Så ska offentliga företag styras!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så ska offentliga företag styras!"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna för att styra en kommun. Det är viktigt att tillämpa ett konsekvent system inom en kommuns alla förvaltningar. Här beskrivs sex olika styrsystem Sidan 34 Analyserade kommuner i det här numret Vänersborg är en A-kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Eftersom sparandet trendmässigt ligger över investeringarna är kapitalbildningen god, och Vänersborg bygger reserver. Möjligheterna är goda till både avgiftshöjningar och kostnadspress Sidan 5 Krokom är en skuldsatt kommun. Det finns troligen konsumtionslån. Förmod ligen ligger skulden på runt 1 miljoner kronor. Annars har Krokom klarat av att amortera sina långa lån; i genomsnitt har sparandet under den senaste nioårsperioden varit 5 procent av de totala intäkterna Sidan 15 Helsingborg tillhör eliten bland Sveriges 29 kommuner med högsta betyg på alla analysfrågor. Man är en välskött A-kommun med exempelvis högt sparande, god kapitalbildning och stabil befolkningstillväxt. De senaste tio åren har man växt med 1 procent Sidan 21 Det som sänker det sammanfattande betyget till C för Vimmerby är det låga sparandet. År 27 är sparnivån 3 procent av de totala intäkterna och märkbart under nivån för god hushållning, dvs 5,4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav Sidan 27 Mörbylånga är en C-kommun som investerar väldigt mycket. I genomsnitt var investeringarna 9,46 procent av de totala intäkterna under den senaste nioårsperioden. Det ger ett årligt lånebehov på 5,53 procent av intäkterna, dvs Mörbylånga bygger skulder Sidan 36 Vallentuna är B-kommunen med landets lägsta kommunskuld. Man verkar ha satt i system att inte vara belånad och kommunen har heller inga långa lån. Vallentuna är en attraktiv kommun. Det framgår inte minst av att kommunen ökat sin befolkning med 19,4 procent under den senaste tioårsperioden Sidan 44 Karlsborg har inte långt kvar till A- klassning. Man har högsta betyg (A) på alla analysfrågor utom Finansiella risker. Den risk som indikeras är kombinationen minskande befolkning och svag sysselsättning Sidan 51 Öckerö är en liten men välskött kommun. Man har högsta betyg på alla analysfrågor utom en (Finansiell hälsa). Det som drar ner det sammanfattande betyget till B är det något låga sparandet; den genomsnittliga sparnivån för mätperiodens fem sista år är 3,5 procent av de totala intäkterna Sidan 57 Fakta den bästa bundsförvanten Kommunexperten ger dig fakta om Sveriges kommuner. Men fakta är inte allt. Det handlar också om att strukturera sina fakta och presentera dem på ett så övertygande sätt att de som lyssnar (eller läser) uppfattar det du har att säga på det sätt du avser. Här följer tredje delen i serien om argumentationsteknik Sidan 42 Senaste ratinglistan! Kommunexpertens tionde ratinglista presenteras i det här numret. Jämfört med 3/29 har två nya kommuner kommit in på A-listan: Helsingborg och Vänersborg. Helsingborg går in på plats 22 medan Vänersborg hamnar på plats 24 Sidan 12

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Vänersborg... 5 Vet du var du ska investera? Kommunexpertens ratinglista Krokom Helsingborg Vimmerby Omvärldsanalys: Ekonomska styrformer Mörbylånga Praktik: Argumentationsteknik Vallentuna Karlsborg Öckerö Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, infor mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Profil Bulk 9 gram Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 24 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknads föringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten. se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Frågorna som inte diskuteras Mikro- och makroperspektiven måste vara konsistenta lärde jag ut som universitetslärare på 196-talet. Det betyder att det måste finnas logiska samband mellan underifrån- och överifrånperspektiven på samhället. Idag härskar ett överifrånperspektiv. Det är keynesianskt och innebär att underbalansera offentliga budgetar och stimulera ekonomin. Det är den allenarådande sanningen stick inte ut med något annat! Balansen mellan tillväxt- och fördelningspolitik predikades från de ekonomiska lärostolarna på 196-talet. Därefter försvann tillväxtpolitiken under några decennier och det blev allt knappare med resurser att fördela inom offentlig sektor. Fortfarande dominerar fördelningspolitiken debatten. De förlorade perspektiven Kommunanalytiker som dagligen analyserar kommuner möter ständigt de två förlorade perspektiven ovan. Här ligger kommuner på analysbordet där näringslivet inte drar tillräckligt för att behålla befolkningen i kommunen. Det finns brister i den lokala ekonomiska tillväxten. Hur formuleras frågan för den typiska landsbygdskommunen ur detta annorlunda perspektiv? En kommun har en sned befolkningspyramid därför att ungdomen flyttat till expansiva storstadskommuner medan de äldre blir kvar i den gamla råvaru-, jord-, skogs-, och industriekonomin. Idag när en äldre människa vaknar en morgon på det nybyggda moderna äldreboendet med blöt blöja och trycker på knappen så kommer personalen omgående. Men när den personalen i fram tiden, redan om 1 till 2 år, själva ligger i sängarna med blöt blöja och trycker på knappen för hjälp kommer ingen. Det finns inte längre några i arbetsför ålder kvar i kommunen. Dolda regionala obalanser Dagens makroperspektiv parat med ensidig fördelningspolitik bygger svåra och dolda regionala obalanser i Sverige idag. Hur vill vi att det ska se ut i våra landsbygdskommuner i framtiden? Beslutståget står vid perrongen och avgår snart. Snart är det för sent att kliva på. I Kommunexperten 11/28 kritiserades det nuvarande systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader från ett underifrånperspektiv för att påvisa hur orimliga utfall en fördelningsmodell får som bygger på enkel statistisk rättvisa. Systemet försörjer glesbygdskommunerna med så mycket pengar att de redan idag kan nyinvestera fram överkapaciteter i äldreboenden och hålla för mycket personal. På längre sikt blir det iögonfallande problem med överkapacitet i anläggningar och brist på personal! I Kommunexperten 2/29 behandlades ett viktigt ekonomiskt tillväxtproblem i ett nytt perspektiv mellan mikro och makro formulerat på ett helt nytt sätt. Vad händer i en ekonomi där nästan 6 procent av väljarkåren är mer eller mindre bidragsberoende, och de försörjs av 59 bidragspåsar där ersättningsreglerna bestäms i riksdagen? Den fördelningspolitiska drivkraften att köpa röster med allt generösare bidrag gör att andelen av väljarkåren som blir bidragsberoende hela tiden växer. Kan fördelningspolitik drivas hur långt som helst? Antalet företagare minskar Det är den ekonomiska tillväxtens aktörer som varje månad fyller på de 59 bidragspåsarna. Det är företagare med anställda som varje månad fyller i en skattedeklaration och skickar in motsvarande pengar till bidragspåsarna i riksdagen. Det är bara det att antalet företagare i Sverige med minst en anställd är bara 6 procent av befolkningen och minskar för varje lågkonjunktur. Tror vi, när den nu aktuella krisen är över om säg fyra år, att Sverige fortfarande är en välfärdsnation? Tror vi om skatteinbetalande företagare bara är 4 procent av befolkningen då och 7 procent av valmanskåren är bidragsberoende att ekonomin fortfarande fungerar bra? I Kommunexperten 3/29 finns en artikel om hur man kan utforma effektivitetsrättvisa statliga bidrag och att de bör tillämpas nu när extra statsbidrag ska delas ut på grund av den ekonomiska krisen. Nu vet vi att det blir bidrag först från 21 och i tre år. Bidragen ska fördelas per invånare, än är kanske inte sista ordet sagt i frågan. Ännu finns tid att skruva på fördelningsprinciperna i tillväxtvänlig riktning. Förblindade av helhetsperspektiv och statistisk rättvis fördelningspolitik ges idag landsbygdens kommuner kortsiktiga livsuppehållande bidrag med långsiktiga konsekvenser som blir svåra att lösa. Har vi kvar dagens alla regleringar av arbetsmarknaden även i framtiden, kan inte arbetskraften återallokeras till landsbygdens kommuner efter den efterfrågan som kommer att finnas där. Arbetskraften kommer hellre att gå arbetslös i storstadskommunerna, leva på bidrag och rösta på de rätta riksdagspolitikerna. Vill vi ha en levande landsbygd i framtiden kan kommunerna där inte leva på bidrag utan på egna meriter igen med ett lokalt näringsliv anpassat till den nya globala ekonomin som kan hålla uppe en befolkning i storlek och i god åldersmässig balans. Sådana näringspolitiska frågor tillhör ämnesområdet ekonomisk tillväxt och effektivitet. Kommunexperten tillåter sig att sticka ut med de frågorna. Det är inte trevligt men nyttigt och vi har alla ansvar. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? Betygsmatris På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, sparnivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Vänersborg Peppra med mod i krisen Vänersborg är en A-kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Man har ett högt sparande som ligger över nivån för god hushållning, dvs 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Eftersom sparandet trendmässigt ligger över investeringarna är kapitalbildningen god, och Vänersborg bygger reserver. Möjligheterna är goda till både avgiftshöjningar och kostnadspress. Man har inga långa lån och kommunen växer i antal både årligen och långsiktigt. Den långsiktiga trenden för sysselsättningen är något bättre än motsvarande trend för riket. Mediabild och bakgrund Välskötta Vänersborg har som ambition att bli Sveriges bästa musikkommun, och det är inte att undra på när kommunens motto är Vänersborg Birger Sjöbergs stad. Vänersborg grundades 1641, föregångaren hette Brätte som fick stadsprivilegier redan på 158-talet. Men av olika skäl överlevde inte Brätte som stad, som var centrum för Vänersjöfarten, och istället blev det Vänersborg som blev staden i området och fick stadsprivilegier Man tror att namnet Vänersborg kommer från borgen (dvs värnet) vid Vänern Vänersborg. Det hade länge varit problem med sjöfarten mellan Göta Älv och Vänern, men det löste man 1752 när Brinkebergskulle sluss invigdes. Cirka 5 år senare stod Trollhätte kanal klar och det innebar att Vänersborg fick direkt sjöfartsförbindelse med Göteborg och vattnen bortom var ett katastrofalt år för Vänersborg. Då brann staden och nästan all bebyggelse förstördes. Vid återuppbyggnaden använde man 16-talets rutnätsplan och man tog stor hänsyn till brandrisken vid planeringen, där två breda gator tillsammans utgjorde brandgata. Industriellt hände mycket under 18-talet, bland annat startades Tändsticksfabriken (1848) och ett tiotal år senare invigdes en skofabrik, som blev en av Sveriges största. Järnvägen kom till Vänersborg 1865 och Kungliga Västgöta regemente var förlagt till staden fram till Media noterar att Vänersborg förnyar sin status som Fairtrade City. Det gäller så kallad etisk konsumtion som syftar till att fler väljer att konsumera produkter som är etiskt certifierade. Media berättar också att skolan i Väners borg får beröm på många punkter av Skolinspektionen, som granskat utbildningsverksamheten i kommunen under hösten 28. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognosen för 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Vänersborg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförplik Faktaruta Vänersborg Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,64 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: 6 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 97 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 5

6 Vänersborg KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Vänersborg kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp telser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Vänersborg ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 55 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Vänersborg ligger på plats 71 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utan för kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. Företagen visar vinster och en försiktig värdering av dem ger cirka 25 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 3 5 kronor, vilket understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Vänersborgs amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Vänersborg delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Vänersborg får betyget. År 27 är sparnivån 6,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,6 procent. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 71 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 2 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Vänersborg. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Vänersborg betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan några långa lån och med korta skulder är skuld balansgraden just över 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Vänersborg betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Vänersborg under den senaste nioårsperioden 5,77 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,26 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,51 procent. Det innebär att det i genomsnitt under perioden funnits utrymme att amortera långa lån. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Vänersborg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och 6 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Vänersborg på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,7 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Vänersborg bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner som under en tioårsperiod har en befolkningsförändring inom intervallet + / - 5 procent. För Vänersborgs del är ökningen 1,4 procent. Det finns därför ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Vänersborg betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Vänersborg en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 19,7 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % % 3% % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4,

8 Vänersborg De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Vänersborg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns många tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på kronor per invånare. Det är över den första kritiska nivån på 15 kronor men under den andra på 27. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Vänersborgs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Trollhättan) år 28. Vänersborg har högre skatt med 1,25 procent så det finns ingen potential. Därför blir betyget på skattehöjning. Vänersborg höjde skatten senaste gången 25 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 3 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, Möjligheter kultur och fritidsverksamhet. Cirka 15 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras även en viss potential inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 28 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Vänersborg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 55 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 45 miljoner inom social omsorg och med 4 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 3 miljoner inom grundskola, med 2 miljoner kronor inom förskola 1 5 år och med vardera 2 miljoner inom politik, fritidsverksamhet och kultur. Efter som en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 6 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksam heterna på 28 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 91 per tusen invånare vara en relevant ANAlysfråga iv lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 393 personer. Vänersborg får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Vänersborg (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock och nu indikeras ett vågmästarläge. Det finns ett lokalt parti som heter Folkviljan. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 11 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbets ledare. Det finns ytterligare en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Vänersborg potential 282 Mkr Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Vänersborg det speciella Vänersborg ingår i Trestadsområdet tillsammans med redan analyserade Trollhättan (Kommunexperten 12/28) och Uddevalla (1/29). I Trestad bor invånare och Vänersborg har det minsta antalet invånare med Vänersborg omsluter södra delen av Vänern, den del av Vänern som kallas Dalbosjön och ligger där Göta älv avvattnar sjösystemet. I norr finns Mellerud (analyserad i 11/28). 8 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Vänersborg Tre kommuner som väntar på sina analyser är Färgelanda i öster, Grästorp i väster och förmodligen finns en gräns till Lidköping ute i Vänern. Vänersborg är regionhuvudstad för Västra Götalandsregionen och som sig bör i den rollen har kommunen det högsta möjliga indikativa finansiella betyget A. Nu är man inte ensam om det i Trestad, men frågan är om Trollhättan har kvar sitt A om något år med tanke på den ekonomiska krisen. Den drabbar speciellt hårt kommuner med stora industrisektorer. Det är här som mycket av det fordonsindustriella klustret är beläget. Uddevalla har det indikativa betyget B beroende på något otillräckliga ekonomiska överskott. Vänersborg ser ut att vara den kommun av de tre i Trestad som har bäst förutsättningar att behålla sitt A-betyg genom den finansiella krisen, men det kräver modig ekonomistyrning med tuffa prioriteringar. Vänersborg är en förvaltningsstad. Det bekräftas av att det finns fem offentliga företag bland de tio största arbetsgivarna. Först kommer kommunen och därefter regionen (landstinget). På plats fem och sex finns högskolan och kriminalvården och på tionde plats länsstyrelsen. De tio största sysselsätter cirka 6 6 anställda och intrycket att det finns ett fåtal stora arbetsgivare i kommunen förstärks av statistiken över antalet arbetsställen per tusen invånare. De är 92 och Vänersborg har därmed 222 kommuner med fler arbetsställen per tusen invånare framför sig i statistiken. Stor offentlig sektor i en kommun kan ge stabilitet, och nyckeltalet sysselsättning har betyget i Vänersborg till skillnad från Uddevalla och Trollhättan där betyget är. Förvärvsfrekvensen växer i Vänersborg snabbare än i riket, medan det är tvärtom i de två andra kommunerna. Vänersborg är en okomplicerad kommun för att vara så stor. Med relativt få nämnder inom kommunens förvaltningar och ett fåtal företag utan koncernbildning är ekonomin mycket transparent. De sista långa lånen inom förvaltningarna löstes under 27. Det finns inga förmedlade lån utan vanlig kommunal borgen beviljas två kommunägda företag, det allmännyttiga bostadsföretaget AB Vänersborgsbostäder och Fastighets AB Vänersborg. Båda företagen har bra vinster och bär sina skulder, dvs det finns god täckning för kommunens borgen. Det låga bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare skulle räcka för delbetyget B på analysfrågan kommunskuld. Men kvittas de värden som de ovan två nämnda kommunägda företagen ger vid en försiktig avkastningsvärdering tillsammans med den borgen kommunen har för företagen mot bruttoförpliktelsebeloppet, så ska kronor per invånare avräknas och nettobeloppet blir kronor per invånare. Det är ett belopp som med god marginal understiger lägsta kritiska nivå 36 2 kronor per invånare för indikation på konsumtionslån. Delbetyget för kommunskuld ska vara A. Det finns några företag till som kan värderas, men de ger inte mycket tillskott av värde. Det finns heller inga kassabalanser i pensionsförvaltning eller andra synliga tillgångar. Det som uppfattas som så okomplicerat framtonar alltmer som skötsam försiktighet. Även när vi förflyttar oss till analysfrågan finansiell hälsa blir intrycket detsamma. I diagrammet för sparandet finns tillfredsställande höga staplar för sju av de redovisade tio åren. Eftersom betygsättningen är konservativ och försiktig med en femårig mättrend, ligger genomsnittsvärdet (röd punkt) i LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 9

10 Vänersborg dia grammet över högsta kritiska nivå 5,25 procent av de totala intäkterna. Nyckeltalet sparnivå ska ha betyget, och det är det viktigaste nyckeltalet som motiverar delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Om Vänersborg inte löst alla långa skulder och inte investerat så mycket 26 och 27, hade nyckeltalet rörelsekapital haft betyget i stället för. Det kan förvåna att nyckeltalet skuldbalansgrad har värdet och inte med tanke på den låga kommunskulden. Det finns här en belastning för en hög skuldbalansgrad i hela kommunkoncernen. Men förklaringen är inte att skulderna skulle vara höga, vilket vi redan konstaterat att de inte är, utan att det som normerar nyckeltalet skuldbalansgrad, nämligen att tillgångarna visar sig vara väl låga. Förflyttas uppmärksamheten tillbaka till nyckeltalet sparnivå, är den andra kritiska nivån reinvesteringar bara 1,5 procent av de totala intäkterna mot normala 2 procent av intäkterna. Där framgår att Vänersborgs tillgångar bara är 54 procent av genomsnittsvärdet för riket. Egent ligen skulle det räcka med en ännu lägre andel av sparandet än 1,5 procent av de totala intäkterna för att betala reinvesteringar i tillräcklig omfattning och hålla det produktiva kapitalet intakt. Det finns således flera indikationer på en historiskt för låg investeringsnivå. Även det kan andas skötsam försiktighet. Skulle de höga investerings nivåerna för 26 och 27 spegla ett tilltagande mod i kommunledningen, eller är det bara så att det är fråga om att man ryckts med i den allmänna optimismen i ekonomiskt goda tider? Diagrammet under analys frågan finansiella risker visar investeringarnas utveckling under de senaste nio åren, och det är för låga investeringar under många tidigare år för att vara höga 26 och 27. När sparandet varit vida över investeringarna genom åren, är det logiskt att även de kommunala förvaltningarna har låga skulder och för 27 inte längre några långa lån alls. Finns det mycket personal i för små och nedslitna lokaler? Beträffande analysfrågan krisutlösande finansiella risker har fyra av de sex nyckeltalen betyget och några kritiska riskmönster kan inte indikeras. Delbetyget för analysfrågan ska vara A. Det kan noteras att skattekraften utvecklas sämre än för riket i Vänersborg, i Trollhättan ännu sämre än både riket och Vänersborg, medan näringslivet drar och betalar bra löner i Uddevalla med en snabbare utveckling av skatte kraften än i riket. Det torde spegla att Uddevalla med motorvägen till Göte borg är bättre integrerad i en större arbetsmarknadsregion än Trollhättan och Vänersborg. Ökade möjligheter till konkurrens höjer lönerna. Vänersborg höjde skatten med,5 procent 25 och någon ekonomisk anledning varför det skedde kan inte analysen ge vägledning om. Det låga sparandet 23 med ett underskott som politikerna fick reda på vid bokslutspresentationen under 24, kan ha skrämt upp ledningen så att man beslutade om skattehöjning senare under hösten för 25. Om det är så har Väners borg försiktigt skötsamma politiker som kan visa bristande mod i svåra lägen. Det bådar, om det skulle vara så, inte gott nu i den ekonomiska krisen när stort mod behövs för tuffa prioriteringar och förmåga att stå bakom motsvarande tuffa åtgärder. Vänersborg har jämförelsevis hög skatt och det framgår att överkostnaderna i nyckeltalet kostnadspress motsvarar en skattesänkning på 4,7 procent. Normala överkostnader i den normalstora kommunen torde ligga på 3 procent och i större kommuner lägre. Säg att det skulle vara 2,7 procent för den något lite större kommunen Vänersborg. En skattesänkning på 2 procent är fullt möjlig. Då skulle även nyckeltalet skattehöjning få betyget eftersom jämförelsekommunen Trollhättan har 1,25 procent lägre skatt i dagsläget. Att Vänersborg har goda potentialer indikerar även en övertalighet personal på nästan 4 anställda. Vänersborg går in i den finansiella krisen med betydande finansiella möjligheter och delbetyget på analysfrågan ska även den vara A. Med en fortsatt försiktig skötsamhet pepprat med mod behåller Vänersborg betyget A även i framtiden. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att ha modet att hålla hårt i ekonomin. Vänersborg har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden som att: driva verksamheten med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera det öppet varje år. Våga överväga ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Vänersborg med på rätt ställe i ekonomireportagen, och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i tidningar finns knappast. Nu när förvaltningarna är skuldfria och inga amorteringar längre behöver betalas, finns ett motsvarande utrymme för att öka investeringsnivån. Gör det med tanke på att den produktiva förmögenheten förefaller vara för liten. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar det som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt 1 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Vänersborg din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en hög skatt till en för närvarande mycket finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras. Att de goda ekonomiska förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen, som nu, har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som har det målet. Det är din trygghet att det varje år kan bli lite bättre i Vänersborg. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Vänersborgs kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Företagare och investerare: Har Vänersborg komparativa fördelar för ditt företag, kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Vänersborg. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer söder om Vänern och söker en bra kommun är Vänersborg en bra jämförelsekommun som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Vänersborg, finns en A-kommun till i omgivningarna samt tre B-kommuner och en C-kommun. För investerare Vet du var du ska investera? Normalt vet man vad man ska investera i, låt oss säga en fastighet. Inte lika ofta ställer man sig frågan var man ska investera, dvs spelar det någon roll i vilken kommun man köper den fasta egendomen? Att veta det gör faktiskt stor skillnad, bara på några år, för det har betydelse i vilken av Sveriges 29 kommuner man positionerar sig. Fastighetsinvestering Placeringsföretag berättar om aktier, fonder, fastigheter, shipping och privat equity. Placeringsföretagen köper en fastighet i en kommun och knyter samtidigt ett hyresavtal som ger 5 1 procents avkastning varje år under tio år, och menar att det är en bra avkastning till en hygglig risk. Men märk väl att de bara pratar om denna höga avkastning under dessa tio år. De undviker att nämna skillnaden som kan uppstå mellan fastighetens inköpspris år ett och försäljningspris år tio. Anta att du köper en andel i en fastig hets fond år ett för en miljon. Fonden faller sedan i värde med hälften till år tio. Även om den ger i genomsnitt en avkastning på, låt oss säga, sju procent per år, är inte avkastningen sju procent. Den är avsevärt mindre än det, totalt 2,7 procent. Men vad händer med avkastningen om fonden för dubblar sitt fastighetsvärde på tio år? Jo, den är fortfarande sju procent, per år, även om den i verkligheten är mycket mer än det, totalt 12,7 procent. Det behövs ingen större fantasi för att förstå vad som händer den som köper och belånar en fastighet i en potentiell finansiell kriskommun. Tänk om du köper i en kommun med fastighetsbubblor? De kunniga vinner Låt oss säga att du har möjlighet att köpa en fastighet i en region bestående av fem kommuner. Varför inte investera i en fastighet i den finansiellt starkaste av dessa fem, eller åtminstone välja bort den finansiellt svagaste? Säg att det blir en procents skillnad i värdeutvecklingen mellan dem. Den procentens bättre utveckling av värdet på varje 1 investerade kronor över 3 år är kronor. För privatpersoner gäller det villor, insatslägenheter och sommarstugor. För företagare är frågan om man ska äga den fastighet där man har verksamheten. För fastighetsbolag som köper, säljer och förvaltar handlar det om att välja rätt kommun. För investerare, liksom för pensionssparare, gäller frågan vad försäljningsvärdet kan vara om något tiotal år. De som vet mest, tjänar mest. Gå in på vår webbplats och klicka på knappen För investerare så får du en snabb lektion hur du använder fundamental analys vid investeringsbeslut. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 128 kommuner. Det är 44,1 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Nya på A-listan är Helsingborg och Vänersborg. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Helsingborg och Vänersborg. De markeras med fetstil i tabellen. 33 kommuner av analyserade 128 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Vallentuna, Öckerö och Karlsborg och de markeras med fetstil i tabellen. 38 kommuner av analyserade 128 är 3 procent. Om det är ett representativt urval finns 87 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Nya i C-gruppen den här månaden är Vimmerby, Krokom och Mörbylånga och markeras med fetstil i tabellen. 33 kommuner av analyserade 128 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5-2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns inga nya kommuner i D- gruppen den här månaden. 24 kommuner av analyserade 128 är 19 procent. Om det är ett representativt urval finns 54 D-kommuner i Sverige. 12 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Kävlinge /9 2 Lerum /9 3 Säter /8 4 Värnamo /8 5 Fagersta /8 6 Skellefteå /8 7 Karlstad /8 8 Markaryd /8 9 Östersund /8 1 Vaggeryd /8 11 Älmhult /8 12 Piteå /8 13 Nykvarn /8 14 Trollhättan /9 15 Bromölla /8 16 Kinda /9 17 Skövde /8 18 Danderyd /8 19 Hudiksvall /8 2 Mark /8 21 Halmstad /9 22 Helsingborg /9 23 Jönköping /9 24 Vänersborg /9 25 Skurup /8 26 Göteborg /8 27 Sunne /8 28 Osby /8 29 Tierp /8 3 Gävle /9 31 Östhammar /8 32 Båstad /8 33 Tanum /8 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Skinnskatteberg /8 1 Herrljunga /8 11 Ulricehamn /8 12 Uddevalla /8 13 Upplands Väsby /8 14 Kalmar /8 15 Motala /8 16 Eskilstuna /9 17 Vadstena /8 18 Klippan /8 19 Norrköping /8 2 Leksand /8 21 Orust /8 22 Karlsborg /9 23 Strömstad /8 24 Heby /9 25 Haninge /8 26 Sölvesborg /8 27 Trelleborg /8 28 Perstorp /8 29 Töreboda /9 3 Forshaga /8 31 Stenungsund /8 32 Lycksele /8 33 Söderköping /9 34 Svenljunga /8 35 Huddinge /8 36 Ekerö /8 37 Kristinehamn /8 38 Sävsjö /9 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 13

14 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Orsa /8 5 Falkenberg /8 6 Mjölby* /9 7 Nordanstig /8 8 Hedemora /8 9 Strömsund /8 1 Burlöv /9 11 Åstorp /8 12 Falun /9 13 Sundsvall /8 14 Ydre /8 15 Flen /8 16 Kiruna /8 17 Tingsryd /8 18 Vimmerby /9 19 Krokom /9 2 Västervik /8 21 Sandviken /8 22 Katrineholm /8 23 Vilhelmina /9 24 Torsås /8 25 Mörbylånga /9 26 Mullsjö /9 27 Avesta /8 28 Ljusdal /8 29 Smedjebacken /8 3 Mellerud /8 31 Olofström /8 32 Sollefteå /8 33 Karlskoga /8 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jokkmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Sundbyberg /8 7 Bjurholm /8 8 Vaxholm /8 9 Södertälje /8 1 Dals-Ed /8 11 Söderhamn /9 12 Vansbro /9 13 Kramfors /9 14 Arjeplog /8 15 Bräcke /8 16 Gagnef /8 17 Dorotea /8 18 Berg /8 19 Sorsele /8 2 Robertsfors /8 21 Grums /9 22 Degerfors /8 Rang D-kommuner Nr/år 1 Hallsberg /8 2 Laxå /9 * Mjölby analyserades i marsnumret 29 och infördes i B-listan. Det är fel. Mjölby tillhör C-listan. 14 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Krokom Krokom läxa: Spika fast höga sparnivåer Krokom är en skuldsatt kommun. Det finns troligen konsumtionslån. Förmodligen ligger skulden på runt 1 miljoner kronor. Annars har Krokom klarat av att amortera sina långa lån; i genomsnitt har sparandet under den senaste nioårsperioden varit 5,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet på 3,77 procent. Sparandet faller och för 28 tyder uppgifterna på att det ligger under 5 procent av intäkterna. Dock finns potential man är ingen utflyttningskommun och med så många som 179 arbetsställen per tusen invånare är Krokom en verklig företagarkommun. Mediabild och bakgrund Namnet Krokom tror man har med ordet krök att göra. Indalsälven gör nämligen många krökar när den passerar Krokom. Krokom var inte mer än en by fram till Då kom järnvägen och den nya tiden. Det är Mittbanan som trafikerar sträckan Sundsvall Ånge Bräcke Östersund Storlien Trondheim. Det är gott om historia i omgivningarna, bland annat finns hällristningarna i Gärde och Glösa. Här bodde Älgklanens folk för cirka 6 år sedan. Som kommun är Krokom en ny företeelse. Den bildades 1974 och är en sammanslagning av Alsen, Föllinge, Krokom, Offerdal och Rödön. Som devis har man Krokom en bra del av Jämtland, och det finns kanske fog för det. I varje fall är man en påtaglig företagarkommun, för det finns bara 2 kommuner i landet med fler företagare per tusen invånare än Krokom. Media noterar att Krokoms kommun har minskat sjukfrånvaron med 3 procent. Man rapporterar också om Mitt- Skandinaviska Regionprojektet Det är ett EU-stött interregionalt projekt som syftar till att stärka förutsättningarna till arbete och boende i Hotagen och Frostviken på den svenska sidan och Lierna och Röyrvik på den norska sidan. Vidare skriver media om att Statens energimyndighet (STEM) beviljat Storrun Vindkraft cirka 26 miljoner kronor i stöd för att bygga tolv vindkraftverk i Krokoms kommun, där elproduktionen förväntas bli cirka 8 GWh årligen. Det är lika med cirka 4 procent av dagens elproduktion från vindkraft. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Preliminärt insamlade och publicerade bokslutsvärden av SCB (mars 29) för nyckeltalet sparnivå för 28 är inlagda. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Krokom har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av Faktaruta Krokom Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: (27) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,52 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 82 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 15

16 Krokom skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Krokom ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 72 5 kronor per invånare. Det är högre än medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Krokom ligger på plats 185 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Krokoms fall ger en försiktig värdering cirka 29 5 kronor per invånare och netto förpliktelsebeloppet blir cirka 43 kronor. Beloppet överstiger 36 2 kronor som är den första kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Det ger en belastning. Eftersom invånarna i Krokom även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger ytterligare en extra belastning och KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Krokoms amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 2 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Krokom delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Krokom får betyget. År 27 är sparnivån 5,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,2 procent. Utfallet för 28 är enligt SCBs preliminära marsinsamling nästan 5 procent av intäkterna. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 185 efter storlek på bruttoförpliktelserna ANAlysfråga i Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen är 11 procent av intäkterna och trenden faller. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför på skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Krokom betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger skuldbalansgraden 47 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Betyget blir dock inte eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. Det ger en belastning och betyget blir. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Krokom under den senaste nioårsperioden 5,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,77 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,25 procent, vilket innebär att lån kan amorteras och det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Krokom delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Krokom kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras 16 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Krokom när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 3,9 procent av de totala intäkterna och under normen på 5,5 procent. Det är den norm som tillämpas för kommuner som under en tioårsperiod har en befolkningsförändring inom intervallet + / - 5 procent. Krokom har den senaste tioårsperioden minskat med,3 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Krokom betyget. Befolkningen ökar något både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. En svacka föreligger dock i och med att utbildningsgenerationen år tenderar att flytta från kommunen. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Krokom en långsiktig trend som är bättre än motsvarande Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,2 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Bostadsöverskott Krokom kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4,

18 Krokom trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Krokom får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4,3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) så passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Betyget för borgen är. Man har borgen på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Krokom potential 74 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen på nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 6 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (5 Mkr), Hälsa (1 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Krokoms skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Östersund) år 28. Krokom har högre skatt med,15 procent så det finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom kultur och fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 6 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för cirka 7 procent av det totala behovet (4 miljoner av 6 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 7 procent klarar två av de kritiska nivåerna blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 74 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Krokom på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 24 miljoner kronor inom grundskola, med 15 miljoner inom äldreomsorg, med 14 miljoner inom fritidsverksamhet, med 11 miljoner inom gymnasieskola och med cirka 5 miljoner vardera inom förskola 5 år och social omsorg. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner utgör kal kyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksam heterna på 74 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarig heten för den genomsnittliga ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress kommunen i landet är cirka 3 procent på skatte nivån. Överkostnaderna, som ligger något över nivån med vad som får anses normalt, är personal eftersom det finns 113 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 85 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 45 personer. Krokom får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Krokom (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu finns ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 113 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Krokom det speciella Alla Krokoms grannar är analyserade i Kommunexperten, i norr Strömsund (5/28), i öster Östersund (3/28) och i söder Åre (7/28). I kommunen har Indalsälven sina källflöden och genom tätorten Krokom går både e14 och järnvägen mellan Sundsvall och Trondheim. Krokom klassas som 18 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Krokom pendlingskommun och då gäller det givetvis till A-kommunen Östersund. Krokom har det indikativa betyget C, så varför bo i Krokom om man kan bo i A-kommunen Östersund? Rekommenderar läsarna att gå in på och analysarkivet för 23 och hämta ner den KommunDiagnos som finns där,,och ta del av diagrammet över sparandet som finns på sidan 15. Det är samma diagram som finns här under analysfrågan finansiell hälsa. Det illustrerar Krokoms beslutskultur. Man sköter den vardagliga ekonomin föredömligt några år och så tappar man greppet några år och så händer något som gör att man suger tag i ekonomin igen. I diagrammet under finansiell hälsa har 1999 ett negativt sparande på 1,3 procent av de totala intäkterna och 2 ett positivt på samma belopp 1,3 procent av intäkterna. Även de tidigare fyra åren har lika låga sparnivåer, men 1996 och dessförinnan låg de på godkänd nivå. Svensk KommunRating kom in med ett årligt utvärderingsprogram 23 i syfte att spika fast höga sparnivåer. Men efterhand som de syntes vara fastspikade minskade intresset och den processen har avbrutits. Krokom var föremål för statliga akutåtgärder samtidigt som ekonomin rätades upp i början av 2-talet. Det innebär att man får skriva på lite tuffa åtgärder om man vill få del av de statliga pengar som utlovas. Det kan ligga bakom den mycket bra historiska period Krokom har de sju åren Man gör vad staten säger, men har ingen egen målbild innebärande behovet att sköta ekonomin. Man ålägger sig med andra ord inte själv någon läxa när det gäller ekonomin. Krokom har delbetyget A på finansiell hälsa. Och det ska vara A eftersom den röda punkten på mättrenden, som anger genomsnittsvärdet för sparnivåerna senaste fem åren, också ligger över högsta kritiska nivå 5,25 procent av intäkterna motsvarande kommunallagens hushållningskrav även när mättrenden flyttas ett år framåt och får omfatta 28. Under de sju goda åren amorterade Krokom ner sina långa lån i förvaltningarna från 19 miljoner kronor 1999 och till 8 miljoner 27. Man betade av en hel del av sina konsumtionslån. Det finns fortfarande en hel del lån kvar i förvaltningarna som tillsammans med borgen och pensionsskulden blir en betydande kommunskuld. Men nu ligger man inte långt längre utan kort och de korta skulderna som 1999 var 7 miljoner kronor var miljoner. Det berodde bland annat på en stor investering under 26. Förmodligen är det konsekvenser i form av tillkommande driftkostnader av den investeringen som pressar överskottet 28 jämfört med tidigare år. Under åren när de långa skulderna amorterades ned, låg investeringsnivån på 2 3 procent av de totala intäkterna under sparnivån och det investerades för lite i den befolkningsmässigt stabila kommunen Krokom. Överskotten användes för amorteringar. Det har lett till att Krokoms produktiva förmögenhet är cirka 6 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det kritiska utrymmet för reinvesteringar, det av sparandet som ska användas till investeringar för att hålla förmögenheten intakt, kan därför sänkas från 2 till 1,5 procent av de totala intäkterna. Mot den bakgrunden är det också logiskt att ledningen känner ett tryck från en eftersatt investeringsverksamhet. Det utöser förr eller senare större investeringar. Förmodligen låg det bakom den stora investeringen under LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 4, 29 19

20 Kommun Krokom 26. Utgifterna finansierades kort och de korta lånen har ökat till 19 miljoner kronor. Mycket av de goda ansträngningarna under de 7 framgångsrika åren har blivit bortspelade. Det finansiella betyget som 26 var B graderas nu ned till C på grund av ökade skulder. Bruttoförpliktelsebeloppet är kronor per invånare, vilket är något högt i en kommun med endast ett kommunägt företag, det allmännyttiga bostadsföretaget Krokombostäder AB. Det företaget visar vinster och bär sina skulder, varför företagets värde och borgen kan kvitta ner det höga bruttoförpliktelsebeloppet till ett lägre netto med kronor per invånare till kronor per invånare. Krokom äger även skogsfastigheter som värderas och sänker nettobeloppet. Men nettobeloppet överstiger 36 2 kronor per invånare och i en lågförmögen kommun blir det ytterligare en belastning. Delbetyget på kommunskuld ska vara C. Dessutom beräknar analysprogrammet konsumtionsskulden till cirka 1 miljoner kronor och programmet föreslår extra amorteringar på 5 miljoner per år i 2 år. När det gäller finansiella möjligheter användes en hel del av dem under de sju framgångsrika åren, så när det exempelvis gäller nyckeltalet kostnadspress finns bara överkostnader på 74 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 3,5 procent. Det kan anses normalt för en kommun av Krokoms storlek. Delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A. När det gäller finansiella risker har Krokom på två nyckeltal av sex. Det finns sålunda inget utrymme att utveckla ett kritiskt mönster. Delbetyget ska vara A på finansiella risker. Det kan noteras att Krokom är en företagarkommun med 179 arbetsställen per tusen invånare. Det finns bara 2 kommuner med fler per tusen invånare. Ledningen i Krokom har att förelägga sig själv en läxa, att spika fast sparandet på hög nivå över alla åren in i framtiden. Man har visat att man kan. Nu gäller det energin att vilja, som idrottsmännen säger. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en så fast ekonomistyrning att sparnivån läggs minst på 5,25 procent av totala intäkterna. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Var åter mer långsiktig i styrningen och överväg att ta som mål att alltid vara A-kommun och utvärdera det varje år. Försök åter igen hålla investeringarna drygt 2 procent lägre än sparandet varje år, och fördela de likvida överskott som det ger mellan extra amorteringar och byggande av en pensionsfond (förmodligen pensionsstiftelse eftersom Krokom är medlemskommun i KommunInvest) för de anställda. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en jämförelsevis hög skatt, med normala överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Men nu stundar sämre tider i en skuldsatt kommun. Förutsättningarna att få fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan amortera extra och förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Det finns ekonomiska potentialer för det, även om de är ansträngda. Stöd därför politiker som har moralen och de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. De bör främst användas till att minska kommunskulden. I takt med att Krokom härigenom får bättre ekonomi gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Krokom kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal. Men du kanske inte ska ta det betyget så allvarligt eftersom det är fråga om en något hög kommunskuld som kommunen kan hantera. Har därför Krokom lokaliseringsfördelar för ditt företag kan du investera där eller blir kvar om du redan är etablerad där. Krokom är ju en stor företagarkommun med många företagare som torde ha intresse av att varje år kontrollera om kommunens ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Krokom, finns en C- kommun till i omgivningarna samt en A-kommun och en D-kommun. 2 Kommunexperten nummer 4, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer