Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor i extra bidrag till valåret 21 under våren 29 och ytterligare 1 miljarder kronor under hösten. De krisplaner med åtgärder och krismedvetenhet som byggdes upp kring årsskiftet har i de flesta kommuner lagts på is. Det kändes nog ganska snopet i de kommuner som ändå skulle klara sig bra, att helt plötsligt bada i pengar. Men det blir knappt några överskott 211 och åren därefter. Vad händer då? Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Insändare Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna i Botkyrka under mätperiodens sista fem bokslutsår. Analyssystemet indikerar näringslivssvikt och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att övriga... Sidan 5 Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Falköping har för många anställda och en liten produktiv förmögenhet. Kommunen växer årligen. Det sker dock en viss Sidan 14 Nettoförpliktelsebeloppet i Högsby blir höga kronor per invånare och bekräftar iakttagelsen att för höga skulder byggts upp sedan 1988 genom för lågt sparande och för höga investeringar. Delbetyget på de tre första... Sidan 24 Hörby har det indikativa finansiella betyget B då analysfrågan finansiell hälsa har delbetyget B och det är också det lägsta delbetyget. Hörby växer både årligen och långsiktigt. heten i kommunen ligger i... Sidan 31 Sparandet i Lilla Edet är för lågt. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 1,8 procent. Lilla Edet är i grunden en finansiellt stark kommun som med en korrekt finansiell målsättning kan nå... Sidan 37 Nordmaling tappar befolkning årligen och långsiktigt. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Nordmaling delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Delbetyget A för analysfrågan finansiella möjligheter berättar Sidan 44 När det gäller finansiella risker så indikeras näringslivssvikt och Surahammar är ett brukssamhälle under starkt förändringstryck. En känslighetsanalys visar att skulle Surahammars Kommunalteknik AB skötas bättre och ha skäliga vinster så förbättras... Sidan 51 Ystad är en potentiell A-kommun. Den låga sparnivån kan återställas på nivåer över 6 procent av totala intäkter och det redan 21 om den politiska viljan finns. Befolkningen i Ystad växer... Sidan 57 I Kommunexperten nr 6 / 29 analyseras Kils kommuns ekonomi. Insändarskribenten vill inte bara förklara lite om hur det har gått till i Kil utan också peka på risken att dra slutsatser om förhållanden inom en kommun från observationer på en alltför övergripande nivå. Hans Jensevik svarar. Sidan 5 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Det blev ingen ny kommun med A-rating på listan över Sveriges mest välskötta kommuner men Hörby placerade sig på B-listan... Sidan 11

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Botkyrka...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Falköping...14 Krisen som kom av sig tills efter valet...2 Högsby...24 Finansiell ElitLicens...3 Hörby...31 Lilla Edet...37 KommunDiagnos ett verktyg för kommunens ekonomi...43 Nordmaling...44 Insändare...5 Surahammar...51 Ystad...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Hantera kommunsektorns systemrisker Det är andra gången inom relativt kort tid som riksbankschefen Stefan Ingves uppträder på Nationalekonomiska Föreningens träffar och avhandlar systemrisker inom det globala finansiella systemet (se Ekonomisk Debatt (ED) nr 7/28 och 5/29). Han talar där till svenska nationalekonomer som har snedheten att endera vara duktiga makroekonomer eller mycket specialiserade inom en snäv sektor av den ekonomiska vetenskapen. Svenska ekonomer är som svenska läkare: enormt duktiga på att behandla en åkomma när man vet vad det är men mindre bra på att ställa diagnos. Med jämna mellanrum framför medlemmar i Nationalekonomiska Föreningen att bevakningen av kommunsektorn, som omfattar mer än en femtedel av den svenska ekonomin, är eftersatt förmodligen på grund av att duktiga ekonomer som har det som arbetsfält saknas. Nu finns faktiskt denna kunskap i Svensk KommunRating sedan 18 år och den är numera även institutionaliserad genom denna tidning, men vad hjälper det om man inte ser skogen för bara träd. För ett antal år sedan genomförde Riksbanken övningar i riskhantering och utlösande faktor skulle var en större ekonomisk oegentlighet i en bank. Svensk KommunRating tog kontakt med Riksbanken och förde in obalanser inom kommunsektorn som en trolig framtida risk. Vi menade redan då att de utlösande faktorerna skulle inte enbart komma från händelser i privat sektor utan från politiker som fattar beslut som står i kontrast till erkänd ekonomisk teori eller mot ekonomers råd. Svensk KommunRating menade att kreditgivning till kommuner i Sverige i stor omfattning skedde utan kreditprövning och att det var fråga om så kallad farlig välmenande utlåning. Tidigare hade riksdagen med Finansinspektionens tysta medgivande beslutat att kapitaltäckningen mot svenska kommuner skulle vara noll procent, vilket inte var vad Basel II rekommenderade i länder med ett så omfattande kommunalt självstyre som det svenska. Vad man idag kan säga om kontakterna med Finansinspektionen och Riksbanken så underskattades system riskperspektivet. Det var inte så att systemrisker inte diskuterades utan det var verklighetsförankringen som felade. Diagnosen av patienten var som vanligt bristfällig. Riksbanken, som också har ansvaret för att betalningssystemet alltid fungerar, framhöll då att det räcker att rädda en storbank om det skulle hända något mycket allvarligt. Idag har vi lärt oss att det finansiella systemet inte består av enskilda systemoberoende institutioner utan att de sitter ihop eller för att citera Stefan Ingves, Man tror att någonting inte är interkorrelerat och så visar det sig att det var det i alla fall (ED 5/29, s. 72). Det visade sig att interkorrelationen var stor mellan alla banker och efter att man i USA låtit en storbank gå i konkurs så spred sig finanskrisen explosionsartat. I dessa finansiella instrument fanns president Bill Clintons välmenande utlåning till mindre bemedlade hushåll så att även dessa skulle kunna köpa sig en villa, de så kallade subprimelånen. Dessa ville ingen handla med, men ompackade i kedjor av nya finansiella instrument visste ingen var de fanns. Ingen finansiell aktör vågade handla med någon annan när bubblan spruckit. När detta skrivs har just den hundrade småbanken i USA fått gå i konkurs men samtidigt har alla större banker lärt sig att de kommer att räddas av sina centralbanker därför att betalningssystemet alltid måste upprätthållas. De större bankerna har världens skattebetalare som gisslan. Nu angriper politikerna bankernas bonussystem medan grundproblemet är svårare att lösa. Svensk KommunRating står fast vid sina två frågande påståenden till Finansinspektionen och Riksbanken: Många tolkar signalen från riksdagen att kapitaltäckningen även fortsättningsvis skall vara noll procent för kommunerna så att de på ett välmenande sätt även fortsättningsvis kan förses med billigare lån. Den ekonomiska historien är full av exempel när välmenande kreditgivning slutat illa. För det andra innebär konstruktionen med solidarisk borgen mellan medlemskommunerna, som Kommuninvest tillämpar, en finansiell systemrisk inom kommunsektorn som Finansinspektionen och Riksbanken inte borde ta lätt på. Det går att ställa diagnos på patienten. Den som tar del av omvärldsanalysen för kommunsektorn i denna tidning förstår att dessa två problem kan få aktualitet mycket snart. Efter ett val som resulterar i jämvikt kan kommunsektorn och staten hamna i stora ekonomiska svårigheter samtidigt. I ett sådant läge ska det helst inte finnas några kritiska finansiella riskmönster som kan fungera som utlösande faktorer. De ska ha hanterats bort. Den svenska förmätenheten förhindrar oss att förstå att vi ofta är godtrogna. Det tog tre dygn för Sverige vid Tsunami-katastrofen att komma upp i operativ beredskap. Det tog tre timmar för Italien. Förmätet ställer ingen diagnosen. Händer det något inom kommunsektorn med kopplingar till de finansiella marknaderna så är nog tre timmar en väldigt lång tid. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Botkyrka Botkyrka miljonprogramränderna sitter i Analyssystemet indikerar näringslivssvikt i Botkyrka och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att övriga tre delbetyg är A så bestämmer lägsta delbetyget C på finansiella risker också slutbetyget till C. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är att sparandet inte har räckt till för investeringsutgifterna. Överkostnaderna i kommunen är till ringa del personal. Däremot finns det överkostnader i social omsorg på 25 miljoner kronor. Mediabild och bakgrund Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka, Bothwidiia Kirkia, stenkyrkan från 11-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet. Kommunen har sju kommundelar som är Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg, Tullinge, Storvreten, Tumba och Vårsta/Grödinge. Botkyrka och Grödinge sammanslogs till en storkommun Botkyrka upplevde en snabb expansion under några få år i början av 197-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns gruppbyggda småhus, villabebyggelse och glesbygd. Vad gäller bostäder i kommunen är andelen småhus 37 % medan andelen lägenheter i flerbostadshus är 63%. Till Botkyrka har folk flyttat från när och fjärran. En stor del av befolkningen är av utländsk härkomst. Bland stora arbetsgivare, förutom kommun och landsting, märks Alfa Laval, De Laval, Logica Sverige AB, Crane AB, Riksteatern och Swebus AB. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba. Tumba Bruk var Europas största pappersbruk under åren Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 197. Bruket övertogs 22 av det amerikanska företaget Crane Co. Sveriges största upplevelsesatsning planeras i Hågelbyparken i Botkyrka. Familjen Lindgren, tidigare ägare till Gröna Lund, står bakom projektet. Familjen Lindgren tillsammans med Botkyrka kommun arbetar med att fördjupa planerna. Hågelbyparken är redan idag en folkpark med stor och omfattande verksamhet. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i april 29. Botkyrka har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, Faktaruta Botkyrka Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: 8 55 Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 2,13 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 121 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 12 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 18 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 5

