Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades analystidningen Kommunexperten med uppgiften att publicera översiktliga analyser av Sveriges alla 29 kommuner. I december 29 publicerades den 29:e kommunanalysen och i januari 21 ökades takten från åtta till tolv analyser per nummer. Nu är 145 kommuner ana lyserade en gång och 145 två gånger. Inför nästa val kommer det därför att finnas tre historiska analyser för flertalet kommuner. Det innebär bland annat att kommunalpolitiker och tjänstemän nu träffar lokala företagare och andra som kan kommunens svagheter och styrkor bättre är de själva Sidan 3 Analyserade kommuner i det här numret A-kommunen ALINGSÅS ligger i Västergötland och är en mycket välskött kommun med urstarka finanser. Jämfört med den förra analysen för drygt två år sedan är också sparandet numera på elitnivå. Kanske dags för ett årligt Sidan 6 ARVIDSJAUR i Norrbotten är en D-kommun som trots det låga betyget inte är någon finansiell kris kommun; de ekonomiska problemen kan redas upp på lokal nivå. Överväg att öka sparandet i kommunen och vinsterna i Sidan 11 FÄRGELANDA ligger i Dalsland och är en C-kommun som gått ner ett steg från B i den förra analysen för cirka två år sedan. Ett av problem är det låga sparandet och att det finns betydande överkostnader Sidan 16 Småländska GISLAVED var en A-kommun i den förra analysen. Nu är man B av i huvudsak två skäl: minskade befolkning och alltför höga investe ringar. Utmaningen ligger i att förbättra och utveckla det lokala företags klimatet Sidan 21 HALLSTAHAMMAR är den klassiska bruks orten i Bergslagen som förbättrat sig mycket sedan den förra analysen. Man är numera en B-kommun och tendensen är stigande. Ledningen kan överväga ett något högre sparande och Sidan 26 Ångermanlandskommunen HÄRNÖSAND har D-klassning precis som i den förra analysen för två år sedan. Det är den höga kommunskulden som orsakar det låga betyget, men det låga sparandet bidrar också till den försämrade Sidan 31 KIL i Värmland håller på att reda upp sina gamla konsumtionsskulder och är nu en B- kommun med stigande tendens. Det som fattas för att nå A är bland ett något högre sparande och något högre vinster i de egna företagen Sidan 36 B-kommunen LINDESBERG ligger i Västmanland och har tappat sin A-klassning från förra året av ett enda skäl det låga sparandet. Sparnivån måste upp över 3,25 procent av de totala intäkterna. På längre sikt är upp giften Sidan 41 LUND är den stabila B-kommunen som styr efter balanskravet, men den nivån räcker inte till för A-klassning. Dock är det inte långt upp till A när man väl bestämmer sig att öka överskotten med cirka 1 miljoner Sidan 46 MALMÖ är en B-kommun som växer. Problemet är att både medelinkomst och sysselsättning faller jäm fört med riket samtidigt som befolknings ök ningen har accelererat till en takt på över 15 procent per tioårsperiod. Sidan 51 B-kommunen OVANÅKER ligger i Hälsingland och har samma betyg som i analysen för två och ett halvt år sedan. Det låter tryggt, men det finns osäkerheter: ny kommunledning, fallande sparande och tendens till tomma lägenheter Sidan 56 Värmländska TORSBY är en C-kommun som har två stora uppgifter framför sig: att minska kommunskulden och att hantera svikten i det lokala närings livet. Börja med större vinster i de egna bolagen och öka sparandet så att det Sidan 61 ÄLVSBYN i Norrbotten är numera en C- kommun och tendensen är stigande. Bland annat går de egna företagen med vinst, något som minskat nettokommunskulden. Om sparande och investeringar hålls på nuvarande nivå, Sidan 66

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Alingsås...6 Arvidsjaur...11 Färgelanda...16 Gislaved...21 Hallstahammar...26 Härnösand...31 Kil...36 Lindesberg...41 Lund...46 Malmö...51 Ovanåker...56 Torsby...61 Älvsbyn...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Född i januari 28 och still going strong 435 analysartiklar senare fyller Kommunexperten 4 år Svensk Kommunrating AB startade 1991 Sverige fick då en ny kommunallag utan ekonomiska och finansiella regleringar. Det fanns bara ett krav: Kommunerna skulle hushålla med sina resurser. Kre ditgivare undrade vad det innebar. Hur analyserade man en kommun? Banker hade undersökningsplikt innan man beviljade lån. Det fanns alltså en marknad för oss. I Örebro fanns KommunInvest, men de hade bara Landstinget och kommunerna i Närke som kunder på den tiden. Det tog hela nittiotalet att bygga databas och utveckla analysprogram. Målet var högt satt. Det efterlystes rating finansiell betygssättning men också öppen rating, så att man i detalj kunde se varför en kommun fick ett visst betyg. I bakgrunden fanns nästa krav i den ekonomiskt vetenskapliga debatten. Kan kommuner ratas som länder? Kunde vi svara öppet på de fem frågorna? Finns det en kommunskuld (1), är ekonomin i dagsläget solvent (2), kan finansiella krisutlösande risker indikeras (3), kan hela det finansiella handlingsutrymmet visas på något smart sätt (4) och hur avläser man om kommunens ledning förstår att styra kommunens ekonomi och finanser (5)? Konkurrens 25 Det blev en omfattande men ändå begriplig analys som blev motorn i en expan sion av företaget fem år efter sekelskiftet. Svensk Kommunrating var ett litet vasst företag som växte och vad vi inte förstod var att starka krafter var i rörelse. Många kände sig hotade. Konsulter förlorade jobb till oss samtidigt som kommuner inte ville bli finansiellt granskade. Kommunförbundet startade sin analysgrupp och med ens försvann stora delar av vår marknad. Trevliga konsulter med tjusiga powerpointbilder vann över den nytta vårt analysprogram med tydliga betygsskalor erbjöd. Vad skulle vi göra? De två viktiga tjänsterna KommunDiagnos och Finansiell Elitlicens varumärkesskyddades. Ingen skulle kunna kopiera vårt koncept. Våra tjänster kan fortfarande upphandlas direkt. Kommunexperten startas Frågan var hur vårt analyssystem skulle erövra marknaden och bli det som alla använde. I januari 28 startades därför Kommunexperten i eget bolag med uppgiften att publicera enklare analysartiklar om alla Sveriges 29 kommuner. Nu säljs analyserna via en e-handelsplats och genom e-postutskick till företag i Sverige. Kommunalpolitiker och tjänstemän möter nu lokala företagare och andra som kan kommunens svagheter och styrkor bättre är de själva. Sommaren 29 såg vi att Kommunexperten förlag AB utvecklades enligt de ekonomiska planerna och Svensk Kommunrating köpte bolaget och lade in tidningen i sin verksamhet. I december 29 publicerades den 29:e kommunanalysen och i januari 21 ökades takten från åtta till tolv analyser per nummer. Nu är 145 kommuner ana lyserade en gång och 145 två gånger. Inför nästa val kommer det att finnas tre historiska analyser för flertalet kommuner. Europa nästa! Den tid när kommuner kunde huka sig i buskarna och mörka sina finanser tillhör historien. Det är med stolthet vi konstaterar att våra insatser stärker det civila samhället. Kommunexperten fyller fyra år. Landets äldsta affärstidning Affärsvärlden fyllde 1 år 21. De har många konkurrenter. Det antyder våra ambitioner och det finns nästa 1 kommuner bara i Europa. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effektivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen. Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Alingsås B Gislaved Hallstahammar Kil Lindesberg Lund Malmö Ovanåker C Färgelanda Torsby Älvsbyn D Arvidsjaur Härnösand Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 5

6 Alingsås Alingsås i eliten Betyg Tendens A med goda marginaler Diagnos: Alingsås har fortfarande det finansiella betyget A med goda marginaler i alla viktiga aspekter, liksom man hade i analysen för drygt två år sedan. Det enda orosmolnet då, en fallande trend i sparandet från hög nivå, försvann genom de två åren 29 och 21 med mycket höga sparnivåer. En borgerlig allians har stärkt greppet i en tidigare jämviktskommun och med goda marginaler finns det ingen anledning att ha högre skatt än lägsta kommungranne. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta att hålla hårt i ekonomin? Det ser även bra ut när det gäller utfallet för sparandet 211 enligt bokslutsprognosen. Mot bakgrund av att de tidigare åren genomsnitt ligt har mycket höga sparnivåer är frågan om inte skatten är för hög i det välskötta Alingsås? Finns det någon bättre marknadsföring än ett årligt skattesänkningsprogram? Mediabild och bakgrund Alingsås ligger i Västergötland och är en stad som fick stadsprivi le gier redan Industriellt kommer mycket i Alingsås från Jonas Alströmer. Han är nog mest känd som den som populariserade potatisen som livs medel; det var i Nolhage som Alströmer 1723 satte den första potatisen. Men Alströmer var också industriman och tog in både maskiner och kunnande från utlandet. Han grundade dessutom flera företag, exempelvis Alingsås manufakturverk. Ett annat tecken på hans framsynthet var bildandet av Kungliga Vetenskapsakademien där han var en av de sex grundarna. Alingsås manufakturverk hade som mest över 1 anställda och höll ut ända till 1847 när det lades ned. Givetvis är det potatisen som är symbolen för Alingsås, som också har smeknamnet potatisstan och varje år håller man Potatisfesti va len. Här finns också Potatisakademin som bildades 28 och som har mottot För potatisen i tiden. Media noterar att Alingsås vill motverka onödig ohälsa bland barn och unga vuxna med funktionsnedsättning. Målet är att skapa nya möjligheter till delaktighet i sport- och fritidsaktiviteter och namnet på projektet är just Motverka onödig ohälsa. Pressen skriver att budget med ansvar är viktigt för Alingsås kom munfullmäktige där frågorna i huvudsak handlar om vilken valfrihet man ska ha i omsorgen. Speciella förutsättningar Alingsås har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med AB Alingsås Rådhus AB som moderbolag. Förvaltningsfastigheterna finns i det kommunala fastighetsbolaget Fabs AB. Det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de har justerats. Faktaruta Alingsås Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,79 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 64 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 21 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 92 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 15 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Alingsås Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 78 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Alingsås ligger på plats 184 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 52 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 26 4 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Alingsås amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Alingsås delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Alingsås kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 184 efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Alingsås får betyget. År 21 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 3,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,2 procent. Kom munens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Alingsås. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Alingsås hade inga långa skulder 21 och förmedlade 334 miljoner i lån till de egna bolagen. I det fallet förmedlas lånen från det egna kapitalet. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 28 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 29 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Alingsås. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3, procent. Det ger ett lånebehov på 1,8 procent av intäkterna. Det visar att det finns amorteringsförmåga i Alingsås. Med betyget på sparnivå får Alingsås delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 7

8 Alingsås Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 22,1 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är in vesteringarna i genomsnitt 3,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Alingsås ligger runt den nivån. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Alingsås ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 98 till 97 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Alingsås betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Alingsås en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Alingsås får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar Krisutlösande finansiella risker Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 21 8-w Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk % -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4% Skillnad kommunen minus riket 21 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 27-1 risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Alingsås pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Alingsås har en högre skattesats 21 med,71 procent jämfört med den grannkommun (Arvidsjaur) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Alingsås har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 22 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverk samhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Alingsås. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 333 miljoner kronor och Alingsås får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 119 miljoner kronor inom äldre omsorg, 93 miljoner inom infrastruktur,47 miljoner inom social omsorg, 39 miljoner inom förskola 1 5 år, 18 miljoner inom gymnasieskola samt 14 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 64 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 333 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 95 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 15 personer. Alingsås får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 22 mkr Jfr länet 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 333 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Alingsås är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och blocken minskar i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Alingsås och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 9

10 Alingsås Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Alingsås analyserades i Kommunexperten 6/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Alingsås är en ekonomiskt väl skött kommun i alla avseenden. Delbetyg är A på alla analysfrågor. Alingsås förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon, även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Alingsås behöver fortsätta att hålla hårt i den vardagliga ekonomin. Alingsås står väl rustad organisatoriskt och kompetensmässigt för att ekono mi styra kommunen genom den finansiella krisen med bibe hållet A-betyg. Ett orosmoln är sparnivån 28 som kanske inleder en ny period av låga överskott. Alingsås har fortfarande det finansiella betyget A med goda margi naler i alla viktiga aspekter, liksom man hade i analysen för drygt två år sedan. Det enda orosmolnet då, en fallande trend i sparandet från hög nivå, försvann genom de två åren 29 och 21 med mycket höga sparnivåer. En borgerlig allians har stärkt greppet i en tidigare jämviktskommun och med goda marginaler finns det ingen anledning att ha högre skatt än lägsta kommungranne. Alingsås fick mycket beröm i analysen för drygt två år sedan och ska ha det även nu. Två nyckeltal har förbättrats och ett har försäm rats. Ett minus är att kvaliteten på årsredovisningarna ur analysvän lighet har försämrats (noterna har bland annat blivit mindre informativa). I det senare är Alingsås inte längre den förebild vi kunnat fram hålla för andra kommuner. Alingsås är en stark A-kommun med stabil tendens. Alingsås historia består mestadels av god kommunal ekonomi, men överskotten varierar upp och ned och kan inte alltid kopplas till perioder med politiska jämviktslägen. Den förra analysen skrevs mot den bakgrunden men också med vetskapen om den fallande trenden i sparandet. Även den då nyligen genomförda omorganisationen, som lade ut verksamhetsfastigheterna på ett eget ägt bolag, kunde dölja svagheten hos kommunledningen att ekonomistyra. En första indikation på det är vanligtvis ett ihållande fall i sparandet. Det fanns med andra ord ett orosmoln. Nu kan det konstateras att sparandet utvecklas på en väl hög nivå efter de höga utfallen av sparandet 29 och 21. Investeringarna de senaste åren ligger i nivå med den långsiktigt optimala nivån för en kommun med verksamhetsfastigheterna i bolag och en genom snittlig befolkningstillväxt på,7 procent. När sparandet i genomsnitt ligger nästan på 2 procent av de totala intäkterna över investeringarna innebär det en extra amorteringsförmåga på cirka 4 miljoner kronor per år. Det är det som håller rörelsekapitalet positivt med växande trend. Pensionsmedlen i förvaltning har växt från 51 miljoner kronor i förra analysen till 92 miljoner. Det beloppet utgör drygt 1 procent av hela den redovisade pensionsskulden på cirka 88 miljoner. När det inte redovisas långa skulder i förvaltningarna är frågan om inte sparöverskottet till en del, förutom att bygga upp pen sions fon den, ska användas för ett årligt program av små skattesänk ningar tills man når nivån strax under lägsta kommungranne. Det finns två motiv till för skattesänkningar. Det finns överkost nader på 333 miljoner kronor som motsvarar en möjlig skattesänk ning på 5,2 procent och det är mycket över de 2 procent som skulle kunna anses normalt för Alingsås. Dessutom flyr samhällsbyggargenerationen år hög skatt och i den åldersgruppen har Alingsås en mindre svacka. 1 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Arvidsjaur Arvidsjaur illa styrd Betyg D Tendens personalbubbla Diagnos: Med samma betyg i de fyra kolumnerna i betygsmatrisen som i analysen för två och ett halvt år sedan har Arvidsjaur, nu som då, betyget D. Ett nyckeltal har förbättrats, två har försämrats och eftersom kommunskulden ökar från hög nivå är tendensen fallande. Led ningens styrförmåga bör ifrågasättas när läget försämras. Social demo kraterna har haft egen majoritet med undantag av den senaste mandatperioden. Vänsterblocket har ändå 61 procent av väljarna. Åtgärder: Arvidsjaur är med sina potentialer ingen finansiell kris kommun. Med skötsamhetsattityd kan de ekonomiska problemen redas upp på lokal nivå. Fundera på om er fattiga Bengtsfors-strategi kommer att vara mer framgångsrik än i andra kommuner i liknande läge. Öka sparandet i kommunen och vinsterna i företagen till godkända respektive skäliga nivåer. Använd möjligheterna att effektivisera eftersom skattehöjningar driver folk och företag från kom munen. Mediabild och bakgrund Arvidsjaur ligger i Norrbotten och är en ort som inte är kopplad till någon med namnet Arvid. Upphovet är istället det samiska ordet árviesjávrrie, där den andra orddelen (jávrrie) betyder sjö och den första har med givmild och generös att göra. Det tror man har med det rikliga fisket i sjön Arvidsjaur att göra. Som så många andra norrlandskommuner är Arvidsjaur en stor kommun. Sammanlagt är ytan nästan lika stor som Skåne, Halland och Blekinge tillsammans, dvs cirka 18 kvadratkilometer. Historiskt är Arvidsjaur (egentligen Arvidsjaurs socken) en utbrytning ur Piteå socken och bildades 166. Samer har funnits i området i tusentals år. Det var först i mitten på 17 talet som de första svenskarna per manent flyttade in. Man är noga med det samiska arvet. Ett exempel är den välkända lappstaden i centrala Arvidsjaur som är en av de äldsta delarna i Arvidsjaurs bebyggelse. På senare år har kommunen gjort sig känd som testplats för franska, italienska och tyska biltillverkare som vill undersöka hur väl de nya bilmodellerna fungerar i vinterklimat. Media noterar att Arvidsjaur satsar på äldre. I det här fallet redovisas en undersökning från SKL som visar hur många kronor en kommun använder per person över 65 år och hur nöjda kommun invånarna är med äldrevården. Arvidsjaur placerar sig bland de 25 bästa kommunerna i landet när man väger samman nöjdhet och använda kronor. Bland kända personer från Arvidsjaur noteras bland annat Brita Borg och Roger Pontare. Speciella förutsättningar Arvidsjaur har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Arvidsjaur Kommunföretag AB som moderbolag. Faktaruta Arvidsjaur Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i glesbefolkad region Kommunalskatt: 22,8 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 11 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 53 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C D Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 11

12 Arvidsjaur Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 99 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Arvidsjaur ligger på plats 264 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 42 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 57 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor. Eftersom invånarna i Arvidsjaur också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera en kommunskuld. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Arvidsjaurs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Arvidsjaur delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amor teringar på 6 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Arvidsjaur kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 264 efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Arvidsjaur får betyget. År 21 är sparnivån 5,4 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,4 procent och under hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett lågt sparande på 1,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Arvidsjaur. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Arvidsjaur hade 14 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 38 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kom munens skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av till gång arna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kom munkoncernens skulder är över 1 procent av de totala kon cern tillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Arvidsjaur. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,4 procent. Det ger ett lånebehov på 1,9 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Med betyget på sparnivå får Arvidsjaur delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 17 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 1,5 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,75 procent. Nyckeltalet rörelse kapital har förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen. 12 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Arvidsjaur Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,4 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Arvidsjaur är omkring 2,5 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Arvidsjaur ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 92 till 91 procent av rikssnittet de senaste fem åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Arvidsjaur betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arvidsjaur en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Arvidsjaur får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Krisutlösande finansiella risker 1% 5% % -5% -1% -15% 1% 95% 9% 85% 8% 75% Befolkningsutveckling 1 år Arvidsjaur kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 13

14 Arvidsjaur Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid even tuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet skattekraft har försämrats ett steg, men det påverkar inte delbetyget. möjligheter Arvidsjaur har en högre skattesats 21 med,5 procent jämfört med den grannkommun (Piteå) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Arvidsjaur höjde skatten senast 24 med,75 procent. Här anges skatte höjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhets växling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 2 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritids verk samhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i möjligheter Arvidsjaur på 23 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan stå för drygt 8 procent av det totala behovet (2 miljoner av 23 miljoner). Eftersom 8 procent inte klarar någon av de tre kritiska nivåerna så ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 85 miljoner kronor och Arvidsjaur får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 34 miljoner kronor inom äldre omsorg, 13 miljoner vardera inom gymnasieskola och infrastruktur, 8 miljoner inom politik samt 6 miljoner vardera inom social omsorg och kulturverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 11 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 85 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 133 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 13 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 2 personer. Arvidsjaur får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 2 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Potential 85 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Arvidsjaur är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett starkare jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Arvidsjaur och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Arvidsjaur Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Arvidsjaur analyserades i Kommunexperten 5/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Arvidsjaur är en D-kommun och en av landets mer skuldtyngda kommuner. Det finns faktiskt bara 23 kommuner med hög re kommunskuld. Sparandet är för lågt och ligger under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunal lagens hushållningskrav. Däremot är kapitalbildningen så bra att kommunen har utrymme att amortera långa lån. Ett av kommunens stora prob lem är den minskande befolkningen; under de senaste tio åren har man tappat nästan tio procent av invånarna. Det positiva är att man har högsta betyg på analysfrågan möjligheter, och därför har förmåga att på egen hand lösa problemen. Med samma betyg i de fyra kolumnerna i betygsmatrisen som i analysen för två och ett halvt år sedan har Arvidsjaur, nu som då, betyget D. Ett nyckeltal har förbättrats, två har försämrats och när kommunskulden ökar från hög nivå är tendensen fallande. Led ning ens styrförmåga bör ifrågasättas eftersom läget försämras. Social demokraterna har haft egen majoritet med undantag av den senaste mandatperioden. Vänsterblocket har ändå 61 procent av väljarna. Arméns Jägarbataljon förlades till Arvidsjaur 198 som ett lokaliseringsprojekt. Det finns 1 25 anställda i kommunen och 175 anställda i Försvarsmakten och de är de två största arbetsgivarna. Därför är rubriken att kommunen är en personalbubbla. Enligt beräkningar bör kommunen klara sin serviceproduktion med 13 anställda per tusen invånare och man har 133 anställda per tusen. Övertaligheten har minskat något jämfört med den förra analysen men är fortfarande 2 personer. Redan normen på 13 anställda per tusen invånare är mycket men beror på att kommunen har stor handikappverksamhet. Kommunen tillhör vinnarna i utjämningen mellan kommunerna, men inte bara det har utvecklat bidragskulturen. Det tredje stora företaget är Samhall, det fjärde Landstinget och det femte Försvarets Materielverk. Det finns inte mycket kvar av de ursprungliga kompara tiva fördelarna som en gång har format Arvidsjaur. Inte bara kommunens förvaltningar utan hela kommunen är något av en bubbla. Styrkan är de finansiella möjligheterna med överkostnader på 85 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 7,8 procent (8,5 procent i förra analysen). Men överkostnaderna består av övertalig heten i personal, och den rör man inte. När det här skrivs har ledningen i Arvidsjaur beslutat att höja skatten 1 procent. Det ger cirka 11 miljoner kronor (i 21 års värden). Betyget på finansiella möj ligheter ska vara A med de mycket goda potentialer som Arvidsjaur har men inte använder. Det gör att betyget för nyckeltalet (politisk) beslutsförmåga sänks från till på grund av det ekonomiska matchresultatet även om vänsterblocket har över 61 procent av väljarkåren. Arvidsjaur är en skuldtyngd kommun. Betyget för kommunskuld är D och det bestämmer slutbetyget till D. Bruttoförpliktelsebeloppet är högt, kronor per invånare, och var kronor i den tidigare analysen. Borgen till de kommunala företagen är också hög; den är nu 53 kronor per invånare mot tidigare 47 kronor. Pensionsskulden är nu 32 kronor per invånare och var tidigare 3 kronor. När skulderna i förvaltningarna inte är höga, blir läget svårhanterligt. Det går inte att amortera extra men att bygga upp pensionsmedel i förvaltning. Det har dock inte skett under åren med sparandet mycket över en faktisk optimal investeringsnivå. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 15

16 Färgelanda Färgelanda kaxig, Betyg C Tendens ömtålig företagarkommun Diagnos: Är Färgelanda medvetet nedtränad till C? Från betyget B av två anledningar i analysen för drygt två år sedan har Färgelanda nu C av tre skäl. Elva nyckeltal har tillsammans försämrats femton betygssteg och bara ett har förbättrats, med ett steg. Med en ny organisation och en stor satsning på ett företagshotell sägs man satsa mot framtiden. Med en skattehöjning på 1,5 procent, återställd sparnivå och stora överkostnader är Färgelanda ingen kriskommun. Det kan gå bra. Åtgärder: Återställ betyget till A på finansiell hälsa genom ett sparande på minst 4,75 procent av de totala intäkterna. Det är gör bart eftersom det finns betydande överkostnader. Med inves tering arna minst 2 procent av intäkter under sparandet de kommande tio åren finns 75 miljoner för extra amorteringar. Om vinsterna pressas upp i Valbohem AB förkortas också tiden för att nå betyget A på kommunskuld. För bättre betyg än C på finansiella risker krävs bland annat skatte sänk ningar. Mediabild och bakgrund Färgelanda ligger i Dalsland och är en gammal jordbruksbygd som på slutet av 18-talet också fick järn-, trä- och textilindustri. I dagens Färgelanda finns plast-, metall-, betong- och livsmedelsindustri. En bidragande orsak till den industriella framväxten var Lelången banan, en smalspårig järnväg som förband Uddevalla och Bengtsfors (i Älvsborgs län.) Järnvägen, som också kallades ULB (Uddevalla-Lelångens Järnväg), var i drift mellan 1895 och Numera är det nära till flyget och Färgelanda kan skryta med att ha tre flygplatser på nära avstånd: Trollhättans flygplats, Göteborg City Airport och Göteborg- Landvetter flygplats. Geografiskt är det moderna Färgelan da i stort sett samma som det som förr var Valbo härad. Vid kommunreformen 1952 bildades de tre storkommunerna Högsäter, Färgelanda och Ödeborg upp lös tes Ödeborgs kommun och det mesta av den överfördes till Färgelanda. Sju år senare försvann också Högsäters kommun som också den slogs samman med Färgelanda. Media rapporterar att det råder ett spänt politiskt läge inom den styrande majoriteten i Färgelanda. Vissa talar till och med om en förtroendekris inom Färgelandaalliansen. En annan politisk händelse som noteras är att den förre ekonomi chefen i Färgelanda stämmer kommunen och kräver skadestånd. Enligt en kartläggning som radions P4 låtit göra väntar tuffa år västkommunerna. 213 och 214 blir svåra år med tunga priori te ringar och avgiftshöjningar. Pressen noterar också att Färgelanda satsar på bredbandsut bygg nad där kommunen deltar i det så kallade Leaderprojektet om utbyggnad av bredband på landsbygden. Speciella förutsättningar Färgelanda har en organisation med fyra sektorchefer som ansvarar för verksamheterna. De är direkt underställda kommunchefen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksam hetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen.. Faktaruta Färgelanda Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 23,19 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 1 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 36 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Färgelanda Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 71 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Färgelanda ligger på plats 139 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 23 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 48 6 kronor. Det är strax över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Färgelandas amorteringsförmåga får betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt tio år de senaste fem bokslutsåren och över den första kritiska gränsen 5 år. Ytterligare en belastning ges på grund av växande trend. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Färgelanda delbetyget C på analysfrågan. De båda nyckeltalen har försämrats två steg vardera sedan den förra analysen. Det påverkar delbetyget som sänks från tidigare A. Här föreslås extra amorteringar på 3 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Färgelanda kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 139 efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Färgelanda får betyget. År 21 är sparnivån 1, procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,3 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 6,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 18 procent i Färgelanda. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 51 procent av tillgång arna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. En belastning ges för växande trend och ytterligare en som flyttar ner betyget ett steg till gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperi odens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en snabbt fallande trend. Kapitalbildningen får också betyget Dålig i Färgelanda. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,7 procent. Det ger ett lånebehov på 3,1 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Färgelanda delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen sparnivå och skuld balansgrad har båda försämrats ett betygsteg sedan den förra analysen och rörelsekapital och kapitalbildning har försämrats två steg vardera. Delbetyget har därför sänkts från tidigare B. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 17

18 Färgelanda Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,6 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Dålig risker Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Färgelanda är omkring 3,2 procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Färgelanda ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 87 till 84 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Färgelanda betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt och räknat per tioårsperiod så ligger minskningen från och med 1992 mellan 5 och 1 procent. Nu den senaste tioårsperioden är minskningen 5,2 procent. Ålders strukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en puckel i åldersgruppen år och en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år. Det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det är också en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Färgelanda en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Färgelanda får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 21) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. 2% 16% 12% 8% 4% % Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 9% 85% 8% 75% 7% 65% Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 18 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Färgelanda Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är hanteringsförmågan nedsatt vid eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Nyckeltalen investeringsnivå, skattekraft, befolkning och borgen har alla försämrats ett steg. Det påverkar delbetyget som också försämras ett steg. En hanteringskostnad på 3 miljoner kronor anges för avveckling av i snitt åtta lägenheter per år. möjligheter Färgelanda har en lägre skattesats 21 med,4 procent jämfört med den grannkommun (Uddevalla) som har lägst skatt. Då finns det en potential på 4 miljoner kronor. Det finns ett totalt behov av åt gärder i Färgelanda på 6 miljoner kronor. En skattehöjning kan alltså stå för 66 procent av det totala behovet (4 miljoner av 6 miljoner). Eftersom 66 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir för skattehöjning. Färge landa har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren men höjde skatten nu 211 med 1,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare möjligheter 9 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur men främst inom äldre- och handikappomsorg där den största potentialen finns. Betyget blir för avgiftshöjningar i Färgelanda. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 7 miljoner kronor och Färgelanda får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 19 miljoner kronor inom äldreomsorg, 18 miljoner inom grundskola, 1 miljoner inom infrastruktur, 9 miljoner inom social omsorg, 7 miljoner inom gymnasieskola och 4 miljoner kronor inom förskola 1 5 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 1 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 7 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 81 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 5 personer. Färgelanda får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 9 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 7 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Färgelanda är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Färgelanda och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/211 19

20 Färgelanda Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Färgelanda analyserades i Kommunexperten 6/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Arbetsmarknaden är ömtålig genom att det i kommunen finns ett stort företag, en arbetsgivare som är underleverantör i bilbranschen. Företaget är nästan lika stort som kommunen som arbetsgivare. Kommunen är företagarland och nyckeltalet sysselsättning berättar att folk flyttar när man inte har jobb i kommunen. Befolkningen föråldras i snabb takt. Det är främst samhällsbyggargenerationen år som flyttar. Färgelanda har det indikativa betyget B då två av analysfrågorna har delbetyg B, Finansiell hälsa och risker. De övriga två har delbetyg A. Är Färgelanda medvetet nedtränad till C? Från betyget B av två anledningar i analysen för drygt två år sedan har Färgelanda nu C, av tre skäl. Elva nyckeltal har försämrats femton betygssteg och bara ett har förbättrats med ett steg. Med en ny organisation och en stor satsning på ett företagshotell sägs man satsa mot framtiden. Med en skattehöjning på 1,5 procent, återställd sparnivå och stora över kost nader är Färgelanda ingen kriskommun. Det kan gå bra. Att det kan gå bra i framtiden är inget skäl att inte sätta betyg efter historiska fakta och matchresultat. Första testet på nysatsningen kommer snart med bokslutet för 211. Kommer verkligen de medel som skattehöjningen på 1,5 procent 211 gav att förbättra sparandet över högsta kritiska nivå 4,75 procent av de totala intäkterna som boksluts prognosen från augusti visar? Eller kommer de cirka 16 färska miljonerna att ha letat sig ut i verksamheten på grund av för släpp hänt ekonomistyrning? En ny organisation talar för bättre hushållning. Nämnderna har er satts av beredningar knutna till fullmäktige och verksamheten lyder under en kommunchef eller i praktiken under kommunstyrelsen. Är man mindre mjuk i de ekonomiska nyporna där än politikerna i de tidigare nämnderna? Det kommer snart att visa sig. Den organisa tionen har varit framgångsrik i andra kommuner. Vad har då hänt i Färgelanda? Den borgerliga alliansen sprack på en skolfråga under förra mandatperioden. Skolor skulle avvecklas. Striden gällde var: I tätorten eller på landsbygden. Centerpartiet hade också vanan att regera ihop med Socialdemokraterna. Det slutade med höga investeringar under åren 29 och 21 och ett ekonomiskt sammanbrott. Skulle det hända igen den här mandat perioden kan det sluta riktigt illa för kommunens ekonomi. Befolkningen minskar och skattehöjningen på 1,5 procent ökar takten i minskningen. Dessutom flyr samhällsbyggargenerationen år hög skatt. Det gör att sammansättningen av befolkningen blir allt snedare. Därmed har Färgelanda gjort ett vägval: man satsar på det lokala näringslivet hellre än att bli en attraktiv pendlingskommun. Man har byggt ett företagshotell för ett framtida matkluster som kompensation för neddragningarna hos företagen inom fordons industrin. Fyra av sex nyckeltal försämras inom finansiella risker och därför faller betyget från B till C. Sparandet kollapsar 29, likviditeten ökar bara 9 miljoner kronor 21 och investeringarna de åren är 62 respektive 32 miljoner kronor. en ökar då så mycket att betyget för den också faller, från A till C. Samtidigt faller betyget för finansiell hälsa, hur man sköter vardagsekonomin, från B till C när fyra av fem nyckeltal försämras hela sex steg. Färgelanda är dock ingen kriskommun med sina stora överkostnader. 2 Kommunexperten nummer 12/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer