Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating analyserar kommuner som om de vore länder. Då får man en uppfattning om den ekonomiska helheten och man ser vilka åtgärder som behövs och vad det kostar att genomföra dem. En viktig parameter i handlingsutrymmet är kommunens möjligheter att effektivisera, dvs få loss pengar genom att bli kostnadseffektivare. Resan mot kostnadspress börjar med att söka förebilder. Det är alltså kommuner med lägre konsumentenhetskostnader än vad den egna kommunen har. Sedan gäller det att lära sig hur de kommunerna gör för att vara kostnadseffektivare än andra. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret ALVESTA är en A-kommun i Småland som förbättrat sig ett steg sedan B-betyget i förra analysen 21. Styrkan är bättre ekonomi i förvaltningen, men det lokala näringslivet sviktar och attraktiviteten har brister jämfört med Sidan 6 Småländska GNOSJÖ är en C-kommun med fallande tendens. Man bör halvera inves teringsvolymen, anpassa sparandet och sänka skatten. Vidare ska man fortsätta avveckla tomma lägenheter för att bostads bolaget ska kunna Sidan 26 TROSA i Sörmland har C-klassning och tendensen är fallande. Två år med extremt höga investeringar resulterar i tendens till investeringsrisk och en snabb skulduppbyggnad i förvaltningen. Det finns skulder att amortera Sidan 46 I C-kommunen ARBOGA har antalet tomma lägenheter minskat, men istället har man blivit nästan väl investeringsglad. Tendensen till svikt i det lokala näringslivet består från den förra analysen. Därför behöver man satsa på lokal Sidan 11 HULTSFRED i Småland är D-klassad. Tyvärr är tendensen också fallande. Man har för hög kommunskuld och det kommunala bostads företaget har fortfarande för låga vinster och många tomma lägenheter. Man bör lägga sparandet över Sidan 31 UPPSALA är en stabil A-kommun, dock är toppbetyget på finansiell hälsa med minsta möjliga marginal. Det finns en svagt fallande tendens i sparandet, men det finns goda finansiella potentialer att bryta den tendensen Sidan 51 Skånska ESLÖV ligger stabilt på B- nivå och man behöver egentligen bara förbättra en punkt för att steget upp till A: Höja sparnivån till minst 5,75 procent av de totala intäkterna så fort som möjligt Sidan 16 Värmländska HÄLLEFORS är en D- kommun som är på väg upp. Fortfarande är kommunskulden för hög, men vardagsekonomin sköts bättre och finansiell hälsa går från C till B. Förbättras gör också de finansiella Sidan 36 VÅRGÅRDA i Västergötland hade A- betyg i analysen i mars 21, men har tappat till B nu. Skälet är att sparandet är för lågt. Vad som ska till är att höja sparnivån så att den med marginal ligger över Sidan 56 ESSUNGA i Västergötland är numera i finrummet och har A-betyg. Bland annat har man lyckats att lägga sparandet på godkänd nivå och förbättrat betyget för finansiell hälsa från B till A. Det finns också utrymme för små årliga. Sidan 21 NYKÖPING i Sörmland är en A-kommun som är på väg ner. Skälet är ett tydligt fall i sparandet. Därför bör man fånga upp den fallande sparnivån och säkra ett sparande över 5 procent av totala intäkter Sidan 41 ÄLVDALEN i Dalarna är en D-kommun men är helt klart på rätt väg. Det är de stora konsumtionslånen som ställer till det och som kräver extra amorteringar under många år för att sänka kommunskulden Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Alvesta...6 Arboga...11 Eslöv...16 Essunga...21 Gnosjö...26 Hultsfred...31 Hällefors...36 Nyköping...41 Trosa...46 Uppsala...51 Vårgårda...56 Älvdalen...61 Legitimt öka effektiviteten...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Hur går kommunsektorn? Svar: Mer ner än upp! Ofta får man frågor om vilket intryck man har om olika företeelser. För det mesta finns statistik, men svaret kan innebära en arbetsinsats motsvarande en doktorsavhandling. Vanligast är frågan om Svensk Kommunrating har statistik som visar vilket parti som innehåller de mest ekonomiskt ansvarslösa lokalpolitikerna. Den statistiken har vi förmodligen, men en avhandling krävs för ett säkert svar. Till de lättare frågorna hör hur det går i kommunsektorn. Det svaret är både statistiskt och intrycksmässigt mest ner. Det är också logiskt med tanke på den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Mer påtagligt är vad som hänt med de tolv kommuner som finns i det här numret jämfört med tidigare analyser. Det är ett ganska bra urval för att belysa rådande tendens. Lägg först märke till att de tolv kommunerna fördelar sig någorlunda jämt över den indi kativa ratingskalan A, B, C och D. Det framgår av ratinglistan på sidan 5. En upp från B till A Det framgår av analysen att lilla Essunga kommun intill Trollhättan och bilklustret inte är oberörd av vad som händer i närområdet, men klarar paradoxalt nog av en negativ befolkningsutveckling utan att återigen få någon större volym tomma lägenheter. Med ett bättre