Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten under 28 analyserat 56 kommuner. Det är nästan 2 procent av Sveriges samtliga kommuner och innebär att det finns underlag för ratinglistor. Vilka kommuner är mest välskötta? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grann kommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Sidan 12 Analyserade kommuner i KE 7/28 Södertälje är en D-kommun där huvudproblemet är det låga sparandet som bland annat innebär att Södertälje lånar till investeringarna. Åtgärdsbehovet är cirka 17 miljoner kronor Sidan 5 Åre har hög kommunskuld med högt förpliktelsebelopp och något svag finansiell hälsa eftersom man lånar något för mycket. Till det positiva hör att Åre växer och att det är drag i turistnäringen Sidan 14 Som så många kommuner i Skåne är också Trelleborg en finansiellt välskött kommun. Inte helt uppe i toppen, men det är inte långt kvar dit. Med ett högre sparande skulle man snart vara i eliten Sidan 22 Kristinehamn har knockats och nästan varit uträknad flera gånger, men rest sig och kommit tillbaka. Nu är man en B- kommun med potential att nå A-nivå om några år, men då gäller bland annat att komma till rätta med befolkningsminskningen Sidan 28 Östhammar är en av Sveriges mest välskötta kommuner. Man har högsta betyg i nästan allt. Möjligen kunde man tänka sig lägre skatt, för med Östhammars läge vore lägst skatt i Uppland en viktig komparativ fördel Sidan 35 Dals-Ed är en skuldtyngd kommun där en del av lånen gått till löpande drift. Intrycket är att man unnat sig mycket och förberett en stor ryggsäck med skulder åt kommande generationer... Sidan 44 Kiruna har ett högt sparande som gör att man kan investera och amortera långa lån. Huvudproblemet är att folk flyttar. Den senaste tioårsperioden är befolkningsminskningen cirka 8,5 procent Sidan 51 Säter är en finansiellt mycket bra kommun. Man har högsta betyg i det mesta och steget är inte långt till en finansiell elitlicens. Inte minst glädjande är att syssel sättningen uppvisar en långsiktig trend som är betydligt bättre än motsvarande trend för riket... Sidan 57 Finansiella risker i kommunerna Risker är krisutlösande faktorer. Därför är det ett måste för kommunerna att ha kompetens inom riskhantering. I huvudsak finns tre typer av risker som en kommun måste ha kunskap om. Det är investerings-, skattebas- och förpliktelserisker. När det gäller investeringsrisken finns olika beteenden som styr volymen. Så kan exempelvis investeringsglada politiker överinvestera i flera år, något som nonmalt leder till skattehöjningar. Sidan 2

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Södertälje... 5 Kommunexpertens ratinglistor Åre Analysfrågan Finansiella krisutlösande risker... 2 Trelleborg Kristinehamn Finansiell elitlicens Östhammar Vet du var du ska investera? Kommunal kostnadspress Dals-Ed Kiruna Säter Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Sveriges kommuner nu med dödskalle! Sätt en dödskalle på dåliga kommuner på Sverigekartan, var kommentaren från en kommunchef i en finansiellt stark kommun med A-betyg. Vad är det för idé att vi är bra, om hushåll och företag i dåliga kommuner inte vet om att de bor och verkar i dåliga kommuner och därför tjänar på att flytta till bättre? Vi kan inte hänga ut kommuner med dödskalle, var vårt svar. Så gör man inte i Sverige. Så beter man sig inte! Det är nya tider nu, fortsatte kommunchefen, och vi är med i EU. Där gäller rörlighet för arbete och kapital, konkurrens, valfrihet för folk att bo och verka inom hela unionen. Vi måste lära svensken att man har frihet att välja kommun även inom Sverige, och att valfriheten får praktiska konsekvenser för kvaliteten på den välfärd man får. De flesta svenskar får numera välja förvaltare för sina tjänstepensioner. Det är ännu viktigare att välja rätt kommun när man investerar i fast egendom. Den första ratinglistan Vi har tänkt om. I det här numret presenteras för första gången en ratinglista. Den omfattar de hittills analyserade 56 kommunerna. En är dödskallemärkt: Hallsberg. Lagom till valet 21 är nästan alla kommuner klassade och med på listan. Väljarna i kommunerna kan därför på sakliga grunder kräva ansvar i lokalvalet. Vi lever upp till vårt motto att öka det sakliga tempot i lokalpolitiken. Vi testar våra artiklar i förväg och har fått flest reaktioner på listan. Om ni sänker Hallsberg, kan ni ju bli dömda i domstol och få betala skadestånd. Är det inte så i Sverige? Får man göra så här? Tvärtom, i en västerländsk demokrati med fria media är just den typen av beteende ett medialt imperativ. Representanter för media ska göra så här. Det är tvärtom så att demokrati förutsätter att städjobbet görs. Analystidningen Kommunexperten granskar och betygsätter på ett rättvisande sätt för alla kommunintressenter. Min mamma är politiker i en kommun och hon blev det för att hon var missnöjd med kommunen, sa en annan artikeltvätterska. Ni menar att hon i stället skulle ha flyttat till en bättre grannkommun i stället för att engagera sig? Hon anser att servicen i alla kommuner ska vara likvärdig och hon överklagar ibland till statliga myndigheter. Hon vill höja skatten och förbättra servicen och är allmänt en orolig politisk själ i den ankdammskommun hon verkar i. Ja, hon är emot EU också. Sakliga grunder Idag finns valfrihet på mer sakliga grunder. Om din mamma vore ung idag och bodde i ett pendlings område med, säg, fem kommuner skulle hon på sakliga grunder kunna flytta till den bästa av dem. Anta att hon var 25 år och bodde i en villa i Hallsberg värd en miljon kronor. Anta att hon omedelbart säljer villan och köper en ny för en miljon i B-kommunen Lekeberg, som om tendenserna håller i sig snart är A-kommun. Om 4 år går din mamma i pension vid 65 års ålder och säljer villan som hon sett som en del av sitt pensionskapital. Om värdestegringen under dessa 4 år i Lekeberg blir 1 procent högre per år än i Hallsberg, innebär det ett mervärde på 5 kronor. Röstar med fötterna Förnuftiga människor engagerar sig inte alltid i politiken idag utan röstar tyst med fötterna. Och de som gör det är medvetna om att med mer kunskap än vad andra har gör man lönsammare val. Kommunexpertens läsare är ekonomiska outsiders som är måna om sin personliga välfärd och går före. De är den nya tidens flockledare. Det höga priset för en analystidning utan annonser är en signal de uppmärksammar. De lever i en ny tid där den individuella valfriheten ständigt vidgas. Men om din mamma vore ung idag och sitter fast i Hallsberg genom exempelvis fast kapital som inte längre går att sälja, är valet att engagera sig i politiken och reda upp de trassliga finanserna. I takt med att det sker stiger värdet på all fast egendom i kommunen igen. Ni är experter och de i Sverige med överlägsen information om alla Sveriges kommuner, menade en annan granskare. Tror ni att Hallsberg ber er om hjälp om ni hänger ut dem så här? Ja, om fem år in i framtiden när Svensk Kommunrating och Kommunexperten är mer etablerade kommer kriskommuner att be om hjälp. Man har ingen annan att vända sig till, om man vill göra de rätta sakerna som gör minst skada. Diagnosbranschen Vi är i samma bransch som läkare, tandläkare och yrken som ställer dia gnoser på hur det är i verkligheten. Om en tandläkare säger att kommunal rådet i Hallsberg har tio hål i tänderna, pratar inte tandläkaren illa om kommunalrådets tand status. Det är så att det i verkligheten existerar tio hål i tio faktiska tänder. Och tandläkaren förväntar sig att patienten faktiskt vill ha hålen professionellt lagade. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Södertälje Södertälje misshushållnings strategerna Det som gör att Södertälje får ett så lågt betyg som D är den finansiella hälsan. Man har ett behov av åtgärder på 17 miljoner kronor. Huvudproblemet är det låga sparandet som bland annat innebär att Södertälje lånar till investeringarna och har ett årligt lånebehov på över 3 procent. Annars har man högsta betyg i Kommunskuld och Finansiella möjligheter. Sysselsättningen utvecklas sämre än i riket, trots det växer Södertälje både årligen och långsiktigt. En av svårigheterna för ledningen i Södertälje är att det saknats stabila majoriteter under de senaste fyra mandatperioderna. Mediabild och bakgrund Det är inte helt klart när Södertälje blev stad, dvs fick sina stadsprivilegier. Om man vill måla med stora penseln inföll händelsen mellan år 1 och Från att runt 18 bara haft cirka 1 invånare växte orten starkt och vid nästa sekelskifte var befolkningen upp i omkring 8 personer. 186 kom järnvägen till Södertälje. Det var sträckan Stockholm Södertälje och utgjorde en del av stambanan till Göteborg. Dessförinnan, i början på 18-talet, hade man byggt Södertälje kanal. Runt 19 bildades många idag kända företag, bland annat Astra, Tobaksmonopolet och Vabis, det som sedan blev Scania-Vabis. Idrott och Södertälje hör ihop och förutom tennis och Björn Borg har Södertälje också fostrat duktiga hockey spelare. 21 fick man utmärkelsen som Sveriges bästa barnstad och man påpekar gärna att det inom kommunen finns 18 naturreservat. Söder tälje är numera också känd som en av Sveriges mest etniskt diversifierade kommuner och man räknar med att cirka 8 olika nationaliteter är representerade i Södertälje. Media rapporterar också om ett lagförslag som går ut på att tvinga kommuner ta emot flyktingar för att minska flykting trycket på kommuner som Södertälje, Malmö och Landskrona. Traditionellt har Södertälje haft för lågt sparande och man kan säga utan att var raljant att kommunpolitikerna har svårt med det dagliga hushållandet. Men, Södertälje är ingen kriskommun; man har själv förmåga att rätta till läget. Det höga betyget i analysfrågan Finansiella möjligheter visar att man har potential. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Södertälje har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Södertälje har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med modern Telge i Södertälje AB. År 24 överfördes förvaltningsfastigheterna i det eget ägda bolaget, Telge Fastigheter AB. Det senare påverkar Fakta Södertälje Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 2,13 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 131 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 85 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 54 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 5

6 Södertälje de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Södertälje ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 117 kronor per invånare. Det är högt över medeltalet och nära kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Södertälje ligger på plats 289 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kom munens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett nettoför plikt else belopp. I Södertäljes KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Södertälje kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade -98 Nettoförpliktelse belopp fall ger en försiktig värdering 98 kro nor per invånare. Då blir netto förpliktelsebeloppet cirka 19 kro nor, vilket med stor marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Södertäljes amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån fem år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Södertälje delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, Kommun 289 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 26 är sparnivån,49 procent av de totala intäkterna. Det är under nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 1,15 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. På skuldbalansgraden får Södertälje betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är nästan 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. Belastningen som flyttar ner ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är här 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är stora investeringar 23 och 24. Sparandet har inte räckt till för investeringsutgifterna. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Södertälje under den senaste nioårsperioden 2,57 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,66 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3,9 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget D. 6 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Södertälje Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Det finns indikation som behöver bevakas. Därför blir delbetyget B på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt strax under 6 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Södertälje bör investeringsnivån ligga på 5,5 6 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som utvecklas inom + / 5 procent under den senaste tioårsperioden. Befolkningen växte under den senaste tioårsperioden med,8 procent. Men eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Telge Fastigheter AB äger alla förvaltningsfastigheter och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna bör investeringsnivån i snitt justeras ner under 3 procent av de totala intäkterna för förvaltningarna. Eftersom man gjort det de senaste två åren (efter lokalövertagandet 24) finns ingen risk att man investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 38,5 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Förvärvsfrekvens Totalt för Södertälje Kommuntrenden Riket Rikstrenden Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 7

8 Södertälje inkomsten är något under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend de senaste sex åren från 99,6 till 96,4 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Södertälje betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Södertälje en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Södertälje får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 59 kronor per invånare, vilket är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Södertälje potential 47,5 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 17 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (17) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är upp byggt så att Södertäljes skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Nynäshamn) år 26. Eftersom Söder tälje har högre skattesats 26 med,3 procent finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. Södertälje höjde skatten senaste gången år 24 med,6 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 5 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldreoch handikappomsorg. Potentialen 1 miljoner kronor räcker för så liten andel av behovet på 17 miljoner att för avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 47 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Södertälje på kostnadspress ska få betyg. Man ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom social omsorg, med 6 miljoner inom förskola (1 5 år), med cirka 4 miljoner vardera inom äldreomsorg, grundskola, gymnasieskola och det som inom det som kallas infrastruktur och skydd. Man kan också pressa kostnaderna med cirka 3 miljoner vardera inom förskola 6 år och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 131 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 47 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är en del personal eftersom det finns 79 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 7 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 anställda, men då tas ingen hänsyn till den stora invandrargruppens speciella behov. Södertälje får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Södertälje (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits stabila underlag för majoritetsblock. Nu indikeras även belastning för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet hand 8 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Södertälje lingskraft är betyget. Södertälje är en stor kommun med många invånare och organisationer, dvs många nämnder och kommunägda företag. Det finns också en belastning för många partier i fullmäktige, vilket kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns sådana indikationer och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Men skattehöjningar och växande statsbidrag förstör nyckeltalet och det tillmäts mindre betydelse. Det speciella Södertälje För många år sedan föredrogs en finansiell analys i en av de större invandrarkommunerna söder om Stockholm. Det var tyst under hela föredragningen och efteråt frågade en politiker: men invandrarna då? De syns ju inte i analysen. Invandrare finns det gott om i Södertälje, men framträder inte i analysen. Vad vi lärde oss då vill vi klargöra redan från början. I en analys av övergripande karaktär, som den här, har LedningsförmågA Södertälje invånare och inte mycket mer berättas om dem. Det finns dock avtryck som gör att man kan förstå att Södertälje är en stor invandrarkommun. Det framgår att Södertälje kommun är en organisation under stark ekonomisk press med sitt finansiella indikativa betyg D. Kommunens politiker har svårt med det dagliga hushållandet. Analysfrågan finansiell hälsa visar för låga sparnivåer över flera år, fallande trend och även att värdet för 27 är negativt. Man lånade till driftkostnader år 27. Nyckeltalet har därför betyget och tillsammans med övriga nyckeltal i den gruppen blir delbetyget på finansiell hälsa D. Det bestämmer det sammanvägda betyget indikativt D. Kommunalrådet framhåller i sin bokslutskommentar att det är bekymmersamt att det förhåller sig så när det går bra för andra kommuner. Men det är ett medvetet val lokalpolitikerna gör i Södertälje. Man har höjt skatten i två omgångar under senare år, och ligger under riks- men över länssnittet. Ytterligare möjliga skattehöjningar löser inga finansiella problem, och det finns inte mycket mer att ta in genom höjda avgifter. Det finns potentialer att pressa kostnaderna och öka sparandet även om överkostnaderna bara motsvarar en skattesänkning på 3,6 procent. Men det framgår att man medvetet väljer att inte göra så. Då återstår att söka uppfylla balanskravet. Det innebär för en befolkningsmässigt växande kommun ett för lågt överskott och därmed ett för lågt kassaflöde från verksamheten för amorteringar och investeringar ett för lågt sparande. Nu saknar kommunens förvaltningar långa lån i den meningen att man visserligen har sådana motsvarande cirka 4 3 miljoner kronor, men också fordringar på de egna ägda bolagen på cirka 8 3 miljoner. De upptagna långa lånen har förmedlats vidare till kommunens egna företag. Något sparande för amorteringar behövs således inte, men dagens generation ska ju finansiera en skälig del av de löpande investeringarna. Och det sker inte i Södertälje som istället löser det genom växande korta skulder och ett fallande rörelsekapital. Man förtjänar delbetyget D på finansiell hälsa. Nu finns det kommuner som haft förmedlade lån i utgångsläget och tagit fram så höga sparnivåer att man ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 9

10 Södertälje både kunnat lösa kommunens långa lån och betala utgifter för investeringar. Här är Östersund (se 3/28) ett sådant exempel. Man löser dyra lån och alla fordringar mot de egna företagen, de koncerninterna fiktiva reverserna utgör eget kapital och ger oavkortat ränteintäkter till förvaltningarnas finansnetto. Södertälje har inte den amorteringskapaciteten, men har utvecklat tekniken att sälja tillgångar till sina egna ägda företag för att maximera omfattningen på reverserna och intäkterna till finansnettot. Så har Södertälje exempelvis 24 sålt sina verksamhetsfastigheter till Telge Fastigheter AB och hyrt tillbaka dem. Förutom att sälja dem till ett så högt pris som kan motiveras av skäl som nämnts ovan, är en sådan konstruktion mycket effektivitetsdrivande. När det finns behov av att förbättra styrningen av ekonomin och anpassa verksamheterna i volym efter förändringar i befolkningen är det effek tivt att skapa hyresrelationer mellan de verksamheter som använder lokaler och en tydlig fastighetsförvaltare. Man kan ge de budgetansvariga för olika verksamheter pengar knutna till utbudet och så får de fritt hyra de lokaler de behöver (se Katrineholm i 1/28 och Östersund i 3/28). Det påverkar de kritiska nivåerna för betygsättning i främst nyckeltalen sparande, kapitalbildning och investeringsnivå. För nyckeltalet sparnivå under finansiell hälsa är exempelvis de utrymmena för re- och nyinvesteringar nedjusterade till,75 procent vardera av de totala intäkterna. Upprustning och nyinvesteringar sker i det förvaltande bolaget och tas ut som kallhyra. Men som framgår av sparnivån i diagrammet under finansiell hälsa är den så låg att internfinansiering saknas till större delen av de investeringar som sker inom förvaltningarna nyckeltalet kapitalbildning är. Analysfrågan finansiella möjligheter med delbetyget A berättar att det finns potentialer för delbetyg A också för analysfrågan finansiell hälsa, som nu i stället har delbetyget D. Därmed är analysen av varför Södertälje har ett lågt finansiellt betyg klar och Södertälje är heller ingen kriskommun eftersom man själv har förmåga att rätta till läget. Då återstår det speciella inom analysfrågorna kommunskuld och finansiella risker. Men varför har Södertälje valt en medveten misshushållningsstrategi? Det är dold kunskap bland kommunernas företrädare att statsbidragssystemet missgynnar stora kommuner. Landsbygdens småkommuner skulle i många fall kunna hushålla bättre och hålla skatten upp till 8 1 procent lägre än idag (se Bräcke i 1/28, Norsjö i 2/28, Övertorneå i 4/28 och Sorsele i 5 /28). Storstäderna tar inte diskussionen av två skäl, dels saknar de sakligt underlag för en diskussion, dels har de värdetillväxt i mark och egna ägda företag att realisera. För det senare gäller det bara att få balanskravet tolkat så att det kan gälla en kommunkoncern och få töja lite på andra ekonomiska begrepp. Det är ju varje kommuns fullmäktige som har att avgöra vad balanskravet betyder. Södertälje har en stor företagsdel och ligger så till i Sverige att man har värdestegringar i sina tillgångar. Man är inte ensam om att ha låga sparnivåer, så många kommuner har incitament att få till stånd en glidande tolkning av balanskravet. Omsättningen i egna ägda företag är över 5 procent av kommunkoncernens utbud. Det är mycket. Speciellt när bruttoförpliktelsebeloppet är näst högst i Sverige eller kronor per invånare och större delen av det åtagandet bärs av de kommunägda företagen. Kan skuldbetalningsförmågan räknas hem? Listan på dotterbolag är lång men det räcker med en försiktig värdering av de fyra största för att kunna kvitta fram ett godkänt nettoförpliktelsebelopp. Delbetyget på analysfrågan kommunskuld blir A. Den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten som andel av motsvarande värde för hela landet faller trendmässigt och långsiktigt. Det kan utläsas av nyckeltalet skattekraft. Sökandet efter ett kritiskt mönster leder till nyckeltalet sysselsättning som har betyget. Det har försämrats långsiktigt jämfört med riket med mer är två procent sedan Näringslivet verkar dra för dåligt i Södertälje och har inte samma lönebetalningsförmåga som i landet i övrigt. Det finns ett antal stora företag men bara 74 arbetsställen per tusen invånare. Man ligger på 277:de plats och bara 23 kommuner har färre. Arbets lösheten följer i stort riket. Det är i ovanstående två nyckeltal som Södertälje speglas som invandrarkommun. Man har en stor grupp som lever på statliga och kommunala bidrag. Bilden kompletteras av att Södertälje har de högsta överkostnaderna i den sociala omsorgen, 2 miljoner kronor av alla verksamheter. En strävare bidragsregim och kostnadspress på 2 miljoner kronor kan förbättra sparnivån till 5,2 procent av de totala intäkterna. Det räcker med 3,5 procent som är den kritiska nivån för lagens hushållningskrav och för delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Det skulle räcka att pressa kostnaderna 135 miljoner kronor av potentialen 47 miljoner för att inom cirka 6 8 år ha meriterat sig för ett finan siellt indikativt betyg A. Men social- och arbetsmarknadsnämndens underskott 27 är 121 miljoner kronor, så överkostnaden 27 kan vara upp emot och över 3 miljoner kronor. Södertälje kan själv om man vill. Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen framgår att ni är väl medvetna om kommunens egentligen enda problem för låga överskott. Försök därför att få samsyn om ett bättre sätt att hantera den kortsiktiga ekonomin. Styr efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Dagens generation bör betala minst sin del av investeringarna så skulderna i förvaltningarna inte 1 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Södertälje ökar. Ni har god budgetföljsamhet med ett undantag, social- och arbetsmarknadsnämnden. Fundera på om inte en strävare bidragsregim även kan få positiva konsekvenser för både utsatta hushåll och kommunen. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med en något hög skatt, med normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Om goda och uthålliga finanser etableras, kan kommunen klara av samma höga servicenivå i framtiden. Säkerställ det genom att bevaka att de lokala politikerna förbättrar ekonomin varje år. Det har de finansiella möjligheter att göra. Välj därför och stöd politiker som håller hårt i pengarna eftersom det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Södertälje. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabila finanser på A- nivå. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir den en ännu likvidare tillgång. Underskatta inte små skillnader i utvecklingen av värdet. En skillnad på 1 procents tillväxt per år i 3 år räknat på varje 1 kronor i värde är minst kronor. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Södertälje, kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal och bör i viss mån så vara men kommunen är långt ifrån någon finansiell kriskommun. Det finns finansiella möjligheter att inom 6 8 år nå A-status. Har Södertälje komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du tryggt bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Södertälje har kommunerna i omgivningarna starkare finanser och tre av dem har högsta betyg. Aktuellt från kommunerna Nystartarkontor till Södertälje Nutek vill förbättra stödet för nya företagare genom en ny tjänst kallad nystartarkontor. De byggs ut med hjälp av redan existerande samverkanskontor som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket. Syftet är att ge individuellt anpassad vägledning till alla som vill starta och driva företag. Nystartarkontoren planeras att öppna under 28 och 29. Tanken är enkel. Rådgivning, stöd och coachning på ett ställe i de bostadsområden med utanförskap, säger Näringsminister Maud Olofsson. De kommuner som från början erbjuds att satsa på nystartarkontor är Haparanda, Vilhelmina, Strömsund, Skärholmen, Botkyrka, Södertälje, Göteborg, Landskrona och Malmö. Nystartskontorets tjänster ska så småningom erbjudas till alla oavsett bostadsort eller bakgrund. Källa: foretagarna.se Mycket ESFpengar till kommunerna Kommunerna är flitiga att söka projektpengar från ESFrådet. Fem kommuner i Västernorrland får till exempel dela på drygt 17 miljoner. Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet som förvaltar de EU-stödda integrations- och socialfondenerna i Sverige. Genom ESF-rådet kan allt från småföretag till statliga myndigheter söka pengar till projekt som har till syfte att främja utanförskap i arbetslivet och att öka människors kompetens. Kommuner som får mycket projektpengar är till exempel Södertälje kommun som beviljats drygt 9 miljoner kronor, Helsingborgs stad som fått drygt 6 miljoner kronor och Krokoms kommun som får ett ESF-bidrag på drygt 4,8 miljoner kronor. Källa: Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första sju nummer analyserat 56 kommuner. Det är nästan 2 procent av Sveriges samtliga kommuner och innebär att det finns underlag för ratinglistor. Vilka kommuner är mest välskötta? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grannkommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms också efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir således inte bara en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper utan här ges även en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Och vill du veta mer anger kolumnen längst till höger i vilket nummer av Kommunexperten som kommunen var med. Med 14 kommuner i A-gruppen är det 25 procent av hittills analyserade 56 kommuner. Om det är representativt för alla kommuner skulle det vara goda ekonomiska tider för cirka 7 av landets 29 kommuner. Den bild som de flesta har av kommunsektorn som 29 likadana och ekonomiskt lika bra kommuner torde krackelera vid den här typen av jämförelser. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Val av kommun är viktig och varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som inte försämrar det ekonomiska och finansiella läget i fram tiden. För det andra innebär A- betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det indikativa A-betyget. I A-gruppen finns idag Bromölla, som för bara sex år sedan var en finansiell kriskommun. Idag närmar man sig toppen av den finansiella eliten och är för andra året innehavare av en Finansiell Elitlicens. Också Tierp, som i mitten av 199-talet var en D-kommun, finns idag i A-gruppen. Och precis som Bromölla har också Tierp en Finansiell Elitlicens. Det har man meriterat sig för tre år i rad och man gör det bland annat för att tvätta bort den gamla krisstämpeln hos kreditgivare och andra som sysslar med finansiell riskklassning. Rang A-kommuner Nr 28 1 Värnamo Säter Skellefteå Östersund Piteå Nykvarn Bromölla Hudiksvall Skurup Sunne Tierp Östhammar Båstad Tanum Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg Valdemarsvik Laholm Norsjö Herrljunga Kalmar Klippan Leksand Orust Strömstad Haninge Trelleborg Stenungsund Svenljunga Huddinge Kristinehamn Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Vän av ordning kan tycka att A- kommunen Tanum inte borde vara bättre än B-kommunen Lekeberg, men nyckeltalen har olika vikt i betygsättningen. Ett mindre antal viktigare nyckeltal har alltså större betydelse vid sammanvägningen till slutbetyget än mindre viktiga nyckeltal, även om de skulle vara fler. Det innebär också att Lekeberg nedan inte ska se sig som bättre än Valdemarsvik, Laholm och Norsjö, men man har definitivt en plats i den övre delen av tabellen. I B-gruppen finns Haninge, som föll igenom i början av 199-talet, och var en kriskommun som valsade omkring i media. Stenungsund, som höll på att gå samma väg som Haninge, finns här också. Man är på väg upp, men det går sakta. Det krävs tålamod. Uppfattningen att staten hjälpte kommunen, vilket är den felaktiga bild som bland annat många kreditgivare har, torde få omprövas när man läser analysartiklarna om Haninge och Stenungsund i Kommunexperten. C-kommunerna Idag i goda ekonomiska tider är den vanligtvis stora C-gruppen faktiskt mindre än B-gruppen. Kanske förvånar det att det finns så många kommuner med mycket gott rykte i C-gruppen Solna stad exempelvis men man sköter inte den vardagliga ekonomin och uppvisar för låga överskott. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de tio första inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5-2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Hallsberg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare och de borde i den goda moralens namn få vidkännas kreditförluster. Vilka två kreditgivare som borde skriva av 1 miljoner kronor var kan du läsa om i tidigare nummer av Kommunexperten. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns bland annat förtroendeprofiler för de flesta kommuner. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna Tomelilla Övertorneå Orsa Strömsund Hedemora Sundsvall Ydre Kiruna Tingsryd Västervik Katrineholm Torsås Avesta Karlskoga Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö Hofors Jokkmokk Åre Sundbyberg Södertälje Dals-Ed Bräcke Dorotea Sorsele Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 13

14 Åre Åre har mycket i ryggsäcken Åre skiljer sig från många av sina grannkommuner på en viktig punkt man blir fler. Befolkningsökningen de senaste tio åren är 2, procent och åldersstrukturen är bra. Även sysselsättningen visar en positiv trend och det är drag i turistnäringen. Men allt är inte bra: Man har hög kommunskuld med bland annat högt förpliktelsebelopp och något svag finansiell hälsa eftersom man lånar något för mycket. Åre har cirka 6 miljoner kronor i långa skulder, och det dåliga betyget på analysfrågan Kommunskuld drar ner det sammanlagda betyget till D. Mediabild och bakgrund Åre har länge varit en turistort. Så långt tillbaka som på 17-talet har Åre fått besök av turister. Då var det inte fråga om någon organiserad turistverksamhet, utan besökarna kom till Åre för den friska luften och för att det var bra för hälsan. Turismen tog fart på allvar i samband med järnvägen när den öst-västliga tvärbanan drogs genom Åre, ett bygge som blev klart Det blev startskottet för ett intensivt byggande av stugor och hotell, men fortfarande var det i huvudsak sommarturister som kom. När bergbanan blev klar 191 var det dags för vinterturisterna, något som förstärktes 3 år senare när Åre fick Sveriges första skidlift. Så mycket i Åre kretsar kring vintersport i allmänhet och utförsåkning i synnerhet. Bland annat arrangerades VM i utförsåkning 1954, ett evenemang som kommunen har stått värd för ytterligare en gång, nämligen 27. Media berättar bland annat om att kommunen fått Affärsvärldens och Nordkaps pris för årets finansiella transaktion inom offentlig sektor. Dessutom redogör man för planerna på guldvaskning i Fröå vildmarksläger. Ekonomiskt har Åre goda potentialer man har högsta betyg i både Finansiella risker och Finansiella möjligheter så huvudproblemet med den höga kommunskulden är klart möjligt att lösa, inte minst kan man pressa ner kostnaderna för att öka sparandet till behövlig nivå. Man har också en kraftfull reserv i det faktum att det finns många arbetsställen i Åre; man är faktiskt den kommun i Sverige som har näst flest arbetsställen per tusen invånare. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Åre har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Åre ligger bruttoförpliktelsebeloppet strax under 92 kronor per invånare. Det är mycket över medeltalet, men ändå en bit från kommunen med den största skul Faktaruta Åre Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Glesbygdskommun Kommunalskatt: 22,57 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procentenhets skattehöjning: Cirka 13 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 61 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Åre den (12 kronor per invånare). Åre ligger på 278:e plats av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Åres fall ger en försiktig värdering cirka 37 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 55 kronor. Det är klart över de 45 7 kronor som är gränsen för den andra kritiska nivån för indikation av konsumtionslån, och det ger två belastningar. Efter som invånarna i Åre även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning och man får därför på nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Åres amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka,5 år för de senaste fem bokslutsåren och med marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Åre delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld Åre kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade -37 Nettoförpliktelse belopp Kommun 278 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Åre får betyget. År 26 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och ligger under nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Åre högsta betyg. Den delen ligger på 2 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån passeras först vid 25 procent av totala intäkter. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Åre också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa och korta skulder är skuldbalansgraden runt 13 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger mer än fyra gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan långsammare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Kapitalbildningen får i Åre betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Åre under den senaste nioårsperioden 4,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jäm föras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,99 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,9 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras ingen sådan risk och Åre får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 8 procent av de totala intäkterna och över normen på 5,5 procent som tillämpas Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 15

16 Åre för kommuner med stabil befolkningsutveckling, dvs kommuner som ändras inom + / - 5 procent på en tioårsperiod. Befolkningsökningen de senaste tio åren är 2, procent. Det finns således en tendens till risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren Finansiell hälsa från 8 procent till 83 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Åre betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Åre en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Åre får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på drygt 58 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,1 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan

17 Åre för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter som utvärderas med nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 35 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (1), Hälsa (25) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Åres skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Östersund) år 26. Eftersom Åre har högre skattesats 26 med,2 procent finns ingen marginal. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 35 miljoner kronor per år. Det beloppet är större än potentialen Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Åre potential 11,5 Mkr på 1 miljoner kronor och betyget för avgiftshöjningar blir därför. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 1 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Åre på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor inom det som det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Man kan även pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner inom äldreomsorg, med 1 miljoner vardera inom förskola ( 5 år) och gymnasieskola, med 5 miljoner vardera inom social omsorg, grundskola och fritid. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 13 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 1 miljoner en sänkt skatt på cirka 7,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 17 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enl LSS-systemet för handikappade borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då blir övertaligheten cirka 257 personer. Åre får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Åre (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits majoritetsblock. Nu indikeras även en belastning för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 17 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Det finns också en belastning för antalet partier i fullmäktige vilket kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Åre det speciella Det är mycket som är bra med Åre, men det finns speciella aspekter som bör lyftas fram. Det är positivt att förvärvsfrekvensen på fyra år gått från 78 till 82 procent (23 26). Även skattekraften pekar brant upp. Det är drag i turistnäringen. Det är optimism i Åres näringsliv och sådan brukar smitta av sig på kommunens politiker. Det är en svaghet att politiker och företagare i kommuner är optimister samtidigt. Det kan bli riktig krisartad stiltje innan det vänder igen. Det vore bättre om offentlig sektor höll igen när det är full fart i näringslivet, sparade i ladorna för att kunna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 17

18 Åre öka takten i svackorna. Om tanken kunde få dominera känslorna skulle man kunna dra växelvis och få en jämnare utveckling. Och om tanken fick härska i Åre skulle till och med en annan viktig utmaning mötas, en hög kommunskuld. Om nu tiderna är bra i Åre är det således inte bra med den ryggsäck av skulder som man dras med i kommunen. Det var skulder man drog på sig för länge sedan vid lite vidlyftiga affärer i samband med att kommunen hade en mängd företag som sysslade med exploatering och näringslivsutveckling. Men det verkar inte dämpa optimismen i kommunen som förmodligen ligger bakom den investeringspuckel man just genomför. Genom åren har frågan om de höga skulderna tagits upp och förut var kommunens första försvarslinje att den höga skulden inte bedömdes rättvist med tanke på de värdefulla koncernbolagen. Idag är den koncernen rensad på företag och består bara av det allmännyttiga Årehus AB och några mindre företag som saknar betydelse i värderingssammanhang för att kvitta fram ett nettoförpliktelsebelopp. Förr fanns en borgen på cirka 6 kronor per LedningsförmågA invånare. Idag finns förmedlade lån på ett obetydligt lägre belopp. Då var pensionsskulden under 1 kronor per invånare. Idag är den just under 2 kronor. Fortfarande låg för att ha 17 anställda per tusen invånare och en övertalighet personal på cirka 25 personer. Men personalen har växt snabbt under senare år. Kommunen är medlem i KommunInvest och den höga borgen fick förmodligen bytas mot förmedlade lån vid inträdet. Det är tryggast att kommunen tar lån och förmedlar dem vidare till de egna ägda bolagen. Det ansågs under en period som lättare om något skulle inträffa att utmäta skattebasen när det gäller att skydda lån än om det var borgen. Varför det var så kunde ingen svara på, och idag verkar det som om KommunInvest inte längre har en konsekvent linje i frågan. Åre har över 6 miljoner kronor i långa skulder som i stort förmedlas vidare till de egna ägda bolagen. Det innebär att summan av korta och långa skulder i förvaltningarna, borgen, hela pensionsskulden och de förmedlade lånen blir kronor per invånare 26. Det finns för närvarande inga tomma lägenheter i Årehus och företaget har under de senare åren gått med vinst, vilket efter en försiktig avkastningsvärdering ger aktiekapitalet ett värde på cirka 1 miljoner kronor. Övriga företag ges efter en liknande bedömning försiktigtvis ett värde på fem miljoner kronor. Det innebär att de förmedlade lånen bör bäras av Årehus och då blir belåningen per lägenhet nästan 1 miljon kronor. Hur ska man förhålla sig till en så hög belåning i en kommun som för bara tio år sedan hade över 19 procent av lägenheterna i allmännyttan tomma? Det var inte samma drag i kommunen då och den underliggande minskningen av befolkningen per tioårsperiod var 3 procent. Nu växer befolkningen igen och i en allmännytta som krympts från 948 lägen heter 1995 till 726 i september 27 är alla uthyrda. Kan det hända igen att det blir perioder av stagnation i Åre? Om försiktighetsprincipen sätter en belåning per lägenhet på 5 kronor, blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 55 kronor per invånare. Med extra amorteringar på 2 miljoner kronor minskas nettoförpliktelsebeloppet till 35 7 kronor per invånare ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Åre och delbetyget på analysfrågan kommunskuld blir A. I Kommunexperten 1/28 berättas hur politikerna i Jokkmokk förhöll sig till ett liknande läge och det finns fler kommuner som tagit fram ett högt sparande och fått pengar över till extra amorteringar. I förra numret (Kommunexperten 6/28) visades att Stenungsund hade en bit kvar ur sin kris. Hittills har man inte gjort något i Åre. Är det kommande generationer som får ta över ryggsäcken? Säg att man ska ta 2 år på sig att extraamortera 2 miljoner kronor behöver sparandet förbättras med 1 miljoner kronor. Kan det räknas hem, eller är Åre en finansiell kriskommun? Kalkylen här i analysen innehåller 1 miljoner kronor i extra amorteringar. Nu har Åre heller inte ordning på den vardagliga ekonomin, utan delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa är B. Sparandet är för lågt i genomsnitt för de senaste fem åren i mätperioden och det preliminära utfallet för 27 indikerar en sparnivå på bara 1,8 procent av totala intäkter att jämföra med högsta kritiska nivå på 6 procent, som också är nivån för lagens hushållningskrav. Egentligen räcker inte en sparnivå på 6 procent av de totala intäkterna för de investeringar som kommunen genomför. Och med en sparnivå på endast 1,8 procent försämras rörelsekapitalet och kommunen bygger skulder. Om investeringarna betraktas som kortsiktiga och vi alltså bortser från dem är skillnaden från 1,8 procent till hushållningskravets 6 procent 25 miljoner kronor. Det är beloppet på den aktuella obalansen i ekonomin. Då är det inte bara 1 miljoner i extra amorteringar som ska tas fram, utan även 25 miljoner för att balansera den kortsiktiga ekonomin. Behoven är således sammantaget 35 miljoner kronor. Men det kan räknas hem. Bara potentialen när det gäller kostnadspress indikerar överkostnader på 1 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 7,8 procent. Om 35 miljoner motsvarar en förändrad skatt på 2,7 procent återstår överkostnader motsvarande en skattesänkning på 5,1 procent. Ingen kan påstå att Åre är en kriskommun. Den kan räknas hem. Men man kan undra om ledningen i Åre det gäller både politiker och tjänstemän vet vad de håller på med när det gäller den kommunala ekonomin? Det är goda tider nu, och det borde inte se ut så här i den lokala ekonomin i Åre. Finns det något mer speciellt att säga om Åre? Åre är den kommun i Sverige som har näst mest arbetsställen per tusen invånare: 2. Det finns således ett antal positiva faktorer som aktiveras under goda tider och sprider optimism, men som tydligen får känslorna att styra mer än förnuftet hos de ansvariga i Åre. Eller kan det vara så att förnuftet styr och man spelar mora lisk hasard med sin kommunakut (läs KommunInvest) i Örebro? Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen kan man ifrågasätta om ni är medvetna om kommunens två viktiga utmaningar: Det behövs omedelbart en mycket fastare ekonomistyrning för att återställa en sparnivå som utvecklas enligt kommunallagens hushållningskrav och inte bara balanskravet Det behövs ett öppet politiskt ställningstagande till hur den stora kommunskulden ska hanteras. Den bör bringas ner till rimliga nivåer genom extra amorteringar om minst 1 miljoner kronor per år i kanske 2 år. Det finns goda potentialer i Åre kommun, så ledningen behöver inte tveka om möjligheterna att pressa ner kostnaderna för att öka sparandet till behövlig nivå. Investeringsramen för framtiden bör anpassas så att det inte blir ytterligare upplåning eller försämring av rörelsekapitalet. Anställda i kommunen: Se inte kommunen som en födkrok. Det är dit ni går för att utföra ett professionellt arbete. Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Åre har ett lågt finansiell betyg på grund av den höga kommunskulden. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den så snabbt det går. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Fundera på hur sannolikt det är att kommunen får extern hjälp för att i framtiden kunna betala ut dina avtalspensioner. Invånare: Du bor i en kommun med lägsta finansiella indikativa betyg D, med en något hög skatt, med klart mer än normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet även fortsättningsvis. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med en allt lägre kommunskuld. Säkerställ det genom att bevaka att de lokala politikerna förbättrar ekonomin varje år. Välj därför och stöd politiker som håller hårt i pengarna det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Åre. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Näringslivet drar starkt i Åre för närvarande, och det faktum att folk flyttar till Åre ökar efterfrågan på bostäder. Men din villa skulle förmodligen ha ett ännu högre värde om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå genom en mycket lägre kommunskuld. Den bör vara så låg att den kan bäras av kommunen om det blir sämre tider. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen visar uthållighet i sin ekonomistyrning och etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir din villa en ännu likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Åre, forts sid 5 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Finansiella krisut lösande risker del 1 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld) och den andra analysfrågan (Finansiell hälsa). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den tredje frågan Finansiella krisutlösande risker. Tillbakablick och perspektiv I nummer 1 4 av Kommunexperten finns fyra utbildningsartiklar om Finansiell hälsa. Det är den andra analysfrågan i schemat som används vid den kommunanalys som Svensk Kommunrating tillämpar. I Kommunexperten 5 och 6 presenteras två utbildningsartiklar om Kommunskuld, dvs den första analysfrågan. Det kan verkar ologiskt med den omkastade ordningen, men med kännedom om vilka typer av analyser som andra aktörer tillämpar inom kommunsektorn kändes det angeläget att börja med något som alla andra nästan enbart sysslar med och som är allmänt känt. Eller rättare sagt en delmängd av vad andra sysslar med, nämligen olika redovisningsmässiga övningar gällande balanskravet. Vårt perspektiv är samhällsekonomiskt. Därför krävs fyra artiklar för att redogöra för hur det redovisningstekniska balanskravet skiljer sig från det starkare hushållningskravet i kommunallagens åttonde kapitel. Men skillnaden framträder först vid en operativ förståelse av vad lagens hushållningskrav innebär. För det krävs ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det perspektivet erbjuder den här tillämpade modellen. De inledande artiklarna om Finansiell hälsa är således tänkta att tjäna som bro från ett redovisningstekniskt perspektiv (Balanskravet) till ett mer samhällsekonomiskt (Hushållningskravet). Man kan också se det som skillnaden mellan det gamla industrisamhällets styrning och ledning med resultat- och balansräkningar, och det nya IT- och kunskapssamhällets krav på snabba analyssystem med bred beslutsinformation på högre nivå. Risker är krisutlösande faktorer En kommun kan ha hög kommunskuld och usel finansiell hälsa, men hanka sig fram ändå. Kommunen kan således under lång tid ha delbetygen D på båda analysfrågorna Kommunskuld och Finansiell hälsa och inget händer. Men uppträder samtidigt risker kan kommunen mycket snabbt förlora omgivningens förtroende. Det går ganska enkelt att se vad behovet av åtgärder kostar inom analys frågorna Kommunskuld och Finansiell hälsa, och ställa det mot kommunens finansiella möjligheter. Men finns dessutom risker kan de vara svåra att överblicka och kostnads beräkna, och det är här det brister. Kan inte kommunen räknas hem kostar det förtroende. Man vill inte höra lugnande besked från maktens representanter utan se sakliga underlag, dvs analyser med kalkyler. Haninges fall i mitten av 199-talet är ett bra exempel. Det finns ett helt kapitel i Styr din kommun, eller hoppa av! (SNS Förlag, sidan 91) som berättar hur förtroendekrisen växte fram och i Kommunexperten 4/28 presenteras en analys som bland annat belyser de aspekterna. Haninges politiker beviljade sina allmännyttiga bostadsföretag ytter ligare borgen för reparationer, men till slut ställde ingen långivare upp med mer lån. Förtroendekrisen var ett faktum. Hela kommunen föll. Landshövdingen ingrep, oönskat av staten, till kommunens hjälp. Idag har staten lärt sig hålla kommuner på bekvämt finansiellt avstånd med akuter. Varför ska risker hanteras? När Svensk Kommunrating infogade finansiella krisutlösande risker som en komponent i analysschemat i början av 199-talet var det med kreditgivarnas gillande. Reaktionen från kommunerna var den motsatta. Man undrade om riskhantering var nödvändig eftersom kommuner har en skattebas, dvs skatten kunde höjas om något hände. Men få hade räknat på de skattehöjningar som var nödvändiga för att hantera riskerna och framförallt jämfört med de skattehöjningar som var möjliga att göra. Politikers argument under 199-talet mot kreditgivare och andra intressenter var att höjer vi skatten 25 öre (,25 procentenheter) löser vi alla problem. Och det var en allmän uppfattning då. Men 199-talet lärde oss också att skattebaserna var utmattade. Skattehöjningar som tidigare givet mycket klirr i kassan bet inte längre. Idag är skatteförändringar symboliska åtgärder som signalerar läget till invånarna, men som saknar finansiell effektivitet. Risker kan således inte ignoreras när finansiella buffertar i praktiken saknas och staten håller kommuner på finansiellt armlängds avstånd med akuter. Där finns ingen hjälp att 2 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.