6 Botkyrka KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Botkyrka kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 65 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Botkyrka ligger på plats 13 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Botkyrkas fall ger en försiktig värdering ett värde på 42 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 23 7 kronor vilket med god marginal understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om förekomst av konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Botkyrkas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Botkyrka delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 13 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Botkyrka får betyget. År 28 är sparnivån 6,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,4 procent och därmed över kommunallagens krav. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Botkyrka förmedlar lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Botkyrka hade 28 långa skulder på 918 miljoner kronor medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen uppgick till 1 94 miljoner. Delen långa lån netto i Botkyrka ligger alltså i genomsnitt på noll procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget för skuldflödesgraden blir. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Botkyrka också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 16 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är att sparandet inte har räckt till för investeringsutgifterna. När inte någon större lång upplåning skett har de korta lånen fått öka. Kapitalbildningen får i Botkyrka betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Botkyrka under den senaste nioårsperioden 5,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8, procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,1 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Botkyrka delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. 6 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Botkyrka Nyckeltalet investeringsnivå är. För de sista fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt snabbt växande kommun som Botkyrka bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av totala intäkter. Befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden var 12,8 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 92 till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Botkyrka betyget. Man växer mycket både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Det markeras dock förekomst av en 6 årspuckel. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Botkyrka en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Dessutom finns en belastning för stor variation över tiden. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Botkyrka får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 41,2 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Förvärvsfrekvens 9 8 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk Totalt för Botkyrka Kommuntrenden Riket Rikstrenden Riksmax Gnosjö % Skatteunderlag/Invånare Kommunens andel av medelskatekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 7