överskott än tidigare så lyfter man till betyget A. Åtta med oförändrat betyg Tre kommuner har oförändrat A-betyg. Det är Alvesta, Nyköping och Uppsala. Alvesta är järnvägsknuten till Växjö och kämpar med höga bidragskostnader och ett sviktande näringsliv. Det kan också vara bristande attraktivitet som pendlings kommun. I Nyköping ger en illa skött skattehöjning för andra gången under senare år mindre önskade effekter. För det förmögenhetsfattiga Uppsala gäller minutiös ekonomisk skötsamhet. Och det vet man. Eslöv med B har ett politiskt jämviktsläge med SD som vågmästare. Fortsätter man styra efter det otillräckliga balanskravet förblir man en B- kommun. Arboga med C efter en krisperiod har bara stabil tendens eftersom man har den kroniska böjelsen att investera på för hög nivå. Allt annat görs korrekt. Så hög kommunskuld att betyget blir D har Hultsfred, Hällefors och Älvdalen. Men alla tre kan räknas hem. De har tillräckliga finansiella potentialer. När ska man börja amortera extra? Två faller en betygsnivå Från betyget A till B faller Vårgårda. Vårgårda har under många år balanserat sin vardagsekonomi alldeles i överkant av nivån för god ekonomisk hushållning. Nu gick det inte längre. För Gnosjö vände styrkan till svaghet och man faller från B till C. Men man verkar göra samma misstag som Arboga, dvs kompenserar svikten i näringslivet genom att försöka investera sig attraktiv. Var har det lyckats? En faller två betygsnivåer Den kommun som verkligen investerar ihjäl sig är Trosa som faller från A till C. Men det är inte bara investeringsnivån i sig utan den åtföljande skulduppbygg naden som tillsammans med att bostadsbolaget visar röda siffror ger betyget C på kommunskuld. Man är nog snart en A-kommun igen. Eller? Så går kommunsektorn En kommun upp, åtta med oförändrade betyg och tre som faller ger svaret på frågan om läget i kommunsektorn. Det är mer ner än upp! Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Alvesta Essunga Nyköping B C D Uppsala Eslöv Vårgårda Arboga Gnosjö Trosa Hultsfred Hällefors Älvdalen Semestertider Publiceringen av julinumret, Kommunexperten 7/212, blir försenad till senare delen av augusti på grund av sommarsemestrarna. Den här förskjutningen tar vi i vanlig ordning igen under hösten. Trevlig sommar önskar vi alla! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 5

6 Alvesta Alvesta jämviktsläge Betyg Tendens A med samsyn blev A Diagnos: Idag har Alvesta betyget A. Det har hänt mycket sedan B-betyget i analysen i mars 21. En KommunDiagnos har skapat samsyn om läget i jämviktskommunen Alvesta och nu sköts vardagsekonomin godtagbart bra, skatten sänks stegvis efter den större skattehöjningen 21 trots pressade finansiella möjligheter. Styrkan är bättre ekonomi i förvaltningen, men det lokala näringslivet sviktar och attraktiviteten har brister jämfört med grannen Växjö. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Det finns utrymme för de små årliga skattesänkningar som behövs för att återställa skattesatsen till den tidigare lägre nivån före 21. Kanske måste en kärvare bidragsregim tillämpas för att tygla överkost naderna inom social omsorg. Alvesta behöver finna en expansivare roll i läget intill Växjö. Mediabild och bakgrund Alvesta ligger i Småland och är en kommun rik på fornfynd med bland annat spår efter tidiga boplatser efter Lekarydsån och sjöarna Salen och Åsnen. I likhet med så många kommuner i landet har järnvägen betytt mycket för samhällets utveckling. Alvesta blev tidigt en knutpunkt för järnvägstrafiken och i modern tid inom ramen för regionförbundet Södra Småland pågår projektet Pågatåg Nordost. Det syftar till att förtäta tågtrafiken via regionala tågsystem som pågatågen och krösatågen. Huseby Bruk är idag en levande bruksmiljö med anor från 162- talet. Från att vara ett nedlagt järnbruk har det förvandlats till en modern handels och hantverksplats. Här finns också Kronobergs Lantbruksmuseum som in vigdes Media noterar att Alvesta kommun ligger över riksgenomsnittet när det handlar om äldrevård. Det visar en sammanställning som gjorts av socialstyrelsen i en så kallad äldreguide. De flesta kommunerna i länet ligger bra till, men resultatet visar att Markaryd och Lessebo hamnar i botten bland länets kommuner. Alvesta kommun är i behov av en effektiv socialjour som stämmer med samhällets krav. Men att införa en sådan medför högre kostnader och idag är socialtjänsten delad mellan tre nämnderna. Att göra om organisationen för socialjouren kostar cirka en miljon. Alvesta kommun är en av de kommuner som fått statligt bidrag för att förbättra elevhälsan. Det är första gången som Skolverket betalar ut bidrag för att anställa mer personal till elevhälsan. Bland kända personer med anknytning till Alvesta finns Mats Wilander (tennisspelare), Joe Labero (magiker) och Margareta Strömstedt (författare) Speciella förutsättningar Alvesta har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Alvesta Kommunföretag AB som moderbolag. De kommunala fastigheterna finns i ett eget bolag och det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå som därför har justerats ned. Faktaruta Alvesta Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,11 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 31 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 21 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 193 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Alvesta Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 97 2 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Alvesta ligger på plats 263 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 69 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 28 2 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Alvestas amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Alvesta delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Alvesta kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 263 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Alvesta får betyget. År 21 är sparnivån 9,3 pro cent av de totala intäkterna och mycket över nivån för god hushåll ning eller 3,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,2 procent. Kommunens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 3,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 12 procent i Alvesta. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Alvesta hade 158 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 1 miljon i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 37 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Alvesta. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,7 procent. Det ger ett lånebehov på,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Alvesta delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har höjts från B i den förra ana lysen främst beroende på förbättrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 3,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 3,25 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 7

8 Alvesta Finansiell hälsa 1% 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 12,1 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 4,7 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Alvesta är omkring 3, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Alvesta ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 92 till 9 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Alvesta betyget. Befolkningen minskar något på lång sikt, men åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Alvesta en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Alvesta får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventu Krisutlösande finansiella risker 9% 6% 3% % Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 1% 9% 8% 7% Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Alvesta ell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Nyckeltalen investeringsnivå och skatte kraft har båda försämrats ett betygsteg sedan den förra analysen medan befolkning har förbättrats. Delbetyget förblir dock oförändrat. möjligheter Alvesta har högre skattesats 21 med 1,51 procent jämfört med den grannkommun (Älmhult) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Alvesta höjde skatten senast 21 med,9 procent och sänker den 212 med,3 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 1 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Alvesta. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 86 miljoner kronor och Alvesta får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 41 miljoner kronor inom social omsorg, 12 miljoner inom grundskola och 11 miljoner vardera inom äldreomsorg, gymnasieskola och fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 31 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 86 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 13 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 89 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 27 personer. Alvesta får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har höjts från B i den förra analysen. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 1 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 86 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Alvesta är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan leda till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Alvesta och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 9

10 Alvesta Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Alvesta analyserades i Kommunexperten 3/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: I Alvesta sprack Socialdemo kraterna i valet 1991 och Alvesta Alternativet föddes och finns sedan dess. Det finns även ett internt vågmästarparti i form av övertalighet i personal som en majoritet av Moderater, Centerpartister och Socialdemokrater också har att ta hänsyn till vid ekonomiska priori teringar. Det är hänsyn som försvårar ekonomisk skötsamhet på godtagbar nivå. Ett sätt att bringa ordning och reda är att förändra organisa tionen. Skulderna ökar i Alvesta. Sammanfattningsvis kan sägas att om ekonomin i kommunen sköttes lika bra som i de kommunägda bolagen så vore Alvesta en A-kommun. Idag har Alvesta betyget A. Det har hänt mycket sedan B-betyget i analysen i mars 21. En KommunDiagnos har skapat samsyn om läget i jämviktskommunen Alvesta och nu sköts vardagsekonomin godtagbart bra, skatten sänks stegvis efter den större skattehöjningen 21 trots pressade finansiella möjligheter. Styrkan är bättre ekonomi i förvaltningen, men det lokala näringslivet sviktar och attraktiviteten har brister jämfört med grannen Växjö. Den som är fullständigt informerad om ett läge har svårt att undandra sig ansvar. Med en KommunDiagnos efter sommaren 211 tog lokalpolitikerna i Alvesta ansvar för kommunens ekonomi. Man var överens om en sak: Det tog lång tid i politiken till beslut, men när besluten väl fanns låg de fast. Tjänstemännen hade mer omedelbar handlingskraft än politikernas något långsamma beslutsförmåga. Det som beslutas genomförs. Det räcker för att etablera betyget A. Jämfört med tidigare analys har de kritiska nivåerna för sparande sänkts eftersom verksamhetsfastigheterna numera finns i eget ägt bolag. Samtidigt har investeringarna inom förvaltningarna dragits ner eftersom de numera görs det bolaget. Här finns ett samordningsproblem beträffande investeringsvolymen som man säger sig hantera bra. Eftersom sparandet har behållits på hög nivå och de kritiska nivåerna sänkts, har nyckeltalet för sparnivå förbättrats från till. Men ytterligare två nyckeltal inom aspekten finansiell hälsa har förbättrats tre betygsteg. Det tidigare betyget B för vardagsekonomin är nu A. heten är att nyckeltal som beskriver utvecklingen av skatte basen indikerar negativa tendenser. Det gäller främst medelinkomst och sysselsättning som har sämre värden under senare år. Det visar att det lokala näringslivet sviktar och attraktiviteten har brister jämfört med grannkommunen Växjö. Däremot utvecklas befolkningen stabilt och det kan möjligtvis bero på de höga bidragskostnaderna inom social omsorg. Arbetslösa bor kvar i Alvesta och försörjs genom bidrag. Överkostnaderna här motsvarar en skattesänkning på närmare 1,5 procent. Järnvägsknuten Alvesta skulle behöva finna en expansivare roll intill det snabbväxande Växjö. Med knappa finansiella möjligheter och pressad av stigande sociala kostnader, samtidigt som man har ambitionen att återställa skattesatsen till tidigare lägre nivå, sätts alla andra redan kostnads effektiva verksamheter under ytterligare kostnadspress. Men som A-kommun riktas inte längre några andra krav mot delområdet finansiella möjligheter som därför ska ha betyget A. En styrka ytterligare är medlen i pensionsförvaltning på 193 miljoner kronor motsvarande 45 procent av hela den redovisade pensionsskulden. Alvesta är sammantaget sett en stabil A-kommun. 1 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Arboga Arboga en organi- Betyg Tendens C sa tion under renovering Diagnos: risker i Arboga innebar C i analysen i mars 21 och de riskerna sätter C även nu. En ny koncern med ett åter uppståndet allmännyttigt bostadsföretag och ett annat dotterbolag med kommunens verksamhetsfastigheter har fått effekten att antalet tomma lägenheter har minskat. Den risken ersätts nu av en tydlig investeringsrisk med alltför höga investeringar. Tendensen till svikt i det lokala näringslivet består. I övrigt ser det bra ut. Åtgärder: Det finns tre uppgifter i Arboga. För det första bör den för höga investeringsvolymen anpassas inom kommunkoncernen. För det andra kan arbetet med koncernen slutföras genom man ser till att alla bolag redovisar skäliga vinster och kan bära sina skulder. Det innebär marknadsmässigt höga hyror och att volymen minskas om det skulle krävas. För det tredje finns ett behov av lokal näringspolitik och förbättrad attraktivitet som pendlingskommun. Mediabild och bakgrund Arboga ligger i Västmanland och är en av Sveriges äldsta städer; man tror att Arboga blev stad så tidigt som på 12-talet medan området varit bebyggt sedan 9-talet. Dock är de äldsta bevarade stadsprivilegierna inte äldre än från 148. Och namnet Arboga? Inte så underligt med tanke på att orten ligger nära vattendrag och att Arbogaån flyter genom staden; det betyder åkrök. Arboga är känd för att här hölls Sveriges första riksdag Arboga riksmöte år I söder gränsar kommunen till Hjälmaren och i de östra delarna finns Hjälmare kanal som är Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg. Den blev klar år I dagens Arboga dominerar tillverk ningsindustri och tjänstesektor näringslivet. Många återfinns också inom offentlig sektor. Pressen noterar att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) satsar på att förbättra matematikundervisningen. Arboga kommun har anmält sig till projektet från hösten 212. SKL:s mål är att år 215 ska andelen svenska elever i grundskolan som endast når lägsta nivån i PI SA-studien halveras från 22 procent och andelen som når toppresultat ska öka. Som kuriosa kan nämnas att ett ryskt jaktplan av typ Mig-21 ska omvandlas till konst för Arboga skulpturfestival som hålls i sommar. Planet ska plockas isär och formas till fredsskulpturer av internationellt verksamma konstnärer. Fyra av de femton konstnärer som kommer att delta ska använda delar av planet. Pressen skriver att bron vid Röfors i Arboga behöver renoveras och konsultbolaget WSP har fått uppdrag att ta fram en BIM-modell (byggnadsinformationsmodell) som hela renoveringen ska utgå från. Speciella förutsättningar Arboga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Rådhuset i Arboga som moderbolag. Verksamhetsfastigheterna har förts över till koncernen och det påverkar de kritiska nivåerna i nyckeltalen spar- och investeringsnivå som har justerats ned. Faktaruta Arboga Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,74 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 22 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 75 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 14 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 11

12 Arboga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 76 3 kronor per invånare. Det är över medeltalet och ganska långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Arboga ligger på plats 172 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 45 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 31 2 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Arbogas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Arboga delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Arboga kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 172 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Arboga får betyget. År 21 är sparnivån 5,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,1 procent. Kommunens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 4,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 26 procent i Arboga. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Arboga hade 26 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 45 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 36 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en snabbt fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Arboga. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,6 procent. Det ger ett lånebehov på 1,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Arboga delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. 12 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Arboga Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,5 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,7 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Arboga är omkring 2,2 procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Arboga ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 92 till 91 procent av rikssnittet de Krisutlösande finansiella risker senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Arboga betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en äldrepuckel i åldersgruppen år samt en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arboga en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Arboga får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4,4 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 211) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och för 15% 1% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 5% Investeringar i procent av totala intäkter % 3% 2% 1% % Bostadsöverskott risker Dålig Investeringsnivå Dålig Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 13

14 Arboga medlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. möjligheter Arboga har en högre skattesats 21 med,52 procent jämfört med den grannkommun (Örebro) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Arboga har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren men höjer skatten 212 med,12 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 1 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Arboga. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 113 miljoner kronor och Arboga får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 4 miljoner kronor inom infrastruktur, 17 miljoner inom fritidsverksamhet, 15 miljoner inom social omsorg, 14 miljoner inom gymnasieskola, 13 miljoner inom äldreomsorg samt 7 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och politik. En procent i förändrad skatt motsvarar 22 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 113 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Arboga får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 1 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 113 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Arboga är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i kommunfullmäktige eftersom det kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Arboga och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Arboga Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Arboga analyserades i Kommunexperten 3/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: I Arboga sköter ledningen den vardagliga ekonomin, men har varit senfärdig att hantera alla finansiella risker. Så har det varit genom åren och tendensen lever kvar. Dessutom är man mycket investeringsglad. Vid näringslivssvikt är det viktigt att signalera ett förbättrat företagsklimat till omvärlden och det kan ske genom ett årligt program innehållande skattesänk ningar. Arboga har delbetyget A på kommunskuld med en närmast obetydlig marginal. Tecknen befolkningsminskning och för många tomma lägenheter i allmännyttan finns fortfarande kvar sedan 199-talet. De finansiella risker i Arboga innebar C i analysen i mars 21 och de riskerna sätter C även nu. En ny koncern med ett åter uppståndet allmännyttigt bostadsföretag och ett annat dotterbolag med kommu nens verksamhetsfastigheter har fått effekten att antalet tomma lägenheter har minskat. Den risken ersätts nu av en tydlig investeringsrisk med alltför höga investeringar. Tendensen till svikt i det lokala näringslivet består. I övrigt ser det bra ut. Arboga reser sig sakta ur sin tidigare näringslivskris i början av 199-talet med nedlagda företag, minskande befolkning som resulterade i tomma lägenheter i allmännyttan, fallande medelin komster och sysselsättning. Men ännu har inte något av de sex risknyckeltalen nått högsta betyg. Ett nytt allmännyttigt bostadsföre tag Arbogabostäder AB, dotterbolag till Rådhuset i Arboga AB, har köpt ut hyresbeståndet som tidigare under krisen lades in i den kommunala förvaltningen. Ett annat nybildat dotter bolag, Kommunfastigheter i Arboga AB, har köpt ut kommunens verksamhetsfastigheter. Det är logiska åtgärder och frågan är om politikerna har modet att utnyttja de effektivitetsdrivande möjligheter som den typen av organisation innehåller. Hur marknadsmässiga är hyrorna i de två företagen? Ingen av dem redovisar några vinster ännu och det kan bero på inkörningsproblem, men lite illavarslande är att kommunens energibolag inte heller redovisar vinster. Här indikeras problem. Det innebär svårigheter vid värderingen för att få en nettokommunskuld under kritisk nivå. Nu får kommunskulden betyget A med relativt god marginal, men här flaggas för framtida osäkerheter. Arboga sköter, som tidigare, ekonomin i förvaltningen men inte alls bra i bolagen. Eftersom befolkningen har stabiliserats under senare år och antalet tomma lägenheter hamnat på hanterlig nivå har nyckeltalet bostadsöverskott förbättrats från Dålig till (två steg). Men i stället har både investeringsrisk och borgen försämrats ett steg var till Dålig. Den fortsatt höga investeringsnivån kan inte motiveras när inves te ring arna i verksamhetsfastigheter nu har flyttat ut i Kommunfastig heter. Det finns därför en investeringsrisk som ger C på aspekten finansiella risker. Utköpen av hyres- och verksamhetsfastigheterna sker med ett förmedlat lån på 45 miljoner kronor till bolagen, och det flyttar ut förvaltningens hela låneskuld på 25 miljoner på bolagen. Eftersom icke fiktiva delar av ett förmedlat lån (här 25 miljoner) kan anses ha samma karaktär som borgen, försämras nyckeltalet borgen från till Dålig. Återigen har Arboga en företagsdel med lån. Arboga fick i det senaste valet en blocköverskridande majoritet. Det är viktigt att den fortsätter förbättringsarbetet på den inslagna vägen och inte tar för lätt på ekonomistyrningen av hela kommunkoncernen. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 15

16 Eslöv Eslöv oförändrat Betyg Tendens B läge i underkantsnivå Diagnos: Nästan allt i det ekonomiska läget sedan analysen i mars 21 är oförändrat och därmed också betyget B. Jämvikten mellan blocken kan vara anledningen till att ekonomin utvecklas i underkant av A; sparandet är drygt en procent för lågt. En skuldfri förvaltning och anpassat låga investeringar visar att ekonomin styrs, men konsekvenserna kan vara en för liten produktiv förmögenhet i förhållande till den snabbt växande befolkningen. Åtgärder: Eftersom det bara indikeras en svaghet behövs bara en åtgärd: att höja sparnivån till minst 5,75 procent av totala intäkter så fort som möjligt och följa med upp med investeringarna. Kommunen bör prioritera för att säkerställa den sparnivån eftersom finansiella möjligheter finns i kostnadspress och i viss mån i avgiftspotential. Det finns till och med utrymme för små årliga skattesänkningar. Mediabild och bakgrund Eslöv ligger i Skåne och nämns för första gången i skriftliga källor år 1145, då i formen Hæsleff. I samband med att järnvägen kommer till orten tar utvecklingen fart. Stationshuset står färdigt 1858 och samma år går det första tåget på södra stambanan genom Eslöv. Orten växer och blir köping Man får stadsrättigheter Genom ett antal kommunsammanslagningar växer Eslöv och i och med den senaste 1971 expanderade Eslöv för sjätte gången och får med sig kommunerna Löberöd, Skarhult och Marieholm. Det pågår en regionförstoring i Skåne. En viktig del i den utveck lingen är Pågatågen som började trafikera Eslöv Pressen skriver att Eslövs Bostads AB:s satsning på bostäder på Byskolans tomt inte stoppas. Länsstyrelsen avslår ansökan om inhibition. Eslövs kommun beviljade i början av året bygglov för tre flerbostadshus på Byskolans tomt. Det gäller fem- och sjuvåningshus. Bygglov beviljades trots några avvikelser från detaljplanen för området. Man noterar också att tre områden prioriteras i Eslövs kommuns arbete för socialt hållbar utveckling. Målet med programmet är att förbättra kommunens arbete för socialt hållbar utveckling. Vidare berättar man att det är minskad inflyttning till Eslöv; Eslövs kommun hade under första kvartalet 212 ett flyttningsunderskott på 69 personer. I medeltal har flyttningarna under det första kvartalet mellan åren medfört ett överskott på 23 personer. I december 214 öppnar pågatågstrafik på sträckan Eslöv-Helsingborg. Trafikverket ska rusta upp Marieholmsbanan. Trafikverket satsar drygt 15 miljoner kronor på Marieholmsbanan. Bland kända personer med Eslövanknytning märks Erik Penser (finansman), Ulla Billquist (sångerska) och Herbert Felix (grundaren till Felix). Speciella förutsättningar Eslöv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncern bild ning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Eslöv Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 19,74 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 5 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 83 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 5 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Eslöv Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 57 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Eslöv ligger på plats 58 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 34 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 22 7 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Eslövs amorteringsförmåga får också betyget. Den teo re tiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bok slutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Eslöv delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Eslöv kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 58 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Eslöv får betyget. År 21 är sparnivån 4,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,7 procent. Kommunens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 4,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Eslöv. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 23 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är nästan tre gånger så hög på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mät periodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Eslöv. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 4,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4, procent. Det ger ett lånebehov på -,4 procent av intäkterna och visar att det finns utrymme för amortering av långa lån i Eslöv. Med betyget på sparnivå får Eslöv delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 16 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,9 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,75 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 17

18 Eslöv Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 18,3 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Eslöv är omkring 7,1 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så långt under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Eslöv ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 87 till 89 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Eslöv betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eslöv en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Eslöv får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska Krisutlösande finansiella risker 15% 1% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 5% Investeringar i procent av totala intäkter % 12% 8% 4% % Befolkningsutveckling 1 år Eslöv kommun Länet Riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Eslöv nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. möjligheter Eslöv har en högre skattesats 21 med 1,23 procent jämfört med den grannkommun (Kävlinge) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Eslöv har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 3 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritids verksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Eslöv. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 287 miljoner kronor och Eslöv får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 13 miljoner kronor inom äldreomsorg, 56 miljoner inom social omsorg, 36 miljoner inom förskola 1 5 år, 32 miljoner inom grundskola, 27 miljoner inom infrastruktur, 2 miljoner inom kultur och 13 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 5 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 287 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 97 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Eslöv får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 3 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 287 mkr möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Eslöv är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i kommunfullmäktige eftersom det kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Eslöv. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/212 19

20 Eslöv Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Eslöv analyserades i Kommunexperten 3/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Den som axlar det ekonomiska ansvaret i en vågmästarkommun belönas inte alltid för det av väljarna och det medför att den vardagliga ekonomin sköts under måligt. Det förefaller vara så i Eslöv. Ett ökat sparande skulle ge högsta betyg. Det finns betydande överkostnader i verksamheterna som till en del motsvaras av övertalighet i personal. I övrigt har man högsta delbetyg A på kommunskuld, finansiella risker och möjlig heter. Till det speciella i Eslöv hör enkelheten. Eslöv har växt mycket snabbt och blivit en stor pendlingskommun, men har hittills behållit den mindre kommunens enkelhet. Nästan allt i det ekonomiska läget sedan analysen i mars 21 är oförändrat och därmed också betyget B. Jämvikten mellan blocken kan vara anledningen till att ekonomin utvecklas i underkant av A; sparandet är drygt en procent för lågt. En skuldfri förvaltning och anpassat låga investeringar visar att ekonomin styrs, men konse kvenserna kan vara en för liten produktiv förmögenhet i förhållande till den snabbt växande befolkningen. Sverigedemokraterna samlade 12 procent av väljarna i de senaste två valen och har vågmästarposition. Läget framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. Även tidigare mandatperioder har haft vågmästarpartier. Det brukar resultera i sämre ekonomi eftersom överbudspolitik lönar sig. De partier som tar ekonomiskt ansvar tenderar att uppfattas som motsträviga av väljarna och bestraffas för det. Det är möjligt att det är därför sparandet blir lite nedtryckt och bara räcker till delbetyget B på finansiell hälsa. Eftersom investeringsnivån i genomsnitt är anpassad något under sparandet betalas inget med lån i Eslöv. I stället kan fonder byggas upp av det mindre årliga sparandeöverskottet och det redovisas växande kassabalanser i pensionsförvaltning på 5 (39) miljoner kronor 21 (28). Men med en så låg investeringsnivå att den bara är hälften av vad som kan anses långsiktigt optimalt för en kommun med en befolkningstillväxt som just passerat tio procent per tioårsperiod, indikeras kommunens tillgångar vara otillräckliga. Deras bokförda värden är bara 65 procent av genomsnittsvärdet för riket i en kommun med en liten andel verksamhet i egna ägda bolag. Det finns inga tomma lägenheter i det allmännyttiga bostads företaget utan det är tvärtom ett sug efter bostäder. Det byggs också lägenheter i Eslöv. Nu klassas inte Eslöv som pendlingskommun längre utan som förort till större städer. Det finns en attraktivitet i Eslöv och kommunen växer snabbt, men varför har nyckeltalet sysselsättning bara betyget? Varför är det en omsortering av befolkningen, något som samtidigt ger sjunkande förvärvsfrekvens? Visst finns det betydande överkostnader inom social omsorg, men de är inte så stora att det indikeras en bidragsdriven befolkningstillväxt. Man kan möjligtvis befinna sig på gränsen till en sådan. Den lokala bidragsregimen kan vara för generös. Betyget Dålig på skattehöjning säger att det är minst effektivt att använda den möjligheten jämfört med de övriga två: avgiftshöjningar och kostnadspress. Det finns betydande överkostnader i verksam heterna. I Eslöv bör normala överkostnader motsvara en skattesänkning på 2 procent, men det finns sådana motsvarande 5,6 procent. Det går att neutralisera skatteskillnaden på 1,23 procent till grann kom munen Kävlinge. 2 Kommunexperten nummer 6/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysartikel Fortfarande en äldreomsorg i strykklass Invandringen betalas av U-hjälpen på statlig nivå

Läs mer