Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket välskött kommun. Man har högsta betyg i alla analysfrågor och är ett föredöme när det gäller ekonomisk styrning och hushållning Sidan 5 Sandviken är en kommun med potential och den tidigare trenden har brutits att folk flyttar från kommunen. Man har högsta betyg på analys frågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter Sidan 14 Älmhult är IKEA. Det kommer man inte ifrån, men det faktum att många IKEAbolag finns här har också bidragit till att Älmhult har finanser på elitnivå. Man är en av Sveriges mest välskötta kommuner med goda finanser och gedigen ekonomi Sidan 22 Skinnskatteberg är en välskött kommun med egentligen bara ett problem folk flyttar: Under den senaste tioårsperioden minskade man med 7,1 procent, Annars är kommunen ekonomiskt stabil med högsta betyg på både Kommunskuld och Finansiella möjligheter Sidan 28 Forshaga är en stark B-kommun på gränsen till A. Man har A-betyg på alla analys frågor utom Finansiella risker; syssel sättningen minskar och att man tappar befolkning. Utmaningen ligger i att göra kommunen så attraktiv att folk väljer att stanna kvar Sidan 35 Boden är D-kommun, men det krävs inte så mycket för att man ska få A-klassning. Det beror på hur man hanterar sysselsättningsläget och att befolkningsminskningen ställer lägenheter tomma i allmännyttan Sidan 44 Vadstena är en relativt välskött kommun som är lagom bra i nästan alla analysfrågor med toppbetyg för Kommunskuld och Finansiella möjlig heter. Det största problemet är att man tappar utbildningsoch samhällsbyggar generationerna Sidan 51 Med toppbetyg i alla analysfrågor knackar Mark på dörren till eliten. Möjligen är sparandet något lågt, men det är en detalj i sammanhanget. Ett tecken på den finansiella styrkan är att Mark amorterar sina långa lån Sidan 57 Sveriges ekonomiska huvudstad! Det är ingen diskussion. Göteborg är klart bäst av Sveriges större städer. Det finns egentligen inga svaga punkter och man har högsta möjliga betyg i alla analysfrågor. Att Göteborg är en attraktiv kommun framgår av inflyttningen, för på de senaste tio åren har befolkningen ökat med 8,1 procent. Det är alltså ett välskött pastorat som Göteborgs starke man Göran Johansson lämnar efter sig. Frågan är hur ska det gå för efterträdarna? Sidan 5 Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten redovisar finansiella ana lyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I det här num ret presenteras den teoretiska bak grund en till den fjärde ana lys - frå gan Finansiella möjligheter Sidan 2 Senaste ratinglistan! Kommunexpertens tredje ratinglista publiceras i det här numret. Jämfört med förra numret har tre nya kommuner kommit in på A-listan: Göteborg, Mark och Älmhult Sidan 12

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Göteborg... 5 Kommunexpertens ratinglista Sandviken Analysfrågan Finansiella möjligheter... 2 Älmhult Skinnskatteberg Finansiell elitlicens Forshaga Vet du var du ska investera? På tvärs Boden Vadstena Mark Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Välbesökt KOMMEK-mässa Var du på KOMMEK i Malmö den 2 och 21 augusti i år? Vi har som deltagare just fått tackbrev från mässledningen. Den kommunalekonomiska mässan besöktes av över 3 personer och till dem ska läggas mer än tusen i kategorin utställare och föreläsare. Som vanligt analyserades kommuner i vår monter, men nytt för i år var att man kunde köpa och prenumerera på Kommunexperten till mässpris. Dödskallekommunen Hallsberg Eftersom dödskallemärkningen av Hallsberg uppmärksammats i en ekonomisk inlaga till Dagens Samhälle lagom till mässan och fanns i tidningsställ överallt, var Svensk Kommunrating och analystidningen Kommunexperten ett av mässans viktigaste inslag. Och det märkte vi snart genom alla intresserade som besökte vår monter. Integritet och respekt Det var en spännande att resa ner till Malmö och vi diskuterade mycket hur vi skulle bli bemötta efter vårt icke politiskt korrekta tilltag att öppet finansiellt riskklassa kommunerna i en analystidning. Det finns ju många känsliga personer som hyllar det trevliga och har svårt att ta saklig information om det verkliga läget man stämplas lätt som osmakligt frispråkig när man kommer med fakta. Skulle de känsliga vara i majoritet på mässan? Besökarna kunde delas i två kategorier: De som hade läst både Kommun expertens analysartikel om Halls berg och Dagens Samhälles inlaga om Hallsberg, och de som var andra hands informerade och bara hade åsikter. Den kunniga kategorin ifråga satte inte vår kalkyl av Hallsberg och därmed inte heller vår analys metod. Hallsberg kan inte räknas hem. Det beror på att kostnaderna för att amortera ner den höga kommunskulden, åstadkomma kortsiktig balans i den vardagliga ekonomin och hantera två allvarliga krisutlösande risker inte står i rimlig proportion till de finansiella möjligheter kommunen har. Den slutsatsen ifrågasattes heller inte på mässan. Istället fick vi andra frågor där den vanliga var påståendet att det fanns andra kommuner som var värre ute än Hallsberg. Det vet vi också, och vi kunde lugna de besökarna att det snart presenteras fler dödskallemärkta D-klassade kommuner. Åsiktsfria analyser Vi kritiseras för att inte ta kontakt med de kommuner som analyseras. Det är medvetet. Analyserna ska inte vara påverkade av åsikter. Det tillhör värdegrunden att analyserna bara ska baseras på statistiska fakta. Det är ett verkligt matchresultat som ska speglas i analysen. Och matchresultatet i Hallsberg speglar en lika förnekande kommunledning som den Haninge hade före sin kris i mitten av 199- talet. Det bidrar till stämpeln på kalkylen, dödskallen. Fortsättningen är förnekelse och fortsatta steg längre in i återvändsgränden. Att så sker kan alla konstatera. Kommunal rådet i Hallsberg håller torgmöten med stadsarkitekten utklädd till fantomen och raljerar. Men inget skulle vara bättre än att få se en annan utveckling och få ta bort dödskallen. Fult med vinstdrivna företag? Få säger det till oss, men det skrivs och intervjuas om det i radion: Vår omoral är att tjäna pengar. Vi sägs vara ute för att tjäna pengar på andras olyckor. Vi är så unika som ett vinstdrivande företag i detta land och det är fult. Enligt den logiken är Hallsberg en bra och välskött kommun som bara utsätts för utpressning, något som fler kommuner kommer att utsättas för. Speciellt Dagens Samhälles chefredaktör har fått kalla fötter efter den ekonomiska inlagan. Av de kunniga ekonomerna på mässan har hon förstått att Hallsberg är den kriskommun Kommunexperten presenterar. Av de känsliga feglirarna har hon förstått att hon med artikeln trampat i det kommunala klaveret. Nu gäller det att rädda vad som räddas kan, och det enda argument som återstår är att dra pianisten i den moraliska smuts som kan finnas. Den minnesgode kommer ihåg att för snart tio år sedan presenterade Svensk Kommunrating nyckeltalet förpliktelsebelopp som beskrev kommunskulden. Det skedde i Dagens Industri genom en lista över alla kommuner. Det var först efter tre år som Kommunaktuellt (Dagens Samhälles föregångare) publicerade listan. Det blev ett herrans liv bland kommunerna längst ner på listan, och Kommunförbundet utfärdade publiceringsförbud. Och så blev det. Chefredaktör Hörngren beskyller undertecknad för dålig moral. Men hon är omgiven av många glashus i sin stenkastning och har mycket att ta hänsyn till vid pennan. Välkommen ut i den fria företagsamheten! Välkommen med sakliga motargument! Vi vann matchen om kommunskulden. Vi har tillförsikt inför framtiden. Det är bara en finansiellt sund kommunsektor som kan bygga det goda samhället åt framtida generationer. Det gäller att ha framtidens ekonomi redan idag. Det har våra A-kommuner, och vår moral är att alla ska bli A-kommuner. Du får välja mellan att vara nyttig och trevlig. Hans Jensevik, chefredaktör Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Göteborg Göteborg Göran går från dukat bord Göteborg är utan konkurrens Sveriges ekonomiska huvudstad, dvs klart bäst av Sveriges större städer. Man har högsta betyg i alla analysfrågor. Och i motsats till många andra kommuner amorterar man sina långa lån; under den senaste nioårsperioden har man i genomsnitt årligen kunnat amortera 2,5 procent. Göteborg är också en attraktiv kommun, vilket inte minst avspeglas i inflyttningen. På de senaste tio åren har Göteborgs befolkning ökat med 8,1 procent. Det är alltså en mycket välskött kommun som Göteborgs starke man Göran Johansson lämnar efter sig. Vi får se om efterträdarna är lika kompetenta i den ekonomiska styrningen och hushållningen. Mediabild och bakgrund Sveriges framsida. Lilla London. Humorns huvudstad. Epiteten är många. Men en sak är säker av Sveriges tre stora städer är Göteborg den avgjort mest välskötta och finansiellt starka. Göteborg är rik på historia och man kan säga att staden grundats (minst) två gånger. Första försöket gjordes av Karl IX som på Hisingen anlade den första stad som officiellt hade namnet Göteborg. Man fick tillfälliga stadsprivilegier 167 medan de riktiga kom fyra år senare, det år då staden ödelades av danskarna. Dagens Göteborg grundades 1621 och var tänkt att vara ett försvar vid Göta älvs mynning. Det innebar bland annat att man rev den gamla Älvsborgs fästning och ersatte den i hamninloppet med Nya Elfsborg. Det kända Ostindiska kompaniet bidrog till att staden blomstrade upp från cirka 175 fram till runt 18, något som gjorde att Göteborg omvandlades till en handel- och industristad. Till det kom varven under 19-talet. Bland kända göteborgsföretag återfinns SKF, som grundades 197 och Volvo, som bildades 1927 och då som ett dotterbolag till SKF. Stena Line är ett annat framgångsrikt företag grundat så sent som 1962 och som årligen omsätter cirka tio miljarder kronor. Numera är varven nedlagda och den tunga industrin är inte lika viktig som förr. Tjänsteföretagen blir allt fler och Göteborg har också blivit en evenemangsstad, exempelvis för större idrottstävlingar. Göteborg är en finansiellt stark kommun som redan idag har den ekonomi som krävs för att infria morgondagens åtaganden. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Observera att i analyserna från och med augusti 28 ingår uppgifter för bokslutsåret 27, och det innebär också nya kritiska nivåer för vissa nyckeltal. Bland annat försvinner nivåjusteringen år 2 för pensionsreformen i nyckeltalet sparnivå. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Göteborg har en traditionell organisation med politiska nämnder, både stadsdels- och sektorsnämnder som styr verksamhetsdrivande för Faktaruta Göteborg Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Storstad Kommunalskatt: 21,3 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 848 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 27 1 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 33 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 5

6 Göteborg valtningar. De av staden ägda företagen är uppdelade på två koncerner: Förvaltnings AB Framtiden, som är moder för alla allmännyttiga bostadsföretag och Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, som innehåller i stort sett alla resterande bolag. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger stadens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda staden för kända framtida åtaganden. För Göteborg ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 8 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Göteborg ligger på plats 234 plats av Sveriges 29 kommuner. KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Göteborg stad Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Det går att värdera vissa av stadens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Göteborgs fall ger redan en försiktig värdering av de allmännyttiga bostadsföretagen och stadens energibolag 71 kronor per invånare. Det gör att nettoförpliktelsebeloppet kan kvittas ner till 9 5 kronor, vilket med marginal understiger de 36 2 kronor som är lägsta kritiska nivån för indikation om konsumtionslån. Det finns således inga indikationer på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp ges betyget. Göteborgs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 4 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kommun 234 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Med betyget på förpliktelsebeloppet får Göteborg delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Göteborg får betyget. År 27 är sparnivån 7,3 procent av de totala intäkterna och ligger över nivån för god hushållning eller 6, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än stadens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 22 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter blir betyget för skuldflödesgraden för Göte borg. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Göteborg också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än stadens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa lån och med en större andel korta skulder är skuldbalansgraden runt 5 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är fort farande mycket större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Göteborg betyget. Måttet anger om staden sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparandet i Göteborg under den senaste nioårsperioden 6,45 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med 6 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Göteborg investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -2,41 procent och innebär att man har utrymme att amortera långa lån. Och stadens långa nettolåneskuld har också minskat. Den räknas netto när lån tas upp och förmedlas till de bolag som staden äger. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Det finns inga sådana indikationer och Göteborg får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 6 procent av totala intäkter och under normen på 8,5 9 procent som tillämpas för kommuner med växande befolkning, dvs kommuner som på en tioårsperiod växer med mer än 5 procent. I Göteborg växte befolkningen de senaste tio åren med 8,1 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 27,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii Skillnaden i andel invånare: kommunen minus riket w Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk % -6% -5% -4% -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Skillnaden kommunen minus riket 27 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 24 7 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 7

8 Göteborg Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är över rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Göteborg betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Göteborg en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket, vilket är typiskt för universitetsstäder. Man uppvisar även en viss konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning justeras för universitetsläget och får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Göte borg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 33 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Göteborg potential 1858,3 Mkr ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Göteborgs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Partille) år 27. Eftersom Göteborg har högre skattesats 27 med 1,6 procent finns ingen potential och betyget kan därför bara bli på skattehöjning. Göteborg har sänkt skatten två gånger under senare år, med,25 procent 22 och ytterligare,25 procent 28. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en ytterst marginell potential och man kan höja avgifterna med cirka 16 miljoner inom 2 4 år. Med högsta delbetyg på de tre första analysfrågorna finns inget behov av åtgärder, så betyget blir även på avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 1 85 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Göteborg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 85 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och social omsorg och med cirka 15 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 848 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 1 85 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som således är något lägre än vad som får anses normalt, är personal eftersom det finns 71 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 72 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka personer. Göteborg får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Göteborg (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har de inte alltid funnits stabila majoritetsblock. Blocken har minskat något i betydelse och nu indikeras vågmästarläge. Kan stadens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Göteborg är en stor stad med många nämnder och många stadsägda företag. Det finns också en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i ad 8 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Göteborg ministrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Göteborg det speciella Göran Johansson, Göteborgs starke man, har aviserat sin avgång. Det finns kommunalråd i mindre kommuner, som samlat sina efterträdare för en avskedsanalys och presenterat en rating med högsta betyg för att ingen efterträdare redan efter några år ska kunna säga att man kom till ett finansiellt och ekonomiskt avdukat bord. Man kan ju också misstänka att det sker när den framgångsrike vet vilka ekonomiska lättingar efterträdarna är. Vad skriver inte Havamal om vad som är tyngst av allt: dom över död man. Förmodligen har Göran Johansson så stort självförtroende och så stor självinsikt att tanken på en avskedsanalys inte finns i den personliga displayen. Här levereras den analysen! Göran lämnar ett dukat bord efter sig. Var finns den svaga punkten i analysen? Det viktiga nyckeltalet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa har betyget och ändå är delbetyget här A. Hur kan det komma sig? Det borde vara B! Men det finns två LedningsförmÅGA anledningar att delbetyget ska vara A. För det första framgår av mättrenden att utvecklingen är positiv. Svackan i sparandet de tre åren är övervunnen. Även om nivån de senaste tre åren inte når upp till de tre inledande åren i diagrammet , skulle det räcka för att motivera en uppjustering av betyget på sparnivå från till. Men det sker bara i analyser där man förutom de nio åren med bokslutssiffror också kan överblicka den framtida planeringen minst tre år framöver. För det andra är nyckeltalet kapitalbildning och en närmare granskning visar att investeringsnivån med en marginal på flera procent av totala intäkter understiger sparandet. Sparandet över åren räcker till både investeringar och amorteringar. Kanske ska den kritiska nivån för sparandet på sex procent av de totala intäkterna justeras ner? Eller är det så att Göteborg underinvesterar? Investeringsnivån i två nyckeltal antyder det senare. Inte bara kapitalbildning speglar en långsiktig investeringsnivå långt under sparnivån, utan det gör också det första risknyckeltalet investeringsnivå. Man borde ha en investeringsnivå på cirka 8 procent av de totala intäkterna, men ligger på 4,5 procent i snitt. Det är något som inte stämmer! Ska investeringsramen justeras upp eller de kritiska nivåerna för sparandet justeras ner? Oberoende svaret ska delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa vara A. Vad är reinvesteringar (för att hålla den produktiva förmögen heten intakt) och vad är underhåll (med samma syfte)? Det finns kommuner som har en låg investeringsnivå för att kallhyran som tas ut av de verksamheter som hyr in sig i olika lokaler inrymmer mycket pengar för ett ambitiöst underhåll. När man byter tegelpannor i en del kommuner är det kanske underhåll och inte reinvestering. Kanske är det så i Göteborg? Göteborg består av många stadsdelar byggda kring stadskärnan under miljonprogrammets årtionde Kan det vara så att förvaltningsfastigheterna i de stadsdelarna är slitna, dåligt underhållna och i behov av insatser? Idag förtätas Göteborg och det byggs centralt på stränderna till Göta älv där tidigare de många varven låg. Det förtätas för att man ska upprätthålla kapaciteterna i de anläggningar som redan finns och inte behöva investera nytt. ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 9

