntor och en rad devalveringar och sänkt ekonomisk tillväxt. Idag är det tvärt om. Statens utredningsresurser är betydande och inte bara Finansdepartementet är välförsett utan också Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket bidrar med kvalificerade periodiska rapporter. Det kan vara svårt för SNS att uppbåda och finansiera nationalekonomer som är villiga att samlas och under utredningsliknande förhållanden prestera gemensamma rekommendationer som kan mäta sig med vad myndigheter nu tar fram. Årets konjunkturrådsrapport Resultatet i år är sex framträdande nationalekonomers råd till finansministern om vad han ska göra för att rusta svensk ekonomi i fyra fristående avsnitt som spretar. SNS sammanfattar det så här: Kapitel 1: Vägen ur arbetslösheten Dominique Anxo och Thomas Lindh, professorer i arbetsmarknadsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö-Kalmar: Lånefinansiera utökad investering i det framtida humankapitalet, som också är den framtida skattebasen, t ex arbetsmarknadsutbildning, skola, högre utbildning, barnomsorg. Se till att behålla de äldre inom den offentliga arbetskraften, t ex genom att höja skatterna, utan att stoppa nyrekryteringen. Kapitel 2: Hur ska näringslivets konkurrenskraft förbättras? Rikard Forslid, professor vid Stockholms universitet, forskar inom internationell handel, ekonomisk tillväxt och ekonomisk geografi: Satsa på utbildning och forskning, för det är nyckeln till välstånd i framtidens tjänsteindustriella samhälle, men undvik detaljstyrning av forskningen. Stärk de tjänsteindustriella klustren i storstäderna genom generell politik som infrastrukturinvesteringar och väl fungerande offentlig service. Kapitel 3: Den ekonomiska ojämlikheten i finanskrisens Sverige Daniel Waldenström, docent och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning: Utöka jobbskatteavdraget, men rikta det mot låginkomsttagare och fasa ut det vid högre inkomster. Förbättra förmögenhetsdynamiken i samhället genom att låta människor med entreprenörsidéer belåna, eller ta ut, delar av sitt pensionskapital. Kapitel 4: Svensk ekonomisk tillväxt då och nu och i ett internationellt perspektiv John Hassler och Per Krusell, professorer vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet: Köp inga mirakelmediciner för tillväxt försök inte välja ut»strategiska«näringar, vetenskapsområden eller företag av en särskild storlek för särskilda»satsningar«, för på sikt skadar detta ekonomin. Tillsätt ett tillväxtpolitiskt råd, med uppgift att bevaka att Sveriges långsiktiga tillväxtpotential inte urholkas. Tillväxt kräver att ekonomin som helhet fungerar, vilken kräver en kontinuerlig och bred analys som lätt annars får underordnad prioritet. Det kan vara ett bra retoriskt grepp att börja med teserna men åhörarna i Uppsala återvände snart till bakgrunden som är Sveriges problem idag och numera samlas under begreppet utanförskapet: Varje finansiell kris gör ett stort antal personer långtidsarbetslösa. Nu växer ungdomsarbetslösheten dramatiskt i Sverige hur vi än mäter. Invandrarna går arbetslösa många år innan de får jobb. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 11

12 Omvärldsanalys Är mer offentlig sektor lösningen? Rekommendationerna i första kapitlet bygger bland annat på framskrivningar av befolkningspyramiden och hur olika åldersgrupper kommer att byta av varandra. Det matchar bra i framtiden om det nu inte vore för att det också skall hända i verkligheten. Förslaget att klara den bristande flexibiliteten genom att höja skatter och anställa folk i offentlig sektor väckte åhörarnas tvekan. Den första salvan var frågan om nationalekonomernas verktygslåda bara inskränkte sig till befolkningsanalyser och rekommendationer byggda på sådana och att alla problem skulle lösas inom den offentliga sektorns ram. Från högerpolitiskt håll hävdades att offentlig sektor nu gick in i sitt rationaliseringsskede och inte skulle behöva så mycket fler anställda än idag även om fyrtiotalisterna gick i pension och nu successivt började efterfråga alltmer vård. Skatterna skulle i stället sänkas. De nya jobben måste komma inom den privata sektorn och det måste bli lönsamt att jobba där. Klustret av bidragsystem I andra kapitlet nämndes det nya begreppet kluster. Det gäller att rumsligt samla mänsklig kompetens inom olika sektorer. Det framhålls exempelvis att få stora universitet i storstäderna skulle skapa goda forskningsmiljöer och internationellt konkurrenskraftig kunskap. En åhörare, som läst FUT-utredningen och att det fanns 59 bidragssystem i Sverige, menade att det existerade ett kluster av 58 bidragspåsar i riksdagen och en, socialbidragen, ute i kommunerna. Kommunerna var trygghetssystemens Riksbank för invånarna dvs välfärdens sista utpost. Denne menade att det kommer att bli ett bidragsval då över 6 procent av väljarkåren är mer eller mindre bidrags beroende. Skattetrycket är däremot dolt för gemene man genom källskattesystemet som företagarna administrerar. De som känner till skattetrycket är alla företagare som har minst en anställd och varje månad upprättar en inkomstdeklaration som lämnas in till skatteverket tillsammans med pengarna. Denna grupp företagare utgjorde förra valet bara 6 procent av befolkningen. Det är dessa 6 procent av befolkningen som skickar in pengarna till alla bidragspåsarna som mer än 6 procent av väljarkåren får del av. Denna bidragsberoende andelen av väljarkåren ökar. Höjs skatterna minskar antalet företagare som vid en internationell jämförelse redan är lågt. Befolkningspyramider är intressanta men en välfärdspyramid som står på sin spets av 6 procent företagare måste ses som ännu intressantare, speciellt när denna företagarspets minskar och den uppåtvända bidragsbasen ökar. När pyramiden i någon framtida finanskris välter så kommer ingen service till fyrtiotalisten som vaknar på vårdhemmet en morgon och trycker på knappen. Ett bättre råd till finansministern kan vara att avveckla källskattesystemet innan det är för sent och låta envar varje månad deklarera och betala alla skatter. Det skulle förenkla administrationen för alla företagare. Otillräcklig efterfrågan på arbetskraft Tredje kapitlet behandlade den ekonomiska ojämlikheten. Ekonomer vet att den växer vid låg ekonomisk tillväxt och när det sker paradigmskiften i ekonomin som nu då industrier fasas ut och kunskapsföretag tar över. Givetvis är fördelningspolitik genom skatter en komponent och jobbskatteavdrag viktiga. Det nya inslaget är att få låna av sitt eget pensionssparande för att starta företag. Här antyds i rapporten det som så sällan nämns i debatten att det samlade utanförskapet kan bero på att Sverige har för få företag. Kan det vara så enkelt att när så få i Sverige som 6 procent av befolkningen är företagare med anställda så innebär det en faktisk underefterfrågan på arbetskraft? Mot detta anfördes att Sverige har stora företag och även om de är få så bör det finnas en tillräcklig effektiv efterfrågan på arbetskraft. Men detta motsades av att dessa är gamla traditionella industriföretag som nu lämnar Sverige. Kostnaderna att avveckla sades vara lägre i Sverige än i andra länder i Europa trots vår ambitiösa LAS-lagstiftning. Envist återkommer uppfattningen att hindret för att få fler företag är bristen på riskkapital. En entreprenör sade sig inte vilja vara beroende av lånat kapital och ha riskkapitalister i sin styrelse. När det stora företagen startades i Sverige i början av förra seklet fanns det bara cirka fyrtio företag, en storbank och någon regionbank. Företagen finansierade sig genom de egna, i stort sett obeskattade, operativa kassaflödena. Så måste ske i Sverige idag igen. Åter restes krav på att ta bort källskatten. Det går att göra omedelbart då alla medborgare har skattekonton på samma sätt som företagen. Återgå till incitamenten före 197 I fjärde kapitlet diskuterades vikten av ekonomisk tillväxt. Vi har kommit så långt i denna fråga i detta land att ingen i auditoriet ifrågasatte detta. Det var bara tyst. Det framgår på SNS hemsida att finansminister Borg höll med om att några mirakelmediciner inte existerade för att skapa ekonomisk tillväxt och att något tillväxtpolitiskt råd ville han inte ha. Tillväxt har med ekonomiska incitament att göra och det är en svår politisk pedagogik att förklara för folk varför drivkrafter för tillväxt skall ersätta statistisk rättvis fördelningspolitik. Skulle det vara uppgiften för ett tillväxtpolitiskt råd att återinföra Lyckoslantens moral med figurerna Spara och Slösa, som gällde före 197, och giftstämpla Robin-Hood-metaforen, just som den senare efter 4 års inarbetande etablerats som lättvindig och röstvinnande politisk vardagsretorik? Analys av både del och helhet krävs Vad var det som inte diskuterades på Uppsalaseminariet? Det är en brist att det gamla nationalekonomiska kravet att rekommendationerna ska vara konsistenta med både mikro- och makroperspektiven sällan tillämpas idag. Vidare utvärderas för sällan vilka regionala konsekvenser olika rekommendationer för med sig. Vad händer i olika typer av kommuner? En tyst förutsättning förefaller vara att kommuner ser likadana ut vilket läsare av Kommunexperten vet 12 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Omvärldsanalys är helt fel. De är tvärt om mycket olika och påverkas mycket olika av samma åtgärder. Rekommendationerna i första kapitlet, som bygger på framskrivningar av en befolkningspyramid för hela Sverige, skulle inte ges om författarna haft tillgång till och studerat befolkningspyramiderna för var och en av Sveriges 29 kommuner. Kommunerna ute i landsbygden föråldras genom att de yngre flyttar till storstadsområdena som således i sin tur föryngras. En framskrivning av befolkningspyramiderna per kommun skulle visa att arbetskraften blir alltmer regionalt obalanserat fördelad i framtiden. Vem skall i framtiden ge service till de vårdbehövande i landsbygdkommunerna som då inte kommer att ha någon större befolkning i de arbetsföra åldrarna? Systemen för utjämning av skatteintäkter och kostnader har varit och kommer förmodligen även framöver att vara generösa mot dessa kommuner så pengar kommer att finnas där för att finansiera nödvändig service och hålla hög kvalitet på lokaler och utrustning. Men kommer det att flytta dit vårdande personal från storstadsområdena? Kommer arbetsmarknaden i framtiden att ha den flexibiliteten att den allokerar arbetskraften dit den behövs? Idag går unga arbetslösa i förorterna till våra storstäder och lever på försörjningsstöd (vad som förr kallades socialbidrag) i stället för att ta erbjudna jobb. Ett TV-inslag om en kvinnlig utbildad billackerare i Järfälla belyser detta. Det fanns fyra billackerarjobb i Stockholmsregionen men inget av dem i Järfälla. Då hon som nyskild mor till ett barn hade delad vårdnad så var hon berättigad att leva på kommunalt försörjningsstöd. Kommunen går in där arbetsförmedlingen vägrat ge fortsatta bidrag. Detta belyser ett framtida dilemma där kommuner i landsbygden inte kan bjuda till sig arbetskraft från kommuner med arbetskraftsöverskott då ett generöst bidragsbeviljande gör arbetsmarknadens mekanismer att allokera arbetskraften rätt blir allt ineffektivare. Kan vi inte idag allokera effektivt inom en storstadsregion hur skall vi då kunna göra det i större skala mellan kommuner i framtiden? Innehåller framtiden en stegrad kommunal konkurrens om arbetskraften med kommunernas försörjningsstöd som finansieringskälla? Betydelsen av kravet på konsistens mellan makro- och mikronivå och detta även i en rumslig dimension illustreras av ovanstående resonemang. Helt andra slutsatser kan dras än de i rapporten. Lever vi också upp till Gunnar Myrdals krav på att sund ekonomisk analys kännetecknas av förnuftig enkelhet blir slutsatsen att Sverige idag har en underefterfrågan av arbetskraft som i vardagligt tal benämns utanförskap. Det finns för få företag som är beredda att anställa folk. Skattehöjningar som därför försämrar saldona i företagskalkyler är inte att rekommendera. Skatter bör i stället sänkas och bidrag som försämrar viktiga marknaders allokeringsförmåga bör salomoniskt inte ges. Trygghetssystem är viktiga inslag i ett välfärdsland men de fungerar bara så länge de sköts så de inte underminerar förutsättningarna för sin egen finansiering. Det är en fråga om sund empati och inte tanklös sympati. NYHETER Starkare självstyrelse i grundlagsproposition Kommunsektorn får en starkare ställning i den grundlagsproposition som lämnades över till riksdagen den 29 januari. Det är en tydlig markering av den kommunala självstyrelsens betydelse vilket underlättar för kommunsektorn att göra ett bra jobb, säger SKL:s ordförande Anders Knape. Kommuner och landsting får i propositionen, precis som i utredningens förslag, ett eget kapitel i grundlagen. Det slås fast att det ska finnas kommuner på såväl lokal som regional nivå och att kommunal självstyrelse gäller för all kommunal verksamhet. Detta innebär att man tydliggör den kommunala självstyrelsens särställning i svensk demokrati och det är ett mycket stort framsteg för kommuner, landsting och regioner, säger Anders Knape. En ny bestämmelse ska också ange att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Genom regelmässiga prövningar i lagstiftningsprocessen ska konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen övervägas. Här hade SKL gärna sett en mer tvingande formulering. Men det är ändå ett stort steg i rätt riktning. Det innebär att man noga måste överväga beslut som kan inskränka den kommunala självstyrelsen, säger Anders Knape. Enligt propositionen ska också reglerna om kommunala folkomröstningar ändras. Om mer än tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting står bakom ett initiativ till folkomröstning måste den genomföras om det inte avslås av minst två tredjedelar av fullmäktigeledamöterna. SKL är starkt kritisk till denna förändring, eftersom det i praktiken åsidosätter den representativa demokratin. Det möjliggör folkomröstningar som kan få stor effekt, även om det bara är en minoritet av befolkningen och fullmäktige som står bakom och det är få som deltar i omröstningen, säger Anders Knape. (Källa: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 13

14 Hultsfred Hultsfred sagolikt dålig ekonomi Det sker ett uppvaknande i Hultsfred som nått så långt att kommunledningen har rättat upp den vardagliga ekonomin på ett helt tillfredsställande sätt men kvar finns samma sak för de kommunägda företagen. De egna ägda bolagen är orsaken till kommunens dåliga ekonomi och detta sedan lång tid tillbaka. Det finns ett kritiskt riskmönster där nyckeltalet sysselsättning med sitt betyg ingår tillsammans med betyget på befolkning. Det indikerar näringslivssvikt. Ledningen i Hultsfred har börjat avsätta pengar till en pensionsfond för att klara framtida pensionsutbetalningar. Mediabild och bakgrund Hultsfreds kommun bildades 1 januari Genom åren har det skett olika sammanslagningar och de delar som till slut blev en kommun är Hultsfreds köping, Vena kommun, Lönneberga kommun, Målilla kommun, Gårdveda kommun, Tveta kommun, Mörlunda kommun, Järeda kommun och Virserums kommun. De flesta känner till Hultsfred tack vare den årliga Hultsfredsfestivalen och genom att Lönneberga, som är riksbekant genom Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga, är en mindre ort i kommunen. Centralorten är Hultsfred där ca 37 procent av kommuninnevånarna bor. Övriga större tätorter med över 1 innevånare är Virserum och Målilla. Hultsfreds kommun har en bas av tillverkningsindustri där träindustrin haft stor betydelse. En gång var Hultsfred en av landets största snickeriindustriorter och det var i Virserum som den maskinella möbelindustrin i Sverige tog sin början på 188-talet. Ett ökat antal handels- och tjänsteföretag har tillkommit i kommunen under senare år och tillverkningsindustrin har minskat i omfattning. Media skriver att Kristdala kyrka byter till Växjö stift. Kristdala kyrka har länge tillhört Linköpings stift men nu har det skett förändringar och därmed stiftbyte. I och med skiftet kommer Kristdala församling att ingå i ett större arbetslag med bredare ekonomi. Det kommer alltså att kosta mindre att driva kyrkan. Vidare skrivs om en glädjens dag i Stenberga då föräldrakooperativet Näverbyn kunde återinviga sitt dagis som legat vilande i över två år. Under det senaste året har läget ändrats i byn och idag finns det tillräckligt med barn i förskoleålder för att åter starta upp den avsomnade dagisverksamheten. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i juni 29. Hultsfred har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Faktaruta Hultsfred Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner invånare Kommunalskatt: 22,32 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 84 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 67 miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter a B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Hultsfred Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Hultsfred ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 71 5 kronor per invånare vilket är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Hultsfred ligger på plats 164 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. För Hultsfreds del ger en försiktig värdering ett värde på cirka 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 51 5 kronor vilket är över den andra kritiska gränsen 46 9 kronor för indikation om konsumtionslån och KOMMUNSKULD pitalbildning. Sparandet i Hultsfred får betyget. År 28 är sparnivån 4,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 4,9 procent. Enligt bokslutsprognosen för 29 beräknas sparnivån då bli 3 procent av intäkterna. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Hultsfred har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Hultsfred hade år 28 långa skulder på 127 miljoner kronor och förmedlade 17 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto ligger i genomsnitt på 14 procent av intäkterna de senaste fem åren och trenden är fallande. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hultsfred betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 57 procent av tillgångarna för de senaste fem åren och är trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på oförändrad nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökat obetydligt. Rörelsekapitalet är negativt med en svagt växande trend. Kapitalbildningen får i Hultsfred betyget. Måttet anger om kommutkr/inv Förpliktelsebelopp Hultsfred kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp det ger två belastningar. Då invånarna i Hultsfred även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och en extra belastning ges. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Hultsfreds amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hultsfred delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 1 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 163 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och ka KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 15

16 Hultsfred nen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hultsfred den senaste nioårsperioden 3,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1, procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Hultsfred delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Enligt den senaste bokslutsprognosen för sparnivån 29 blir gapet 15 miljoner kronor från det beräknade utfallet 3 procent av totala intäkter upp till den högsta kritiska nivån 4,5 procent av intäkter. Även om man beaktar detta och att trenden faller så skall delbetyget för närvarande ändå vara A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,1 procent av de totala intäkterna och över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs en befolkningsut FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,4 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Hultsfred kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Hultsfred MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 11 Mkr veckling som är sämre än 5 procent under en tioårsperiod. I Hultsfred var befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden 1,3 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 83 till 85 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Hultsfred betyget. Befolkningen minskar både på kort och lång sikt i alltför snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras i och med att samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av en äldre ålderspuckel i gruppen 8 w år. Inom de närmaste åren visar tendensen att det även kommer att indikeras nya ålderspucklar i de båda åldersgrupperna och år. Därmed markeras redan nu inte bara en lättare utan också en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hultsfred en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hultsfred får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en stor volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 9,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 och 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Den risk som nyckeltalen speglar är att den snabbt minskande befolkningen hela tiden tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Utvecklingen bör bevakas och för detta sätts en hanteringskostnad på 8 miljoner kronor för en avveckling av cirka 2 lägenheter per år i framtiden. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 33 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna kommunskuld (1 Mkr), hälsa (15 Mkr) och risk (8 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hultsfred skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vetlanda) år 28. Då Hultsfred har en högre skattesats med,82 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Hultsfred höjde skatten senast år 28 med,26 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 21 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritid och kulturverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där större delen av potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 3 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 63 procent av det totala behovet (21 miljoner av 33 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 63 procent bara når över den första kritiska nivån 33 procent så blir det två belastningar och betyget blir på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 11 miljoner kronor och Hultsfred får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 35 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 2 miljoner kronor inom gymnasieskola och cirka 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg, social omsorg och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner kro KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 17

18 Hultsfred nor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 11 miljoner en sänkt skatt på 4,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 18 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 12 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 9 personer. Hultsfred får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hultsfred (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. Kan kommunens organisation vara LEDNINGSFRÅGA hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns även en belastning då så många anställda som 18 per tusen invånare kan tyda på förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hultsfred det speciella Hultsfreds kommun ligger i Kalmar län. Av kommunens sex grannar har hälften tidigare analyserats i Kommunexperten, det är Vimmerby (nr 4/29) i norr, Oskarshamn (nr 8/29) i öster och Högsby (nr 1/29) i söder. I det sydvästra hörnet av Hultsfred ligger Uppvidinge, i väster Vetlanda och i nordväst ligger Eksjö. I ekonomin är det sagolikt dåligt ställt och Hultsfred har det indikativa finansiella betyget D. Man är skuldtyngd vilket framgår av delbetyget D på analysfrågan kommunskuld. Då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget så sorteras Hultsfred in i mitten av ratinglistans D-tabell. Hultsfred är belastad med både konsumtionslån och egna ägda företag som inte visar vinster och därmed inte bär sina lån. Men även om det inte vore så finns ett delbetyg C på analysfrågan finansiella risker och slutbetyget skulle inte vara bättre än C av den anledningen. Under senare år har kommunens ledning skött vardagsekonomin i kommunen föredömligt och har ett delbetyg A på analysfrågan finansiell hälsa. Likaså ett delbetyg A på analysfrågan finansiella möjligheter berättar att man har lokal förmåga att lösa sina ekonomiska problem utan extern hjälp och i framtiden meritera sig för en plats i ratinglistans A-tabell. Indikeras konsumtionslån så är det rutin att se tillbaka till 1988 då finansiell statistik började samlas in från kommunerna. Fram till 1993 är sparnivåerna låga och investeringarna ungefär dubbelt så höga men skulder byggs inte upp då ett stort positivt rörelsekapital snabbt förbrukas. Höga investeringar fram till 1995 får långa skulder att växa till 2 miljoner kronor. Från 1996 och till 25 hålls investeringarna under 3 procent av totala intäkter och även om sparnivåerna är för låga så betalar överskott alla investeringar och skuldnivån ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Hultsfred kan till och med mot periodens slut amorteras ner till 13 miljoner kronor. Ett godkänt högt sparande under åren förbättrar rörelsekapitalet vilket möjliggör höga investeringar åren 27 och 28. Det är svårt att påvisa att det finns en skuldnivå inom förvaltningarna idag som tyder på konsumtionslån även om detta indikeras. Vad består då skulderna av? Av bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare så är kronor per invånare pensionsskuld och kronor per invånare borgen. Pensionsskulder över 22 kronor per invånare måste betraktas som höga och Hultsfreds på mer än 28 kronor per invånare är hög. Då personalandelen av verksamhetens kostnader är normala 65 procent är förklaringen en omfattande handikappverksamhet. Hultsfred får 3 miljoner kronor 28 i LSS-bidrag. Det är drygt 4 procent av totala intäkter. Normvärdet för optimalt antal anställda per tusen invånare är 12 personer för Hultsfred och värden över 1 är mycket ovanligt. Hultsfred har idag 18 anställda per tusen invånare och en övertalighet på 9 personer. Det speglar den stora handikappverksamheten. Innan sparnivån 24 lyftes upp på en godkänd nivå så var antalet anställda per tusen invånare höga 124 personer. Effektiviseringarna av verksamheten 23 ledde till att personalen jämfört med läget 28 minskade med drygt 23 anställda. Nu finns det en övertalighet kvar på 9 anställda motsvarande en överkostnad i verksamheten på 11 miljoner kronor. Under senare år har ledningen i Hultsfred börjat avsätta pengar till en pensionsfond. De förvaltade medlen uppgår till 67 miljoner kronor 28 och utgör 16,8 procent av hela den redovisade pensionsskulden på 397 miljoner kronor. Ett godkänt högt sparande och bygget av pensionsmedel för att klara framtida pensionsutbetalningar visar en kommunledning som inser sitt ekonomiska ansvar. Det rekommenderas att Hultsfred fortsätter på den inslagna vägen. Denna insikt om betydelsen av ekonomiskt ansvar finns dock inte i ledningarna i de egna ägda bolagen där orsaken till kommunens dåliga ekonomi finns och detta sedan lång tid tillbaka. Hultsfred äger tre företag varav det allmännyttiga AB Hultsfreds Bostäder är det största. Det är också en stor allmännytta räknat i lägenheter per invånare. År 1992 var den normalstor om man jämför med genomsnittkommunen men har under åren växt till 139 procent av rikssnittet 28 trots att lägenheter avvecklats. Andra kommuner har alltså avvecklat lägenheter i större omfattning än vad Hultsfred gjort. Som diagrammet under finansiella risker visar så har det sedan 1995 funnits mellan 8 och 16 procent tomma lägenheter i beståndet varje år motsvarande minst 15 tomma lägenheter. År 28 fick Hultsfreds Bostäder ett aktieägartillskott på 3,6 miljoner kronor. Det ger ett lågt företagsvärde i avkastningskalkylen och bara halva borgen tas med i beräkningen av ett nettoförpliktelsebelopp. Hultsfreds Kommunala Industri AB med dottern Rock City Hultsfred AB är ett relativt stort fastighetsbolag som även det visar röda siffror 28. Tidigare år ser relativt bra ut och även här tillämpas principen försiktig värdering och avlyft av halva borgen i nettokalkylen. Det tredje bolaget, Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB, får även det ett aktieägartillskott 28 och lämnas helt utanför kvittningskalkylen. När dessa belopp tillsammans med medlen i pensionsförvaltning summeras fås kronor per invånare och det ger ett nettoförpliktelsebelopp på höga kronor per invånare. Konsumtionslånen i Hultsfred härrör alltså från hyresgäster och kunder till de kommunägda företagen genom åren. En känslighetsanalys visar att om dessa företag sköttes så att de redovisade skäliga vinster och bar sina lån och därmed även den kommunala borgen så skulle nettoförpliktelsebeloppet just underskrida den lägsta kritiska nivån 36 9 kronor per invånare som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Då skulle analysfrågan kommunskuld ha betyget A i stället för som nu D. Det finns ett kritiskt riskmönster där nyckeltalet sysselsättning med sitt betyg ingår tillsammans med betyget på befolkning. Det indikerar nä ringslivssvikt men med betyget på skattekraft kan intensiteten ifrågasättas. Utvecklas det även en svikt i skattekraften framöver så föreligger två finansiella risker och denna analysfråga får då delbetyget D i stället för C. Hultsfred är nu en D-kommun med anledning av en hög kommunskuld. Rekommendationer Kommunledningen: Den första angelägna uppgiften för Hultsfred är att visa uthållighet i ambitionen att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 4,5 procent av totala intäkter. Det finns inga effektiva potentialer i skatte- och avgiftshöjningar utan det är fortsatt kostnadspress som gäller. Anpassa investeringarna så att de alltid ligger under sparandet så att inte skulder byggs upp. För det andra så förstör billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det finns stora lediga kapaciteter prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden och då inräknas även villor och bostadsrätter. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter tills hyrorna kan anpassas så att AB Hultsfreds Bostäder visar skäliga överskott, kan värderas rättvist och det framgår att det bär sina skulder. Det är ett effektivt sätt att minska kommunskulden. Befolkningen minskar samtidigt som den föråldras och kan denna utveckling vändas så blir det fler att fördela kommunskulden på och då minskar den också. Lokal näringspolitik har visat sig vara effektiv i många kommuner för att nå detta syfte. Anställda i kommunen: Hultsfred har det lägsta finansiella betyget främst med anledning av en hög kommunskuld men det finns även andra finansiella svagheter som måste hanteras. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snabbt som möjligt vidtar åtgärder så att ett betyg på A-nivå etableras. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen är innehavare av ett betyg på A-nivå i framtiden så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 19

20 Hultsfred av hur många ni varit. Det är din trygghet. Bevaka att avsatta pensionsmedel, som är drygt 16 procent av redovisad pensionsskuld, inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem. Överväg av denna anledning att råda kommunen att bilda exempelvis en pensionsstiftelse eller någon liknande skyddande institution. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta indikativa finansiella betyget D, en något hög skatt, betydande överkostnader och mycket personal i verksamheterna. Du kan av det senare skälet i varje fall på kort sikt kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå, minskar kommunskulden och hanterar vissa finansiella risker. En viktig indikation på att detta sker är att kommunen lyckas meritera sig för allt högre finansiella betyg under åren som kommer och på sikt bli en A-kommun. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och åter etablerar ett överskott på klart högre nivå. Det gäller speciellt för de egna ägda företagen. Överskotten bör användas för att minska kommunskulden och öka kommunens attraktivitet då det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Hultsfred så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall hanteras ned genom att tillräckliga ekonomiska överskott skapas, främst i de kommunägda företagen. För detta krävs en balanserad lokal fastighetsmarknad och att åtgärder vidtas för att vända befolkningsutvecklingen. Har Hultsfred komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Hultsfred så finns ingen mer sådan i omgivningarna men tre B- och tre C- kommuner. BESÖK KOMMUNEXPERTENS BLOGG! Här publiceras dagligen aktuella kommentarer till händelser som påverkar ekonomin i Sveriges 29 kommuner. Några exempel: Var finns kommunfacken i pensionsfrågan? Lidköping kommun och Gullspångskapitalet Dubbelbetalning för kommunal personal Kommuninvest tar in 1 miljard Är tidningen Kommunal Ekonomi med i matchen? 2 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.