8 Botkyrka lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan Finansiella risker. Den allvarliga risk som indikeras och behöver åtgärder är näringslivssvikt som indikeras genom de tre nyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning med betygen, respektive. Det är framförallt sviktande medelinkomster () och sysselsättning () som indikerar detta och kräver ledningens åtgärder och 5 miljoner kronor avsätts för detta. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 619 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 135 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (13 Mkr) och Risk (5 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Botkyrka skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ekerö) år 28. Eftersom Botkyrka har högre skattesats 28 med,9 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Botkyrka sänkte skatten senast år 22 med,25 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 12 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 135 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 89 procent av det totala behovet (12 miljoner av 135 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 89 procent når över den andra kritiska nivån, 66 procent, av de tre så blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom de kommunala affärsverksamheterna. Kostnadspressen kalkyleras till 619 miljoner kronor och Botkyrka får betyget på kostnadspress. Man kan pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor inom social omsorg, 1 miljoner inom äldreomsorg, cirka 6 miljoner vardera inom grundskola och gymnasieskola, 5 miljoner inom fritidsverksamhet och cirka 4 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 121 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 619 miljoner en sänkt skatt på Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. cirka 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till ringa del personal eftersom det finns 79 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 78 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet 54 personer. Botkyrka får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Botkyrka (här finns bara betygen och ). Det finns en markering för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Botkyrka är en kommun med många invånare och det kan antas att den organisatoriska trögheten växer med antalet invånare. Det finns belastningar för många partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Botkyrka det speciella Botkyrka är en av Storstockholms stora förortskommuner i söder, både till yta och befolkning. Den har sex kommungrannar varav fyra redan är analyserade i Kommunexperten. Det är i norr Ekerö (nr 12/28) och i öster Huddinge (nr 6/28) och Haninge (nr 4/28) och i sydväst Södertälje (nr 7/28). I väster 8 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Botkyrka finns ännu inte analyserade Salem och i söder Nynäshamn. Analyssystemet indikerar näringslivssvikt i Botkyrka och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att övriga tre delbetyg är A så bestämmer lägsta delbetyget C på finansiella risker också slutbetyget till C. Gör det något om Botkyrka har näringslivssvikt när man är en förortskommun och väl integrerad i Storstockholmsregionen? Det var ju tänkt så en gång under miljonprogrammets 196-tal att det skulle byggas separerat eller boende för sig, arbetsplatser för sig och så vidare. Folk kunde resa. Botkyrka illustrerar denna stadsbyggnadsfilosofi. Det allmännyttiga bostadsföretaget AB Botkyrkabyggen är räknat i lägenheter per invånare nästan dubbelt så stort som för genomsnittskommunen. Man har 61 arbetsställen per tusen invånare vilket är extremt lågt och det finns bara två kommuner som har lägre antal. Det finns företag i Botkyrka och den största arbetsgivaren är kommunen och sedan kommer tre aktiebolag innan Riksteatern på femte plats och landstinget på sjätte plats bryter mönstret. Resterande fyra är också aktiebolag och ingen av dessa tio har under hundra anställda. Det finns få stora företag i kommunen. LEDNINGSFRÅGA Men om det inte är fråga om näringslivssvikt så brister integrationen som förort då det är uppenbart att personer med lägre inkomster flyttar in samtidigt som sysselsättningen sjunker. Det framgår tydligt av diagrammet under denna analysfråga. Av kommunens tio verksamheter är det den sociala omsorgen som har de högsta överkostnaderna på 25 miljoner kronor. Attraktiviteten synes vara en generös bidragsregim då befolkningen ökar i en årstakt på 1,3 procent och det är mycket. Det är en ung befolkning till ålderssammansättningen med en 6-årspuckel som enda belastning. Betyget på nyckeltalet befolkning är alltså medan skattekraft och sysselsättning har betygen respektive. Om Botkyrka vore en glesbygdskommun så skulle dessa indikationer på näringslivssvikt och delbetyget C på analysfrågan inte kunna ifrågasättas. Är de indikerade svagheterna en potentiell möjlighet som inte behöver någon utlösande omsorg eller ska de tas med stort allvar som ett integrationsproblem? Svaret är att delbetyget för finansiella risker sätts till C. När det gäller kommunskulden så är inte bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare högt med tanke på att nästan en femtedel av kommunkoncernens omsättning bjuds ut av egna ägda bolag. Det finns värden utanför kärnverksamheten. År 21 börjar de förmedlade lånen få en mer betydande omfattning och lite originellt uppstår något halvkoncernliknande förhållande genom skapandet av Botkyrka Kommunfastigheter AB som förvärvar 92 procent av AB Botkyrkabyggen. Det blir en räntesnurra med förmedlade lån och 28 bokför kommunen ränteintäkter på 1 miljoner kronor och räntekostnader på 65 miljoner kronor. I den värdering som görs här avkastningsvärderas varje företag för sig och tillsammans med avsatta kontanter i pensionsförvaltning på 471 miljoner kronor så fås ett kvittningsbart belopp på kronor per invånare. Med ett nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare, väl under lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån, så ska delbetyget på analysfrågan kommunskuld vara A. När det gäller finansiell hälsa så är delbetyget A med minsta möjliga marginal vilket framgår av diagrammet under sparnivå. Den femåriga mättrenden ligger med sitt rödmarkerade medeltal över den högsta kritiska nivån 6,25 procent av totala intäkter, det gjorde den också ett år tillbaka i tiden och gör det utan marginal ett år fram i tiden med ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 9

10 Botkyrka bokslutsprognosens utfall för 29 inräknat. Det finns argument för ett nedjusterat delbetyg till B med tanke på det markerade fallet i sparnivåer de fyra åren 26 till 29. Men en skattesänkning 22, även om den var blygsam, skickade ner sparnivån lågt det året till 2,4 procent av totala intäkter varefter handlingskraftig styrning ökade sparandet igen året efter till över 7 procent av intäkter. Denna faktiska handlingskraft bör åter igen 21 återställa sparnivåerna över 6,25 procent av totala intäkter. När det gäller kritiska nivåer så kan sägas att Botkyrka har en relativt liten personalandel av verksamhetens kostnader och en optimal personalstyrka med bara en övertalighet på femtiotalet anställda. Det ger en lägsta kritiska nivå avtalspensioner på 2 procent av totala intäkter, som justeras ner,5 procent till 1,5 procent med anledning av att det finns medel avsatta i pensionsförvaltning motsvarande 25 procent av upptagna pensionsskulder. Den produktiva förmögenheten hålls intakt genom reinvesteringar som uppgår till 1,75 procent av totala intäkter och i den befolkningsmässigt snabbväxande kommunen behövs hela 3 procent av intäkter för nyinvesteringar. Det ger sammantaget en högsta kritiska nivå på 6,25 procent av intäkter. Av denna analysfrågas fem nyckeltal har tre betyget och två. Men det är logiskt att Kapitalbildning har betyget då sparnivåerna ligger lägre än investeringsnivåerna i en snabbväxande kommun. Det krävs nyupplåning men denna fördelas hela tiden på en växande befolkning och därför har de två nyckeltalen som mäter skuldnivåns utveckling fortfarande betyget. Vad är det som kostar när Botkyrka har överkostnader motsvarande en skattesänkning på 5,1 procent och det inte finns någon dyr och överdimensionerad personalkostnadsandel av verksamheternas bruttokostnader? Det finns överkostnader i social omsorg på 25 miljoner kronor och det motsvarar cirka 2 procent i skattesänkning. För övrigt är överkostnaderna ganska jämt fördelade mellan olika verksamheter. Delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: I Botkyrka gäller det att agera snabbt och kraftfullt för att lägg sparandet med god marginal över 6,25 procent av totala intäkter och spika fast det där för framtiden. Tveka inte eller visa rädsla då goda potentialer finns både när det gäller att pressa ner kostnader och höja avgifter. Den andra och mer långsiktiga lika viktiga uppgiften gäller två av skattebasens tre komponenter som indikerar näringslivssvikt alternativt dålig integration av befolkningen. Fundera på om inte en strävare bidragsregim kombinerad med andra åtgärder av näringsstimulerande natur kan få positiva konsekvenser på sysselsättning och lokal lönebildning. För det tredje förvaltar Botkyrka kassabalanser förmodligen för framtida avtalspensioner och är alltså i detta avseende en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har omfördelningsvänner i Sveriges Kommuner och Landsting och i Riksdagen. Dessutom är Botkyrka medlem i Kommuninvest där det finns en solidarisk borgen. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå även om det finns pensionsfonder för utbetalning av cirka 25 procent av era framtida avtalspensioner. Din bästa säkerhet för resterande 75 procent av pensionerna är att kommunen i framtiden etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni inte för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Överväg av denna anledning att råda kommunen att bilda en pensionsstiftelse eller låsa in dem på något liknande sätt. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt indikativt finansiellt betyg, en jämfört med länets övriga kommuner något hög skatt, lite mer än normala överkostnader och med en normal volym personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan öka överskotten, hantera vissa finansiella risker och därigenom förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd därför politiker som har moralen och de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. I takt med att Botkyrka härigenom får en bättre ekonomi så ökar kommunens attraktivitet och det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Botkyrka komparativa fördelar för ditt företag så kan du överväga att investera till och med egna pengar i fast egendom i Botkyrka, även om det indikativa finansiella betyget C är en negativ signal och bör i viss mån så vara. Den näringslivssvikt som indikeras kan vara en lokaliseringsfördel för dig. Överväger du lokaliseringar i ett bra läge söder om Stockholm så skulle nog Botkyrka kunna vara en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Botkyrka kommuns ekonomi i övrigt fortsätter att utvecklas på hög nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Botkyrka så finns i omgivningarna 1 D-kommun och 5 B-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor ekonomi ger topplacering Ratinglistan över Sveriges kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 176 kommuner. Det är 6,7 procent av Sveriges samtliga kommuner. Nu har vi analyserat åtta nya kommuner. Notera att alla kommuner i ratinglistan inte har fått sin rating vid samma tidpunkt så förändringar kan ha uppstått. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Den här månaden finns inga nya kommuner i A-listan. 45 kommuner av analyserade 176 är 25,6 procent. Om det är ett representativt urval finns 74 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Ny i B-gruppen den här månaden är Hörby kommun som markeras med fetstil i tabellen. 51 kommuner av analyserade 176 är 29 procent. Om det är ett representativt urval finns 84 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Nya i C-listan Nya i C-gruppen den här månaden är Ystad, Falköping, Botkyrka, Nordmaling och Högsby och de markeras med fetstil i tabellen. 44 kommuner av analyserade 176 är 25 procent. Om det är ett representativt urval finns 73 C- kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner. Dessa klarar inte att av egen kraft reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig, men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Nya i D-gruppen den här månaden är Lilla Edet och Surahammar och de markeras med fetstil i tabellen. 36 kommuner av analyserade 176 är 2,4 procent. Om det är ett representativt urval finns 59 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Kävlinge /9 4 Lerum /9 5 Säter /8 6 Värnamo /8 7 Fagersta /8 8 Skellefteå /8 9 Karlstad /8 1 Markaryd /8 11 Östersund /8 12 Vaggeryd /8 13 Vellinge /9 14 Älmhult /8 15 Piteå /8 16 Alingsås /9 17 Enköping /9 18 Linköping /9 19 Nykvarn /8 2 Trollhättan /9 21 Bromölla /8 22 Kinda /9 23 Skövde /8 24 Danderyd /8 25 Hudiksvall /8 26 Malmö /9 27 Mark /8 28 Halmstad /9 29 Kungsbacka /9 3 Helsingborg /9 31 Gislaved /9 32 Jönköping /9 33 Umeå /9 34 Skurup KD 9 35 Vänersborg /9 36 Göteborg /8 37 Mora /9 38 Sunne /8 39 Osby /8 4 Bollnäs /9 41 Gävle /9 42 Östhammar /8 43 Båstad /8 44 Tanum /8 45 Kristinehamn KD 9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genom en ProfilAnalys på B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Tierp KD 9 1 Hörby /9 11 Skinnskatteberg /8 12 Herrljunga /8 13 Ulricehamn /8 14 Uddevalla /8 15 Upplands Väsby /8 16 Kalmar /8 17 Ovanåker /9 18 Motala /8 19 Nässjö /9 2 Eskilstuna /9 21 Vadstena /8 22 Oskarhamn /9 23 Klippan /8 24 Höör /9 25 Norrköping /8 26 Leksand /8 27 Eda /9 28 Orust /8 29 Karlsborg /9 3 Strömstad /8 31 Haninge /8 32 Sölvesborg /8 33 Heby /9 34 Lund /9 35 Trelleborg /8 36 Borlänge /9 37 Perstorp /8 38 Töreboda /9 39 Askersund /9 4 Forshaga /8 41 Upplands-Bro /9 42 Stenungsund /8 43 Lycksele /8 44 Söderköping /9 45 Färgelanda /9 46 Svenljunga /8 47 Huddinge /8 48 Ekerö /8 49 Emmaboda /9 5 Kungsör /9 51 Sävsjö /9 12 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Ystad /9 5 Orsa /8 6 Falköping /9 7 Falkenberg /8 8 Mjölby /9 9 Lindesberg /9 1 Nordanstig /8 11 Hedemora /8 12 Tranemo /9 13 Strömsund /8 14 Burlöv /9 15 Åstorp /8 16 Östra Göinge /9 17 Botkyrka /9 18 Falun /9 19 Sundsvall /8 2 Ydre /8 21 Flen /8 22 Kiruna /8 23 Tingsryd /8 24 Vimmerby /9 25 Krokom /9 26 Lysekil /9 27 Västervik /8 28 Timrå /9 29 Sandviken /8 3 Katrineholm /8 31 Vilhelmina /9 32 Nordmaling /9 33 Torsås /8 34 Mörbylånga /9 35 Mullsjö /9 36 Smedjebacken /8 37 Avesta /8 38 Ljusdal /8 39 Högsby /9 4 Sollefteå /8 41 Mellerud /8 42 Olofström /8 43 Karlskoga /8 44 Ronneby /9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Bjurholm /8 11 Vaxholm /8 12 Södertälje /8 13 Älvsbyn /9 14 Hallstahammar /9 15 Dals-Ed /8 16 Söderhamn /9 17 Vansbro /9 18 Kramfors /9 19 Arjeplog /8 2 Surahammar /9 21 Bräcke /8 22 Gagnef /8 23 Kil /9 24 Munkfors /9 25 Dorotea /8 26 Berg /8 27 Åtvidaberg /9 28 Sorsele /8 29 Torsby /9 3 Robertsfors /8 31 Pajala /9 32 Grums /9 33 Degerfors /8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand /9 2 Hallsberg /8 3 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 13

14 Falköping Falköping bryt mönstret upp och ned År 28 är sparnivån i Falköping 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning. Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Kommunen växer årligen. Det sker dock en viss utflyttning i samhällsbyggargenerationen år. När det gäller den tredje analysfrågan krisutlösande finansiella risker så har alla sex nyckeltalen här betygen och därmed indikeras inga kritiska mönster. Överkostnaderna i kommunen är till en del personal. Falköping har väl många anställda och en liten produktiv förmögenhet. Mediabild och bakgrund Falköping har en lång historia. S:t Olofs kyrka byggdes redan under sent 11- tal och är en av Sveriges största kvarvarande romanska kyrkor. Falbygden blev 1389 skådeplats för en viktig händelse i Nordens historia. Drottning Margarete av Danmark besegrade kung Albrecht av Mecklenburg i ett slag som skulle leda fram till Kalmarunionen Vid flera tillfällen, då Sverige och Danmark befann sig i krig, brände danskarna Falköping. År 1717 hade Falköping 234 invånare. Ungefär 15 år senare år 1865 fanns det 1 5 invånare och staden blev en viktig järnvägsknut. Idag nästan 145 år senare bor drygt 31 i kommunen varav 15 i tätorten. Det sker satsning på logistik i kommunen. Stora Enso Skog och Sydved bygger en ny virkesterminal som en del i en långsiktig logistiksatsning som ska minska klimatpåverkande utsläpp av koldioxid. Satsningen är ett samarbete mellan Stora Enso, Sydved, Banverket och Falköpings kommun. Terminalen planeras stå färdig i september 21. Sedan har Göteborgs hamn tecknat ett nytt avtal med Falköpings kombiterminal vars container- och trailerhantering drivs av ISS TraffiCare. Det innebär att kombiterminalen knyts ihop med Göteborg hamns spårsystem (Railportsystemet). Göteborgs hamn är Nordens största hamn och godsvolymen växer stadigt och för att möta den ökade efterfrågan utökar man nu sitt samarbete med andra omlastningsterminaler. Falköpings kommun är Sveriges första medlem i det internationella nätverket Cittaslow. Cittaslows filosofi (festina lente) är att leva utan brådska, att skynda långsamt. Att söka det unika, det speciella, och att respektera det lilla och lokala i en globaliserad värld. Att arbeta med humana, miljövänliga och hållbara lösningar. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 baseras på en helårsprognos från mars 29. Falköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. För Faktaruta Falköping Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 21,6 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 48 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 69 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter a B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Falköping pliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 5 7 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Falköping ligger på plats 41 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Falköpings fall ger en försiktig värdering ett värde på 12 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 38 4 kronor vilket överstiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Falköpings amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Falköping kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Falköping delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Falköping får betyget. År 28 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 5,3 procent och även den lägre än 5,5 procent av intäkter. Då bokslutsprognosen för 29 indikerar en sparnivå på endast,8 procent av ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 41 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga intäkter motiverar det nyckeltalsbetyget. Det är ingen nivåbelastning som sker då mättrenden flyttas fram ett år och får omfatta 29 utan belastningen sker för en snabbt fallande trend. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger i genomsnitt 14 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget för skuldflödesgraden blir därför. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Falköping betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 42 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem sista bokslutsår. Kapitalbildningen får i Falköping betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Falköping under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som också var 4,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från,8 procent av totala intäkter till 5,5 procent av intäkter är 79 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 15

16 Falköping det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de sista fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Falköping bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsförändring inom +/ 5 procent de senaste tio åren. Befolkningsförändringen FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter i Falköping den senaste tioårsperioden var,6 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend från 86 till 89 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Falköping betyget. Man växer årligen. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Det sker dock en viss utflyttning i samhällsbyggargenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Falköping en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 16,9 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 6 3 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Falköping kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Falköping Falköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 81 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2 Mkr), Hälsa (79 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Falköping skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vara) år 28. Eftersom Falköping har högre skattesats 28 med,2 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Falköping höjde skatten senast år 29 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med 24 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldreoch handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Cirka 2 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det behov MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 218 Mkr Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 81 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 3 procent av det totala behovet (24 miljoner av 81 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 3 procent inte ens når den första kritiska nivån 33 procent så blir det tre belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 218 miljoner kronor och Falköping får betyget på kostnadspress. Man kan till exempel pressa kostnaderna med cirka 8 miljoner kronor inom äldreomsorg, 4 miljoner inom social omsorg och 3 miljoner inom det som benämns infraskydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 2 miljoner kronor vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 48 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 218 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 16 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 92 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet 431 personer. Falköping får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 4 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den bara motsvarar en skattesänkning på,16 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 121 miljoner kronor. Frånräknas 81 miljoner kronor i totalt behov så fås 4 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Falköping (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 16 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Det finns också en belastning för antalet partier i fullmäktige som kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Falköping det speciella Falköping har ett bra kommunikationsläge mitt på västgötaslätten utef ter västra stambanan och en järnvägsgren till Jönköping. Falköping har sju KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 17

18 Falköping kommungrannar varav fyra redan är analyserade i Kommunexperten. Det är Skövde i norr (nr 11/28) och i söder de tre kommunerna Herrljunga (nr 4/28), Ulricehamn (nr 12/28) och Mullsjö (nr 3/29). I väster finns Vara och Skara och i öster Tidaholm. Falköping har det indikativa betyget C vilket framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Det är analysfrågan finansiell hälsa som har delbetyget C och det bestämmer slutbetyget i kraft av att vara det lägsta delbetyget. Det är det låga sparandet för 29 enligt aktuell bokslutsprognos som fäller utslaget. Då denna analys upprättas finns bokslutsprognosen per augusti men är inte officiell varför den per april får gälla. Andra kommuner har sedan länge sina augustiprognoser publicerade på sina hemsidor. Vore det inte för en så låg sparnivå som,8 procent av totala intäkter 29 så skulle Falköping vara en B-kommun men nu utgår även, utöver en nivåbelastning när den femåriga betygstrenden flyttas fram ett år och får omfatta 29, en belastning för snabbt fallande trend. Nyckeltalsbetyget för sparnivå blir. Ett delbetyg C på analysfrågan finansiell hälsa är ingen orättvist hård bedömning om man ser till de tio år LEDNINGSFRÅGA som sparnivåer presenteras i diagrammet. Läggs en betygstrend över de fem inledande åren 2 till 24 så fås ett medeltal, dvs en röd markering mitt på betygstrenden, som hamnar under två kritiska nivåer och nyckeltalsbetyget blir inte bättre än. Det räckte då till ett delbetyg C. Men det blir bättre när det går som ekonomiskt allra bäst i Sverige. Faktiskt är denna medelpunkt på mättrenden över den högsta kritiska nivån under åren Då är delbetyget A. Är Falköping en kommun som synes påverkas mer av förhållandena i omgivningen än någon medveten lokal ekonomisk politik? Nu råkar Falköping vara en kommun med många anställda och en liten produktiv förmögenhet, vilket också kan utläsas av tjockleken på spardiagrammets kritiska nivåer. Lägsta kritiska nivå avtalspensioner är 2,5 procent av totala intäkter och över normala 2 procent beroende på att personalandelen av verksamhetens kostnader är så stor som 69,4 procent. Det indikeras också en stor övertalighet i personal. När kommunens tillgångar uppgår till cirka 64 procent av genomsnittsvärdet för kommuner och det räcker med bara 1,5 procent av totala intäkter för att betala reinvesteringar så finns det anledning att fråga om det inte i Falköping finns mycket personal i lite äldre, trånga och nedslitna lokaler. Nyckeltalet kapitalbildning har betyget vilket betyder att utgifterna för investeringar de senaste nio åren har anpassats till sparnivåerna. Då sparnivåerna långsiktigt är för låga så tenderar den produktiva förmögenheten att bli för låg. Men det kan inte uteslutas att det är ett medvetet val att satsa på mycket personal. Falköping har ett lågt bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare men också en liten andel verksamhet i egna ägda bolag. Företagens andel av kommunkoncernens omsättning är bara 4 procent. Det finns fem företag varav fyra är helt ägda av kommunen. Och det är bara det allmännyttiga bostadsföretaget Falköping hyresbostäder AB som betyder något vid en värdering av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten. När detta och de övriga mycket mindre företagen värderats så fås ett belopp på kronor per invånare som kan användas för att reducera bruttoförpliktelsebeloppet till ett netto på kronor per invånare. Då det gäller att försöka nå ett belopp under lägsta kritiska nivå 36 9 kronor per invånare för att undvika indikation på konsumtionslån så räcker det alltså inte med en värdering av de ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Falköping kommunägda företagen för att vara säker på att inga konsumtionslån finns. Nu finns det säkert mer tillgångar som kan värderas men inga som är synliga i kommunens årsredovisningar. Dessa är inte helt analysvänliga då de håller en hög aggregeringsnivå på olika poster och då speciellt noterna till olika sammanställningar. Det finns en borgen till bostadsrättsföreningar på 23,3 miljoner kronor och om denna kunde avvecklas så nås ett nettoförpliktelsebelopp just under 36 9 kronor per invånare och delbetyget för analysfrågan kommunskuld skulle vara A. Falköping har inte krånglat till sin ekonomi genom koncernbildningar med moder och dotterbolag, förmedlade lån, medlemskap i KommunInvest mm och det är bra med tanke på att företagsdelen är okomplicerat liten. Men en riskavgift för borgen till bostadsrättsföreningarna, som höjs tills de refinansierar sina borgenslån, vore en adekvat åtgärd av kommunen. Speciellt när nyckeltalet bostadsöverskott med sitt betyg numera indikerar en balanserad lokal bostadsmarknad. Idag behövs inte denna borgen. Delbetyget på analysfrågan kommunskuld ska vara B. När det gäller den tredje analysfrågan krisutlösande finansiella risker så har alla sex nyckeltalen här betygen och därmed indikeras inga kritiska mönster. Delbetyget ska vara A. Av de inledande avsnitten har framgått att behoven av åtgärder för att bli A-kommun kostar 81 miljoner kronor. Det är extra amorteringar på 2 miljoner och en förbättrad sparnivå på 79 miljoner kronor. Det går att mycket snabbt återställa en hög sparnivå och meritera kommunen för ett delbetyg A igen på analysfrågan finansiell hälsa. Det torde också gå snabbt att avveckla borgen mot bostadsrättsföreningarna och nå delbetyget A på kommunskuld. Det riktas alltså stora krav på den fjärde analysfrågan finansiella möjligheter och där indikerar nyckeltalen att höja skatter och avgifter inte är lika effektiva åtgärder som nedpressning av kostnader. Nu finns det en mindre avgiftspotential på 24 miljoner kronor och det indikeras 27 miljoner inom den kommunala affärsverksamheten men det finns så mycket som 218 miljoner i överkostnader. Ändå anger ett delbetyg B på denna analysfråga att potentialerna är något ansträngda och svåra att tillgodogöra sig på kort sikt. Att ta fram i storleksordningen 8 miljoner kronor får omedelbara personalkonsekvenser och det är förmodligen svårt i en politisk jämviktskommun. Men det är fullt möjligt och när det skett och de tre inledande analysfrågorna har delbetyget A riktas inte längre några behov mot potentialnyckeltalen och även analysfråga finansiella möjligheter får då delbetyget A. Rekommendationer Kommunledningen: I Falköping finns en och endast en uppgift för politiken. Det gäller att agera snabbt och kraftfullt för att lägga sparandet med god marginal över 5,5 procent av totala intäkter och spika fast det där för framtiden. Tveka inte eller visa rädsla då potentialer finns, även om de är något ansträngda, både när det gäller att pressa ner kostnader och höja avgifter. Fundera på om Falköping ska gå framtiden till mötes med den mix av produktionsfaktorer som analysen indikerar dvs ett förlitande på mycket personal i verksamheterna. Alternativet är att genom investeringar på en högre nivå skapa en större volym produktiva lokaler som inte kräver så stor bemanning. Tänk också på att då kommunen låser inne så stora volymer arbetskraft i förvaltningarna så försvåras utvecklingen för det lokala näringslivet. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt åter igen etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni, och har varit, något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det förmodligen tillfälligt något låga finansiella indikativa betyget C, med en jämförelsevis låg skatt, med något mer överkostnader än normalt och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att även fortsättningsvis få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan öka överskotten och behålla dem på högre nivåer och därigenom förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Det finns ekonomiska potentialer för detta. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen snabbt meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå igen. I takt med att Falköping härigenom åter får en bättre ekonomi så ökar kommunens attraktivitet och det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Falköping så kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal och bör i viss mån så vara. Men har Falköping lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du överväga att bli kvar. Det hör till bilden att Falköping har nyss varit och är en potentiell A-kommun och det nu ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att snabbt styra ekonomin tillbaka till godkänt höga överskott. Du kan varje år kontrollera om Falköping kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Falköping så finns 1 C-kommun till i omgivningarna och 3 B- och 3 A-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 19

20 Omvärldsanalys Krisen som kom av sig tills efter valet Kommunexperten fortsätter här med sina ambitioner att ge fristående och oberoende experters syn på utvecklingen inom kommunsektorn. Vad händer i världen, i Sverige och i svenska kommuner under kommande mandatperiod? Läs och begrunda. Framtiden är svår att förutsäga men tankar om det svårtänkbara är goda övningar. Det ekonomiska krisläget Det är inkomstskatt som ger den största delen av intäkterna till kommunerna. Skatteintäkterna har i prognoserna dalat brant men börjar nu plana ut och tenderar till och med att gå upp igen. I kommuner där politikerna inte agerat utan suttit och åkt med skatteintäkterna ner i svackan ser resultatet för 29 inte bra ut vilket bilden här intill för Fejk kommun illustrerar. Fejk är en verklig svensk kommun som får tjäna som principbild för alla kommuner. Nyckeltalsdiagrammet är tagen ur Svensk KommunRatings analyssystem och visar det överskott som kallas sparande vilket är ett begrepp som läsare av Kommunexperten och kassaflödesanalytiker är väl förtrogna med. Dock inte alltid för bottom-liners och därmed de som styr enbart efter lagens balanskrav. Kommunerna fick 7 miljarder kronor i extra bidrag till valåret 21 under våren 29 och ytterligare 1 miljarder kronor under hösten. Då ser det ut som i diagrammet för 21. Sparnivån för Fejk kommun poppar upp över högsta kritiska nivå igen. Ekonomin är balanserad. De krisplaner med åtgärder och krismedvetenhet som byggdes upp kring årsskiftet har i de flesta kommuner lagts på is. Det kändes nog ganska snopet i de kommuner som ändå skulle klara sig bra, att helt plötsligt bada i pengar. Makt är överordnat Men det är val 21 och det får kosta och det sker med statlig belåning av kommande generationer. Fullblods politikern vet att utan makten åstadkommer man intet. Och det man vill åstadkomma ska genomföras före nästa val efter det att ekonomin kommit på fötter igen. Det blir alltså frågan om en ekonomisk tvärnit året efter valet när det inte längre finns några väljare att förlora. Det är också det som framgår av diagrammet ovan. Det blir knappt några överskott 211 och åren därefter. För regeringen avser väl inte att fortsätta och pytsa in 17 miljarder lånekronor per år i framtiden? Hösten 21 efter valet Om det finns ett regeringsunderlag som kan tillträda omedelbart efter valet så finns det också en rad angelägna problem att ta sig an: Kommunalt skattestopp för 211. Det kan också vara aktuellt flera år därefter. Anledningen diskuteras i Kommunexperten(KE) nr 8/29 (sidan 2). I krisen är det viktigare att hushållens köpkraft inte beskattas in till kommunerna än att kommunerna lever upp till kravet på att fullt ut balansera sin ekonomi. Snabbutredning om kommunal fastighetsskatt för att stärka de kommunala intäkterna dvs att kommunerna får bestämma fastighetsavgifternas höjd, se KE nr 2/29 (sidan 34). Åtgärder som radikalt förbättrar företagsklimatet. Det är sänkta skatter och pålagor på företag, stora delar av LAS försvinner och kanske måste systemet med källskatt avskaffas. Nödvändigheten av det senare diskuteras i KE nr 5/29 (sidan 36). Utredningen som ser över skatteutjämningen mellan kommuner får nya direktiv. Dessa innebär att den fördelningspolitiska hänsynen tonas ned till förmån för incitament som får en kommun att genom lokal näringspolitik och liknande åtgärder öka den lokala ekonomiska tillväxten och därmed kommunens egen skattebas. Hur dysfunktionellt systemet för utjämning fungerar diskuteras i KE nr 11/28 (sidan 42). Men det är större sannolikhet för ett politiskt dödläge både på riksplanet och i ett flertal kommuner under många månader efter valet. Sverige kan sakna en effektiv regeringsmakt under ekonomisk kris, som också förvärrar krisen för landet efterhand som dödläget består. Staten och kommunerna hamnar i kris samtidigt och det kan exponera kreditgivare som sysslat med välvillig utlåning så som Kommuninvest. Mer om detta nedan. I kommuner med stabil majoritet som traditionellt är ansvarsfulla ekonomiska aktörer tas de tidigare skrinlagda krisplanerna fram igen så snart politikerna fördelat makten och bemannat alla politiska organ. Det är viktigt att det sker snabbt. Med ett skattestopp framför sig och även ett krav på god ekonomisk hushållning så återstår att pressa ner kostnaderna och det får de personalkonsekvenser som planerades före valet och som regeringens lånemiljarder nu skjutit upp ett år. I politiska jämviktskommuner blir resan genom 211 besvärligare då den ekonomiska styrningen blir lidande. 2 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec 2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Sveriges bästa naturvårdskommun

Sveriges bästa naturvårdskommun Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, sorterade enligt poäng. Placering Kommun Poäng 1 Huddinge kommun 53 2 Lomma kommun 50.5 3 Tierps kommun 48 4 Örebro kommun 47.5

Läs mer

Sveriges bästa naturvårdskommun

Sveriges bästa naturvårdskommun Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, i bokstavordning. Placering Kommun Poäng 193 Ale kommun 14.5 141 Alingsås kommun 23.5 117 Alvesta kommun 26.5 134 Aneby kommun

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)

Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande Blekinge län Karlshamn 92 3 739 987 Karlskrona 433 9 050 660 Olofström 45 1 829 342 Ronneby 45 1 829 342 Sölvesborg 71 1 700 915 Dalarnas län Avesta 21 853 693 Borlänge 199 6 170 567 Falun 349 7 272 842

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun

Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun STORA KOMMUNER 50 000+ INVÅNARE Avvikelser från kommunens e efter att hänsyn tagits till nas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå kategoriseras som skydds behövande och deras anhöriga. enheter

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Kulturskoleverksamhet

Kulturskoleverksamhet Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,

Läs mer

Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården

Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag PAJALA 529 0,1% 350 0,1% 51,1% 41 NYKVARN 362 0,1% 255 0,0% 42,0% 59 VARA 869 0,1% 634 0,1% 37,1% 127 GULLSPÅNG 266 0,0% 197 0,0% 35,0% 38 KIL 1 044 0,2% 803 0,1% 30,0% 85 TROSA 773 0,1% 595 0,1% 29,9%

Läs mer

Värde per kommun

Värde per kommun ÖCKERÖ 1 239 0,2% 874 0,1% 41,8% 133 STRÖMSUND 1 443 0,2% 1 083 0,2% 33,2% 123 PAJALA 496 0,1% 375 0,1% 32,3% 45 STRÄNGNÄS 2 380 0,4% 1 811 0,3% 31,4% 294 ÅSTORP 865 0,1% 662 0,1% 30,7% 68 LJUSNARSBERG

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

HÄR ÖKADE SEGREGATIONEN MEST DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

HÄR ÖKADE SEGREGATIONEN MEST DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR RESEARCH 1 UPPVIDINGE 7 33 26 9 317 2 VÄNNÄS 12 35 23 8 591 3 NORSJÖ 9 31 22 4 172 4 BERG 14 32 18 7 026 5 ÖVERKALIX 13 31 18 3 398 6 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 7 OVANÅKER 15 32 17 11 474 8 AVESTA 15 31

Läs mer

Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun

Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun Kommun Jan-juni 2016 Jan-juni 2015 Jan-juni 2014 2016 till 2015 % förändring ALE 2 5 3-60% ALINGSÅS 13 6 8 117% ALVESTA 8 4 3 100% ANEBY 1 2

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016

Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016 Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016 Kommun Totalt antal verksamheter Antal med Grön Flagg I procent Ale 42 6 14,29% Alingsås 79 17 21,52% Alvesta 31 4 12,90% Aneby 22 0 0,00% Arboga 25 2 8,00%

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige 1/8

Föräldraalliansen Sverige 1/8 Ale 2,02 154 1,83 264 1,96 209 1,94 214 1,77 275 1,78 270 1,83 265 1,88 256 1,97 268 2,00 272 2,21 210 1,93 276 Alingsås 2,13 91 2,23 60 2,02 178 2,03 172 2,05 138 2,03 176 2,24 57 2,16 117 2,15 187 2,34

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Samverkande kommuner Lärcentrum 2018

Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner (huvudsökande i fet text) ALE KOMMUN LILLA EDETS KOMMUN ALINGSÅS KOMMUN Kunskapsförbundet Väst ARVIKA KOMMUN EDA KOMMUN BORÅS KOMMUN BOLLEBYGDS

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Totala kommunala skattesatser år 2003 Bilaga 5

Totala kommunala skattesatser år 2003 Bilaga 5 0114 Upplands Väsby 31,20 19,58 11,62 1,30 0115 Vallentuna 30,30 18,68 11,62 1,00 1,30 0117 Österåker 31,85 20,23 11,62 0,70 1,30 0120 Värmdö 32,08 20,46 11,62 0,38 1,30 0123 Järfälla 30,75 19,13 11,62

Läs mer

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3 0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner) Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Omställningskostnader - kommuner i bokstavsordning, men med angiven ordning efter andel platser i förhållande till befolkning Ordning Kommunkod

Omställningskostnader - kommuner i bokstavsordning, men med angiven ordning efter andel platser i förhållande till befolkning Ordning Kommunkod 156 1440 Ale 123 29 120 0,0042239 276 1489 Alingsås 31 39 837 0,0007782 175 0764 Alvesta 75 19 662 0,0038145 21 0604 Aneby 75 6 570 0,0114155 116 1984 Arboga 77 13 843 0,0055624 2 2506 Arjeplog 60 2 868

Läs mer

Finansiell ratinglista svenska kommuner

Finansiell ratinglista svenska kommuner Kommuner på ratinglistan I varje nummer av tidningen Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Med ett nummer i månaden och tolv kommuner per nummer (13 kommuner i december) så blir det 145 kommuner per

Läs mer

2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift

2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift Datum 2018-09-27 Geodatasamverkan - Årsavgift kommuner 2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift Ale D 240 700 kr D 238 700 kr Alingsås D 240 700 kr D 238 700 kr Alvesta B 149 800 kr

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer