Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen gör att det är läge för keynesiansk efterfrågestimulerande ekonomisk politik. Det anses vara ett bra sätt att ge bidrag till kommunerna så att de under krisen kan behålla sina anställda. Inför vårpropositionen 15 april nämns beloppet 9 miljoner kronor till kommunerna. Nykeyne siansk bidragsgivning kan vara bra förutsatt att man använder effektivitetskriterier Sidan 42 Analyserade kommuner i det här numret Eskilstuna har inte långt kvar till A-betyg. Det som drar ner det sammanfattande betyget till B, är delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Annars har Eskilstuna A på alla övriga analysfrågor och kan bland annat visa upp ett högt sparande Sidan 5 Lerum är en mycket välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Och det finns få kommuner med så låg kommunskuld; av Sveriges 29 kommuner ligger Lerum så högt som på plats 8. Med en sparnivå på 6,5 procent (år 27) av de totala intäkterna är man med råge över nivån för god hushållning Sidan 15 Heby har högsta betyg på alla analysfrågor utom Finansiell hälsa. Där är betyget C och därför bli det sammanlagda betyget också C. Det som drar ner helhetsintrycket är det låga sparandet där den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är just över 2 procent Sidan 21 Burlöv har högsta betyg på de två analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter. Det som drar ner det sammanfattande betyget till C är de finansiella riskerna. Det finns ett kritiskt mönster mellan de två nyckeltalen skattekraft och sysselsättning Sidan 27 Det finns indikationer på konsumtionslån i Mullsjö och amorteringsförmågan är svag. Man bygger skulder och skuldflödesgraden visar att de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter. Man tappar befolkning och på den senaste tioårsperioden har man minskat med 3,6 procent Sidan 36 Sävsjö är en B-kommun. Man har B-betyg på alla analysfrågor utom Finansiella möjligheter där man har A (högsta betyg). Det finns en potentiell finansiell risk som ledningen i kommunen skyndsamt bör hantera och det gäller kombinationen minskande befolkning och tomma lägenheter i allmännyttan Sidan 44 Mjölby är en C-kommun. Det beror i huvudsak på att man har för hög kommunskuld. Man är skuldsatt och troligen finns konsumtionslån. Annars har man högsta betyg på såväl Finansiell hälsa som Finansiella risker och Finansiella möjligheter Sidan 51 Halmstad har högsta betyg på alla analysfrågor och går in på plats 2 på listan över Sveriges mest välskötta kommuner. Man har låg kommunskuld, högt sparande och en stadig tillströmning av inflyttare Sidan 57 Etiska koder behövs i krislägen Nationalekonomer och statsvetare säger att institutionella checks and balances behövs för att demokratin ska fungera effektivt. Inför svårare ekonomiska tider är det dags att Föreningen Sveriges Kommunalekonomers (KEF) yrkesetiska kodex för kommunal ekonomer införs operationellt Sidan 34 Senaste ratinglistan! Kommunexpertens nionde ratinglista presenteras i det här numret. Jämfört med 2/29 har två nya kommuner kommit in på A-listan: Lerum och Halmstad. Lerum går in på andra plats medan Halmstad belägger plats 21 Sidan 12

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Eskilstuna... 5 Kommunexpertens ratinglista Lerum Heby Burlöv Vet du var du ska investera? Omvärldsanalys: Etiska koder Mullsjö Aktuell debatt: Effektivitetsrättvis statlig bidragsgivning Sävsjö Mjölby Halmstad Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, infor mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Profil Bulk 9 gram Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknads föringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten. se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Paradigmskifte i kommunsektorn Ett av syftena med Kommunexperten är genom sina analyser och artiklar bidra till ett kunskapsmässigt genombrott i kommunsektorn, ett paradigmskifte som gynnar alla som är intresserande av hur ekonomin och finanserna ser ut i Sveriges 29 kommuner. Nya världsbilder Ett av de stora kunskapsskiftena var för fyra hundra år sedan när en platt jord blev rund en helt ny världsbild. Forskare kom med vetenskapliga bevis och påven som företrädde det religiöst korrekta lyste dem i bann. Tro stod mot vetande och vetenskaplig bevisning. Det tog hundra år. För 15 år sedan kom Darwin med sin evolutionsteori, som bland annat innebar att Jorden inte är 6 år gammal som bibeln påstår utan mycket äldre. Samma sak hände igen. Tro ställdes mot vetande, och kyrkan gjorde starkt motstånd. Under 15 år har ett analysprogram utvecklats som ger helhetsanalyser av Sveriges 29 kommuner. Det har mött och möter fortfarande hårt motstånd från etablerade konsulter. Det var nytt. Inte kunde man analysera kommuner som små länder! Konsulter som saknar det starka verktyget fick ett gemensamt intresse att hålla gruppen i Uppsala utan för. Men gruppen i Uppsala startade en analystidning för att tillämpa sina metoder och visa hur man gör. Viktiga analyser där alla kommuner är med I varje nummer analyseras åtta kommuner, men en sådan analys innehåller bara en bråkdel av den information om kommunerna som finns i analyssystemet. Den bild som en daglig analys av kommuner ger, skiljer sig mycket från den som konsulterna och experterna i Stockholm har. Vad vi ser är verkligheten och den är inte trovärdig från ett stockholmsperspektiv. Men det är också möjligt att göra ett urval och beskriva samma egenskaper för 29 kommuner. Kommunexperten gjorde ett försök med det i 11/28 för att påvisa orimligheterna i det system för utjämning av skatteinkomster och kostnader som tillämpas i Sverige. Det väckte ingen uppmärksamhet. Nu gör vi ett nytt försök och publicerar artikeln Effektivitetsrättvis statlig bidragsgivning. Det ska bli intressant att se hur den bemöts! Åtgärder vidtas Det började med Robertsfors på TV och Svenljunga på radion. Det fortsatte med Tranås och man varslade lärare. Alla tre kommunerna är analyserade i Kommunexperten. Tidningen finns på kommunalrådens skrivbord och de vet vad de ska göra. De tror inte, de anser inte, de tycker inte de vet. Men vare sig TV eller radio söker kunskap utan rapporterar reflexmässigt vad som sker och intervjuar någon varslad lärare. Vårpropositionen den 15 april Det är taktiskt att varsla lärare först. Det sätter maximalt tryck på regeringen att ge pengar till kommunerna i vårpropositionen den 15 april. Men det räcker inte med lärare, och staten har inte så mycket pengar som dess representanter gör anspråk på. Man ska ha överskott över en konjunkturcykel sägs det. Statistiker vet att man alltid kan välja ett intervall för att få det resultat man vill. Om man slår ut de statliga över- och underskotten över åren från och med 197 och justerar dem med de 25 miljarder som överförts från ATP-systemet, får man ett årligt genomsnittligt strukturellt underskott i statens finanser på 31 miljarder kronor per år de senaste 4 åren. De pengar som staten delar ut nu och i vårpropositionen den 15 april finansieras genom belåning av framtida generationer. När det sägs i politiken att Sverige har ordning på sina statsfinanser betyder det bara att underskotten är så låga att Sverige fortfarande är mycket kredit värdigt. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? Betygsmatris På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, sparnivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Eskilstuna Eskilstuna potentialer finns för A-betyg Eskilstuna har inte långt kvar till A-betyg. Det som drar ner det sammanfattande betyget till B, är delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Annars har Eskilstuna A på alla övriga analysfrågor och kan bland annat visa upp ett högt sparande (över kommunallagens hushållningskrav), en välskött allmännytta utan tomma lägenheter och en befolkningstillströmning som innebär att Eskilstuna växer både årligen och långsiktigt. De finansiella möjligheterna är goda och det finns exempelvis utrymme att höja avgifterna med cirka 5 miljoner på några års sikt. Mediabild och bakgrund Under hednatid fanns det två handelsplatser i området kallade Tuna och Fors, och de utgjorde ett centrum för handeln i Rekarnebygden. I samband med att den engelske missionärsbiskopen Eskil var verksam i och runt handelsplatserna (på 1-talet) fick området rykte om sig att vara en slags kristen huvudort. Det gjorde att orten kunde leva vidare trots att biskopssätet flyttades till Strängnäs. Under reformationen drogs klosteregendomarna in och gjordes om till kungsgård, och ett slott (Eskilstunahus) uppfördes där klostret en gång stått. Det slottet var ett av Hertig Karls residens och han ville göra orten till en riktig industristad, speciellt för olika former av smide. Skälet till det var att Eskilstuna låg lämpligt till; nära till Bergslagen och nära till kraft från vatten fallen. Hertig Karl lät också bygga Eskilstuna kanal för att ge orten sjöförbindelse. På den här tiden kallades inte orten Eskilstuna utan Tunafors. Eftersom man låg så nära Torshälla fick man inte stadsprivilegier, så det dröjde tills 1659 innan Eskilstuna blev stad. Karl X Gustav hade planer på att bygga en verkligt stor industristad, Karl Gustavs Stad, och försåg livländaren Reinhold Rademacher med sådana privilegier att han kunde flytta sina verkstäder vid Kirkholm till Eskilstuna. Först 1833 förenades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet. Media skriver om den stora branden de 25 februari i år när Quality Hotel Statt brann, en av dom största bränderna i Eskilstuna genom tiderna. Man berättar också om att Eskils tuna kommun är en av ett antal orter i EU-projektet CLIQ som syftar till att främja innovationer och entreprenörskap. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognos för 28 är inlagd och före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar det utfall för sparandet som presenteras här. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga siffer serier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Eskilstuna har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Eskilstuna har samlat sina egna Faktaruta Eskilstuna Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,98 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 141 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 92 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 19 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 5

6 Eskilstuna ägda bolag i en koncern, Eskilstuna Kommunföretag AB. En mindre del av Kommunens förvaltningsfastig heter ägs av det egna bolaget, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, som också är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Eskilstuna kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Eskilstuna ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet men relativt långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Eskilstuna ligger på plats 23 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utan för kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Eskilstunas fall ger en försiktig värdering runt 61 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 19 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Eskilstunas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 3 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Eskilstuna delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 23 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Eskilstuna får betyget. År 27 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,1 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Eskils tuna lånar förvaltningarna långt (2 742 miljoner kronor) och förmedlar lån (2 36 miljoner kronor) till de kommunägda bolagen. Skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen ligger på 13 procent av intäkterna och trenden växer obetydligt. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget på skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Eskilstuna betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder (netto, se ovan) växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är runt 32 procent av tillgångarna och trenden faller sakta. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. Belastningen som flyttar ner ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är i genomsnitt större än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och trenden faller obetydligt. Kapitalbildningen får i Eskilstuna betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparandet i Eskilstuna under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de to 6 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Eskilstuna tala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,8 procent. Med betyget på sparnivå får Eskils tuna delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5,5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt växande kommun som Eskils tuna bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av de totala intäkterna. Efters om Eskilstuna Kommunfastigheter AB äger en mindre del av kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna, bör investeringsnivån justeras ner något jämfört med normen. Det blir cirka 6 procent av de totala intäkterna. Med i genomsnitt 5,5 procent investeringar de senaste 5 åren indikeras ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara in Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 49,2 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker % % Befolkningsökning 1 år Eskilstuna kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, ANAlysfråga iii

8 Eskilstuna komsten utvecklas i förhållande till rikets. Den är under rikssnittet. Med en något växande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Eskilstuna betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska sned heter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eskilstuna en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Eskilstuna får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägen heter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor, men också över den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett i genomsnitt negativt rörelsekapital de senaste fem åren är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger samman taget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Eskilstuna potential 766 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Eskilstunas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Västerås) år 28. Eftersom Västerås har lägre skattesats med 1,64 procent finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Eskilstuna höjde skatten senaste gången 23 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 51 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 35 miljoner av potentialen finns inom äldre- och handikappomsorg. På avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras även en viss avgifts potential inom den kommunala affärsverksamheten (45 miljoner kronor). Kostnadspressen kalkyleras till cirka 765 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Eskilstuna på kostnadspress ska få betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor inom äldre omsorg, med 165 miljoner inom social omsorg, med 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år och det som kallas infrastruktur och ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress skydd Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom kan man pressa kostnaderna med 5 miljoner kronor inom kulturverksamheten. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 141 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 765 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 94 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 87 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 692 personer. Eskilstuna får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Eskilstuna (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det funnits ett majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? Eskilstuna är en stor kommun med ett stort befolkningsunderlag. Det innebär en tung extern press på förvaltningen. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 94 per tusen invånare indikerar relativt stora arbetslag. Det finns ytterligare också en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshante 8 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Eskilstuna ringen. På nyckel talet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Eskilstuna det speciella Eskilstuna är med sina invånare nummer 15 i storlek av Sveriges kommuner och tillhör klassen större städer. Den är även stor till ytan i sitt läge söder om Mälaren och med en vik av Hjälmaren i väster. I söder finns Katrineholm (analyserad i Kommunexperten 1/28) och Flen (11/28). Arboga och Köping i väst och Hallsta hammar och storebror Västerås i norr är ännu inte analyserade. När det gäller kommunikationer är man bäst integrerad i öster med Strängnäs och det är pendelavstånd till Södertälje och Stockholm om man inte har för stora krav. Även Enköping i nordöst finns inom pendelavstånd. Därmed är de flesta kommunerna i Mälarregionen nämnda, och troligen har Eskilstuna en gräns till Örebro ute i Hjälmaren. Eskilstuna har det indikativa finansiella betyget B. Det beror på att delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa är B. Det betyder att man sköter den vardagliga ekonomin ganska bra, men att man skulle behöva göra det något bättre. På övriga tre analysfrågor har Eskilstuna högsta delbetyg (A). Det framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Det behövs bara en något högre sparnivå för att meritera sig för A på analysfrågan finansiell hälsa, vilket också visas av diagrammet under den analysfrågan. Med en tuffare ekonomistyrning skulle Eskilstuna kunna vara en A-kommun inom några år. Nu antyder utfallet för 28 för sparandet att utvecklingen inte går den vägen, och till det ska läggas effekterna av den finansiella krisen. Men vad som än händer är det ett hushållnings problem och den finansiellt svage hjälper ingen annan. Det bör sägas eftersom prioriteringsprofilen är lite speciell i Eskilstuna: De stora överkostnaderna finns nämligen inom omsorgerna och man är mycket kostnadseffektiv inom grundskola och gymnasieskola. För att vara mer exakt så är överkostnaderna inom förskola 1 5 år, äldreomsorg och social omsorg sammantaget 5 miljoner kronor och inom grundskola och gymnasieskola 2 miljoner kronor. Vad betyder det? Här finns två möjliga förklaringar och man får undra vilken som har mest bäring på verkligheten. Den ena är en gråthumanistisk attityd som reflexmässigt styr pengar till så kallade svaga grupper samtidigt som det finns ett kunskapsförakt som tillåter resursmässig åderlåtning av de utbildande verksamheterna. Det är möjligt att det också betalar sig röstmässigt i en traditionell gammal arbetarstad som Eskilstuna. Förmodligen är det inte så med tanke på den positiva utvecklingen i Eskilstuna. Den andra och därför troligare förklaringen är att kommunen satsat på att höja kvaliteten i all utbildning. Det sker normalt genom bättre ledning och styrning, och en bieffekt är även en bättre ekonomistyrning av verksamheten. Den blir kostnads effektivare i samma omfattning som den blir mer kvalitetseffektiv. Många tror att stora överkostnader automatiskt betyder god kvalitet men det finns inte stöd för det vare sig i de ekonomiska läroböckerna eller i undersökningar av verkliga förhållanden. Är det förklaringen, finns mycket pengar och ökad effektivitet LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 9

10 Eskilstuna att utvinna ur de tre verksamheterna förskola 1 5 år, äldreomsorg och social omsorg. Det är något att ta vara på i sämre ekonomiska tider. Till problematiken hör att Eskils tuna har kombinationen hög skatt och stora överkostnader. De senare kan i sänkt skatt anges till 5,4 procent och det ska jämföras att den genomsnittliga överkostnaden är cirka 3 procent. För en stor kommun med skalkostnader som Eskilstuna torde mer normala överkostnader ligga på 2 procent, och då finns en potential att sänka skatten på 3,4 procent. Jämförelsekommunen för nyckeltalet skattehöjning är Västerås med 1,64 procents lägre skatt. Överkostnaden inom de tre verksamheterna förskola 1 5 år, äldreomsorg och social omsorg på 5 miljoner kronor motsvarar en sänkt skatt på 3,55 procent. Alltså finns det utrymme att både möta den finansiella krisen och ta matchen med Västerås. Det kan konstateras att Eskilstuna har potential och delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter är A. Det finns en trippel som en kommunanalytiker omedelbart observerar i Eskilstuna, nämligen ett högt bruttoförpliktelsebelopp inom analysfrågan kommunskuld, att bara ett nyckeltal inom analysfrågan finansiell hälsa har betyget och att nyckeltalet borgen och förmedlade lån inom analys frågan finansiella risker har betyget. Det antyder att Eskilstuna kan ha dragit på sig en hel del onödiga skulder genom åren. I det avseendet är Halmstad, som också är en stor kommun, ett utmärkt jämförelseobjekt och en tydlig kontrast. Halmstad analyseras också i det här numret. Till skillnad från Halmstad är ränteintäkterna 27 från kommunens förmedlade lån till egna ägda bolag cirka 95 miljoner och räntekostnaderna för förvaltningarnas upptagna långa lån 9 miljoner kronor. I skuldfria Halmstad var inte det saldot 5 miljoner kronor utan 115 miljoner kronor, och nettointäkten motsvarade 3 procent av de totala intäkterna. Jämför den möjligheten med högsta kritiska nivå för sparandet i diagrammet under finansiell hälsa som är 4,5 procent av de totala intäkterna. Hade Eskilstuna varit utan långa lån, så hade 9 miljoner kunnat öka sparandet och det hade motsvarat 2 procent av de totala intäkterna. Varför har Eskilstuna så många långa lån i förvaltningarna? Det finns en historisk period från 1988 (varifrån det finns statistik för alla kommuner) fram till 1999 där investeringarna i stort sett varje år låg över sparandet och det byggdes lån. För vissa år var investeringarna mycket över sparandet. Det var inte investeringarna som var för höga utan sparnivåerna som var mycket för låga. Åren 1992 och 1993 var sparnivåerna till och med negativa. Kommunen lånade till driftskostnader. Det var under den tiden som skulder byggdes upp i förvaltningarna och som man genom en koncernbildning lyckades lägga ut på de kommunägda företag som förmedlade lån. Eskilstuna är inte ensam om att ha gjort det. Det finns kommuner som har pumpat upp de förmedlade lånen över vad de egna ägda företagen är värda, men det har Eskilstuna inte gjort. Det bör nämnas att det var ekonomisk kris i Sverige 1992 och 1993 när sparnivåerna var negativa och Eskilstuna drabbades, som många andra industrikommuner, svårt under denna period. Alla komponenter som ingår i kommunskulden (förvaltningarnas skulder, pensionsskulden och borgen) är höga och ger ett högt bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare, men det räcker med avkastningsvärderingar på två av kommunens större före tag för att komma ner till ett netto på kronor per invånare. Därmed finns en god marginal upp till 36 2 kronor per invånare som anger lägsta kritiska nivå för (besvärande) konsumtionsskulder. De två företagen är kommunens allmännyttiga bostadsföretag Eskilstuna Kommunfastigheter AB och Eskilstuna Energi och Miljö AB. Det finns mycket mer att värdera. För analysfrågan kommunskuld är del betyget A. Högsta kritiska nivå för sparandet i diagrammet under finansiell hälsa är låga 4,5 procent av de totala intäkterna i en befolkningsmässigt växande kommun. Hur kan det komma sig? Det beror på att större delen av kommunens förvaltningsfastigheter fortfarande ägs av de kommunala förvaltningarna, men att betydande delar ägs av Eskils tuna Kommunfastigheter AB. Det innebär att delar av det reinvesterings- och nyinvesteringsbehov som Eskilstuna har, tillgodoses av Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Då ska också de två kritiska nivåerna i spardiagrammet justeras ner i motsvarande mån och det görs här med,75 procent av de totala intäkterna för både de kritiska intervallen re- och nyinvesteringar ner till 1,25 procent av intäkter. Eskilstuna har utvecklats i rätt riktning under senare år och nu stundar ekonomiska bistrare tider igen. Ändå finns potentialer för A-betyg om några år. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till minst 4,5 procent av de totala intäkterna och behåller den där. Var inte rädd det finns potentialer! Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav istället för balanskravet och meriterar er snart för ett finansiellt betyg på A-nivå. Är ni inte överens om vilka ekonomiska mål som gäller för den vardagliga hushållningen och hur de ska avläses bör ni snabbt blir ense med tanke på att sämre ekonomiska tider stundar. Fundera på om ni ska ha den prioriteringsprofil mellan omsorg och utbildning som analysen indikerar. Studera Östersund, analyserad i Kommun experten 3/28, som sett ut som Eskils tuna gör idag men som amorterat bort förvaltningarnas långa skulder. Kanske ska ägandet av förvaltningsfastigheterna renodlas i ett eget ägt bolag i koncernen med fler förmedlade lån som följd och effektiviserande hyresrelationer? Jämför även här hur 1 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Eskilstuna Östersund skapade utrymme för amorteringar Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är något högre än normalt. Det finns en liten övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Att de goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Eskils tuna. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Om Eskilstuna etablerar uthålliga finanser på A-nivå blir villan ännu mer värd. Kommunen skulle kunna ha det som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Med den typen av åtgärder blir villan en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Eskilstuna komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Eskilstuna. Överväger du lokaliseringar i en större kommun i den här delen av Sverige, är Eskilstuna en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Eskilstuna kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Eskilstuna finns en B-kommun till i omgivningarna men också en A-kommun, fyra C- och två D-kommuner. Aktuellt från kommunerna Skolinspektionen om Eskilstuna: För få elever når kunskapsmålen Eskilstuna kommun arbetar systematiskt för att utveckla kvaliteten i sina skolor och eleverna får i flera avseenden en bra utbildning. Trots det ligger betygsresultaten i kommunens skolor under genomsnitten i riket. Det konstaterar Skolinspektionen som har inspekterat utbildningsverksamheten i Eskilstuna kommun. I rapporten redovisas bland annat följande: Inom förskoleverksamheten och förskoleklassen lyckas personalen i allmänhet väl med att erbjuda barnen god pedagogisk verksamhet. Men kommunen måste se till att samtliga barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. I grundskolan bedöms inte elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Den dokumentation som tas fram beskriver många gånger vad eleven ska förbättra snarare än att fokusera på nödvändiga insatser från skolans sida. Kommunen måste därför se till att kvaliteten på dokumentationen (individuella utvecklingsplaner, individuella studieplaner, åtgärdsprogram) förbättras. Flera grundskolor ger särskilt stöd i alltför begränsad omfattning. På många håll koncentreras stödinsatserna till några ämnen och insatserna vad gäller studiehandledning på moders målet motsvarar inte behovet hos eleverna. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 12 kommuner. Det är 41,4 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Nya på A-listan är Lerum och Halmstad. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en finger visning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Lerum och Halmstad. De markeras med fetstil i tabellen. 31 kommuner av analyserade 12 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 A- kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Eskilstuna, Mjölby, Heby och Sävsjö och de markeras med fetstil i tabellen. 36 kommuner av analyserade 12 är 3 procent. Om det är ett representativt urval finns 87 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Nya i C-gruppen den här månaden är Burlöv och Mullsjö och markeras med fetstil i tabellen. 29 kommuner av analyserade 12 är 24 procent. Om det är ett representativt urval finns 7 C- kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns inga nya kommuner i D- gruppen den här månaden. 24 kommuner av analyserade 12 är 2 procent. Om det är ett representativt urval finns 58 D-kommuner i Sverige. 12 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Kävlinge /9 2 Lerum /9 3 Säter /8 4 Värnamo /8 5 Fagersta /8 6 Skellefteå /8 7 Karlstad /8 8 Markaryd /8 9 Östersund /8 1 Vaggeryd /8 11 Älmhult /8 12 Piteå /8 13 Nykvarn /8 14 Trollhättan /9 15 Bromölla /8 16 Kinda /9 17 Skövde /8 18 Danderyd /8 19 Hudiksvall /8 2 Mark /8 21 Halmstad /9 22 Jönköping /9 23 Skurup /8 24 Göteborg /8 25 Sunne /8 26 Osby /8 27 Tierp /8 28 Gävle /9 29 Östhammar /8 3 Båstad /8 31 Tanum /8 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Norsjö /8 5 Gällivare /9 6 Tranås /9 7 Skinnskatteberg /8 8 Herrljunga /8 9 Ulricehamn /8 1 Uddevalla /8 11 Upplands Väsby /8 12 Kalmar /8 13 Motala /8 14 Eskilstuna /9 15 Vadstena /8 16 Klippan /8 17 Norrköping /8 18 Leksand /8 19 Orust /8 2 Strömstad /8 21 Mjölby /9 22 Heby /9 23 Haninge /8 24 Sölvesborg /8 25 Trelleborg /8 26 Perstorp /8 27 Töreboda /9 28 Forshaga /8 29 Stenungsund /8 3 Lycksele /8 31 Söderköping /9 32 Svenljunga /8 33 Huddinge /8 34 Ekerö /8 35 Kristinehamn /8 36 Sävsjö /9 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 13

14 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Orsa /8 5 Falkenberg /8 6 Nordanstig /8 7 Hedemora /8 8 Strömsund /8 9 Burlöv /9 1 Åstorp /8 11 Falun /9 12 Sundsvall /8 13 Ydre /8 14 Flen /8 15 Kiruna /8 16 Tingsryd /8 17 Västervik /8 18 Sandviken /8 19 Katrineholm /8 2 Vilhelmina /9 21 Torsås /8 22 Mullsjö /9 23 Avesta /8 24 Ljusdal /8 25 Smedjebacken /8 26 Mellerud /8 27 Olofström /8 28 Sollefteå /8 29 Karlskoga /8 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jokkmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Sundbyberg /8 7 Bjurholm /8 8 Vaxholm /8 9 Södertälje /8 1 Dals-Ed /8 11 Söderhamn /9 12 Vansbro /9 13 Kramfors /9 14 Arjeplog /8 15 Bräcke /8 16 Gagnef /8 17 Dorotea /8 18 Berg /8 19 Sorsele /8 2 Robertsfors /8 21 Grums /9 22 Degerfors /8 Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg /8 2 Laxå /9 14 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Lerum A och mer än du tror Lerum är en mycket välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Och det finns få kommuner med så låg kommunskuld; av Sveriges 29 kommuner ligger Lerum så högt som på plats 8. Med en sparnivå på 6,5 procent (år 27) av de totala intäkterna är man med råge över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Kapitalbildningen är god, det finns inget bostadsöverskott och man har goda möjligheter till både avgiftshöjning och kostnadspress. Dessutom är Lerum en infyttningskommun med en befolkningsökning på 8,3 procent under den senaste tioårsperioden. Mediabild och bakgrund Lerum är en ung kommun. Man firar 4 år i år. Men historia finns det gott om: Inte minst finns det rikligt med fornminnen och fornlämningar i kommunen. Ett exempel är den så kallade hällekistan vid Jeriko en åtta meter lång stenåldersgrav. Ett annat är Skallsjö kyrkoruin, ett tredje är en annan hällkista (Håvared). Ett samhälle uppstod där Lerån och Säveån möts, och namnet Lerum kommer från lera och ordledet um som har betydelse av by eller hem. Media berättar givetvis om att den unga kommunens firar 4 år under 29. Det var den 1 januari 1969 som Lerum bildades genom att kommunerna Skallsjö, Stora Lundby och Lerums slogs ihop. Man noterar också att Lerums kommun får projektmedel av Folkhälsoinstitutet för att utveckla förebyggande arbete mot tobak. Ett sorgligt inslag i Lerums nutidshistoria är den stora järnvägsolyckan 1987 som ägde rum inne på Lerums station. Då frontalkrockade två person tåg, något som resulterade i nio personers död och att omkring 13 passagerare skadades. Liksom de flesta kommuner har Lerum ett motto. Här lyder det: Lerum, mer än du tror. Det är en mycket passande devis, för det är säkert många som tror att Lerum inte alls är något välskött kommun. I själva verket är Lerum en av Sveriges mest välskötta kommuner med högsta betyg på alla analysfrågor. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognosen för 28 är inlagd och före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar ett sämre utfall för sparandet än vad som presenteras här. Det påverkar dock inte betyget. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga siffer serier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Lerum har en organisation med politiska visionsnämnder och de verksamhetsdrivande förvaltningarna är enligt organisationsschema inritade under kommunstyrelsen. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckel talen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelse beloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelse beloppet på cirka 35 kronor per invånare. Det är långt under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Lerum Faktaruta Lerum Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 21,8 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 65 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 82 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 15

16 Lerum ligger på plats 8 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Lerums fall behöver man inte göra någon värdering eftersom bruttoförpliktelsebeloppet redan ligger under lägsta kritiska nivå (36 2 kronor per invånare). Men företagen visar vinster och en försiktig värdering kan vara värdet för borgen och förmedlade lån på cirka 7 kronor per invånare. Netto förpliktelsebeloppet blir cirka 28 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Lerums amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, används enbart för att amortera lån. KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lerum delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet betyget. År 27 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,3 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Lerum lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Den delen ligger på 1 procent av intäkterna, och skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Efter som den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget på skuldflödesgraden. ANAlysfråga i Också på nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Lerum betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa lån (netto) och med korta skulder är skuldbalansgraden just över 2 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är 27 mindre än omsättningstillgångarna. Men sparandet har inte fyllt på kassan lika snabbt som utgifterna för investeringarna tömt den utan kommunen har ökat den långa upplåningen senare år. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,59 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,31 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -2,28 procent. Det innebär att det i genomsnitt under perioden funnits utrymme att amortera långa lån. Med betyget på sparnivå får Lerum delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Lerum kommun Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Kommunföretagens värde Nettoförpliktelse belopp Kommun 8 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 6,2 procent av de totala intäkterna och mycket under normen på 8,5 9 procent som tillämpas för kommuner med starkt växande befolkning, dvs kommuner som ökar med mer än fem procent un 16 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Lerum der en tioårsperiod. För Lerums del är ökningen 8,3 procent. Det finns därför ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är något över rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Lerum betyget. Man växer mycket både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Dock markeras dels pucklar i åldrarna 6 år och 7 15 år, dels en utflyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lerum en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Lerum får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är under den första kritiska nivån på 15 kronor. De sex nyckeltalen ger samman taget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 18,2 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 1 5 Befolkningsökning 1 år Lerum kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 17

18 Lerum Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Lerum potential 211 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Lerums skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Partille) år 28. Lerum har högre skatt med,59 procent, så det finns ingen potential. Därför blir betyget på skattehöjning. Lerum höjde skatten senaste gången 23 med,39 procent och sänkte den två gånger därefter 27 och 28 med,1 procent varje gång. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 41 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handi kappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 2 miljoner av potentialen påvisas inom äldre- och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras en viss potential inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 211 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Lerum på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 3 miljoner vardera inom förskola 5 år och gymnasieskola, med 25 miljoner vardera inom äldreomsorg och social omsorg, med 15 miljoner inom förskola 6 år och med 1 miljoner vardera inom grundskola, fritidsverksamhet, kultur och politik. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 66 miljoner utgör kalkyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 211 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som närmar sig vad som får anses normalt, är till en del personal eftersom det finns 83 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 8 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 113 personer. Lerum får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckel tal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Lerum (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Lerum det speciella Lerum klassas som förortskommun i sitt läge mellan Göteborg och Alingsås. Göteborg analyserades i Kommunexperten 9/28. Ingen av de andra kommungrannarna är ännu analyserade, dvs Partille, Härryda, Bollebygd och Ale. Lerum är stor till både yta och befolkning med invånare 28. Lerum har det finansiella indikativa betyget A. Det är ett starkt A med hela 14 av 19 nyckeltal med betyget. Man går in på A-listan och belägger andra plats när 12 kommuner är analyserade. Kävlinge, en pendlingskommun, intog första platsen förra månaden. Göte borg finns också med på A-listan på plats 24 och där finns för närvarande 31 kommuner. Lerum är klart bättre än storebror i sydväst. Vad är speciellt i en mycket bra kommun som Lerum? Man kan berömma det som är bra och leta efter svag heter. Originellt är årsredovisningen som bara omfattar 24 sidor. Låt oss följa analysschemat och börja med kommunskulden. Det finns åtta kommuner som har så lågt bruttoförpliktelsebelopp att det under stiger lägsta kritiska nivå 36 2 kronor per invånare, vilket är gränsen för indi k ation på konsumtionslån. Lerums bruttoförpliktelsebelopp är kronor per invånare och kommunen belägger plats 8. Av övriga 7 är 5 förorts kommuner som Lerum. Knivsta klassas som pendlingskommun och Skinnskatteberg är en övrig kommun med mindre än 12 5 invånare. När siffrorna har kvalitetssäkrats under analysens gång så ska ingen mer 18 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Lerum Rang A-kommuner Nr/år 1 Kävlinge /29 2 Lerum /29 3 Säter /28 4 Värnamo /28 5 Fagersta /28 24 Göteborg /28 tid egentligen ägnas åt en så extremt låg kommunskuld. Men som framgår av diagrammet under kommunskuld kvittas det låga bruttoförpliktelsebeloppet ner med kronor per invånare ändå för Lerum. Det beror på att de egna ägda företagens status ändå måste granskas för att se om de har vinster som bär deras skulder. Lerum har få och ekonomiskt problemfria före tag. Därför kan kommunens borgen och förmedlade lån på kronor per invånare räknas av och ge en hyfsad marginal mellan nettobeloppet kronor per invånare och lägsta kritiska nivå 36 2 kronor per invånare. Lerum är delägare i Förorternas Bostads AB, som i övriga delar ägs av Mölndal, Kungälv och Härryda. Lerum har därmed en liten del av den allmännytta som räknat i antal lägenheter per invånare uppgår till cirka en tredjedel av genomsnittskommunen. Här finns en låg borgen som inräknas i LedningsförmågA kommunskulden. De förmedlade lånen på 188 miljoner kronor gäller KB Hedehem, som är ett serviceboende för äldre. Dessutom finns det mycket lönsamma Lerum Energi AB. Skulle de företagen värderas och också avräknas bruttoförpliktelsebeloppet jämte en avsättning i pensionsfond på cirka 9 miljoner kronor, skulle nettobeloppet knappast vara positivt längre. Netto finns inga skulder. Delbetyget för kommunskuld ska vara A. När det gäller finansiell hälsa har fyra av fem nyckeltal betyget och bara ett, det ofta mindre viktiga rörelsekapital, betyget. Det mest betydelsefulla nyckeltalet sparnivå har betyget, och i diagrammet under finansiell hälsa visas nio år av redovisade höga sparnivåer som de flesta år med god marginal överstiger högsta kritiska nivå för god hushållning enligt lagens krav. Bokslutsprognosen för 28 visar även den en godkänd hög nivå men SCBs preliminära siffror antyder en nedjustering. Ändå ska delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa vara A. Men lite speciellt är att investeringarna (som det framgår av diagrammet under analysfrågan finansiella risker) var mycket låga under flera år i början av 2-talet för att senare år nå 8,5 9 procent av intäkterna som kalkylmässigt behövs i en kommun som växer snabbt som i Lerum med över 5 procent per tioårsperiod. Även det speglas i ett diagram under analysfrågan finansiella risker. Det kan tänkas att konsekvenser i form av tillkommande driftkostnader efter de senaste åren höga investeringar kan minska överskotten mer än ledningen planerat och så tillkommer den ekonomiska krisen. Det väcker frågan om det historiskt investerats för lite i Lerum och det kan konstateras att Lerums tillgångar uppgår till 69 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det kan tyda på att Lerum har en väl liten produktiv förmögenhet i förhållande till sin snabbt växande befolkning. Det har, som diagrammet visar, investerats mycket de senaste två åren och långa skulder har växt från 54 miljoner kronor 25 och till 217 miljoner 27. Det är också fullt rimligt att kommuner som växer ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 29 19

20 Kommun Lerum så snabbt som Lerum lånar upp till en tredjedel av sina investeringsutgifter. När det gäller krisutlösande finansiella risker har även här alla 6 nyckeltalen betyget utom ett, nyckeltalet skattekraft, som har betyget. Den kommunala beskattningsbara inkomsten ligger på 16 procent av rikets och faller över de senaste sex åren mycket sakta. Det speciella är ändå inte det, utan att nyckeltalet borgen har betyget, vilket mycket få kommuner har. Det speglar igen att Lerum har en mycket låg kommunskuld. Delbetyget för finansiella risker ska vara A. På analysfrågan finansiella möjligheter har Lerum ett nyckeltal med betyget (skattehöjning) och här har man både höjt och sänkt skatten under senare år. Lerum höjde skatten senaste gången 23 med,39 procent och sänkte den två gånger därefter 27 och 28 med,1 procent varje gång. Det blir gåtfulla skatteförändringar om man ser till sparnivåerna i diagrammet under finansiell hälsa. Kanske ledde skattehöjningen 23 till att sparnivån kunde behållas på hög nivå det året, men den föll igenom året efter eller 24. Sparnivån återställdes 25 utan skattehöjning. Får man förmoda att Lerum försökte inleda ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram med en liten sänkning varje år från 27 för att dels ta upp kampen med Partilles lägre nivå, dels signalera till omvärlden och speciellt näringslivet om en intressant kommun att lokalisera sig i med starka finanser. Och så höll den ambitionen inte längre än två år. Det finns potentialer i både möjligheterna att höja avgifter och pressa ner kostnader. De är väl fördelade på alla verksamheter och övertaligheten personal är inte stor. Det finns inga behov inom de tre första analysfrågorna som behöver finansieras. Därmed riktas heller inga krav på att potentialer behöver utvinnas. Även om så vore fallet finns det så goda finansiella möjligheter att delbetyget på analysfrågan ändå skulle vara A. Lerum lever upp till sitt motto: Lerum, mer än du tror, eftersom man har ett A, som är så mycket mer att man går upp på andra plats i A-listan. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Lerum har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, som att: driva en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Ge inte upp ambitionen om ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Lerum med på rätt ställe i alla ekonomireportage, och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast. Lerum förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Fundera på möjligheten att skydda medlen bättre, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Lerum är medlem i KommunInvest där det finns en solidarisk borgen. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är obetydligt för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för utbetalning av cirka 12 procent av era framtida avtalspensioner. En tryggare placering av medlen kan vara en pensionsstiftelse. En ytterligare säkerhet är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en normal skatt till en mycket finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effek tiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i fram tiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Lerum. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Lerums kommuns mycket goda finanser och relativt låga skatt vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Med sådana åtgärder blir fastigheten en ännu värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Lerum komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Lerum. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer nära Göteborg och söker en bra kommun är Lerum en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finan siella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Lerum finns fem A- kommuner till i omgivningarna samt en B-kommun. 2 Kommunexperten nummer 3, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.