10 Göteborg Det finns många bra argument som kan förklara en låg investeringsnivå, men om de inte visar sig vara bra har Göteborg även kapacitet att justera upp investeringsramen väsentligt och börja åtgärda det kanske eftersatta underhållet. Staden växer snabbt och det behöver också nyinvesteras. Takten i ökningen av befolkningen ligger på 8 procent per tioårsperiod. Som framgår av diagrammet under analysfrågan finansiell risk är det speciellt samhällsbyggargenerationen år som flyttar till staden. Det byggdes mycket under miljonprogrammet i staden och den har många allmännyttiga bostadsföretag samlade under koncernbolaget Förvaltnings AB Framtiden. Räknat i antal lägenheter per tusen invånare har Göteborg en allmännytta som är nästan dubbelt så stor som genomsnittskommunen. Verksamheterna hyr sina lokaler av en lokalförvaltning och anläggningarna ägs av en kommunal förvaltning. Göteborg har inte samlat sina förvaltningsfastigheter i ett eget ägt bolag. Det kan återstå att göra om man ytterligare skulle vilja effektivisera lokalutnyttjandet. Det kan bli nödvändigt av finansiella skäl om det finns stora volymer eftersatt underhåll. Göteborg äger många företag och en stor del av servicen i staden produceras av företag. Så mycket som 33 procent av stadskoncernens omslutning härrör från av staden ägda företag. De är logiskt strukturerade i två stora koncerner. I konsekvens med det finns en hög kommunskuld. Fråga är om staden är rimligt belånad i sina olika delar. Kan ett nettoförpliktelsebelopp räknas fram under den lägsta kritiska nivån 36 2 kronor per invånare? Egentligen värderas varje företag för sig vid analys, men här har en avkastningsvärdering gjorts på koncernmodern Förvaltnings AB Framtiden med 16 döttrar, mestadels allmännyttiga bostadsföretag. Resultatet blir att bruttoförpliktelsebeloppet kronor per invånare kan reduceras med kronor. Med ett åsatt värde på Göte borgs Energi AB på kronor per invånare blir nettoförpliktelsebeloppet kronor per invånare och delbetyget för kommunskuld blir A. Med tanke på vad som återstår att värdera är Göteborg en förmögen stad och skulle kunna ta fram miljarder i kontanter som Solna gjort (se Kommunexperten 2/28) och finansiera investeringar och förädla balansräkningens tillgångar. Även Göteborg stöder tesen att en finansiellt välskött organisation har en lika effektiv och välskött verksamhet och vice versa. Analysen vet inget om verksamheternas kvaliteter, men genom den kan konstateras att överkostnaderna i verksamheterna är låga eller bara motsvarar en skattesänkning på 2,2 procent. Å andra sidan är skatten jämförelsevis hög i Göteborg och borde kanske sänkas mer även om staden sänkt den under senare år i två omgångar med,25 procent. Föredömligt indikeras ingen avgiftspotential. Man tar ut de avgifter man får ta ut och ser till att de också betalas in. Den genomsnittliga kommunen har överkostnader motsvarande en skattesänkning på 3 procent. Göteborg har 2,2 procent. Det kan vara normalt för verksamheter samlade i en storstadsregion, men två verksamheter sticker ut: äldreomsorg och social omsorg. För att sänka skatten en procent behövs cirka 85 miljoner tas fram. Jämförs Göteborg med de två övriga storstäderna, Stockholm och Malmö, finns en potential inom äldre omsorgen på 873 miljoner kronor och inom den sociala omsorgen på 911 miljoner kronor. I år 28 har Partille,81 procents lägre skatt än Göteborg, lägst bland kommungrannarna. Om Göteborg fortsätter med,25 procents skattesänkning varje år i minst 4 år tar man ledningen bland Göteborgsområdets kommuner. Potential finns således i två verksamheter och det gäller att bli lika effektiv där som i de övriga åtta. I de två finns förmodligen också övertaligheten på kalkylmässigt personer. Det är 5,6 procent av personalstyrkan och kunde en sjukfrånvaro på något höga 8,8 procent halveras är det mycket av den möjliga skattesänkningen. Är alla storstäder A-kommuner? Ingalunda. Och det har till och med varit krisigt i Göteborg. Under byggboomens 196- och 197-tal, när de nya stadsdelarna växte fram, behövdes byggnadsarbetare. De importerades och man byggde även bostäder åt dem. När den lokala konjunkturen sviktade och det uppstod tomma lägenheter stoppades utbyggnaden. Också byggnadsarbetarna lämnade Göteborg, något som förvärrade krisen. I slutet av 198-talet uppvaktade representanter för de tre storstäderna statsminister Ingvar Carlsson och krävde att alla statliga bidrag skulle ges till storstäderna för att betala kostnaderna för tomma lägenheter och de djupa finansiella hål som fanns i städernas kassor. De fick inga pengar, men Göteborg som var värst ute fick ett statligt lån. Idag är Göteborg på ekonomisk grön kvist igen och det av egen kraft. Rekommendationer Stadsledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Staden har den ekonomi som morgondagens besluts fattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat se till att fastighetsägarna får en trygg värdetillväxt och har likvida tillgångar När beslutsamma personer använder instrumenten i den ekonomiska verktygslådan resulterar det i kraftfull ekonomisk styrning. Det har gjort att Göteborg idag har det indikativa finansiella betyget A. Staden har framtidens ekonomi redan idag. 1 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Göteborg Fortsätt därför att upprätthålla beslutsförmågan, fortsätt att visa vilja att styra genom att utkräva ansvar så snart mål inte nås och tveka inte att använda styrverktygen i olika kritiska lägen. Upprätthåll framtidens ekonomi varje år i framtiden. Anställda i staden: Det ligger i ditt intresse att staden i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Tänk på att så länge staden har finansiellt betyg på A-nivå finns pengar att betala ut till avtalspensioner från stadens överskott från verksamheten även om ni har varit något för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en jämförelsevis något hög skatt till en för närvarande mycket finansiellt välskött stad med normala överkostnader i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från det av staden erbjudna serviceutbudet. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras. Att de goda ekonomiska förutsättningarna består kan du kontrollera genom att staden, som nu, har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som har det målet. Det är din trygghet att det varje år kan bli lite bättre i Göteborg. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om stadens mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Och ännu mer värd om staden hade som uttalat mål att ha ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden och visar att stadens politiker fortsätter måna om en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Med de åtgärderna blir villan en likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Göteborg komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i A-staden Göteborg. Överväger du lokaliseringar i den här delen av Västra Götaland är Göteborg en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Göteborg stads ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget, dvs om det fortsätter att ligga på A-nivå. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Göteborg är konkurrensen hård eftersom staden gränsar till nio kommuner varav 4 är A-kommuner och de flesta övriga B-kommuner. Aktuellt från kommunerna Krisen i Volvo Volvos kris är allvarlig och förvärras av att företaget ligger efter sina konkurrenter i utvecklingen av nya motorer. Volvo har aviserat att ytterligare 9 anställda måste sägas upp. Det här är den värsta krisen för Volvo på många år. Man får gå tillbaka till början av 199-talet för att hitta något liknande. I augusti föll försäljningen med över 3 procent och enbart i år beräknas Volvo enligt mina källor tappa 7 8 bilar jämfört med den prognos de gjorde bara för ett år sedan. Krisen slår inte bara mot Göteborg utan mot hela Västsverige, för även Saab har problem med sin försäljning. Det här kommer framför allt att slå mot underleverantörerna. De varsel vi har sett är bara början. Troligen kommer cirka 15 2 personer att ha förlorat sina jobb innan det är över. Anledningen till att Volvo drabbats hårdare är att Volvo är så beroende av USA. Där har man sett de största försäljningsminskningarna. Göteborg på plats 35 Stockholm rankas som den sjunde starkaste varumärket bland Europas städer, och när det gäller den nytta varumärket gör för staden hamnar Stockholm på andra plats. Undersökningen är gjord av brittiska Saffron Consultants som undersökt totalt 72 europeiska städer där deras tillgångar i form av upplevelser och attraktioner jämförts med styrkan i deras varumärken. Paris och London toppar listorna. Förutom Stockholm är Göteborg med bland de städer som rankats. Göteborg hamnar på 35:e plats när det gäller varumärkets styrka. Källa: TT Källa: svt.se Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första nio nummer analyserat 72 kommuner. Det är nästan 25 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Vilka är de ekonomiskt mest välskötta kommunerna? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grannkommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra nyckeltalsbetyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir således inte bara en gruppering av kommunerna i fyra betygs grupper, utan här ges även en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom man kan tycka att en kommun med ett färre antal -betyg inte borde vara bättre än en med flera. Men ett färre antal viktigare nyckeltal får mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än fler men mindre viktiga nyckeltal. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilda medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finan siell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. Rang A-kommuner Nr 28 1 Säter Värnamo Skellefteå Karlstad Östersund Vaggeryd Älmhult Piteå Nykvarn Bromölla Hudiksvall Mark Skurup Göteborg Sunne Tierp Östhammar Båstad Tanum Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg Valdemarsvik Laholm Norsjö Skinnskatteberg Herrljunga Kalmar Vadstena Klippan Norrköping Leksand Orust Strömstad Haninge Trelleborg Perstorp Forshaga Stenungsund Lycksele Svenljunga Huddinge Kristinehamn Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån Nya i A-listan den här månaden är Älmhult, Mark och Göteborg. De markeras med fetstil i tabellen. Rubrikerna till deras sex sju sidor långa analysartiklar är Älmhult finan siellt lika stark som IKEA, Mark bra kommun i finansiellt slagläge och Göteborg Göran går från dukat bord. 19 kommuner av analyserade 72 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 76 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambi tioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Det finns tre nya kommuner i B- gruppen den här månaden: Skinnskatteberg, Vadstena och Forshaga. De markeras med fetstil i tabellen Rubrikerna till deras analysartiklar är Skinnskatteberg liten, men välskött, Vadstena en ganska lagom kommun och Forshaga nästan A- kommun, men B. 22 kommuner av analyserade 72 är 3,5 procent. Om det är ett representativt urval finns 89 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomi och finanser obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Det finns en ny kommun i C-gruppen den här månaden: Sandviken. Den markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till analysartikeln är Sandviken lite trött strulig. 18 kommuner av analyserade 72 är 25 procent. Om det är ett representativt urval finns 73 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de elva första inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns en ny kommun i D- gruppen den här månaden och det är Boden. Den markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till analysartikeln är Boden ohelig allians med fartränder. Tolv kommuner av analyserade 72 är 18 procent. Om det är ett representativt urval finns 52 D-kommuner i Sverige. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna Tomelilla Övertorneå Orsa Hedemora Strömsund Sundsvall Ydre Kiruna Tingsryd Västervik Sandviken Katrineholm Torsås Avesta Ljusdal Sollefteå Karlskoga Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö Hofors Jokkmokk Boden Åre Sundbyberg Vaxholm Södertälje Dals-Ed Bräcke Dorotea Sorsele Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 13

14 Sandviken Sandviken lite trött struligt Sandviken har potential att förbättra sitt sammanfattande (indikativa) C-betyg. Man har exempelvis högsta möjliga betyg (A) på analysfrågorna Finansiella risker och Finansiella möjligheter. Historiskt har man kämpat mot utflyttning och under den senaste tioårsperioden har också befolkningen minskat med 4,2 procent, även om man under de senaste åren kan skönja en positiv tendens, dvs Sandviken växer. Utflyttning innebär också ett annat problem tomma lägenheter i allmännyttan och de senaste uppgifterna (27) visar att cirka 4 procent av lägenheterna i allmännyttan står tomma. Mediabild och bakgrund Det finns få orter som är mer förknippade med ett företag än Sand viken. Järnverket Sandvikens Jernverk AB grundades 1862 och det är också året när orten Sandviken kom till. Mannen bakom heter Göran Fredrik Göransson, konsuln kallad, och det var han som först lyckades använda bessemermetoden till att framställa stål av sådan kvalitet att det var kommersiellt gångbart. Och man kan faktiskt kalla järnverket för ett familjeföretag, åtminstone fram till 191, för så länge var hans son vd för företaget. Sandviken ingick länge i Högbo kommun, men från och med 1927 blev man egen kommun för att 1943 bli stad. Förutom järn är Sandviken också känd för idrott. Det gäller inte minst bandy där man tagit ett flertal SMguld. Givetvis heter den största idrottsplatsen Jernvallen och för närvarande pågår bygget av en stor inomhushall som också den anknyter till historien: Göransson Arena. Också Sandvikens stadsvapen går tillbaka till järnet och består av en ånghammare och järnmärken i silver på blå sköld. Sandviken karaktäriseras av för lågt sparande. Om man går tillbaka till 1988 framgår det att sparnivåerna genomgående varit för låga fram till Så uppgiften för ledningen i Sandviken är entydig: Se till att sparandet blir lägst 6 procent av de totala intäkterna och sedan hålls på den nivån. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Observera att i analyserna från och med augusti 28 ingår uppgifter för bokslutsåret 27, och det innebär också nya kritiska nivåer för vissa nyckeltal. Bland annat försvinner nivåjusteringen år 2 för pensionsreformen i nyckeltalet sparnivå. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Sandviken har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Sandviken har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Sandviken Stadshus AB. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet ligger på cirka 79 7 kronor per invånare. Det är en del över medeltalet, men långt från kommunen med den Indikativ betygsmatris Faktaruta Sandviken Betyg: C (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 21,65 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 62 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 99 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 22 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Sandviken största skulden (137 kronor per invånare). Sandviken ligger på plats 226 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Sandvikens fall ger en försiktig värdering något över 37 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 42 kronor och mellan den första kritiska nivån 36 2 kronor och den andra kritiska nivån 46 2 kronor per invånare. Därför kan inte förekomsten av konsumtionslån helt uteslutas och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Sandvikens amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 1 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Sandviken delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Sandviken kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp 42 2 Kommun 226 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuld balansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Sandviken får betyget. År 27 är sparnivån 4,1 procent av de totala intäkterna och ligger under nivån för god hushållning eller 6, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,7 procent. Med en extra belastning för snabbt fallande trend till lägre nivå blir betyget. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 4 procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. På nyckeltalet skuldbalansgrad får Sandviken också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med en växande volym långa lån (netto) och korta skulder är skuldbalansgraden just över 25 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger mer än dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår och är genomsnittligt betydligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Sandviken betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Sandviken under den senaste nioårsperioden 5,46 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,46 procent. Det ger ett årligt låne behov på 1 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget C. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 6,5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Sandviken bör investerings nivån ligga på cirka 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet +/- 5 procent. I Sandviken har befolkningen minskat med 4,2 procent de senaste tio åren. Det finns alltså en tendens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 15

16 Sandviken Finansiell hälsa till att man kan dra på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investera ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något över rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 98 till 12 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Sandviken betyget. Man växer obetydligt under de senaste åren. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Dock finns en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Sandviken en lång siktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Sandviken får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns så många tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 27) passeras första kritiska nivån på 3 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 37 8 kronor per invånare, och det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen nå ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 19,9 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Sandviken kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan

17 Sandviken got svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). Det finns också en borgen mot bostadsrättsföreningar på 18 miljoner kronor (2 934 kronor per invånare). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas med nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen ställs mot ett totalt behov av åtgärder på 5 miljoner kronor som fördelas på analysfrågorna kommunskuld (12 miljoner kronor i extra amortering i 2 år), finansiell hälsa (38 miljoner kronor i förbättrad sparnivå) och finansiell riskhantering ( miljoner kronor). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Sandvikens skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Gävle) år 27. Eftersom Sandviken har hög re skattesats 27 med,1 procent finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 2 miljoner kronor. Men den är liten jämfört med det totala finansiella behovet på 5 miljoner kronor att räcker bara till att täcka ungefär en tredjedel Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Sandviken potential 314,7 Mkr av behovet. Därmed blir betyget på avgiftshöjning. Kostnadspressen kalkyleras till 315 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Sandviken på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 6 miljoner kronor inom grundskolan, med cirka 45 miljoner vardera inom social omsorg och inom förskola (1 5 år). Vidare kan man pressa kostnaderna med 35 miljoner vardera inom äldreomsorg och fritid, med 3 miljoner inom gymnasieskola och med 2 miljoner inom kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 62 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 315 miljoner en sänkt skatt på cirka 5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 14 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 821 personer. Sandviken får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress och avgiftspolitik. Det är indikativa nyckel tal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Sandviken (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken bara minskat något i betydelse. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckel talet handlingskraft är betyget. Sand viken är en stor kommun med många nämnder och kommunägda företag. Det finns dessutom en belastning eftersom så många anställda som 14 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Det finns ytterligare en belastning för många partier i fullmäktige, något som kan orsaka fördröjning i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Sandviken det speciella Sandviken kan sägas domineras av ett enda, stort företag. Det gör även Älmhult, som också analyseras i det här numret av Kommunexperten. I Älmhult dominerar IKEA. I Sandviken är det Sandviken AB. I Älmhult finns sju IKEA-företag bland de 1 största arbetsgivarna och i Sandviken är det likadant, sju Sandvikföretag: Aktiebolaget Sandvik Materials Technology Sandvikens Kommun Gävleborgs Läns Landsting Aktiebolaget Sandvik Coromant Sandvik Mining and Construction Tools AB Sandvik Systems Development Aktiebolag Sandvik Information Technology AB Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 17

18 Sandviken Midroc Electro Aktiebolag Sandvik Aktiebolag Sandvikenhus Aktiebolag Men därmed upphör likheterna, för kommunerna skiljer sig mycket åt. Älmhult har det finansiella indikativa betyget A, medan Sandviken har betyget C. Om Sandviken har Älmhult som jämförelsekommun har man en intressant förebild som man kan tävla med och försöka överträffa. Sandviken är mycket mer brukskommun än Älmhult, och även i det avseendet ligger framtiden mer öppen för Älmhult. Sandviken AB dominerar Sandviken kommuns näringsliv mer än vad IKEA gör i Älmhult. I Älmhult finns det 133 arbetsställen per tusen invånare medan det i Sandviken bara finns 79, och ökningen är snabbare i Älmhult. Kommunen är största arbetsgivaren i Älmhult och därefter finns inget mer offentligt företag. I Sandviken kommer kommunen på andra plats, landstinget på tredje och allmännyttan genom Sandvikenhus AB på plats 1. Till bruksortens kännetecken hör också ett långt och massivt maktinnehav för Socialdemokraterna. Kanske är de nu så utmattade att man inte LedningsförmÅGA längre har kraften att förnya sig mot den globaliserade världens krav? För det krävs att man på hemmaplan har full kontroll över den finansiella utvecklingen. Det har man inte. Går man några år tillbaka fanns ett avklingande kritiskt samband mellan nyckeltalet för befolkning och bostadsöverskott, som innebar del betyget B på finansiella risker. Det finns historiskt en indikation på att en envis befolkningssvikt under sämre ekonomiska tider ställer lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget tomma. Nyckeltalet för befolkning berättar att befolkningsminskningen de senaste tio åren är 4,2 procent. Fem år tillbaka var det -7 procent räknat per tio år, och en minskning på 7 procent har det också varit tidigare, under fem tioårsperioder bakåt i tiden. Fem år tillbaka fanns över 11 procent tomma lägenheter och så var också läget ytterligare åtta år bakåt i tiden. Kombinationen och på nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott för bara fem år sedan och under en lång tidigare period är en varningsklocka för framtiden. I diagrammet för sparnivån ser man en dramatisk uppgång för sparandet åren 1999 till 21, som är över den högsta kritiska nivån 6 procent av de totala intäkterna. Därefter sker en lika dramatisk nedgång igen till dryga 4 procent av de totala intäkterna 24, varefter utvecklingen ligger på den nivån fram till 27. Det är det höga värdet 23 som håller medelvärdet för den femåriga mättrenden över de kritiska nivåerna för avtalspensioner och reinvesteringar. Egentligen är delbetyget B för finansiell hälsa eftersom det femåriga medelvärdet bara ligger under en kritisk nivå, men den fallande trenden utlöser en extra belastning eftersom analys systemet inte håller för troligt att utfallet för 28, som vi ännu inte vet något om, inte når upp till samma nivå som 23. Uppgiften i dagsläget för ledningen i Sandviken är glasklar: Skärp omedelbart ekonomistyrningen så att sparandet blir lägst 6 procent av de totala intäkterna för 28. När den här tidningen kommer ut i slutet av september finns tre månader kvar av året att styra på, om man ligger under 6 procent. Tar ledningen i så fall den möjligheten? Notera att sparandet under 27 är 38 miljoner kronor för lågt. ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Sandviken Studerar man utvecklingen från 1988 konstateras att sparandet genomgående varit för lågt fram till Vad hände åren 2 23 som gjorde att man då levde upp till lagens hushållningskrav? Skatten har inte höjts. Och det har heller inte skett något annat som påverkat sparandet. Vidare noteras att investeringarna från 1988 fram till 1995 låg över sparandet, dvs kommunen byggde skulder. Därefter sker det omvända och lån återbetalas. Men intrycket under den perioden är att det inte funnits något medvetet handlag att sköta den dagliga hushållningen och hålla en tillfredsställande sparnivå för att betala investeringsutgifter och amorteringar. Vad sker nu från och med 28 och framöver? När det gäller analysfrågan kommunskuld har Sandviken ett något högt bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Men det oroade inte mycket i inlednings skedet av analysen eftersom Sandviken har en företagsdel som svarar för mer än 2 procent av kommunkoncernens utbud. Slutsatsen skulle säkert kunna dras att det inte finns några lån som täckt underskott i driften. Här är den ekonomiska redovisningen ofullständig och det är svårt att se vilka vinster och omsättningar de olika företagen har för att göra bra avkastningsvärderingar. Det finns två intressanta företagsgrupper i kommunkoncernen: Sandviken Energi AB och Sandvikenhus AB. Om de inte kan räknas hem, kan man inte få högsta delbetyg. Ser man till de historiska vinsterna i dem finns perioder av för låga vinster och även redovisade förluster. De bär sina skulder, men deras aktiekapital kan inte åsättas några högre värden i en värderingskalkyl. Även här ser det ut som om man tog en dag i taget i stället för att göra så att det ser ekonomiskt skötsamt ut. Om så blir fallet, kan delbetyget för kommunskuld bli A inom några få år, och de extra amorteringar på 12 miljoner kronor per år i 2 år som analyssystemet föreslår blir knappast aktuellt. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs omedelbart en mycket fastare ekonomistyrning. Styr efter kommunallagens hushållningskrav och inte efter balanskravet. Är ni inte överens om vilka ekonomiska mål som gäller för den vardagliga hushållningen och hur de ska avläsas, bör ni bli det så fort som möjligt med tanke på att sämre ekonomiska tider stundar. Lediga lägenheter i kommunens allmännytta uppfattas inte alltid som en attraktiv möjlighet. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns ledig kapacitet förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Sandvikenhus AB visar vinst. När man nått balans på bostadsmarknaden och Sandvikenhus visar vinst kan borgen mot bostadsrättsföreningarna avvecklas. Det sänker kommunskulden med cirka 1 miljoner kronor. Se till att de kommunägda företagen sköts exemplariskt och visar så stora årliga vinster som motsvarar maximalt tillåtna nivåer för den typen av bolag, så att deras värderingar blir höga och bidrar till en allt lägre nettoskuld för kommunen. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Tänk därför på att så länge kommunen har ett betyg på A-nivå finns pengar att betala ut avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en normal skatt men bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg och med överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet även fortsättningsvis. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunens finansiella betyg förbättras till A-nivå och förblir där. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Sandviken. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att det indikativa betyget C. Skattesänkningar åstadkommer också högre fastighetsvärden och en allmännytta utan tomma lägenheter. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir villan en likvidare tillgång. Underskatta inte små skillnader i den långsiktiga utvecklingen av värdet. En skillnad på 1 procents tillväxt per år i 3 år räknat på varje 1 kronor i värde är minst kronor. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Sandviken kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal och bör i viss mån så vara. Men har Sandviken komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du överväga att bli kvar. Det ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med mycket fastare hand styra ekonomi och finanser. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Sandviken finns en A-kommun i omgivningarna, samt två B-kommuner, tre C-kommuner och en D-kommun. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 9, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Finansiella möjligheter del 1 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld), den andra (Finansiell hälsa) och den tredje (Finansiella krisutlösande risker). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den fjärde frågan Finansiella möjligheter, där den första delen presenteras i det här numret. Ekonomins två viktiga frågor Finansiella möjligheter är en förkortning av frågan Vilka finansiella möjligheter finns? Finansiella möjligheter för vadå? Svaret är angelägna behov. Det sista är underförstått. Ekonomins första fråga är: Vilka angelägna behov har vi som vi vill se tillfredsställda? Att tillfredsställa behov innebär vanligtvis uppoffringar. Det vi vill ha kostar pengar. Det leder till ekonomins andra fråga: Vilka finansiella möjligheter finns? Ekonomi definieras vanligtvis som kunskapen om hur man hushållar med knappa resurser. Även här saknas det första ledet, att det finns behov som någon vill se tillfredsställda, och att de behoven legitimerar att resurser skapas eller prioriteras fram. Ekonomers värdegrund Missuppfattningar om det underförstådda, dvs behoven, leder ofta till att ekonomer beskylls för att vilja styra, ställa och bestämma utifrån sina värderingar. Det pratas om att ekonomismen breder ut sig och att antalet ekonomer som bestämmer i samhället ökar. Och ekonomer som slarvar eller är otydliga i sin roll bidrar givetvis till missuppfattningen. Ekonomers uppgift är att göra politiker till bättre beslutsfattare. Det är två frågor som ska behandlas: Vilka behov som finns och vilka de finansiella möjligheterna är. Politiker bestämmer både behov och finansiering, och de fattar sällan bättre beslut än vad kvaliteten på beslutsunderlagen tillåter. Kvaliteten på beslutsunderlagen återspeglar ekonomernas kompetens och värdegrund. Ekonomer som axlar uppgiften att verka enligt ekonomins värdegrund tar på sig en relativt omfattande arbetsuppgift och hamnar till och med som ekonomiska terapeuter i den konflikt som alltid finns när man ska hushålla med knappa resurser, dvs tvingas prioritera mellan angelägna behov. Den lätta utvägen, att tala om för beslutsfattaren vilka beslut denne måste fatta av någon påhittad anledning, ligger alltid nära till hands. Det blir för jobbigt med varför ett beslut ska fattas, och då bestämmer ekonomen och lägger sig öppen för kritiken att hysa värderingar. Redovisa värderingarna Vid rating uppträder komplikationen att konstruktören av analyssystemet bestämmer vilka behoven är och hur de ska mätas. Då är regeln att värderingarna ska redovisas öppet. De tre första analysfrågorna anger de tre behov som ska tillfredsställas av något av de handlingsalternativ som den fjärde analysfrågan, finansiella möjligheter, erbjuder. De tre första frågorna gäller: 1. Kommunskuld: Finns behov av extra amorteringar? 2. Finansiell hälsa: Finns behov av större sparande (överskott)? 3. Finansiella krisutlösande risker: Finns behov av riskhantering? Varje behov i de tre frågorna ovan innebär uppoffringar som tillsammans kräver att en viss mängd finansiella möjligheter. Den fjärde analysfrågan är alltså: 4. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Analysen indikerar tre typer av åtgärder. De är att skapa överskott som finansierar behov genom att höja skatter eller avgifter eller pressa ner kostnader. Och tar man inte in hela analysen som system, dvs behoven, så beskylls en kommunanalytiker som använder den att bli beskylld för att alltid föreslå skattesänkning eller alltid föreslå avgiftshöjning eller alltid effektivisera ner kostnaderna för att denne vill se personal av skedas. 2 Kommunexperten nummer 9, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.